Titta

UR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

UR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Om UR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Språkseminarium på meänkieli och finska. Om meänkieli och kultur och olika perspektiv på språkets betydelse för individen och identiteten. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Till första programmet

UR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli : Utifrån hit eller härifrån utDela

  1. I meänkielin breder svecismerna ut sig.

  2. "Jällaakos tuossa vägkorsningissa
    högerregeli vai vänsterregeli?"

  3. I Eyvind Johnsons verk Krilon finns
    ett ställe där författaren lyssnar-

  4. -på tågets puls och rytmiska dunkande.
    Dag och natt.

  5. Jag började tänka på det här med tågets
    dunkande när jag började fundera på-

  6. -den här föreläsningen
    till det här Ruska V-seminariet.

  7. "Utifrån hit, härifrån ut"
    är mitt tema i dag.

  8. Utifrån hit, härifrån ut…

  9. Tåget som tar härifrån,
    tåget som tar hit. Härifrån ut, in hit…

  10. Vart, vad och varifrån
    transporterar man?

  11. Tågen färdas, malm transporteras,
    inifrån och ut, härifrån dit.

  12. Kraftledningarna finns längs hela landet
    och el förs härifrån ut.

  13. Lastbilarna bullrar
    och timmerstockarna körs härifrån.

  14. Stubbarna blir kvar och påminner oss
    om att här en gång fanns stora skogar.

  15. Kommer Pajalas buss när som helst?

  16. Det var ett uttryck i våra trakter.

  17. Södern kallade
    och arbetsförmedlarna sjasade iväg folk.

  18. Staten lovade
    och människorna lyssnade.

  19. AMS kallades för Alla Måste Söderut.

  20. Alla måste åka söderut.

  21. Och alla åkte utom Nisse som sa:
    "Inte den här omgången."

  22. Man frågade inte Nisse fler gånger.

  23. Tågen fulla av malm, virke och männi-
    skor. Och kraftledningarna fulla av el.

  24. Vad tog tågen med sig tillbaka hit?
    Utifrån och hit in?

  25. Och vad kallade man oss där?
    Dit tågen tagit oss i Rikssverige?

  26. Såg de oss bättre där-

  27. -än Nils Holgersson, i Selma Lagerlöfs
    berättelse, såg oss här?

  28. Jag berättar i min nya självbiografiska
    bok, "Gränsgångare -68"...

  29. ...vad jag fick för fråga i Uppsala
    när jag 1966-

  30. -kom dit för studier och mötte vaktmäs-
    taren utanför teologiska institutionen.

  31. Jag trodde förstås att han var professor
    när han talade så fin svenska.

  32. Första frågan till mig där var:
    "Var i Finland kommer du ifrån?"

  33. Min språkmelodi
    placerade mig i Finland.

  34. Och när jag sa att jag var svensk
    tittade han tvivlande på mig-

  35. -och sa: "Du är inte lapp då?"

  36. "Nej, svarade jag, jag är inte lapp.
    Jag är svensk."

  37. Men hans frågande blick avslöjade
    att han inte riktigt trodde på mig.

  38. Jag blev kvar
    som ett frågetecken för honom.

  39. Jag steg på bussen i Pajala som Bengt
    men klev av tåget som ett frågetecken.

  40. Varifrån, vem, är du inte…

  41. Sen blev jag i alla fall Finnstipendiat-

  42. -som jag berättar om i
    "Gränsgångare-68".

  43. Om den här mannen kommit till oss,
    hur hade vi benämnt honom?

  44. På andra sidan gränsen,
    på finska sidan-

  45. -hade man sagt att han varit en kråka
    söderifrån som kommit med tåget.

  46. Men hos oss kanske han kallats en korp
    som först pickar och sen kraxar-

  47. -som man sa om tullare i våra trakter.

  48. Om han inte hade tre ögon, två att vakta
    med och ett tredje som han sluter.

  49. Vi hade bättre benämningar, som "en
    väldigt fin rikssvensk" och "ummikko".

  50. Ummikko är ett ord
    som betyder att kon sinar.

  51. Det kommer bara ett språk,
    soon ummessa.

  52. De här kom utifrån hit till oss.

  53. De kom med ett nytt språk
    och med det en helt ny kultur.

  54. Det kallades ibland för kolonialism.

  55. Är kolonialismens tid då förbi?

