Titta

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Om UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Föreläsningar från Arkiv och genusforskning - en jubileumskonferens för KvinnSam 60 år. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv : Kvinnopar i kvinnorörelsenDela
  1. De här parbildningarna var
    ett viktigt nav i kvinnorörelsen.

  2. De var ett energitillskott i de
    kvinnligt homosociala sammanhangen.

  3. Jag påbörjade min akademiska bana
    för 20 år sen.

  4. Kvinnsam fyller 60
    och jag fyller 20 som akademiker.

  5. Då började jag
    på forskarutbildningen-

  6. -och påbörjade arbetet
    med en avhandling-

  7. -om de första kvinnliga akademikerna
    i Sverige som erhöll doktorsgrad.

  8. Den handlar också om statens syn
    på de här kvinnorna.

  9. Ett slags statsmaktsperspektiv.

  10. Den handlade också om universitetens
    icke-mottagande av de här kvinnorna.

  11. Den handlade också om hur de själva
    såg på sitt akademiska medborgarskap-

  12. -sin sociala bakgrund,
    sina utbildningsvägar-

  13. -och sina karriärvägar framåt.

  14. Under arbetet med avhandlingen
    var jag bosatt i Umeå.

  15. Jag fick göra en del resor till
    arkiv, bland annat till Göteborg-

  16. -och uppleva
    det fantastiska Göteborgsvädret.

  17. Jag blev bekant med Kvinnohistoriska
    samlingarna - Kvinnsam.

  18. Det var otroligt spännande
    och givande.

  19. Det gav ett mervärde. Det fanns
    mycket där att fördjupa sig i.

  20. Tack vare mitt avhandlingsarbete-

  21. -stötte jag blanda annat på
    den här kvinnan.

  22. Beth Hennings.

  23. Hennes arkiv finns på Kvinnsam.

  24. Jag blev nyfiken på henne.

  25. Det säger kanske nåt
    om min bildningsgrad vid den tiden-

  26. -men jag visste inte vem hon var.
    Hon var helt okänd.

  27. Men jag insåg efter vidare studier-

  28. -att det var en person som
    under sin livstid var en kändis.

  29. Hon hade ett stort engagemang och
    rörde sig i många olika sammanhang.

  30. Hon dök upp överallt, när jag läste
    om de kvinnliga pionjärerna.

  31. Hennes namn poppade upp
    vart jag än vände mig.

  32. Hon hade
    en lång och gedigen utbildning.

  33. Hon tog så småningom studenten
    och skrev in sig som student.

  34. Hon var aktiv lärare och blev
    skolledare och pionjär på den banan.

  35. Hon var politiskt aktiv
    i Folkpartiet.

  36. Hon var en riktig engagerad
    kvinnosakskvinna.

  37. Hon var författare och föreläsare.
    Det var ett imponerande engagemang.

  38. Det fanns inte mycket
    jag kunde identifiera mig med-

  39. -men jag blev väldigt fascinerad.

  40. Jag blev också nyfiken-

  41. -för hon andades
    ett slags androgynitet.

  42. Det var nåt med
    hennes utseende och framtoning-

  43. -som jag tyckte var spännande.

  44. Sen var det det här med att hon
    levde med en annan kvinna.

  45. Hon spenderade större delen av
    sitt vuxna liv med den här kvinnan-

  46. -som hette Gina Leffler.

  47. Min nyfikenhet hade verkligen fått
    fäste, när jag insåg det.

  48. Och hon var, precis som jag
    skulle bli, historiker.

  49. Beth Hennings ägde sig själv.

  50. Hon utbildade sig, engagerade sig
    och var yrkesverksam.

  51. Hon formade sitt liv självständigt.

  52. Man får samtidigt hålla i minnet-

  53. -att fram till dess att hon var drygt
    30 hade hon inte rösträtt.

  54. Flickor kunde inte studera
    vid statliga läroverk.

  55. Trots att kvinnor kunde utbilda sig
    vid universiteten-

  56. -så kunde de inte ansöka om tjänst
    vid högre statliga ämbeten.

