Titta

Lös problemet

Lös problemet

Om Lös problemet

Här är det barnen som löser problemen. Ingen fråga är för stor eller för liten, och det är samarbetet som avgör hur bra de lyckas. De behöver lägga upp en strategi, ta reda på fakta, komma fram till en gemensam idé och sist men inte minst hålla en presentation som övertygar om att deras lösning är den bästa. Och viktigast av allt: de får inte glömma att ha roligt på vägen. För grupparbeten kan vara väldigt roligt. Nyckeln är att använda hela gruppen och att ta tillvara varandras olikheter - då kan inget arbete slå samarbete!

Till första programmet

Lös problemet : Smutsiga toaletterDela
  1. Våra oslagbara problemlösare
    ska visa-

  2. -att samarbete är bäst
    för att hitta lösningar.

  3. Gänget får snart veta dagens problem.
    Samarbetet avgör hur bra de lyckas.

  4. De ska göra research,
    ha en brainstorming-

  5. -skapa en prototyp
    och presentera sin idé.

  6. De har bara tre timmar på sig.

  7. Ingen uppgift är för stor eller
    liten. Dagens problemlösare är:

  8. -Julia, 10 år.
    -Jag jobbar helst i grupp.

  9. Alla får komma med idéer
    och samarbetar.

  10. -Aziz, 13 år.
    -Det är roligt att hjälpa folk.

  11. -Arvid, 12 år.
    -Jag är bra på att komma på idéer.

  12. Och på samarbete och presentation.

  13. -Ailin, 10 år.
    -Jag vill bli läkare och hjälpa folk.

  14. Nu får de reda på dagens problem.

  15. -Kom in!
    -Hej på er!

  16. Jag heter Marie-Louise-

  17. -och har fått ett problem som jag
    tror att ni kan hjälpa mig att lösa.

  18. Det ringer skolbarn och klagar
    över att de inte kan gå på skoltoan-

  19. -för den är äckligt skitig
    och sunkig.

  20. Har ni märkt det nån gång också?

  21. Jag är bekant med problemet
    i min skola.

  22. Det är vidrigt att folk lämnar spår
    efter sitt bajs och kiss.

  23. Det är inte så trevligt att gå in
    på toan, och så har de slängt papper-

  24. -som de har använt.
    Det är snuskigt och äckligt.

  25. Det ligger toapapper på golvet
    och man stoppar ner handdukar i toan-

  26. -trots att det ju blir stopp då.
    Och man kissar till och med utanför.

  27. Jag förstår inte hur man
    får till det. Det är skitäckligt.

  28. Vissa kissar i papperskorgen.
    Det är jätteäckligt.

  29. De ringer till mig för att jag
    är veterinär och jobbar med hygien.

  30. De tycker att jag måste kunna hjälpa
    dem med problemet.

  31. Därför tänkte jag att ni
    ska få hjälpa mig med det i dag-

  32. -och komma med idéer för hur man
    ska komma till rätta med problemet.

  33. Hur får man skolbarnen att använda
    toaletten bara till det de ska göra?

  34. Hur får man dem
    att torka upp efter sig?

  35. Har ni testat att sätta upp lappar
    med "Spola efter dig!"

  36. Det kan vara ett förslag. Men ni
    som är duktiga och har många idéer-

  37. -får fundera på hur vi ska kunna
    hjälpa barnen, skoltoaletterna-

  38. -lokalvårdarna och mig,
    så att det här blir bra.

  39. -Tror ni att ni klarar det?
    -Absolut.

  40. Jag finns här,
    så ni får gärna fråga mig-

  41. -om ni har problem
    eller vill testa några idéer.

  42. -Lycka till, så ses vi snart igen.
    -Hej då!

  43. Gruppen i dag känns bra. Vi kommer
    nog att kunna samarbeta och ha kul.

  44. Vi hinner nog lösa problemet, för
    alla är bekanta med det och är pigga.

  45. De har nu tre timmar på sig att hitta
    en lösning för skoltoaletterna-

  46. -som de presenterar för Marie-Louise.
    Först ska de hitta en strategi.

