Titta

Lös problemet

Lös problemet

Om Lös problemet

Här är det barnen som löser problemen. Ingen fråga är för stor eller för liten, och det är samarbetet som avgör hur bra de lyckas. De behöver lägga upp en strategi, ta reda på fakta, komma fram till en gemensam idé och sist men inte minst hålla en presentation som övertygar om att deras lösning är den bästa. Och viktigast av allt: de får inte glömma att ha roligt på vägen. För grupparbeten kan vara väldigt roligt. Nyckeln är att använda hela gruppen och att ta tillvara varandras olikheter - då kan inget arbete slå samarbete!

Till första programmet

Lös problemet : Mer tid tillsammansDela
  1. I detta program
    ska våra oslagbara problemlösare-

  2. -visa att det är bäst
    att arbeta tillsammans.

  3. Gänget
    får snart reda på dagens problem.

  4. Sen avgör samarbetet
    hur bra de lyckas.

  5. De ska göra research,
    ha brainstorming, skapa en prototyp-

  6. -och slutligen presentera sin idé.
    Men de har bara tre timmar på sig.

  7. Ingen uppgift är för stor eller
    för liten. Dagens problemlösare är:

  8. Arvid, 12 år.

  9. Min styrka är att jag är bra på att
    samtala med folk och komma överens.

  10. Elissa, 11 år.

  11. Jag gillar att hjälpa folk
    och komma på idéer.

  12. Kevin, 11 år.

  13. Om 20 år
    jobbar jag med att spela basket.

  14. Och Saga, 12 år.

  15. Det är roligare att presentera.

  16. Men jag tycker även att det funkar
    att bygga och räkna ut saker.

  17. Nu ska gänget få reda på
    dagens problem.

  18. Kom in!

  19. Halloj! Här är vi.
    Vi behöver lite hjälp av er.

  20. Vi är en superhärlig familj som
    känner att vi inte har tid att umgås.

  21. Vi skulle vilja ha mer tid
    för varandra och hitta på saker.

  22. Men det är hund, aktiviteter,
    hockey... Ibland är det fotboll.

  23. Ja, det är fullt ös. Vi får inte
    den tid vi skulle vilja ha-

  24. -för att ha kvalitetstid.

  25. Är det alla i familjen
    som har aktiviteter?

  26. -Nej, det är den yngsta, Sebbe.
    -Jag kör hockey.

  27. Det är mycket hockey.
    Turneringar och cuper på helgerna.

  28. Sen behöver vi tid med den här lilla.
    Full rulle både helger och vardagar.

  29. Det första jag tänkte var
    att jag känner igen mig lite.

  30. Alltså att jag har varit med om det
    också. Det är ett vanligt problem.

  31. Det är ett problem jag känner igen.
    Jag har många träningar.

  32. Ibland hinner jag inte med läxan.

  33. Många andra familjer
    har det också så.

  34. Är det nåt speciellt
    som tar mer tid än det andra?

  35. Att få ihop det och få att
    killarna... Jag gör det mesta själv.

  36. Är det varje dag i veckan
    ni har aktiviteter och inte hinner?

  37. Inte aktiviteter,
    men det är nånting varje dag.

  38. -Vilka tider är aktiviteterna?
    -Helgerna är det tidigt på morgonen.

  39. När det är hockey har vi ibland gått
    upp klockan 6. Eller sena kvällar.

  40. Okej, men då
    ska vi försöka lösa ert problem.

  41. Det låter super.
    Jag hoppas att ni löser det.

  42. -Då kommer vi tillbaka om tre timmar.
    -Då sätter vi i gång. Hej då!

  43. Problemet är att vi har
    en familj med en mamma och två barn.

  44. De känner att de inte har tid med
    varandra. Vi ska hjälpa dem med det.

  45. Vi har bara tre timmar på oss,
    men hinner nog lösa problemet.

  46. Vi är en bra grupp
    som kommer att samarbeta bra.

  47. De har tre timmar på sig
    att hjälpa familjen Edin-

  48. -att få mer tid tillsammans, men
    först måste de hitta en strategi.

