Titta

Lös problemet

Lös problemet

Om Lös problemet

Här är det barnen som löser problemen. Ingen fråga är för stor eller för liten, och det är samarbetet som avgör hur bra de lyckas. De behöver lägga upp en strategi, ta reda på fakta, komma fram till en gemensam idé och sist men inte minst hålla en presentation som övertygar om att deras lösning är den bästa. Och viktigast av allt: de får inte glömma att ha roligt på vägen. För grupparbeten kan vara väldigt roligt. Nyckeln är att använda hela gruppen och att ta tillvara varandras olikheter - då kan inget arbete slå samarbete!

Till första programmet

Lös problemet : NedskräpningDela
  1. I det här programmet ska våra
    oslagbara problemlösare visa-

  2. -att det är bäst att samarbeta.

  3. Gänget får snart veta dagens problem,
    och sen avgör samarbetet hur det går.

  4. De ska göra research,
    ha brainstorming, skapa en prototyp-

  5. -och slutligen presentera sin idé.
    Men de har bara tre timmar på sig.

  6. Ingen uppgift är för stor eller
    för liten. Dagens problemlösare är:

  7. Jag vill bli lärare i SO och svenska.

  8. Jag tror att det blir kul i dag.

  9. Jag och min kompis Hugo
    funderar på att bli forskare.

  10. Jag vill jobba med nåt
    som inte är uppfunnet än.

  11. Nu ska gänget få reda
    på dagens problem.

  12. Kom in!

  13. -Hej på er! Ingrid heter jag.
    -Och jag heter Sara-Lie.

  14. Vi kommer från en förskola.

  15. Det är så skräpigt på vår gård
    varje dag när vi kommer dit.

  16. Det kan ligga allt möjligt där
    - krossade flaskor, pizzakartonger...

  17. Och det är cigarettfimpar
    och så mycket som inte ska vara där.

  18. Och det tar tid för oss att städa
    varje dag.

  19. -Så vi undrar om ni kan hjälpa oss.
    -Javisst.

  20. Vi tog med några bilder
    så att ni kan se hur det kan se ut.

  21. Förskolepedagogerna tycker att det är
    för mycket skräp utanför dagiset.

  22. Varje morgon när de kommer
    till förskolan, är det nedskräpat.

  23. Det är trasigt glas och allt möjligt.
    Det är inte bra för barnen.

  24. Jag känner igen det. Det brukar ligga
    mycket skräp från tonåringar-

  25. -som leker på vår skolgård.

  26. -Har ni ingen papperskorg på gården?
    -Den får oftast inte vara i fred.

  27. Den är oftast trasig,
    så tyvärr får den inte hänga ute.

  28. Men utanför vår grind finns det.

  29. -Ni kan komma tillbaka om tre timmar.
    -Det gör vi gärna. Vad bra.

  30. -Lycka till!
    -Hej då!

  31. Det är dåligt att det är
    så mycket skräp. Det borde väl lösas?

  32. Jag tänker på om man ska lösa det
    genom att förhindra nedskräpningen-

  33. -eller med nåt som tar upp skräpet.

  34. Vi har tre timmar på oss att lösa
    problemet. Vi kommer nog att hinna.

  35. Ja, vi tror att vi kommer att hinna
    på tre timmar. Ja, det tror vi.

  36. Om tre timmar ska problemlösarna ha
    en idé för hur skräpet ska försvinna.

  37. Först ska coachen Adam hjälpa dem-

  38. -att komma på vilken research
    de behöver göra.

  39. Vad har vi för problem i dag?

  40. Det är två pedagoger
    som jobbar på en förskola.

  41. Det kommer en massa skräp hela tiden
    på deras gård.

  42. Problemet är att folk slänger det.
    Skräpet kommer ju inte från himlen.

  43. -Folk slänger det där.
    -Det är ett stort problem.

  44. Känner ni igen problemet? Finns det
    utanför skolgården, tror ni?

  45. -Ja.
    -Det finns väl tyvärr lite överallt.

  46. Så frågan är: Är skräpet problemet
    eller personerna som slänger skräpet?

  47. -Personerna som slänger skräpet.
    -Ja.

  48. Kanske också
    att papperskorgarna inte funkar.

  49. Det gör nog inte stor skillnad. Folk
    tycker att det är okej att kasta.

  50. Jag tänker på grupptrycket. Om nån
    slänger nåt, så gör andra det också.

  51. -Precis. Det blir en kedjereaktion.
    -"Det kvittar om jag slänger lite."

  52. Men man kunde ta det mer seriöst,
    kanske att polisen ger böter.

  53. Ja, har vi böter i Sverige
    om man skräpar ner?

  54. -Det gör man väl?
    -Om man skräpar ner i havet...?

  55. Det här kan vi googla på. Vad har vi
    för lagstiftning kring nedskräpning?

  56. -Har ni förslag på hur vi ska göra?
    -Vi kan söka för att få inspiration.

  57. -Sen kan vi bygga vidare på det.
    -Precis.