  56. Ja och nej.

  57. Något har hänt under den tid
    jag varit författare-

  58. -och arbetat med meänkielifrågorna.

  59. Lokalt producerat. Paikalista tuotetta.

  60. Det är ett nytt begrepp,
    och det är fint.

  61. Lokalt producerat är bra
    när det gäller miljön.

  62. Men vad menar man med det
    när det gäller kultur och litteratur?

  63. Lokalt producerat.

  64. En ungersk språkforskare,
    Stephen A. Wurm-

  65. -som dog 2001, var en ungerskfödd
    australiensisk lingvist-

  66. -som talade om språkens ekologi.

  67. Han menar att förhållanden som
    påverkar växters och djurs utplåning-

  68. -har något gemensamt med språks
    och därmed kulturers utplåning.

  69. Djur- och växtarter förlorar livskraften
    och förmågan att klara sig-

  70. -om dess livsmiljö krymper-

  71. -eller om det breder ut sig
    en ny djurart-

  72. -eller växtsort. Och om
    den nya sorten är så livskraftig-

  73. -så de ursprungliga sorterna inte kan
    tävla mot den och inte klarar sig.

  74. Det här är väldigt lätt att applicera
    på språk- och kulturförhållanden.

  75. Om omgivningen förändras, socio-
    kulturella kontexter och sammanhang-

  76. -som språket har funnits i
    i hundratals, rentav tusentals år-

  77. -förändras och språket inte längre
    kan stoppa kontakter och kollisioner-

  78. -med det nya språket och den nya kultu-
    ren, passar traktens ursprungliga språk-

  79. -inte längre som den nya
    främmande kulturens verktyg.

  80. Ofta uppstår den tanken
    att det ursprungliga språket-

  81. -inte är något riktigt språk.

  82. Det är bara ett sorgligt hopkok,
    en dialekt, något djurlikt-

  83. -som en älgs djuriska läte.

  84. Om meänkieli har man sagt
    att det förstår bara älgarna.

  85. Tidigare trodde man att naturen
    inte behövde skötsel eller omvårdnad.

  86. Den sköter sig själv, och människan
    behöver inte lägga sig i och skydda den.

  87. Nu vet vi att det inte stämmer.

  88. Så här har man också tänkt
    om språkvård-

  89. -när det gäller de hotade språken. "Det
    behövs ingen vård, de talar ju språket."

  90. Men ett språk måste vårdas
    och slås vakt om.

  91. Annars dör språket.
    Och varför dör språken?

  92. Vilka faktorer påverkar
    den språkliga ekologin?

  93. Jag har nämnt kulturella kontakter
    och kulturkrockar.

  94. De behöver i sig inte ha en förödande
    påverkan, men de kan påverka-

  95. -dem som talar ursprungsspråket
    negativt i deras syn på sitt eget språk.

  96. Det här gäller
    för vårt språk meänkieli och vår kultur.

  97. Och enligt Wurm inträffar då det här:

  98. När ett samhälles talare får ekonomiska-

  99. -kulturella och politiska kontakter med
    en befolkning som talar ett annat språk-

  100. -och är ekonomiskt starkare
    och mer utvecklade-

  101. -och även politiskt starkare och
    mäktigare, så är påverkan förödande.

  102. Det nya språket ger fördelar till folk.

  103. Den som kunde svenska här
    hade bättre möjligheter-

  104. -än de som talade ursprungsspråket.

  105. Den sjungande stubben i Stockholm
    som Carina pratade om-

  106. -är ett bra exempel på det.

  107. Det kan vara bättre att vara
    en sjungande stubbe i Stockholm-

  108. -som har rötter i Meänmaa
    än en levande sälg vid älvstranden här.