  49. Till sin hjälp har de coachen Adam.

  50. Han leder dem sen
    i en brainstorming.

  51. Problemlösarna får familjens schema,
    så de ser hur hektiskt det är.

  52. Det känns som om det här är familjer
    som inte får tid till varandra.

  53. -Vad hör vi mer? Stressigt.
    -Ja, stressigt och mycket att göra.

  54. De sa att det var hela tiden. Att
    det finns alltid nånting att göra.

  55. Alltid nånting att göra. Alltid saker
    som trycker på. Svårt att få tid.

  56. Då har vi identifierat problemet,
    och det är viktigt.

  57. Vi behöver göra en efterforskning.
    Hur skulle vi kunna göra det?

  58. Vi kanske kan kontakta nån
    som vet mycket om det.

  59. Kanske nån sorts psykolog.
    Eller nån professor.

  60. -Det är en bra idé.
    -En jättebra idé.

  61. Man kan få kontakt med experter.

  62. Jag tänkte att en psykolog är bra
    på stress och familjerelationer.

  63. Gruppen såg direkt att problemet
    var mycket större än bara familjens.

  64. De pratade om tid och psykologer.

  65. De förstod ganska snart att de kunde
    behöva experthjälp att lösa det.

  66. Börja där ni sa att ni kan börja.
    Leta vilka som kan hjälpa till-

  67. -att svara på frågor kring just
    familjen, stressen och tiden.

  68. -Det låter som en bra början.
    -Då gör vi det!

  69. Lycka till!

  70. Dags för research,
    alltså att ta reda på fakta.

  71. Gänget ska komma på vilka experter
    som kan ge dem mest information.

  72. Ska vi söka efter nån psykolog?

  73. Vi kan försöka hitta nån psykolog
    som är expert på stress.

  74. -Och familjeproblem, kanske.
    -En som är bra på familjerelationer.

  75. Vi kom fram till att göra research
    på olika psykologer-

  76. -som kan hjälpa oss med problemet.

  77. -Relation... Här står det relation!
    -Och familjeproblem!

  78. Det är perfekt. Då tar vi henne.
    Vad var det andra?

  79. -Stress.
    -"Psykolog stress", kanske.

  80. -Där!
    -Stresshantering.

  81. När vi började researcha, så hittade
    vi en bra psykolog till relation.

  82. Och en bra psykolog till stress.

  83. De delar upp sig för att hinna
    så mycket research som möjligt.

  84. Arvid och Elissa bjuder in
    en psykolog inom stresshantering.

  85. Kevin och Saga
    ska intervjua en relationspsykolog.

  86. Har du nån fråga
    som vi kan ställa till henne?

  87. Hur man liksom har en bra relation
    när man har väldigt mycket stress.

  88. Vi kan fråga "har du tre tips på
    hur vi kan hjälpa familjen?"

  89. Sen kan vi fråga
    varför det tipset är bra.

  90. Det är viktigt att förbereda en
    intervju. Annars kommer personen dit-

  91. -och man säger "Hej! Stress?"
    Det känns inte bra.

  92. Att skriva ner frågorna
    var ganska bra-

  93. -eftersom det var ganska svårt
    att komma på dem.

  94. Då är det bättre
    att ha dem nedskrivna.

  95. Jag tänker att man kan fråga hur hon
    skulle göra om de kom till henne.

  96. Hur blir man mindre stressad? Vad
    beror stress på? Hur hjälper vi dem?

  97. -Vi är väl klara då.
    -Då ringer vi upp henne och kollar.

  98. Det har gått en timme. De har ringt
    upp relationspsykologen Kata-

  99. -och fått besök
    av stresspsykologen Anna.

  100. Hej! Är du stresspsykolog?

  101. Ja, det är jag faktiskt.
    Är det därför ni har ringt till mig?

  102. Vi har lite frågor om stress.

  103. -Hej!
    -Hej, hej!

  104. Vi har fått ett problem
    som handlar om en familj-

  105. -med en mamma, två barn och hund,
    som aldrig får tid med varandra.

  106. -Vad beror stress på?
    -Stress är en jättebra sak att ha.

  107. Det är faktiskt en helt automatisk
    mekanism i kroppen-

  108. -som drar i gång oss när vi
    behöver agera fort på hotsituationer.

