Titta

UR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

UR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Om UR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Språkseminarium på meänkieli och finska. Om meänkieli och kultur och olika perspektiv på språkets betydelse för individen och identiteten. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Till första programmet

UR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli : Våra kvinnorDela


  1. Kvinnan är gårdens
    och familjens förstånd-

  2. -och husmor...

  3. ...som på något sätt
    har allt i sina händer.

  4. "Våra kvinnor" - det fick jag som ämne.

  5. Våra kvinnor - till dem räknar jag
    kvinnor från båda sidor om gränsälven.

  6. För en stor del av våra husmödrar-

  7. -i gårdarna
    har kommit från andra sidan älven.

  8. Under den tid då de här fyra böckerna
    utspelar sig, på 1700-talet-

  9. -var vi ett och samma land.

  10. Och också efter det
    har vi gift oss över gränsälven.

  11. Jag tänkte på rubriken
    Meän vaimoihmisiä - Våra kvinnor-

  12. -och diskuterade det
    med den grupp kvinnor-

  13. -som läser och diskuterar
    Stefans Aros nya bok:

  14. "Att våga vara sig själv".

  15. De här kvinnorna
    som alla är gifta svarade:

  16. Vi har ju alltid
    pratat om naiset (kvinnor).

  17. Vi har aldrig
    pratat om vaimoihmiset (kvinnor).

  18. Vi säger också att flickor-

  19. -som inte är gifta är naiset.

  20. De flesta kvinnor gifte sig
    och blev någon mans hustru.

  21. Flickorna växte upp till kvinnor,
    och många flyttade från Tornedalen.

  22. De sökte sig ett liv någon annanstans.

  23. Jag tänker så här:

  24. Vår egen mor…alla våra mödrar-

  25. -är kvinnliga förebilder.

  26. Så som våra mödrar varit-

  27. -såna är vi också.
    Deras ord, deras röst-

  28. -deras ögon, deras hostande,
    deras gång.

  29. Deras händer
    ligger på något sätt i våra.

  30. Vi säger ofta:
    "Jag minns hur mor var"-

  31. -"och hur mor gjorde."

  32. "Jag minns."
    "Jag minns", säger vi ofta.

  33. Mamman har varit
    en viktig kvinna för alla.

  34. Vi ska hedra våra mödrar.

  35. Även barn och män ska göra det.

  36. Tornedalens män-

  37. -har rätat på ryggen-

  38. -spänt ut bröstet och sagt:

  39. "Här är min fru."
    Eller: "Det här är min fru."

  40. De har älskat och hedrat sin hustru-

  41. -fast de inte har omfamnat henne.
    Och de har inte rört vid varandra-

  42. -så mycket i närheten av barnen
    eller andra människor.

  43. Men i smala sängar
    har de vilat under natten.

  44. Och sida vid sida
    har de suttit på stormötena.

  45. De har haft ett respektfullt förhållande
    till varandra under vardagens göromål-

  46. -och i livet.

  47. Sällan har man kramats.
    Nu kramas man nästan för ofta.

  48. Med en mjuk röst och blida ögon
    har de visat känslor.

  49. Det känns som om männen på det sättet
    har respekterat sin hustru.

  50. Gett henne ett värde också.

  51. Det här är min erfarenhet
    av hur männen har förhållit sig-

  52. -till sina hustrur.

  53. Törs jag säga att de har haft en djup-

  54. -kärleksfull grund-

  55. -när de vuxit upp i kristna hem-

  56. -eller i hem där ärlighet
    och sanning varit viktiga.

  57. Jag ska ge er
    en historisk bild av våra kvinnor.

  58. Därför att tillvaron
    och livserfarenheterna-

  59. -förs vidare till generation
    efter generation-

  60. -fast vi inte alltid är medvetna om det.

  61. Vi förstår inte att månghundraåriga
    traditioner gjort oss till dem vi är.

  62. De här fyra böckerna berättar om
    hur kvinnornas liv sett ut.

  63. På 1700-talet och 1800-talet
    var de flesta kvinnor gifta.

  64. Det var få som inte lyckades bli gifta.
    Jag säger "lyckades bli"-

  65. -för de kvinnorna hade ofta oäkta barn.
    Jag tycker inte om ordet jalkakläppi.