  58. Vi får stå på giganternas axlar,
    som folk redan har gjort.

  59. -Då kör vi, eller hur?
    -Ja.

  60. Vi bestämde att vi
    ska söka på nätet.

  61. Vi ska söka på Internet och få reda
    på lite mer fakta om skräp-

  62. -varför folk gör det
    och om man får böter.

  63. Vi ska också kolla lite statistik.

  64. Nu ska gänget göra research
    - söka information om nedskräpning-

  65. -och vilka metoder som redan finns.

  66. -Ska vi googla på olika lagar?
    -Ja.

  67. Saga och jag sökte på om det är
    olagligt att kasta skräp på marken.

  68. "I första hand ansvarar individen
    för att inte skräpa ner."

  69. All nedskräpning är förbjuden.

  70. På Internet hittade vi
    att det är böter på att skräpa ner.

  71. Det är 800 kronor, faktiskt.
    Det visste inte jag innan.

  72. Det står "med skräp menas både mindre
    föremål, som glas och papper...".

  73. Och de hade ju glas och papper.

  74. Vi hittade Håll Sverige rent,
    en förening som är duktig på skräp-

  75. -och vet hur lång tid det tar för det
    att försvinna i naturen.

  76. Och det fanns bra knep för att folk
    inte ska slänga lika mycket.

  77. Till slut ringde vi en expert för att
    se till att vi hade rätt information.

  78. De sa att de kan komma hit,
    så vi måste skriva lite frågor.

  79. Vi tänkte på att ställa frågor
    som inte redan finns på Internet-

  80. -för att få
    så mycket information som möjligt.

  81. 45 minuter har gått. Problemlösarna
    fortsätter efterforskningarna-

  82. -medan Kristina, som är sakkunnig
    på området, är på väg till dem.

  83. -Nu är hon här!
    -Hej!

  84. Vi skulle behöva din hjälp.

  85. Vi har fått ett problem
    av två pedagoger på en förskola.

  86. När de kommer dit
    på dagarna hittar de cigarettfimpar-

  87. -glas, plast och en massa annat.

  88. Oj, vilket spännande problem
    ni har fått.

  89. Vår första fråga var
    om du har nåt exempel-

  90. -på hur fler kan sluta
    att skräpa ner.

  91. Ja, det finns
    ett väldigt bra exempel i Vellinge.

  92. De har nästan lyckats få
    ett torg helt fritt från fimpar.

  93. De målade fotsteg
    till papperskorgarna-

  94. -så att man såg var de var.

  95. Och på papperskorgarna med askkoppar
    satte de stora modeller av fimpar.

  96. Det var extra intressant att genom
    att visa var det fanns papperskorgar-

  97. -genom fotspåren,
    hade fler slutat att skräpa ner.

  98. Det tog nästan bort allt skräp,
    så det var väldigt bra.

  99. -Vad är det värsta skräpet för barn?
    -Sånt som man kan göra illa sig på.

  100. Glas, till exempel,
    och metallburkar, som blir vassa.

  101. Har du nån tanke kring
    vad som funkar med uppfinningar-

  102. -och vad som inte funkar
    på just förskolor?

  103. Vi jobbar mest
    med att få folk att ändra beteende-

  104. -alltså att sluta skräpa ner.

  105. Då tänker vi att ju mer man lär sig
    om konsekvenserna av nedskräpning-

  106. -desto mindre vill man skräpa ner.

  107. Så att få folk att förstå är grejen
    för att nedskräpningen ska minska?

  108. Det skriver jag upp.

  109. Hur påverkas naturen av nedskräpning?

  110. Den påverkas inte bra, så klart.

  111. Och det blir lite olika konsekvens,
    beroende på vilket skräp det är.

  112. Plast är ju inte bra.
    Det pratas det mycket om.

  113. Plast bryts inte ner i naturen.
    Det bryts ner i mindre bitar-

  114. -och åker kanske ut i vattendrag
    eller dagvattnet och ut i våra hav.

  115. Och där kan djuren fastna i det,
    eller så tror de att det är mat.

  116. Då blir det fullt i magsäcken
    på fiskarna eller sköldpaddorna-

  117. -och riktig mat får inte plats.

  118. Hon sa att plast bryts ner långsamt-

  119. -och att det kommer att finnas
    mer plast i havet än fiskar år 2050.

  120. Funkar det med böter och så
    för att få det att minska?

  121. Det är inte så många som känner till
    att det är straffbart att skräpa ner.

  122. Och det är inte så många
    som får det straffet varje år.

  123. Så än så länge har det inte funkat
    så jättebra.

  124. Då har vi väl allt vi behöver
    för att fortsätta lösa problemet?

  125. -Tack så mycket!
    -Hej då!

  126. Nu när vi ska göra en prototyp
    var det bra att vi gjorde research.

  127. Att upplysa folk är grejen.

  128. Researchen gick bra, men det kunde
    finnas fler sidor med information.

  129. Gruppen fungerar väldigt bra.
    Vi samarbetar rätt bra och har kul.

  130. Nu hinner de inte mer research.
    Gänget ska göra en brainstorming-

  131. -det vill säga försöka lösa problem
    eller hitta på nya idéer-

  132. -som i sin tur
    kan lösa nedskräpningsproblemet.