  109. Men om systemet får stå och puttra
    för länge mår vi till slut inget bra.

  110. Då får vi olika symptom
    som vi måste vara vaksamma på.

  111. Så stress beror på
    att vi ska kunna agera mer?

  112. Det var intressant
    när hon sa att stress var bra.

  113. För jag trodde inte att det var
    nånting som skulle vara bra för en.

  114. Vilket råd skulle du ge den här
    familjen som inte hinner umgås?

  115. Barnen kan berätta för sin mamma
    hur de känner och upplever det.

  116. Det ska man göra. Barnen ska inte
    ha nån skuld i eller ta ansvar för-

  117. -att tiden blir av,
    utan det är förälderns ansvar.

  118. Kata berättade att det var
    mammans ansvar till största delen-

  119. -att familjen fick mer tid
    tillsammans.

  120. Mamman behöver lyssna på barnen
    i all stress och se vad de vill göra.

  121. Även ni som är unga har många järn i
    elden och roliga grejer att kolla på.

  122. Så det handlar inte alltid om
    att göra stora förändringar-

  123. -för då blir det svårt.
    Det är viktigt med små förändringar.

  124. T.ex. bestämma sig för en viss tid
    när man lägger bort sina skärmar-

  125. -och umgås en liten stund.
    Det kan vara ett konkret tips.

  126. Psykologen sa att man behövde
    planera in tid i kalendern.

  127. Det är en bra idé. Om det är planerat
    kan man inte boka in nåt annat.

  128. Då blir det mer tid tillsammans.

  129. Hade vi nån mer fråga?

  130. Vilka är konsekvenserna
    om man inte har en relation?

  131. Ofta blir det mycket bråkigare
    när man inte har en bra relation.

  132. Och bråken man har kan också
    bli mycket större, helt enkelt.

  133. Alla familjer bråkar, men
    har man inte en bra grundrelation-

  134. -så blir det ofta svårare bråk.
    Svårare att ta sig ur dem.

  135. -Tack för dina hjälpsamma tips!
    -Tack själv! Lycka till!

  136. -De kommer att hjälpa mycket.
    -Hoppas det! Hälsa till familjen.

  137. Efter att ha pratat med psykologen
    blev det lättare att lösa problemet.

  138. Vi hade mycket mer information
    om stress och såna grejer.

  139. -Då har ni lite tips på vägen.
    -Ja, tack så jättemycket.

  140. Researchtiden närmar sig sitt slut.
    De vet det de behöver om problemet.

  141. Dags att återse coach Adam
    för en brainstorming.

  142. Ett sätt att komma på nya idéer
    i grupp-

  143. -som kan leda till en lösning
    på familjen Edins bekymmer.

  144. Då har ni gjort er research.
    Hur gick det?

  145. Det gick bra för oss. Vi har pratat
    med en psykolog som kom hit.

  146. Vi har fått bra svar som vi tror kan
    hjälpa oss när vi löser problemet.

  147. -Okej!
    -Jag och Kevin...

  148. Vi skajpade med en psykolog som
    pratade om familjerelaterade problem.

  149. Hon hette Kata. Vi fick massor med
    tips som kommer att hjälpa mycket.

  150. Bra att ni fick tag i
    två väldigt duktiga psykologer.

  151. Nu när ni har jättemånga idéer
    ska vi köra en anonym idéstorm.

  152. På den här skärmen, via era datorer-

  153. -ska ni skriva ner idéer
    som ni har för att bygga prototypen.

  154. Med en anonym idéstorm kan ni skriva
    idéer som kanske är lite pinsamma-

  155. -eller rentav lite galna idéer.

  156. Men eftersom det är anonymt,
    så vet ingen vem som har kläckt idén.

  157. Man behöver inte skämmas för nåt
    som kanske känns lite otryggt.

  158. Jag ger er 5-10 minuter. Få ner era
    idéer, så kommer de upp här. Redo?

  159. På brainstormingen använde vi
    en metod där man fick vara anonym.

  160. Det kom upp på en stor skärm.
    Vi skrev de idéer vi hade-

  161. -kring att lösa problemet.