  66. För den skull fick de kvinnorna
    ofta leva ensamma-

  67. -utan en livskamrat. Jag har inte
    orkat skriva så mycket om dem.

  68. Jag har hittat en man
    som på 1700-talet-

  69. -gifte sig med en kvinna
    vars barn hade en annan far.

  70. Jag fick en bra känsla
    när jag skrev om den mannen.

  71. Om kvinnan var änka,
    så var det en annan sak.

  72. I dag har det här förändrats.

  73. På 1700-talet och 1800-talet-

  74. -fick kvinnorna…

  75. De fick många barn.

  76. Ungefär ett barn vartannat år.
    Matilda fick barn varje år.

  77. Matilda var gravid 24 gånger.

  78. Jag vet inte om folk i Tornedalen
    var medvetna om lagen-

  79. -men det var så naturligt-

  80. -att ta emot barnen.
    Och livet betraktades som så heligt.

  81. 1910 fick Sverige en lag-

  82. -som förbjöd försäljning
    och användning-

  83. -av medel som...

  84. ...förhindrade graviditeter.

  85. Jag vet inte om folk
    var medvetna om den lagen.

  86. Meningen med lagen var
    att barn skulle födas inom äktenskapet.

  87. Den här lagen upphörde att gälla 1937.

  88. Jag är inte heller
    helt säker på att de här-

  89. -stora barnkullarna på 30- och 40-talen,
    under vår barndomstid-

  90. -berodde på den laestadianska tron.

  91. Det var så naturligt och vanligt
    att familjerna var stora.

  92. De flesta av oss
    har vuxit upp i stora familjer.

  93. Vi är glada för det, och det har lärt
    oss leva tillsammans med andra.

  94. Och det har vi haft glädje av
    i såväl livet som arbetslivet.

  95. Varför städar vi kvinnor så mycket
    att männen klagar?

  96. Det finns en historisk förklaring
    till det också.

  97. En del kvinnor
    som vuxit upp i Tornedalen-

  98. -storstädar fortfarande på våren.

  99. På våren, till midsommar,
    på hösten, före jul, före påsk…

  100. Och dessutom en ordentlig
    lördagsstädning varje vecka.

  101. På något sätt har den traditionella
    städningen fått fäste i vår ryggrad.

  102. Förut bodde folk trängre,
    och det krävde att man höll rent.

  103. På 1700-talet bodde människorna
    i den här boken i rökpörten.

  104. I små rökpörten.
    Röken gick ut från små rökhål.

  105. På 1800-talet, under den här tiden-

  106. -var husen större-

  107. -men mest använde man pörtet.

  108. Där samlades alla,
    för all sorts arbete och tillvaro.

  109. På 1900-talet skaffade man spis, och
    nya grytor införskaffades till hemmet.

  110. Det blev lättare att laga mat.

  111. Tidigare hade man lagat mat
    i järngrytor-

  112. -vid den öppna elden.

  113. Och rieskan gräddades i stora ugnar.

  114. Det fanns många barn i pörtet.

  115. Med veden kom det in skräp. Man var
    ofta tvungen att ha uteskorna inomhus-

  116. -för värmens skull.

  117. Ett sånt slags liv kräver städning.

  118. Våra kvinnor är och har varit
    renliga till sin natur.

  119. Vi städar fortfarande. Som man förut
    städade ladugården så ren-

  120. -med hjälp av man och barn,
    att man kunde bo där sommartid.

  121. Sen städade man-

  122. -huset där man bodde. Rengjorde
    och städade och målade också.

  123. Att få det rent
    efter den långa, mörka vintern-

  124. -är och har varit viktigt.
    Bastubad varje vecka hör också till.

  125. I de här böckerna-

  126. -har kvinnorna levt under träets tid.

  127. Så kallar jag den tid
    då allt var gjort av trä.

  128. Alla föremål;
    skedar, tallrikar, filbyttor-

  129. -stävor och sån var av trä.

  130. Trä kräver också städning
    och rengöring.

  131. Mat har våra kvinnor lagat-

  132. -av de råvaror som har funnits.