  109. Man lägger märke till en stubbe
    mer än en sälg. Eller hur?

  110. Och speciellt när den sjunger.
    Raitapuu betyder sälg.

  111. Jag såg att du frågade vad det var.

  112. Sen inträffar situationer där
    man inte klarar sig på sitt eget språk.

  113. Vi har förstås
    väldigt många exempel på det.

  114. Till exempel under rekryten,
    där klarade man sig inte.

  115. Min kusin… Vi hade fest på I 19/P5,
    och det hade druckits också.

  116. Han fick fyra dagar i finkan och jag sa:
    "Säg att du inte var så full som andra."

  117. "Inte ska du behöva sitta i finkan." Han
    kom tillbaka med gråten i halsen och sa:

  118. "Min svenska var så dålig,
    så jag fick ytterligare fyra dagar."

  119. Och soldaten som blev sen
    till rekryten skulle säga-

  120. -att han hade fått förstoppning,
    ruumis oli istunu.

  121. Han direktöversatte det till kaptenen:
    "Liket har suttit"-

  122. -"och jag har varit i landsändan."

  123. "Ruumis oon istunu ja mie olen ollu
    maaperässä." Det var hans svenska.

  124. Erfarenheterna är att det finns väldigt
    fina människor, mäktiga enspråkiga-

  125. -fina människor, ekonomiskt starka,
    och så det egna folket.

  126. Alltså, det egna folket
    eller karelskans liuti.

  127. Från ryskans lyuti, alltså folk.
    Vi har inte ordet kansa, bara väki.

  128. På begravningen fanns mycket folk.
    Och så fanns det svenskar där också.

  129. Det är väki vi har här, inte kansa.

  130. Om man nedvärderar det egna folket
    medför det-

  131. -att språket slocknar.
    Om språket dör, dör också folket.

  132. Om förfäderna dör, så dör de
    en andra gång när språket dör.

  133. Det är helt sant.

  134. Språkets struktur och öde
    påverkas mest av-

  135. -det större och härskande språket.
    Så är det ju.

  136. Alltså svenskans påverkan här,
    som syns väldigt tydligt i Meänmaa.

  137. Det svenska språket och i dess följd
    kulturen, en politisk ideologi-

  138. -och en grupp som verkar inifrån-

  139. -och bär med sig främmande element
    till språket och kulturen-

  140. -kan vara väldigt farliga för det
    egna språket och den egna kulturen.

  141. Som neokolonister-

  142. -börjar man påverka
    på det sätt som staten vill.

  143. Och det härskande språket, i Meänmaa
    svenska, är också ett hot därför att-

  144. -det större språkets företrädare
    påverkar inifrån och de-

  145. -lägg märke till det, använder inte och
    förstår inte själva det hotade språket-

  146. -men pratar om det. Men talar det inte.

  147. Men påstår sig företräda det och oss.

  148. Utifrån har det flyttat hit in-

  149. -och påverkar utifrån här inne.

  150. Ett främmande språk, en främmande
    kultur, människor som bor här-

  151. -men som inte hör
    till den här kulturen språkligt sett.

  152. Och följderna är dessa:

  153. A: Språket försvinner, eller
    i dess ställe uppstår ett blandspråk-

  154. -som är ytligt och enkelt.

  155. B: Språket får ett lägre värde-

  156. -och dess betydelse minskar
    samtidigt som-

  157. -alldeles speciella uppgifter
    kanske återstår för det-

  158. -som att sprida vitsar.

  159. På meänkieli kan man svamla
    men inte översätta Shakespeare-

  160. -eller att håna och skratta åt språket-

  161. -och göra människor till åtlöje,
    eller göra etnorasistiska angrepp.

  162. Det är ganska vanligt.

  163. C: Det större språket förändrar det hot-
    ade språket och därmed också kulturen.

  164. Ordförrådet förändras.
    Syntaxen och strukturen förändras.

  165. Och i meänkieli
    breder svecismerna ut sig.

  166. "Jällaakos tuossa vägkorsningissa
    högerregeli vai vänsterregeli?"

  167. Ursprungsspråket förändras till
    en dialekt på det starkare språket.

  168. En dag är det inte en finsk dialekt
    eller meänkieli utan en svensk dialekt-

  169. -där det finns väldigt många finska ord.

  170. Och så en fjärde sak:
    Språket förlorar de egenskaper-

  171. -som hör till språkanvändarens
    traditionella kultur.