  47. Coachen Lisa hjälper dem
    att stöta och blöta problematiken-

  48. -och leder dem sen i en brainstorming
    för att hitta en lösning.

  49. De har egna erfarenheter av problemet
    och det kan vara en fördel i arbetet.

  50. En veterinär sa att många ringer
    henne om smutsiga toaletter-

  51. -där de kastar använt papper
    på golvet.

  52. De har kissat utanför ringen och det
    har hamnat på golvet och sånt.

  53. Inte fräscht.

  54. Man måste själv bottna i problemet-

  55. -för då är det lättare
    att hitta möjliga lösningar.

  56. -Hur ska ni lösa det här, då?
    -Vi kan prata med Marie-Louise.

  57. Vi skulle fråga Marie-Louise
    om lite tips och råd-

  58. -och om hur hon tycker att det är.

  59. Kan nån annan hjälpa er också?

  60. Vi skulle kunna prata med en städare
    som städar på skolor.

  61. De har kanske tips,
    för de tvingas ju städa det.

  62. Ni har två källor:
    Marie-Louise som jobbar med det här-

  63. -och de som arbetar
    med att städa toaletterna.

  64. -Ska vi prata med Marie-Louise?
    -Ja, då går vi och gör det.

  65. Det är dags för research,
    att ta reda på fakta.

  66. Gänget går direkt till Marie-Louise
    för att ta del av hennes kunskaper.

  67. Den första frågan vi har är vad du
    jobbar som. Nåt mer än veterinär?

  68. Jag jobbar inte med sjuka djur
    som en veterinär ofta gör.

  69. Jag specialiserade mig
    på livsmedelshygien.

  70. Det är hur man ska undvika
    att bli sjuk av maten som man äter-

  71. -och vilka sjukdomar människan får.

  72. Kan man bli sjuk
    av en snuskig toalett?

  73. Inte av att gå in, men om du tar med
    händerna där nån kladdat lite bajs-

  74. -efter slarvig handtvätt. I bajset
    kan det finnas vinterkräksjukevirus-

  75. -så att du mår illa, får diarré
    och kräks alldeles förfärligt.

  76. Därför är det jätteviktigt att alltid
    tvätta händerna efter toalettbesöket.

  77. -Varför tror du att folk skräpar ner?
    -De tror nog att det är roligt.

  78. -Men är det roligt?
    -Nej.

  79. Det är kanske coolt
    att visa kompisarna:

  80. "Jag rullade ut hela toarullen.
    Titta, vad mycket papper det var!"

  81. Problemet är att toaletterna
    på skolor är smutsiga.

  82. Jag får rysningar i kroppen
    och vill gå ut direkt.

  83. Jag blir äcklad och känner mig lite
    otrygg, så jag håller mig hela dagen.

  84. Har du några tips?

  85. Det kanske inte är alla som vet
    hur snuskig en skoltoalett kan vara.

  86. Så ni får följa med mig
    till en skoltoalett.

  87. Sen kanske ni också skulle kunna
    hjälpa till att städa toaletten-

  88. -för att få se hur jobbigt
    det kan vara för lokalvårdarna-

  89. -att få ordning.

  90. Här har jag lite utrustning
    för att städa toaletten.

  91. Vem vill ta hinken? Den är tung.
    Då går vi!

  92. En timme har gått. Gruppen ska få
    kunskaper genom att städa en toalett.

  93. För att förstå hur lång tid det tar
    och hur svårt det kan vara-

  94. -har vi smutsat ner toaletten rejält
    med sirap och apelsinjuice.

  95. -Åh!
    -Usch!

  96. När jag såg toaletten tänkte jag att
    den var äcklig. Det stack i näsan.

  97. -Vad tycker ni?
    -Äckligt.

  98. Det är mycket äckligare
    än vad ni kan misstänka.

  99. Den som har kissat här
    har kissat utanför.

  100. Här har jag en lampa som gör
    ultravioletta strålar, en UV-lampa.

  101. Den gör så att det lyser
    om organiskt material.

  102. Det är bra när man ska rengöra.

  103. När hon lös med lampan
    såg jag en massa andra saker-

  104. -som inte var trevliga att se.