  133. Och av vad de har kunnat så.

  134. Fisk fick man från sjön-

  135. -kött från den egna boskapen
    eller från skogen.

  136. Allt ska tas tillvara.
    Inget ska slängas bort.

  137. Dagens generation tänker inte-

  138. -på det här sättet.

  139. Allt är så lätt att skaffa från affären.

  140. Potatisen
    kom till Tornedalen efter 1810-

  141. -då Norrbottens första...

  142. -första landshövding
    Per Adolf Ekorn sökte-

  143. -och fick pengar av staten
    för att beställa sättpotatis söderifrån-

  144. -som han sen delade ut i hela länet,
    ända upp till Pajala.

  145. Våra kvinnor-

  146. -har varit först uppe på morgonen, kokat
    kaffe, skött om korna i ladugården-

  147. -skickat iväg barnen till skolan-

  148. -stickat yllesockar, vantar och tröjor-

  149. -sytt kläder till familjen-

  150. -och använt lien lika bra som karlarna-

  151. -när de varit ute på slåttern.

  152. Och de har inte klagat.

  153. De hade inte tid att klaga.

  154. Bara vara igång hela dagarna
    och trötta gå till sängs om kvällen.

  155. Våra mödrar
    har fått klara allt arbete själv.

  156. Allt arbete på gården.

  157. Och de har klarat av det.

  158. Männen arbetade under vintrarna
    i kylan i skogen.

  159. Vi flickor har som barn-

  160. -jag också, levt nära mor, i hennes
    tillvaro av arbete och rofylldhet.

  161. Vi flickor har erfarit-

  162. -och kommit fram till-

  163. -att kvinnan är gårdens
    och familjens förstånd-

  164. -och husmor...

  165. ...som liksom har allt i sin hand.

  166. Även flickor i dag-

  167. -får lära sig
    att kvinnan ska vara husmor-

  168. -veta allt, kunna allt-

  169. -och orka allt.
    Och ändå vara på gott humör.

  170. Med en ny tid förändras traditionerna.

  171. Och kommer att förändras.

  172. Men det är i såna här traditioner
    vi har våra rötter. Våra rötter.

  173. Kvinnorna har genom åren-

  174. -fött...hjälpt… Jag ser inte…

  175. Kvinnorna har genom åren
    hjälpt varandra-

  176. -i barnafödandet.

  177. Barnmorskan kom-

  178. -till Tornedalen före 1900-talet.

  179. Men man hann inte alltid hämta henne.

  180. Då har grannfrun
    varit tvungen att hjälpa till.

  181. Tänk er, min fars farbror fick böta-

  182. -för att han inte hämtat barnmorskan.

  183. Han lät en annan kvinna
    vara behjälplig vid förlossningen.

  184. Så viktigt ansågs det vara att barn-
    morskan skulle utföra det arbetet.

  185. Jag vill berätta något för er-

  186. -som visar hur våra kvinnor-

  187. -har tagit ansvar, och hur deras
    duglighet och tillförsikt har varit.

  188. Helmi var på väg till BB i en taxi.

  189. Det här var 1946.

  190. Det var fara å färde och bråttom också.
    Och plötsligt hamnade de i snödrivan.

  191. Och chauffören frågade Helmi:

  192. "Vad ska vi nu göra?" Helmi svarade:

  193. "Jag kan då inte hjälpa dig.
    Jag har redan barnet mellan benen."

  194. Som tur var kom några militärer förbi
    och hjälpte upp dem.

  195. De fortsatte till BB. Men där fanns
    en ganska hård barnmorska.

  196. Barnmorskan sa: "Varför kommer du
    nu? Varför kom du inte tidigare?"

  197. Helmi svarade: "Om jag inte får stanna
    här, så åker jag hem igen med taxin."

  198. Helmi hade fött en flicka
    som kom två månader för tidigt.

  199. Helmi fick stanna på BB i tre dagar.
    Sen sa barnmorskan:

  200. "Du får åka hem om du lever
    och barnet lever."

  201. När Helmi kom hem la hon den lilla
    flickan, som var liten som en ekorre-

  202. -i ull och ett varmt kaninskinn.