  57. Därifrån var man utestängd.

  58. Hon verkar i en tid-

  59. -där hindren för kvinnors
    vidare avancemang-

  60. -var många och höga.

  61. Jag blev fångad av Beth Hennings.

  62. Jag fångades
    av de gränsöverskridanden hon gjorde.

  63. Normbrotten...

  64. Hon gjorde utmanande handlingar
    genom sina val i livet.

  65. Hon skulle kanske inte tycka
    att den här beskrivningen är adekvat.

  66. Men jag tror att hon var medveten om
    att hon gjorde nåt slags motstånd-

  67. -mot traditionen, konventionen-

  68. -och de förväntningar som fanns
    på kvinnor under hennes livstid.

  69. I de val hon gjorde...

  70. Hon hade nån typ av medvetenhet
    om det här.

  71. Det framgår när man läser
    hennes memoarer som kom 1963.

  72. Memoarerna har titeln
    "Resa genom sju decennier".

  73. Det antyder hur gammal hon var
    när hon skrev dem.

  74. I hennes memoarer finns det
    beskrivningar av hennes uppväxt.

  75. Hon visste att hon gjorde uppror
    och motstånd.

  76. Hon var stolt över det.
    Hon skriver om det med stolthet.

  77. Hon hade gått sin egen väg
    och det ville hon kommunicera.

  78. Det är mycket lättare-

  79. -för en som har ekonomiska resurser
    och kulturellt och socialt kapital-

  80. -att göra motstånd, då precis som nu.

  81. Hon kom från en välbärgad familj-

  82. -och hade en mycket god uppväxt
    både ekonomiskt och på andra sätt.

  83. Jag har burit med mig fascinationen
    genom åren.

  84. Hon figurerar i min avhandling. Jag
    tänkte att man borde skriva nåt mer-

  85. -om Beth Hennings och Gina Leffler.

  86. Jag var i synnerhet intresserad
    av deras gemensamma liv.

  87. Deras relation
    verkade ha varit så betydelsebärande-

  88. -inte bara för dem själva.

  89. Under avhandlingsarbetet såg jag-

  90. -att det hade betydelse
    i sammanhangen där Beth rörde sig.

  91. Då ska vi se...

  92. Där har vi dem. Jag har inte varit
    ensam med det här intresset.

  93. Många andra forskare
    har fascinerats av detta-

  94. -och intresserat sig för de frågor
    jag har intresserat mig för.

  95. Jag visste att det fanns fler kvinnor
    av den här sorten, om man säger så.

  96. Det fanns andra kvinnopar
    som liknade dem i många avseenden-

  97. -inte bara genom
    att de levde tillsammans-

  98. -utan också i deras tro på
    att samhällsförändring var möjlig.

  99. I somras kom en antologi.
    Jag var själv redaktör.

  100. "Den kvinnliga tvåsamhetens frirum."

  101. "Kvinnopar i kvinnorörelsen
    1890-1960."

  102. Där har jag och Eva Borgström
    samlat tio forskare-

  103. -där vi skriver om ett antal
    kvinnopar som har det här gemensamt.

  104. De valde varandra
    och engagerade sig i kvinnorörelsen.

  105. De här parbildningarna var
    ett viktigt nav i kvinnorörelsen.

  106. De var ett extra tillskott av energi-

  107. -i de här kvinnligt homosociala
    sammanhangen.

  108. Man fick inte tala högt
    om den här typen av parbildningar.

  109. Närmade man sig
    frågor om homosexualitet-

  110. -så betraktades det
    som en psykisk störning-

  111. -och var förbjudet enligt lag
    fram till 1944.

  112. Hur kan jag då ändå
    lära känna Beth Hennings?

  113. Hur kan jag komma närmare
    förståelsen-

  114. -av arten, vidden och betydelsen
    av deras relation?

  115. Hur skulle jag kunna skriva om det?

  116. Beth Hennings avled 1971.
    Det året skulle hon fylla 82 år.

  117. Jag kom ju för sent. Jag har ingen
    möjlighet att prata med henne.

  118. Jag är gravt för sen i nån mening
    och det är historiker alltid.

  119. Vi intresserar oss alltid för saker
    som redan har hänt-

  120. -en kortare eller längre tid
    tillbaka i historien.