  105. Här har jag gjort en bakteriologisk
    odling, alltså tagit prov.

  106. Varje sån här liten prick är
    en bakterie som varit i toaletten.

  107. Är det nån som vågar lukta?
    Lite försiktigt.

  108. Du också?

  109. Det är så äckligt med toaletterna
    och vi måste lösa problemet.

  110. Jag hittade ett nummer till
    en lokalvårdare vi kan be om hjälp.

  111. En lokalvårdare är nån som städar
    eller är städerska.

  112. -Hallå?
    -Hej!

  113. Vi har frågor
    om hur man städar en toalett.

  114. -Hur lång tid tar det att städa en?
    -Från 15 och upp till 20 minuter.

  115. -När blir toaletten smutsig igen?
    -Det kan ta typ en dag.

  116. -Eller några timmar.
    -Det är ju ganska dåligt.

  117. Har du tips på hur vi som går
    i skolan kan underlätta ditt jobb?

  118. Det är jättebra
    om man tänker att man är hemma.

  119. Hur brukar man göra hemma?
    Så gör man det i skolan.

  120. Det är viktigt
    att det är fräscht och fint.

  121. Ni är ju så många i skolan, så det är
    viktigt att tänka som hemma-

  122. -så att man är ordentlig med papper
    och när man går på toa.

  123. Och att man tvättar händerna
    ordentligt. Då blir det fint.

  124. -Det kanske är ett tips.
    -Okej.

  125. -Tack så mycket.
    -Hej då!

  126. Tipset om att tänka att man var hemma
    tror jag funkar ganska bra.

  127. Hemma tänker man mer på att hålla det
    fräscht. Det vore bra i skolan.

  128. Då tar vi bort pappret från golvet.

  129. -Ska vi slänga hela rullen?
    -Ta det försiktigt.

  130. -Blä!
    -Jag flyttar den närmare.

  131. -Det känns som att jag gör fel.
    -Det är en massa blad kvar.

  132. -Jag kör golvet.
    -Det var papper och kiss på golvet.

  133. -Det är en kotte här i.
    -Här! Rent.

  134. Jag fick göra det äckligaste, stoppa
    in handen och plocka ut allt inuti.

  135. -Blä!
    -Det är papper kvar på golvet.

  136. Det hade inte blivit lika rent
    om vi inte samarbetat.

  137. Då kanske nån hade sprejat
    där nån annan redan hade gjort det-

  138. -eller tro att nån redan städat
    på ett ställe.

  139. Känner ni, det luktar ju fräscht.

  140. Vi kollar med UV-lampan
    om nåt är kvar.

  141. -Inget kvar, va?
    -Jo, där.

  142. -Golvet, då?
    -Kan du spreja lite här?

  143. Hushållsarbetaren sa att när hon
    var själv gick det på 15 minuter.

  144. De har bara 15-20 minuter. Man hinner
    knappt städa en stökig toalett då.

  145. Vi måste lösa problemet,
    för det var väldigt vidrigt.

  146. -Hur går det för er?
    -Det går framåt.

  147. Vad fint det ser ut.

  148. Skolbarnen kan få testa
    att städa toaletterna.

  149. -Det är ett jättebra tips.
    -Då lär de sig att inte snuska ner.

  150. -Trodde ni att det var så svårt?
    -Nej. Det brukar inte vara det.

  151. Nej, så äckligt är det kanske inte.
    Men nu kanske ni har mer förståelse-

  152. -för vad lokalvårdarna utsätts för.

  153. När vi städade toaletten
    var det inte roligt-

  154. -men det var skönt när det var klart,
    för då såg man skillnaden.

  155. Nu har ni sett hur jobbigt det är
    att städa en toalett-

  156. -så nu lämnar jag er ett tag.

  157. Ni har andra uppgifter att lösa
    för hur man ska påverka eleverna.

  158. -Lycka till!
    -Tack.