  203. Och det barnet lever fortfarande.

  204. Så har kvinnorna gjort
    i flera hundra år.

  205. Skött om och tagit emot barnen
    på det sättet.

  206. Det här visar
    hur starka våra kvinnor varit.

  207. De har inte klagat i Haparandabladet.

  208. De har bara, som en lättnad,
    berättat för varandra-

  209. -vad som har hänt.

  210. Jag har också hört talas om en kvinna
    som cyklade över en mil-

  211. -till BB.

  212. I går hörde jag
    att det skulle ha varit tre mil.

  213. Känns det här bekant för er?

  214. Hur starka de har varit.

  215. Så har kvinnorna levt
    genom århundradena.

  216. Vem har tröstat dem?

  217. Var har de hittat glädjen och ron?

  218. Framför brasan-

  219. -i fridfullhet innan elektriciteten kom-

  220. -har hela familjen stillat sig-

  221. -och kvinnan och mannen
    har suttit bredvid varandra.

  222. Oftast tysta eller grunnande-

  223. -över livets frågor.

  224. Denna mänskliga fridfullhet
    har också varit-

  225. -vår erfarenhet före den nya tiden.

  226. Den nya tiden…

  227. I den nya tiden finns mycket oljud-

  228. -och många nyheter
    som pressas in i våra öron-

  229. -i våra tankar och i vårt inre.

  230. In i oss.

  231. Vem har tröstat våra mödrar
    när barnen vuxit upp-

  232. -och åkt långt söderut för att studera?

  233. Vem tröstar? Mannen förstås.

  234. Men många tårar
    är bäst att fälla i ensamhet.

  235. I lugnet i ladugården, bland korna-

  236. -i det svaga ljusskenet.

  237. De fridfulla korna tröstar-

  238. -tuggar sitt hö
    och väntar på att bli mjölkade.

  239. Med huvudet lutande mot kons höft
    öppnas själen.

  240. Gråten hör bara kon-

  241. -som står i lugn och ro-

  242. -och njuter av livet.

  243. I ladugården blir saknaden-

  244. -sorgen och frågorna kvar.

  245. En stor sorg var det för många kvinnor
    när korna fick sättas bort.

  246. Gårdens hund blev till tröst-

  247. -eller vandringarna i naturen.

  248. Alldeles som för dagens flickor-

  249. -som söker tröst hos hästar
    och hundar och i naturen.

  250. Jag har mest talat om
    gårdarnas husmödrar-

  251. -därför att de finns i alla byar.

  252. De har funnits i varje by.

  253. Andra slags kvinnor
    fanns i kyrkbyarna.

  254. Till slut ska jag nämna-

  255. -kvinnor som haft anställningar.

  256. Jag minns-

  257. -Linnea Viklund i Haparanda-

  258. -som var lärarinna
    och en duktig tolk under stormötena.

  259. Ett bra exempel-

  260. -på hur våra kvinnor dög
    till alla slags uppgifter

  261. De har fått stiga upp till predikstolen
    bredvid predikanten.

  262. Jag minns också alla kvinnor
    som gick på seminariet i Haparanda-

  263. -och blev lärarinnor.

  264. De kände till
    Tornedalens kultur och sedvänjor.

  265. Från början fick de bo i små utrymmen-

  266. -hemma hos någons familj.

  267. De lärde våra föräldrar
    att läsa och skriva.

  268. Min far har haft samma lärare som jag.

  269. Det här var möjligt eftersom lärarinnan
    gifte sig med en pojke från byn.

  270. Hon hade också många barn-

  271. -som många andra lärarinnor
    som gifte sig med någon pojke från byn.

  272. Lärarinnor fick till en början
    inte gifta sig.

  273. De förlorade sitt jobb-

  274. -om de gifte sig.
    Senare blev det tillåtet att gifta sig-

  275. -och de fick tillbaka sitt arbete.

  276. Någon borde forska-

  277. -om de här lärarinnornas viktiga arbete.

  278. Om deras liv.

  279. Och skriva böcker om dem.

  280. Det finns hur mycket material som helst.

  281. Jag har bara skrivit
    om min farfarsfars syster-

  282. -som var lärarinna i Kuivakangas
    och också den första-

  283. -som stod för posten i byn.