  121. Men jag hade ju memoarerna.

  122. Där kan man närma sig henne.

  123. Och då hittar man de här pappren
    på Kvinnsam.

  124. Det är ett utkast till ett föredrag
    hon höll vid Lidingö stadsbibliotek-

  125. -i samband med att memoarerna kom ut.

  126. Rubriken på föredraget
    står i versaler.

  127. "Kan man lära känna en människa
    genom hennes memoarer?"

  128. Det var en jättebra fråga.

  129. Jag kan aldrig höra föredraget,
    men jag kan läsa manuskriptet.

  130. Sen vet jag ju inte om hon sa
    det som formulerades här.

  131. Hon säger själv nånstans...

  132. Där.

  133. "Memoarer
    upplyser vanligen inte alls om allt."

  134. Nej, det kan vi nog hålla med om.

  135. "De är, precis som självbiografin,
    framför allt subjektiva."

  136. Ja, så är det ju.

  137. Memoarerna är ändå väldigt spännande.

  138. Hon var ju historiker, så det är
    väldokumenterat och välformulerat.

  139. Det är mycket detaljer och en tydlig
    struktur i hur hon vill berätta.

  140. Men så säger hon...

  141. Nånstans skriver hon vad hon
    kommer fram till för konklusion.

  142. "Vad man är, är kanske till sist
    summan av vad man vet om sig själv"-

  143. -"men också hur man ter sig
    i andras ögon."

  144. Jag instämmer med Beth och då
    kan jag söka vidare om vem hon var-

  145. -och lära känna henne på annat sätt,
    inte bara via memoarerna.

  146. I arkiven och handlingarna som finns
    kvar... De bevarade spåren...

  147. Beth och Gina träffades av en slump
    i Florens 1921.

  148. De var lite drygt 30 år båda två.

  149. De höll kontakten
    efter det här slumpartade mötet.

  150. Gina var där för att vila efter en
    tids sjukdom och för att skriva.

  151. Hon var intresserad av konst.

  152. Beth var ganska sliten efter
    lärarjobbet och behövde vila.

  153. I släptåg på resan genom Europa
    hade hon med sig en elev.

  154. Sen åkte eleven hem,
    och sen åkte Beth och Gina hem.

  155. Några år senare flyttar de ihop
    på Nybergsgatan 6B i Stockholm.

  156. Det är en liten gata mellan
    Kommendörsgatan och Linnégatan.

  157. Och här...

  158. Det här är Beths anteckningsböcker
    från studietiden.

  159. Hennes handstil utvecklades till
    nåt annat sen när hon blev vuxen.

  160. Det finns lite spår av resor eftersom
    både Beth och Gina gillade att resa.

  161. Den lilla röda boken är
    nån typ av resedagbok.

  162. De är spröda så jag
    har inte vågat titta så mycket i dem-

  163. -men de finns där.

  164. De reste mycket tillsammans
    under sitt gemensamma liv.

  165. Det framgår i memoarerna.
    Där beskrivs resorna.

  166. Även i brevväxlingar framgår det
    förstås att de har rest.

  167. De flyttade ihop-

  168. -några år efter hemkomsten
    från Europaresan.

  169. De gjorde bostadskarriär
    på Östermalm.

  170. De flyttade först in
    i den här lilla lägenheten.

  171. Jag kallar det karriär för den är
    uppåtstigande, socialt sett.

  172. Det blir alltmer fashionabla adresser
    och större våningar.

  173. Resan genom olika adresser kan man
    följa i Stockholms adresskalender.

  174. De finns online på Stockholmskällan.

  175. Annars kan man beställa upp dem
    på UB som jag har gjort.

  176. De manifesterar sitt samboskap-

  177. -genom att de också skaffar sig
    ett sommarställe.

  178. De skaffar ett sommarviste
    på Kullahalvön-

  179. -vid Skäldervikens södra strand,
    i Arild.