  162. Om jag ställer frågor
    och de räcker upp handen-

  163. -så får bara en svara. Med den
    anonyma idéstormen fick många svara.

  164. Alla fick skriva ner sina idéer.
    Man ser inte vem som hade idén.

  165. Om man har en idé
    man inte vågar säga-

  166. -så kan man inte se det på handstil.
    Alla idéer kommer fram.

  167. Det var ett väldigt bra sätt
    att arbeta på.

  168. Om ens idé är dålig, behövde inte
    de andra veta att jag skrev den.

  169. Den anonyma metoden var jättebra.
    Då kunde alla släppa lös sina idéer-

  170. -utan att vara rädd för att bli dömd.

  171. Men jag trodde inte
    att nån skulle bli det.

  172. Okej! Ser ni nåt som skulle kunna
    kokas ner till en prototyp-

  173. -för att hjälpa familjen
    att lösa det här problemet?

  174. -Ja.
    -Ska vi gå en runda? - Saga?

  175. Många var inne på
    att man måste göra saker tillsammans.

  176. Och att barn måste hjälpa till
    med disk, tvätt och dammsugning.

  177. En låda med ett eget system, kunde
    underlätta för mamman och barnen.

  178. En låda där man på nåt sätt la i
    lappar på aktiviteter man kunde göra.

  179. Och lådan hade nåt system som valde
    ut nåt utifrån schemat för dagen.

  180. -Spännande! Bra!
    -Det står om den här lådan.

  181. Man kan lägga i aktiviteter.
    Det är en bra grej.

  182. En gång per dag kan man ha "lådtid"
    eller nåt sånt som man kan lägga in.

  183. -Spännande.
    -Jag... Den här lådan...

  184. ...kan man fylla med lappar
    som alla tycker är roliga.

  185. Lådan, när man lägger i lappar...
    Det kan vara olika och flera.

  186. Om inte en funkar, så kan det vara
    en annan som alla tycker om.

  187. -Hur minns man att använda lådan?
    -Man kan lägga in det på schemat.

  188. "Lådan" eller "lådtid", så de vet
    att nu ska vi ta fram lådan.

  189. Vi kan bygga
    en låda med olika lappar-

  190. -så att man t.ex. på lördag
    kan ta upp en lapp-

  191. -och vid en speciell tid göra nånting
    som alla vill göra.

  192. En idé jag inte hade skrivit själv,
    men som var bra-

  193. -var att göra en låda,
    vilket vi nu ska göra.

  194. Det låter jättebra. Det jag hör är...
    Ni får rätta mig om jag har fel.

  195. Det ska göras en lådtid som ska in
    på schemat, och en låda med lappar.

  196. Vilka vill bygga lådan
    och få in lådtiden?

  197. Vilka vill bygga presentationen
    som gör att familjen tänder på idén?

  198. -Jag vill bygga lådan.
    -Jag vill också bygga lådan.

  199. Då presenterar vi.

  200. -Okej! Är ni taggade? Då kör vi!
    -Då kör vi!

  201. Under brainstormingen funkade
    gruppen bra. Alla kom med idéer.

  202. Sen kom vi ihop till en enda idé
    som jag tycker var bra.

  203. Nu ska vi bygga lådan. Jag tror att
    vi hinner, för det är bra samarbete.

  204. Klockan tickar, men jag tror
    att vi hinner. Nu får vi köra järnet!

  205. Brainstormingen
    har lett till en tydlig idé.

  206. Nu saknas bara en prototyp
    - en modell av deras lösning.

  207. Tiden är knapp. Problemlösarna
    ritar upp några skisser-

  208. -och diskuterar prototypens design.

  209. -Vi kan göra en skiss först.
    -Jag kan rita hur det blir uppifrån.

  210. Vi ska ha det inuti en låda
    med en massa fack i.

  211. Alla kan rita ett förslag.
    Sen kan vi tänka ut det bästa.

  212. Vi gör skisser och ser vilka idéer
    vi har på hur prototypen ska se ut.

  213. Det är viktigt
    för att få fram en bra prototyp.

  214. -Börjar ni bli klara med era skisser?
    -Ja, ganska.

  215. Kevin? Bra! Ska vi börja med
    att se vad du har kommit på?

  216. -Så du tänker att man har olika fack.
    -Ja.