  172. Den börjar härma maktspråket
    och dess kulturs värderingar.

  173. Här är ett bra exempel: Love Tornedalen.

  174. På ett främmande språk avser det:
    Jag älskar Tornedalen-

  175. -när majoritetskulturen, politiken
    och för oss främmande värderingar-

  176. -har gjort vår fula kultur sådan-

  177. -att den duger som brud när man först
    skrattar och ser henne som tokig-

  178. -ful och oduglig.

  179. Och sen räddar ansiktslyftningen
    genom tatuering och försköning.

  180. Är det inte sant?

  181. Love Tornedalen.

  182. Nå, vad ska man göra?
    Kan staten rädda ett hotat språk?

  183. Språkforskningen visar
    att det inte hjälper-

  184. -så länge som de nämnda
    påverkande faktorerna finns kvar.

  185. Föreningar kan till och med påskynda
    språkets död-

  186. -när de underordnar sig utvecklingen-

  187. -och bli av staten
    understödda städgummor.

  188. Och skolan då?

  189. För en tid sen påstod en ung person-

  190. -som gått gymnasiet i Övertorneå,
    vad jag minns-

  191. -att här inte funnits skönlitteratur
    före millennieskiftet.

  192. Man kunde läsa det i tidningen.
    Hens okunnighet är inte hens eget fel.

  193. Det är skolan där hen fått-

  194. -just ett sånt perspektiv
    av en tornedalsk lärare.

  195. Utifrån in.
    Att här inte funnits litteratur.

  196. Det har förstås funnits. Som vi vet.

  197. Jag har gått i skola i 18 år.

  198. Men jag hörde aldrig ett enda ord
    om Hilja Byström.

  199. Och inte ett ord om
    Antti Mikkelinpoika Keksi.

  200. Särkilax nämndes,
    men bara som ett kapell.

  201. Fast det var Norrlands största tempel.

  202. Det är också en intressant sak.

  203. Varje språk speglar
    en egen världsbild och världsalltet-

  204. -och allt som kulturen omfattar.

  205. Som jag sa:
    När språket dör, dör folket-

  206. -och därmed också människors
    oersättliga tankevärld och världsbild.

  207. Språken förfaller och därför ökar
    medvetenheten om språkvård i världen.

  208. Ett språk behöver… Meänkieli behöver-

  209. -ett skrivet språk, litteratur,
    som vi hört här under seminariet-

  210. -litteratur vi skriver och publicerar.
    Titta på utställningen där borta!

  211. Borden är fulla av litteratur
    på meänkieli.

  212. Och vi behöver, B: Grammatik.

  213. Vi behöver ordböcker
    och vi behöver verkligen språkvård.

  214. Tillbaka till Uppsala
    och det där frågetecknet.

  215. Vi var där, min generation,
    40-talisterna.

  216. En stor utbildningsvåg tog oss dit.

  217. Och vi bar med oss, och bär ännu,
    på vårt språk och vår kultur.

  218. Vi ville inte vara frågetecken.

  219. Jag ville aldrig vara ett frågetecken.

  220. Och därför började jag väldigt tidigt
    tala och skriva på mitt eget språk.

  221. Till slut
    ett personligt vittnesmål om det.

  222. Jag var fyra år när jag
    började skriva på mitt eget språk.

  223. Första ordet jag skrev finns i en bok
    som lämnats under evakueringen-

  224. -av moster och hennes familj,
    Satumaailma (Sagovärlden).

  225. Innanför pärmen har jag, med en anilin-
    penna som jag stal av mamma, skrivit:

  226. "Reppu." Min storasyster hade sagt att
    man måste ha punkt när man skriver-

  227. -så jag hade tryckt dit en punkt
    så hårt att det gått genom pärmen.

  228. Reppu är mitt första skönlitterära ord.

  229. Det var en väsky (väska) men vi hade
    bara ordet reppu i meänkieli.

  230. Och jag fortsatte i Haparanda
    där jag som 17-åring skrev en dikt-

  231. "Jag är född utan språk",
    "Olen kielettömänä syntyny"-

  232. -som är översatt till många språk.
    Jag tror att det är 40.

  233. Jag hörde den i bilen för några år sen,
    i ryska Karelen.

  234. Översatt, tonsatt, som sång från en cd,
    hörde jag den i bilen.