  180. I deras hushåll ingick en
    hushållerska som hette Ester Olander.

  181. Hon var med dem
    både i Stockholm och i Arild.

  182. I Kullabygden var de välkända.

  183. Hon var vid den tiden
    en känd person i offentligheten.

  184. Hon var en känd historiker och hon
    höll radioföredrag. Hon var populär.

  185. De hade valt att bosätta sig i Arild
    i ett sommarhus vid vägs ände.

  186. Jag har varit där och pratat med
    de grannar som fortfarande minns dem.

  187. Det är inget ställe man passerar.
    Man måste veta var man ska svänga.

  188. I sommarhuset tog de emot många
    gäster - släktingar och vänner.

  189. Det framgår i det här fotoalbumet.
    Här är de lite äldre.

  190. Fotoalbumet finns på Kvinnsam.

  191. Många gäster är avfotograferade.

  192. Tyvärr finns det inte så mycket
    antecknat om vilka de var.

  193. Det är personer som är på besök,
    som fikar och ser sig omkring.

  194. De var sociala människor.
    Det ska jag återkomma till.

  195. Beth Hennings själv donerade sina
    papper till samlingen på 60-talet.

  196. Hon ville att eftervärlden
    skulle veta vem hon var-

  197. -och kanske lägga det pussel
    som jag nu har lagt.

  198. Handlingarna kompletterades
    på 80-talet av hennes systerdotter.

  199. Här har vi korrespondens.

  200. Det finns två kapslar
    med brev och vykort av olika slag.

  201. Det här är ett tackkort
    från Fanny Alving-

  202. -som är adresserat
    till Gina och Beth-

  203. -med anledning av att de har
    uppvaktat henne på hennes 75-årsdag.

  204. Det andra brevet är från Fanny
    Alvings dotter Barbro Alving-

  205. -mera känd som Bang.

  206. Hon skriver brevet
    till Beth och Gina-

  207. -när hon väntar på
    om hon ska dömas till fängelse-

  208. -för att hon har vägrat delta i en
    obligatorisk civilförsvarsövning.

  209. Även för kvinnor har det funnits en
    sån plikt där man blev inkallad.

  210. Hon dömdes till en månads fängelse.

  211. Det finns många brev.

  212. Det här är
    från delar av familjen Alving.

  213. Jag visar dem, för många brev är
    adresserade till dem båda.

  214. Oftast står det "Beth och Gina"
    och inte "Gina och Beth".

  215. Men all korrespondens
    omfattar dem båda.

  216. Det är tydligt.
    De betraktas som ett par.

  217. De umgicks ofta med familjen Alving.

  218. Bangs pappa Hjalmar
    var lektor i modersmålet.

  219. När Beth Hennings gick
    det s.k. provåret-

  220. -lärde hon känna honom
    och de förblev goda vänner.

  221. De umgicks ofta.

  222. Beth och Gina måste ju på nåt sätt-

  223. -ha spelat nån slags viktig roll
    för Bang i hennes livsval.

  224. Sällskapslivet var väldigt rikt.

  225. Beth och Gina tycks ha uppskattat
    social samvaro.

  226. Beth tycks ha älskat
    att stå i centrum.

  227. Det var många fester. De hade nåt
    de kallade för Beths klubb.

  228. Det var mycket folk, musik,
    mat och vin. Beth spelade piano.

  229. Gina är lite svår att få grepp om
    i källorna.

  230. Källäget styr hur nära man kan komma
    en annan människa.

  231. Det är kanske ett misstag att tro
    att Gina var den tillbakadragna.

  232. Det kan vara källorna som gör
    att man drar den slutsatsen.

  233. Men hon tycks ha varit med
    i alla de sociala sammanhangen.

  234. Man kan säga-

  235. -att de levde tillsammans under
    äktenskapsliknande förhållanden.

  236. Om man ska uttrycka sig så tråkigt...

  237. De var sambos
    i dagens moderna betydelse.

  238. De var ett par som uppträdde som
    ett par och bekräftades som ett par.

  239. Det märks tydligt i källorna.

  240. Statusen som äkta par-

  241. -bekräftas på många ställen.