  159. Med en hel del nya erfarenheter
    skyndar sig gänget till coach Lisa.

  160. Lisa ska leda en brainstorming. Ett
    sätt att komma på nya idéer i grupp-

  161. -som i sin tur kan leda
    till en lösning på toalettproblemet.

  162. -Hur kändes det att städa en toalett?
    -Äckligt.

  163. -Vi behöver inte prata om det.
    -Var det så illa?

  164. Nu ska ni komma på en lösning
    på det här problemet.

  165. Ni är fyra stycken och ska kombinera
    era hjärnor till en stor superhjärna-

  166. -för att komma på en bra lösning. Jag
    har hjälpmedel här, några olika kort.

  167. På ett kort står det "ordfördelare".

  168. En ordfördelare ser till
    att alla får prata, även du själv.

  169. Ailin, du får vara ordfördelare.

  170. Barnen använde sig av roller för att
    motverka negativa konstellationer-

  171. -där nån tar över allt arbete,
    och nån annan inte får vara med.

  172. Vi behöver nån
    som skriver ner alla bra idéer.

  173. Nån som är snabb på att skriva
    och sammanfattar idéerna.

  174. Det har vi en "sekreterare" till.
    Sekreteraren hämtar block och penna.

  175. Arvid, du får vara sekreterare.

  176. För att det här ska gå smidigt och ni
    ska känna att ni kommer nån vart-

  177. -så behöver ni en "uppmuntrare"
    som peppar och säger: "Bra idé!"

  178. Eller "Vad bra du skriver".

  179. Den som får vara uppmuntrare
    är Julia.

  180. Det känns bra, för jag gillar att
    muntra upp andra och göra dem glada.

  181. Och vi behöver en "kontrollant".

  182. Nån som kan kontrollera
    att alla vet vad de ska göra.

  183. "Vet du vad lösningen är?
    Hur ska vi gå vidare?"

  184. Det kommer att vara du, Aziz.

  185. Är ni säkra på era roller?
    - Det kanske du ska kontrollera?

  186. -Är ni säkra på era roller?
    -Absolut.

  187. Att använda roller skiljer sig lite
    från vanligt grupparbete.

  188. När elever sätts ihop och
    ska samarbeta är rollerna viktiga-

  189. -annars kanske en gör allt
    och de andra försvinner.

  190. -Tycker du nåt?
    -En skoldag då elever får städa toan.

  191. Jag skriver: "Skoldag då alla elever
    städar toaletten"-

  192. -"för att se hur hemskt det är."

  193. -Det låter som en jättebra idé.
    -Ja, då får de känna hur det känns.

  194. Det var ett bra sätt
    att få med alla i diskussionen.

  195. Då fick alla sina roller
    och kanske kände att de var med.

  196. Vad tycker du, Julia?

  197. Om man smutsar ner på toaletten,
    och nån ser det-

  198. -så säger den till.

  199. Hur tar man reda på
    vilka som har smutsat ner?

  200. Ingen kan ju stå där
    som vakt hela dagen.

  201. Om nån räcker upp handen
    och ska gå på toa-

  202. -så kan man påminna
    om att spola och städa.

  203. Eller så gör man så att innan nån
    går på toa tar man en bild på toan-

  204. -och sen tar man en bild till
    efteråt.

  205. -Vem ska ta bilden?
    -En kamera i hörnet.

  206. -Det är olagligt i Sverige.
    -Kanske inte i toan, men utanför.

  207. -Då måste man alltid öppna dörren.
    -Man öppnar och visar för kameran.

  208. Det är svårt när man får en roll
    som man inte har provat förut-

  209. -men jag tycker att barnen tog till
    sig rollerna bra och lyssnade.