  217. Jag tänkte också
    att lådan kan ha nåt typ av register-

  218. -som vet schemat
    och vems tur det är att välja-

  219. -så det inte alltid blir
    på Sebbes villkor.

  220. Om mamman vill ha hjälp med tvätten
    måste hon få det nån gång.

  221. Sen lägger vi in på
    det stora schemat på svarta tavlan-

  222. -lappar där det står typ "lådtid"-

  223. -så de vet när de ska gå till lådan
    och be handen ta en lapp.

  224. Men då kör vi! Lycka till!

  225. Gruppen har delat upp sig.
    Kevin och Elissa bygger prototypen.

  226. Saga och Arvid
    förbereder presentationen-

  227. -och justeringen
    i familjen Edins veckoschema.

  228. Vad är det vi ska presentera?

  229. -Vi ska presentera lösningen.
    -Då ska vi ha en låda.

  230. -Det måste vara öppet, så allt det...
    -Annars kan vi göra facken på sidan.

  231. "Vi har en jättebra lösning
    på det här."

  232. -"Vi har kommit på att göra en låda."
    -Vi måste berätta om Kata och Anna.

  233. De spelar stor roll,
    eftersom forskning är övertygande.

  234. "Vi har kommit på en bra lösning
    med hjälp av två psykologer."

  235. Den här.
    Sen kanske vi kan lägga dem så här.

  236. Vi kan såga... Eller inte såga. En på
    mitten, om du tycker att det är bra.

  237. Du kan berätta om Anna.
    Jag kan berätta att Kata sa-

  238. -att man behöver tid och varför det
    är viktigt. Varför var det viktigt?

  239. Man måste komma ihåg.

  240. Man behöver inte såga här,
    utan man kan såga här.

  241. -Men jag behöver en penna.
    -Jag kan hämta en.

  242. "Lådan är till för att underlätta
    för er och få det ni behöver mest."

  243. -"Att umgås."
    -"Alla ska få nåt att säga till om."

  244. Den ser lite sned ut.

  245. -Sa du "lådtid"?
    -Men vad ska man kalla det?

  246. Samarbetet fungerade väldigt bra.
    Vi tänker ungefär på samma sätt.

  247. Det var lätt att prata med henne
    och planera presentationen.

  248. Det gick jättebra att vara med Arvid.
    Vi kom på många idéer.

  249. Vi hade samma tankar kring
    vad som skulle vara den röda tråden.

  250. Jag tror att vi kommer att hinna,
    men vi borde skynda oss lite grann.

  251. -Hej, Adam!
    -Tjena! Hur går det för er?

  252. Det går bra. Vi håller på att
    förbereda vår presentation av lådan.

  253. Ni pratar mycket om att vara
    övertygande. Nåt som är övertygande-

  254. -är om det finns humor i en
    presentation, så det blir lustfyllt.

  255. Kata pratade om
    att göra saker mer lustfyllt.

  256. Ja, för att barnen ska hänga på.

  257. Då kan vi lägga dem här, här och här.

  258. Då kan den vridas, och ner och upp.

  259. Vi kom på handen. Så det inte ska bli
    fusk, så man tar den lapp man vill.

  260. Handen kan avgöra
    vilken låda man plockar ur.

  261. Det blir roligare med en stor
    robotarm som drar lapparna. Coolare.

  262. Den här lösningen är jättebra.

  263. Vi har tagit hjälp av experter
    inom stress och familjerelationer.

  264. Jag blev stressad när jag och Saga
    övade med bara fem minuter kvar.

  265. Men jag hoppas att det går bra
    och att familjen blir nöjd.

  266. Jag töjer ut den
    för att det ska bli längre.

  267. Det här blir mammans,
    storebroderns och lillebroderns.

  268. Det var väldigt lite tid kvar.

  269. Då blev det ganska stressigt.
    Vi fick skynda oss lite.

  270. Hur går det? Det ser jättebra ut.

  271. Vi hade tänkt
    att lägga den här så här.

  272. Så den kan gå åt alla håll.

  273. Glöm inte
    att lägga till spelkontrollen.

  274. Elissa och Kevin
    gjorde ett jättebra jobb.

  275. De följde våra skisser och idéer.
    Jag och Arvid fick också bidra.

  276. -Slutspurt inför presentationen!
    -Ska vi hjälpa till lite?