  235. Jag kan ryska så pass att jag tänkte:
    "Vad är det där för en bekant sång?"

  236. "En Pohjanen från Sverige har skrivit
    den. Den är översatt till ryska."

  237. Jag sa: "Jaha, Bengt Pohjanen…
    Jag är här nu."

  238. 1970 fick jag för första gången med
    en text i en antologi. Det är länge sen.

  239. Jag började skriva mina texter
    med export i tankarna.

  240. När jag skrev min första dikt var jag
    säker på att jag skulle få Nobelpriset.

  241. Så ska det vara.

  242. Jag började skriva de här texterna
    med export i tankarna.

  243. Jag har skrivit i dagboken
    från första början:

  244. "Blod, inte hembygdslitteratur."

  245. Men det är ett citat av Ekelund.
    "Blod, icke hembygdsmeddelande."

  246. Jag hade skrivit det stort med svart
    bläck. Och det har jag hållit fast vid.

  247. Och det tänker jag göra
    i fortsättningen också.

  248. Men vad hade jag då, som jag
    kunde skicka härifrån med tåget?

  249. Vad som inte fanns där
    och fortfarande inte finns.

  250. Tänk er. En trespråkig litteratur.

  251. Det är alldeles unikt. Har det någonsin
    funnits i någon annan del av Sverige?

  252. Har det
    och kommer det nånsin att finnas?

  253. Alltså skönlitteratur på en sån nivå att
    det görs akademisk forskning om det?

  254. Finska, meänkieli och svenska.

  255. Alldeles nytt.

  256. Det kom bara härifrån.

  257. Lokalt producerat.

  258. Lokalt producerat, handlar det om det?

  259. Nej. Jo.
    Men det har nått långt ut i världen.

  260. Den första boken på meänkieli
    hette "Lyykeri", 1985.

  261. Och den första teaterföreställningen
    "Kuutot", två år senare.

  262. Den gick som en löpeld genom
    Tornedalen.

  263. Och ett år innan, 1984, hade jag
    publicerat en roman, "Kasaland"-

  264. -där jag blandade finska,
    meänkieli och svenska.

  265. Som ett uttryck från meänkielin:
    "Aijaa ko reikäpää."

  266. Jag direktöversatte det till:
    "Kör som hål i huvudet." Och så vidare.

  267. Och med den här interferensboken-

  268. -som kan vara den första romanen på
    svenska som gjorts med interferenser-

  269. -med språkblandning på det här sättet-

  270. -kom jag till ett seminarium
    i Vitterhetsakademien i Stockholm-

  271. -vars tema var "New writing
    in a multicultural society".

  272. Här, lokalproducerat, skrev man en,
    för hela världen, ny slags litteratur.

  273. Där fanns författare från hela världen,
    och det vi hade gemensamt var-

  274. -att vi skrev på ett annat språk
    än vårt modersmål. Vilka var då där?

  275. Det var ganska mycket
    lokalproducerat material.

  276. Salman Rushdie var där, Kazuo Ishiguro
    och många andra.

  277. När boken kom ut ville SVT:s finska
    redaktion göra en intervju. Varför?

  278. "Därför att, sa redaktören, hittills
    har ni hämtat från Stockholm till er."

  279. Men hen hade läst boken
    och insett att det var något nytt.

  280. "Du tar med dig något helt nytt därifrån
    till Stockholm." Lokalt producerat.

  281. Sånt fanns ännu inte.

  282. De upptäckte det här.

  283. Och nu hörs min röst ute i världen.

  284. I början av 90-talet stärktes meänkieli-
    arbetet enormt mycket på många sätt.

  285. Uleåborgs stadsteater framförde 1991
    "Jerusalemin tanssit"-

  286. -som grundar sig på min Korpelatrilogi-

  287. -som det för övrigt skrivs
    en doktorsavhandling om i Finland.

  288. Föreställningen grundar sig
    just på det här trespråkiga verket.

  289. Nästan 100 000 personer
    såg föreställningen.

  290. Det gjorde Meänmaa, språket, kulturen,
    dess andliga extas känt i hela Finland-

  291. -och i världen, då den ett år senare
    spelades på Bonnerbiennalen i Tyskland.

  292. Där dansade och ropade vårt folk
    på meänkieli-

  293. -och berättade för tyskarna
    vilka vi var. Ganska fantastiskt.