  242. Samtidigt har det varit ganska tyst
    i källorna och forskningen-

  243. -när det kommer till arten
    av deras relation.

  244. Vad finns det att gräva i här?

  245. Finns det nåt mer att säga än att de
    var två vänner som bodde ihop-

  246. -hade delade ekonomi
    och hade trevligt?

  247. Man kan stanna där, men jag menar
    att man måste ta det ett steg längre-

  248. -beroende på
    vad källorna berättar för oss-

  249. -och inte minst beroende på
    vad Beth berättar.

  250. Hon har själv räknat med
    eftervärlden. Hon serverar oss.

  251. Memoarerna skrev hon för länge sen-

  252. -men hon har låtit donera
    mycket kvarlåtenskap.

  253. Att det har varit tyst om arten
    av deras relation kan man vända på.

  254. Tystnaden
    blir också till en möjlighet.

  255. Om det är tyst kan man säga:
    "Se här. Här finns inget att dölja."

  256. "Vi lever på i nån slags öppenhet."

  257. "Vi sätter inte ord på det
    och ingen frågar."

  258. Tystnaden blir en möjlighet.

  259. Man kan också säga
    att relationens djup...

  260. Djupet i relationen
    mellan Beth och Gina-

  261. -blir som tydligast
    när relationen tar slut.

  262. Gina Leffler avlider i november 1965.

  263. Ett par dagar senare finns den här
    dödsannonsen i Dagens Nyheter.

  264. Det finns också en annons
    från släktingarna.

  265. Högst upp står det "min vän".

  266. Avsändare är Beth Hennings.

  267. En sån annons
    kan man ju sätta in som vän-

  268. -men den här annonsen sticker ut
    på många sätt.

  269. Det här är nutidshistoria.
    Det är 60-tal.

  270. Det är betecknande att den här
    annonsen saknar sociala markörer.

  271. Det finns inget som säger nåt mer
    om Gina Leffler-

  272. -än att hon var Beth Hennings vän.

  273. Den speglar relationen
    i sin mest avskalade form.

  274. Det finns inget om släktskap
    eller professionella åstadkommanden.

  275. Fram till 90-talet, säger
    de som forskar på dödsannonser-

  276. -var det alltid bara en familjemedlem
    som satte in en dödsannons.

  277. Möjligen nåt ordenssällskap,
    eller så...

  278. Man kan se den här dödsannonsen
    som ett uttryck-

  279. -för det band som knöts dem emellan.

  280. Här ser vi en uttalad önskan
    om familjetillblivelse.

  281. Och det finns mer.

  282. Jag vet inte om Beth höll
    det här griftetalet vid begravningen.

  283. Det går säkert att ta reda på.

  284. Men orden är hennes. Hon har skrivit
    på maskin och förbättrat.

  285. Man ser att det är hennes handstil.

  286. Det är ord till en saknad vän.

  287. En trofast och betydelsefull vän.

  288. Men de här raderna bär också-

  289. -på vigselgudstjänstens
    "i nöd och lust".

  290. Hälsningen avslutas
    med ordet "kärlek".

  291. De här raderna, som finns sparade
    i arkivet på det här pappret-

  292. -är ett slags postumt
    äktenskapslöfte.

  293. Om inte det, så är det-

  294. -ett uttryck för den livslånga
    relation som Beth och Gina hade.

  295. Det kan man påstå
    oavsett om talet hölls eller inte.

  296. Av källorna vet vi-

  297. -att Gina Leffler
    drogs med hjärtproblem de sista åren.

  298. Vid nån tidpunkt
    skrev de sina testamenten.

  299. De har jag hämtat
    från Stockholms stadsarkiv.

  300. Där framgår-

  301. -att Ginas yttersta vilja var
    att Beth skulle sitta i orubbat bo.

  302. Hon skulle ha framtiden
    som ensamstående tryggad.

  303. Vad som hade hänt om den förmögna
    Beth Hennings hade dött före-

  304. -vet vi inget om.