  284. I varje by
    har det funnits kvinnliga lärare-

  285. -som har gjort ett stort
    och viktigt arbete.

  286. I Övertorneå fanns herrskapsfruar-

  287. -som satt i kyrkan med hattar på.

  288. De levde ett helt annat slags liv-

  289. -än gårdarnas husmödrar.

  290. Men de var lika hövliga mot gäster-

  291. -och hjälpte också andra.

  292. Jag ska avsluta med Ollas Feekis ord.

  293. Han var född 1880-

  294. -och dog 1969.

  295. Han var en laestadiansk man-

  296. -från Vittangi som hängivet
    var för kvinnliga präster.

  297. Fast han var för kvinnors…

  298. Fast han tyckte att
    kvinnor skulle få predika-

  299. -så berättade han
    om en gammal mans ord lite på skoj.

  300. En gammal man hade sagt så här:

  301. "Kvinnors förstånd är…" Nej.
    "Kvinnfolks förstånd är kortvarigt"-

  302. -"men det är vitt."

  303. Men jag säger:

  304. Hellre har jag ett vitt förstånd-

  305. -än ett varaktigt ensidigt.

  306. I Tornedalen är kvinnorna vida-

  307. -i sina tankar och känslor, i sitt
    arbete och i allt som gäller livet.

  308. De är snabbtänkta
    med ett varaktigt förstånd-

  309. -när de behöver vara snabbtänkta
    och förståndiga.

  310. Till slut bara en kort dikt:

  311. Förut hörde vi vacker musik

  312. När vi skalade potatis med kniv

  313. Då hörde vi vattnet skvalpa
    i diskbaljan

  314. Och renkokets sång på spisen

  315. Vid brasan satt familjen i fridfullhet

  316. Som under en hönas vingar

  317. Översättning: Mona Mörtlund
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Våra kvinnor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad och vilka har utformat tornedalskvinnan till den hon är? Författaren Tyra Helena Lindström ger en kort berättelse utifrån sina böcker om hur tornedalskvinnans vardag såg ut på 1800- och 1900-talen. Vad utvecklade henne till den starka kvinnan både fysiskt och psykiskt? Originaltitel: Meän vaimoihmisiä. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Meänkieli, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
1800-talet, 1900-talet, Etnologi, Europa, Kvinnor, Meänkieli, Minoriteter, Norden, Socialantropologi, Tornedalingar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Våra kvinnor

Vad och vilka har utformat tornedalskvinnan till den hon är? Författaren Tyra Helena Lindström ger en kort berättelse utifrån sina böcker om hur tornedalskvinnans vardag såg ut på 1800- och 1900-talen. Vad utvecklade henne till den starka kvinnan både fysiskt och psykiskt? Originaltitel: Meän vaimoihmisiä. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Språksläktingar i Sibirien

Márta Cspregi, professor vid universitetet i Budapest, har forskat om de uraliska folken, framförallt om chantifolket i Sibirien. Chanterna försöker hålla sitt språk och sina traditioner levande och kan sägas vara avlägsna språksläktingar med meänkielitalande. Originaltitel: Kielisukulaisia siperiassa. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Språkvård på meänkieli

Elina Kangas är den första språkvårdaren för meänkieli vid Språkrådet. Hon berättar kort om språket och om behovet av språkvård på meänkieli. Tid och plats formar språket på samma sätt som de även skapar behov till språkvård. Originaltitel: Kielenhuoltoa meänkielellä. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Utifrån hit eller härifrån ut

Hur tar tornedalingar emot kulturimpulser utifrån och hur når de ut med sina egna berättelser? Författaren Bengt Pohjanen lyfter fram behovet att tornedalingarna själva bestämmer vad deras kultur är, samt att som språklig minoritet själv få välja vilka berättelser som når ut. Originaltitel: Ulkoa tänne vai täältä ulos. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Förvaltning på klarspråk

Kanslispråk, byråkratspråk, förvaltningsspråk - språket som används på och av olika myndigheter har många namn och är inte alltid lätt att förstå. Ulla Tiililä, docent från Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, går igenom grundpelarna för ett mottagarvänligt myndighetsspråk. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Fråga oss