  294. Ett år senare, 1994, åkte vi med
    Norrbottensteatern och "Dagning; röd!"-

  295. -den svenska versionen av samma
    tema, till Bonnerbiennalen-

  296. -där den framfördes.

  297. Härifrån har mycket åkt iväg.

  298. Men om man frågar här vad som åkt
    iväg har de aldrig hört talas om det.

  299. "Jaså, på det viset."

  300. "Inte så dåligt, men vi visste inte."
    "Nej, förstås inte."

  301. Lärarna berättar ju inte om sånt.
    De visar några filmer...

  302. Då så. Till slut…

  303. Min mångsidiga litteratur…
    Vår, nu pratar jag om oss…

  304. Vad sa Ludvig XIV: "L'État, c'est moi."

  305. Meänkieli c'est moi, är det hybris?
    Det är klart det är. Jag skojar bara.

  306. Den flerspråkiga litteraturen
    har nått många länder:

  307. Amerika, England, Skottland, Slovenien,
    Ungern, Finland, Ryssland-

  308. -och vi tävlade i Prix Italia-

  309. -med "Kasakan uhri" som vi framförde
    i Övertorneå, Marita var där-

  310. -på meänkieli, och den färdades
    sen över hela världen.

  311. Den hördes nyligen
    i slovensk radio också.

  312. Jag har besegrat kolonialismen-

  313. -och kraxar här
    som en kråka söderifrån-

  314. -och pickar eget beröm
    som vår korp i gränsens tredje rum.

  315. Nu behöver jag varken tåg
    eller Pajalabussar.

  316. Jag är uppe i molnen och därifrån regnar
    meänkieli, vår svenska och vår finska-

  317. -ner hela tiden över världen. Tack.

  318. Översättning: Mona Mörtlund
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utifrån hit eller härifrån ut

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur tar tornedalingar emot kulturimpulser utifrån och hur når de ut med sina egna berättelser? Författaren Bengt Pohjanen lyfter fram behovet att tornedalingarna själva bestämmer vad deras kultur är, samt att som språklig minoritet själv få välja vilka berättelser som når ut. Originaltitel: Ulkoa tänne vai täältä ulos. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Meänkieli, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Etnologi, Europa, Kultur, Kulturarv, Minoriteter, Norden, Socialantropologi, Tornedalingar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Våra kvinnor

Vad och vilka har utformat tornedalskvinnan till den hon är? Författaren Tyra Helena Lindström ger en kort berättelse utifrån sina böcker om hur tornedalskvinnans vardag såg ut på 1800- och 1900-talen. Vad utvecklade henne till den starka kvinnan både fysiskt och psykiskt? Originaltitel: Meän vaimoihmisiä. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Språksläktingar i Sibirien

Márta Cspregi, professor vid universitetet i Budapest, har forskat om de uraliska folken, framförallt om chantifolket i Sibirien. Chanterna försöker hålla sitt språk och sina traditioner levande och kan sägas vara avlägsna språksläktingar med meänkielitalande. Originaltitel: Kielisukulaisia siperiassa. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Språkvård på meänkieli

Elina Kangas är den första språkvårdaren för meänkieli vid Språkrådet. Hon berättar kort om språket och om behovet av språkvård på meänkieli. Tid och plats formar språket på samma sätt som de även skapar behov till språkvård. Originaltitel: Kielenhuoltoa meänkielellä. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Utifrån hit eller härifrån ut

Hur tar tornedalingar emot kulturimpulser utifrån och hur når de ut med sina egna berättelser? Författaren Bengt Pohjanen lyfter fram behovet att tornedalingarna själva bestämmer vad deras kultur är, samt att som språklig minoritet själv få välja vilka berättelser som når ut. Originaltitel: Ulkoa tänne vai täältä ulos. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Det finska språket i Eskilstuna

Nästan en femtedel av Eskilstunas invånare är finländare eller har finska rötter. Kommunens utvecklare Sirpa Lindelöf berättar här att finska är ett så naturligt inslag att den politiska viljan att ordna tjänster på språket alltid har funnits. Lindelöf ger exempel på kommunens finska tjänster. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Fråga oss