  210. Det kanske är en bra idé, men hur
    menar ni med att öppna dörren?

  211. Kameran sitter på väggen utanför
    och ser när man öppnar dörren.

  212. Den tar ett foto på toaletten,
    ser om det är rent.

  213. Sen går personen in
    och gör det den behöver göra.

  214. Det var bra att dela in oss i roller.
    Då visste alla vad vi skulle göra.

  215. Det kändes bra,
    för ingen behövde bli ensam.

  216. Alla fick i alla fall säga
    nånting viktigt i sin roll.

  217. Vilken idé ska vi köra på?
    Städdagen, kameran eller både och?

  218. Vi skulle kunna ha både städdagen
    och kameran.

  219. Eleverna måste först få känna
    hur det känns att städa.

  220. Bra, då sätter vi i gång.

  221. Gänget har kommit på två lösningar.

  222. De vill att skolbarnen ska dela deras
    obehagliga upplevelse av städningen.

  223. Det kommer att få dem att tänka efter
    på sina toabesök.

  224. Denna insikt kan man sprida
    i skolorna genom ett schema.

  225. Då kommer alla elever att ha städat
    en toalett under en termin.

  226. Lösningen med kameror på toaletterna
    måste de ifrågasätta en sista gång.

  227. Det är olagligt
    att ha övervakningskameror i skolan.

  228. Vi hade idén med kameran
    och städschemat-

  229. -men det är olagligt att filma
    på skolor, så vi uteslöt kameran.

  230. Vi koncentrerar oss jättemycket
    på städschemat.

  231. Den första tanken
    är inte alltid den bästa.

  232. Man hinner tänka igenom och får info
    och kommer sen på lite bättre tankar.

  233. -Då får ni två måla en toalett.
    -Så tar vi presentationen.

  234. -Ja.
    -Då kör vi.

  235. Utifrån deras erfarenheter av att
    städa en toalett har de en lösning.

  236. Lösningen finns i ett för varje skola
    noggrant utarbetat schema-

  237. -som gör att alla barn får städa
    en toalett och uppleva vad slarv gör.

  238. Tjejerna dekorerar en toalett
    som visar skillnaderna-

  239. -mellan en skola som använder schemat
    och en som inte gör det.

  240. Killarna förbereder presentationen
    och hoppas Marie-Louise gillar den.

  241. Om jag säger: "Hej, Marie-Louise!"
    Sen berättar jag om problemet.

  242. -Blir det bra?
    -"Det här är vår lösning."

  243. Då säger jag så och berättar lite
    om problemet vi fick.

  244. För att övertyga nån
    ska man vara övertygad själv.

  245. Om jag ska övertyga nån om
    att schemat är bra måste jag tänka:

  246. "Städschemat är så bra och det
    funkar." Man visar sig övertygad.

  247. Så här kan toaletten se ut
    där städschemat inte finns-

  248. -och så här på en skola
    där de har ett städschema.

  249. -Ska vi ha en annan färg än gult?
    -Jag vet inte. Vad tycker du?

  250. Det kanske blir konstigt
    med bara gult-

  251. -så det är nog bäst
    att vi tänker ut nån annan.

  252. Välj en bra färg, då.

  253. -Hej! Hur går det för er?
    -Bra.

  254. -Det går framåt.
    -Ni skissar på en presentation.

  255. -Hur ska ni lägga upp den?
    -Vi berättar om städschemat.

  256. Och hur det var att städa en toalett
    och samtalet med lokalvårdaren.

  257. Och så tar vi fram toaletten
    och visar före och efter.

  258. Det är bra att ha ett exempel att
    visa. Det kan övertyga mottagaren.

  259. Det är bra att få med fakta från nån
    som städar toaletter, faktiska fakta-

  260. -och även era egna erfarenheter. Det
    är viktigt att spela på känslorna.

  261. Tänk på att argumentera
    och berätta varför det här är bra.

  262. Marie-Louise ska "köpa" er idé.

  263. Så lägg fram många bra argument
    till varför det är bra.

  264. Tack.

  265. Då gör jag...en skylt.

  266. Min roll var att bygga och sen
    att göra den här lilla skylten-

  267. -som ska visa
    att vi har tänkt ut ett schema.

  268. Vi hade ett bra samarbete,
    för först sa vi vad vi skulle göra-

  269. -och om vi behövde hjälp sa vi:
    "Kan du hjälpa mig?"