  305. Men Gina dog först.

  306. Det var hennes önskan-

  307. -att Beth inte skulle behöva oroa sig
    för att stanna kvar i hemmet.

  308. Beth ägde det mesta av bohaget-

  309. -och det var hon som såg till
    att de kunde bo på dessa adresser.

  310. Men det är ändå ett uttryck-

  311. -för den här önskan
    om den kvarlämnade vännen.

  312. I arkivet på Kvinnsam
    förenas de igen.

  313. Bland handlingarna
    finns ett par kapslar-

  314. -som innehåller
    papper och handlingar-

  315. -som handlar om Gina.

  316. Om man som jag
    samlar ihop alla bitar-

  317. -både öppet och gömt, i olika arkiv
    och på annat sätt bevarat-

  318. -så blir berättelsen om Beth Hennings
    och Gina Leffler rik på detaljer.

  319. Jag vet inte om jag har lyckats fånga
    vem Beth Hennings var-

  320. -men sammantaget
    säger deras långa gemensamma liv-

  321. -nåt om de större sammanhangen, om
    nätverken, villkoren, utmaningarna-

  322. -och vägen framåt
    som den tedde sig då, för kvinnor.

  323. Vår antologi omfattar flera par.

  324. Där blir också det här
    väldigt tydligt.

  325. Berättelserna om de enskilda
    individerna och de band som knöts-

  326. -säger oss mer
    om den första vågens kvinnorörelse.

  327. Här tror jag att Beth håller med mig.

  328. Själv menar hon nämligen-

  329. -att man ibland i historien lättast
    kan studera ett större sammanhang-

  330. -i ett mindre, konkret fall.

  331. Så. Tack.

  332. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kvinnopar i kvinnorörelsen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal fanns ett flertal kvinnopar som tillsammans utgjorde ett sorts nav för kvinnorörelsen i Sverige. Hanna Markusson Winkvist, universitetslektor som forskat om kvinnopar och deras betydelse i kvinnorörelsen, berättar här om några av dem. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Ämnen:
Historia, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Kvinnofrågor, Kvinnohistoria, Kvinnorörelsen, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Berättelsen om Greta Renborg

Arkivarien Moa Bergkvist ger en kort beskrivning av Greta Renborg, vars engagemang och arbete betytt mycket för folkbildning och biblioteksvärlden. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Arkivets röst - Karin Westman Berg

Universitetslektor Anna Nordenstam berättar om litteraturforskaren Karin Westman Berg, pionjär inom kvinnoforskning som bland annat blev känd genom boken "Gråt inte, forska!" från 1979. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Kvinnopar i kvinnorörelsen

Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal fanns ett flertal kvinnopar som tillsammans utgjorde ett sorts nav för kvinnorörelsen i Sverige. Hanna Markusson Winkvist, universitetslektor som forskat om kvinnopar och deras betydelse i kvinnorörelsen, berättar här om några av dem. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Om populärhistoriska biografier

Idéhistorikern Daniel Nyström diskuterar huruvida det finns en motsättning mellan populärhistoria och genushistoria. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

En värld av kvinnor

Den svenska arbetarrörelsen är väl dokumenterad, men kvinnornas roll inom rörelsen har genom åren fått mindre uppmärksamhet. Här berättar forskaren Silke Neunsinger om projektet Worlds of Women som arbetar med att synliggöra de svenska arbetarkvinnornas transnationella och internationella kontakter. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Dokumentera icke-normativa kön och sexualitet i Norge

Bibliotekarien Runar Jordåen delar med sig om berättelser som går att hitta i Skeivt arkiv i Norge där man samlar material om norsk queer-historia. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Slavhandel och slaveri under svensk flagg

Samtal om Sveriges aktiva deltagande i slavhandel under 1700- och 1800-talet. Frågan är varför det har dröjt så länge innan mer omfattande forskning gjorts kring slaveriet i Norden. Samtal mellan historieprofessorerna Holger Weiss och Karl-Göran Karlsson. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan. Plats: Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.

Fråga oss