  277. Lådan känns bra. Då kan familjen få
    lättare att planera tid tillsammans.

  278. Det känns bra inför presentationen.
    Jag och Arvid har övat mycket.

  279. Vi har fått med det viktigaste.

  280. Tiden är ute. Familjen Edin är på
    ingång för att höra gängets lösning.

  281. Är prototyp och presentation klara
    nu när de ska presentera lösningen?

  282. -Hallå, familjen! Ni kan komma in nu!
    -Kom in!

  283. När familjen kom in tänkte jag: "Tänk
    om de tycker att idén är dålig!"

  284. Hej! Ni kom tillbaka. Roligt!

  285. -Vi är superspända! Eller hur?
    -Ja.

  286. Det är vi med.
    Ni kom till oss tidigare i dag-

  287. -för att ni hade ett problem. Ni fick
    inte tillräcklig tid för att umgås.

  288. Vi har en jättebra lösning
    på era problem.

  289. Vi har tagit hjälp av två experter
    inom stress och familjerelationer-

  290. -för att komma på problemet.
    En av dem var psykologen Anna-

  291. -inom stress.
    Alltså hon var expert på stress.

  292. Jag och Elissa intervjuade henne
    här på plats tidigare i dag.

  293. Då fick vi reda på att stress
    beror på att man känner sig hotad.

  294. Man kan känna sig hotad av ett
    fullspäckat schema och bli stressad.

  295. Jag och Kevin
    skajpade med en annan expert.

  296. Hennes område var familjerelationer.

  297. Hon gav oss en idé.

  298. En låda där hela familjen fick lägga
    sina önskemål om aktiviteter.

  299. Den har vi skapat här. Lådan funkar
    på så sätt att det finns olika fack.

  300. För lillebror, storebror, mamma.
    Man får lägga sina önskningar där.

  301. Det kan vara max 15 minuter.
    Den här handen är kopplad till...

  302. ...ett typ av register.
    Det har samlat information om-

  303. -vems tur det är
    att få välja aktivitet.

  304. På schemat ser ni lådtid. Det
    har vi lagt in fyra gånger i veckan.

  305. När det står att ni ska ha lådtid går
    ni hit och trycker på spelkontrollen.

  306. Då kommer handen att plocka upp
    en av lapparna i lådan.

  307. Det måste vara lekfullt
    för att barnen ska hänga med.

  308. Men du kanske vill ha hjälp med t.ex.
    att handla eller gå ut med hunden.

  309. Då kan ni göra det tillsammans
    för att få mer tid tillsammans.

  310. Man diskar, städar, går ut med hunden
    och handlar tillsammans.

  311. Ni får lägga er senare på torsdagar
    för att ha tid med lådtiden.

  312. -Då får ni sovmorgon på fredagen.
    -Vad trevligt!

  313. Inte mycket sovmorgon på söndagen,
    men vi ställer tillbaka tidsrytmen.

  314. Det här är alltså
    er väldigt perfekta familjelåda.

  315. -Den kommer att hjälpa er i vardagen.
    -Det är inte annat än helt grymt.

  316. Eller vad säger ni? Det borde vi ha
    hittat på själva, men kunde inte det.

  317. Men tack så mycket
    för att vi fick ett problem av er!

  318. Tack själva! Det här kommer vi
    att använda flitigt. Vi kör hårt!

  319. -Tack så mycket. Hej!
    -Snyggt jobbat!

  320. När familjen sa att det var en bra
    idé, kände jag: Yes! Vi har lyckats.

  321. När de blev väldigt glada-

  322. -blev jag själv ganska glad. De
    tänkte inte bara så här: "Lapplåda?"

  323. Jag är stolt över vårt samarbete och
    att det kändes bra när vi lyckades.

  324. Det var ett jättebra samarbete.
    Alla har fått fram sina åsikter.

  325. Alla hade lagt ner energi
    och bra idéer på lösningen.

  326. I nästa program angriper problem-
    lösarna problemet med djurolyckor.

  327. -Problemet känns rätt stort.
    -Då kör vi!