  270. Ska jag måla med svart färg då?
    Ska jag ta en färg?

  271. Det skulle vara bättre om du tog
    flera färger. Det ser roligare ut.

  272. Barn från skolor...

  273. Samarbetet med Arvid gick flytande.
    Vi jobbade bra och fick ner idéerna.

  274. -Vi kom på lösningen när vi städade.
    -Ja, och lösningen är...

  275. Det var roligt att bygga. Vi fick
    kladda ner oss och använda allt.

  276. -Oj! Bra jobbat.
    -Wow!

  277. Presentationen med prototypen
    funkar nog bra-

  278. -eftersom Aziz och jag ska nämna
    toaletten i vår presentation.

  279. Prototypen var vidrig
    och såg ganska verklig ut.

  280. Vi ska nog inte göra
    för mycket blommor.

  281. Jag blev inte stressad, för jag
    tänkte inte på att vi hade lite tid-

  282. -utan jag målade
    och tänkte bara på det.

  283. Perfekt. - Det känns nervöst, för vi
    vet inte om lösningen fungerar.

  284. Många länder och folk har försökt
    med andra idéer.

  285. De tre timmarna är snart slut och
    gänget ska presentera sin lösning.

  286. Kommer Marie-Louise tycka
    att deras idéer håller?

  287. Du tar upp den
    när vi ropar på Marie-Louise.

  288. Kom, Marie-Louise!

  289. Nu är jag jättenyfiken.

  290. Du berättade ju
    om ett problem som du hade.

  291. Skolbarn ringde och klagade på
    att deras skoltoaletter var smutsiga.

  292. Nu har vi en lösning som vi kom på
    när vi fick städa toaletterna.

  293. Varje skola ska skapa
    ett eget städschema-

  294. -och det går ut på att varje elev
    ska städa toaletten en gång.

  295. Då kommer barnen förhoppningsvis
    få förståelse för-

  296. -hur det är för lokalvårdaren
    att städa efter dem.

  297. Så här ser toaletten ut
    på en skola utan städschema.

  298. Den kommer att vara väldigt äcklig,
    och UV-lampan visar mycket smuts.

  299. På en skola som har ett städschema
    i framtiden-

  300. -kan toaletterna se ut så här.
    Alltså helt rena och jättefina.

  301. Å, vilken fin skylt.
    Vad har ni skrivit?

  302. -Städschema utifrån egen erfarenhet.
    -Där har ni ritat en glad bajskorv.

  303. Och när ni har städat blir toaletten
    jättefin. Den blommar upp.

  304. Vad tror ni
    att klasskompisarna tycker om idén?

  305. Säkert att det är jobbigt att städa,
    men sen blir det skönt med ren toa.

  306. Och ni andra tror också det? De
    kanske städar toaletten hemma också.

  307. Det kanske går upp en talgdank
    för dem.

  308. Den här äckliga toaletten som ni
    städade var inte alls så äcklig.

  309. Jag hade fejkat den. Så det gula
    var inte kiss, utan apelsinjuice.

  310. Och det som klibbade fast var sirap.

  311. Men det är ju roligare att jobba
    när man tror att nåt är på riktigt.

  312. Jag berättade ju om barnen
    som tycker att det är äckligt-

  313. -och de här tipsen ska jag tala om
    för dem som ringer.

  314. "Försök göra så här på era skolor."
    Då sprider vi det över hela Sverige.

  315. Vad ni var kreativa.

  316. Det hjälper nog att få se
    hur jobbig en toalett är att städa.

  317. Presentationen gick väldigt bra.
    De skötte den bra-

  318. -och vi visade och gjorde allting
    som ett lag.

  319. Vad ni har varit duktiga.
    Ni är värda en applåd.

  320. Efter presentationen känns det bra,
    för Marie-Louise verkade jättenöjd-

  321. -och hon verkade övertygad. Jag blev
    övertygad och tyckte att vi var bra.

  322. -Tack ska ni ha!
    -Hej då!

  323. Lös problemet!

  324. Jag har lärt mig
    att samarbete funkar mycket bättre-

  325. -och att det är kul att kladda.

  326. Vi är en härlig familj
    som inte har tid att umgås.

  327. I nästa program angrips problemet med
    hur man skapar mer tid med familjen.

  328. -Då kör vi.
    -Vi är superspända. - Eller hur?

  329. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Smutsiga toaletter

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Marie-Louise är hygieniker och får många brev från barn runt om i Sverige som beskriver att toaletterna på deras skolor är så äckliga att de inte vågar använda dem. Nu vänder hon sig till vår expertpanel för att en gång för alla få hjälp med att lösa det här stora och allvarliga problemet.

Ämnen:
Miljö, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Psykologi och filosofi > Psykologi, Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Grupparbete, Hygien, Muntlig framställning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Problemlösning, Samarbete, Skollokaler, Teknik, Teknisk hygien, Toaletter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Lös problemet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Snökaos

Avsnitt 1 av 8

Marianne kommer till barnen med ett stort problem. Vintern är förenad med livsfara för henne och många andra äldre. Det är näst intill omöjligt för den som har svårt att gå att ta sig förbi snövallar, isgator och snöslask på väg till affären. Kan barnen hitta en lösning på hennes problem?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Smutsiga toaletter

Avsnitt 2 av 8

Marie-Louise är hygieniker och får många brev från barn runt om i Sverige som beskriver att toaletterna på deras skolor är så äckliga att de inte vågar använda dem. Nu vänder hon sig till vår expertpanel för att en gång för alla få hjälp med att lösa det här stora och allvarliga problemet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Mer tid tillsammans

Avsnitt 3 av 8

Familjen Edin har ett problem som många familjer nog känner igen sig i. De har ett så hektiskt schema med så många aktiviteter varje dag att det knappt finns tid för dem att umgås med varandra. De vänder sig till våra problemlösare för att få hjälp.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Djurolyckor

Avsnitt 4 av 8

Varje dag råkar djur ut för hemska olyckor i trafiken. Åsa från Djurambulansen är en av dem som rycker ut när larmtelefonen ringer. Nu vänder hon sig till problemlösarna för att få råd - hur ska man kunna stoppa djur från att skadas ute på våra vägar?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Nedskräpning

Avsnitt 5 av 8

Det första Sara-Lie och Ingrid måste göra när de kommer till förskolan, där de jobbar, är att plocka upp skräp som folk har kastat på deras gård. Nu vänder de sig till problemlösarna - kan de hjälpa till att lösa det här stora problemet?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Framtidens datorspel

Avsnitt 6 av 8

I spelbranschen gäller det att alltid vara först med det senaste. Spelutvecklaren Peter vänder sig till problemlösarna för att få tips om vad som kommer att bli nästa stora hit. Och vilket spel skulle de själva utveckla om de fick bestämma?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Tråkiga skolgårdar

Avsnitt 7 av 8

Läraren Agneta önskar att eleverna på hennes skola hade en roligare skolgård, så att alla skulle vilja gå ut på rasten för att röra på sig och andas frisk luft. Problemlösarna får i uppgift att försöka skapa den perfekta skolgården.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Bekämpa näthatet

Avsnitt 8 av 8

Ida, som jobbar med nätmobbing, kommer till problemlösarna med ett allvarligt problem. Hon behöver hjälp med idéer om hur man skulle kunna bekämpa näthat bland svenska skolungdomar. Det här är något som problemlösarna känner väl igen - och de har många idéer.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Din kropp - romani chib/arli

Skelettet och musklerna

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, magen och hjärtat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Radioskrivarklubben

Polly och snögubben Olof

Polly är bästa kompis med snögubben Olof. De har haft jättemysigt hela vintern, men nu börjar det våras och livet blir allt besvärligare för snögubben. De måste ta sig till snölandet så att Olof kan överleva till nästa vinter. Det är bara det att porten till Snölandet vaktas av en elak ande som kan trolla. Barn från Stenhamraskolan på Färingsö har hittat på berättelsen.

Fråga oss