  328. Vi ser
    om vi kan fixa det på nåt sätt.

  329. Jag tror att vi hinner,
    men det är lite stressigt.

  330. Hoppas de "nailar" det.

  331. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Mer tid tillsammans

Avsnitt 3 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Familjen Edin har ett problem som många familjer nog känner igen sig i. De har ett så hektiskt schema med så många aktiviteter varje dag att det knappt finns tid för dem att umgås med varandra. De vänder sig till våra problemlösare för att få hjälp.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad, Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Familjer, Familjesociologi, Fritidsvanor, Fritidsverksamhet, Grupparbete, Gruppdynamik, Muntlig framställning, Mänskliga relationer , Pedagogik, Pedagogisk metodik, Problemlösning, Samarbete, Samhällsvetenskap, Sociologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Lös problemet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Snökaos

Avsnitt 1 av 8

Marianne kommer till barnen med ett stort problem. Vintern är förenad med livsfara för henne och många andra äldre. Det är näst intill omöjligt för den som har svårt att gå att ta sig förbi snövallar, isgator och snöslask på väg till affären. Kan barnen hitta en lösning på hennes problem?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Smutsiga toaletter

Avsnitt 2 av 8

Marie-Louise är hygieniker och får många brev från barn runt om i Sverige som beskriver att toaletterna på deras skolor är så äckliga att de inte vågar använda dem. Nu vänder hon sig till vår expertpanel för att en gång för alla få hjälp med att lösa det här stora och allvarliga problemet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Mer tid tillsammans

Avsnitt 3 av 8

Familjen Edin har ett problem som många familjer nog känner igen sig i. De har ett så hektiskt schema med så många aktiviteter varje dag att det knappt finns tid för dem att umgås med varandra. De vänder sig till våra problemlösare för att få hjälp.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Djurolyckor

Avsnitt 4 av 8

Varje dag råkar djur ut för hemska olyckor i trafiken. Åsa från Djurambulansen är en av dem som rycker ut när larmtelefonen ringer. Nu vänder hon sig till problemlösarna för att få råd - hur ska man kunna stoppa djur från att skadas ute på våra vägar?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Nedskräpning

Avsnitt 5 av 8

Det första Sara-Lie och Ingrid måste göra när de kommer till förskolan, där de jobbar, är att plocka upp skräp som folk har kastat på deras gård. Nu vänder de sig till problemlösarna - kan de hjälpa till att lösa det här stora problemet?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Framtidens datorspel

Avsnitt 6 av 8

I spelbranschen gäller det att alltid vara först med det senaste. Spelutvecklaren Peter vänder sig till problemlösarna för att få tips om vad som kommer att bli nästa stora hit. Och vilket spel skulle de själva utveckla om de fick bestämma?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Tråkiga skolgårdar

Avsnitt 7 av 8

Läraren Agneta önskar att eleverna på hennes skola hade en roligare skolgård, så att alla skulle vilja gå ut på rasten för att röra på sig och andas frisk luft. Problemlösarna får i uppgift att försöka skapa den perfekta skolgården.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Bekämpa näthatet

Avsnitt 8 av 8

Ida, som jobbar med nätmobbing, kommer till problemlösarna med ett allvarligt problem. Hon behöver hjälp med idéer om hur man skulle kunna bekämpa näthat bland svenska skolungdomar. Det här är något som problemlösarna känner väl igen - och de har många idéer.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Plugga bättre

Koncentration

Motivationen tryter när Carlos ska räkna matte. Han tappar koncentrationen och gör onödiga slarvfel. Carlos får träffa Micke som hjälper elitidrottare med mental träning. Han får även träffa en pilot som vet allt om hur man håller koncentrationen uppe. Tillsammans ger de Carlos tips inför terminens största matteprov!

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Plugga bättre

Lästeknik

Lawen får lära sig olika lästekniker för att lättare ta sig igenom stora textmängder. En erfaren tidningsredigerare hjälper henne att ge uppgiften ett proffsigt utseende. Sjätteklassare får tips om studiesmarta sätt att använda i skolarbetet.