  133. -Vad fick ni reda på? Berätta kort.
    -Vi fick reda på många saker.

  134. Bland annat är den största faktorn
    att göra folk mer upplysta-

  135. -till att kasta skräp i papperskorgen
    i stället för på marken.

  136. På marken hade de målat fotspår
    som ledde till soptunnorna.

  137. Och det hjälpte väldigt mycket.

  138. -Den lilla grejen?
    -En förtydligande grej kan hjälpa.

  139. Ni måste ha jättemånga idéer. Jag
    tycker att ni ska göra en tankekarta.

  140. För tiden går. Snart vill
    förskolepedagogerna ha en lösning.

  141. Kör i gång!

  142. I en tankekarta skriver man ner
    sina idéer så att de hänger ihop.

  143. Man skriver dem i bubblor och drar
    streck mellan dem som hänger ihop.

  144. Att jobba med tankekartor är
    ett bra sätt att få ner sina idéer.

  145. För när man har tagit del
    av forskning, pratat med experter-

  146. -eller vad som helst,
    brukar man ha mycket idéer.

  147. Man strukturerar dem så att de blir
    mer förståeliga - även för en själv.

  148. -Vad har ni skrivit mer?
    -Fotspår till papperskorgar.

  149. Tankekartor är ett bra sätt
    att samla alla idéer och tankar-

  150. -och bilda en bra lösning.

  151. Alla hade jättebra idéer som
    kom upp och bildade en bra lösning.

  152. Jag tycker att det är en bra metod.
    Man har allt uppbyggt för sig.

  153. Det var också roligt att se vad de
    andra hade tänkt och hade för idéer.

  154. När man arbetar i grupp kan man
    komma på mer saker och förbättringar-

  155. -på sina lösningar
    och "levla" upp det ett snäpp.

  156. Aziz, vad är dina idéer
    för att lösa problemet?

  157. Man kan uppfinna robotar
    som plockar upp skräp.

  158. De känner av skräp som är i närheten,
    till exempel plast eller metall.

  159. -Med sensorer?
    -Ja.

  160. Och det var smart att göra fotspår
    till soptunnorna, tycker jag.

  161. Jag tänkte typ skyltar-

  162. -där det står att det faktiskt
    är böter på att skräpa ner.

  163. När alla hade skrivit ner sina idéer-

  164. -gick vi igenom dem.
    De fick stöta och blöta olika idéer.

  165. Några idéer som kom fram var att
    lägga fotsteg fram till soptunnan-

  166. -eller robotar som tar upp skräpet.

  167. Det låter jättespännande.

  168. Nu ska vi få ihop det till en idé,
    som vi kan bygga en prototyp för-

  169. -och visa för förskolepedagogerna.

  170. -Är det nåt som vi kan göra nu?
    -Skyltar är en grej, men inte allt.

  171. -Vissa kommer att ignorera skyltarna.
    -Så nåt som verkligen påminner.

  172. Det låter som om man kan göra
    flera lösningar på ett problem.

  173. Det kan vara skyltar, soptunnor som
    skriker när du kastar saker bredvid-

  174. -eller kanske rentav fotspår
    - stora fotspår, som man inte missar.

  175. Då har vi täckt upp alla tre områden
    med saker som hjälper.

  176. -Kan det vara nåt?
    -Det verkar jättebra.

  177. Då tar vi ner lappen och börjar komma
    fram till prototypen som vi ska göra.

  178. Vi såg i dag att det fanns
    liknande ämnen, som berörde alla.

  179. Alla kunde sätta dem
    i mitten av tankekartan-

  180. -och kom fram till vad de ska bygga.

  181. -Vad var det mer än fotspår?
    -Jag var inne på...

  182. ...att sätta nåt på varje papperskorg
    som påminner ännu en gång.

  183. De här fem idéerna i mitten
    blev en idé.

  184. För det är ju inte fem olika
    prototyper, utan en stor prototyp-

  185. -som problemlösarna kom överens om
    - insatser som måste göras-

  186. -för att lösa problemet åt förskolan.

  187. Det var en manick som skulle tjuta
    om nån släppte skräp inom 20 meter.

  188. Sen blir det fotsteg till soptunnorna
    för att göra det roligare att gå dit.

  189. Och så ska vi göra skyltar
    och skriva-

  190. -att det är dåligt för miljön
    och människorna.

  191. Gruppen fungerade jättebra.

  192. Brainstormingen gick väldigt bra.
    Vi fick fram jättemånga idéer.

  193. Det hade nog inte gått så bra
    utan samarbete.

  194. Här har vi början på prototypen.
    Nu måste vi springa till verkstaden.

  195. Nu ska vi bygga skyltarna och göra
    manicken som ska tjuta och fotspåren.

  196. Jag tror att vi hinner,
    för vi jobbar effektivt tillsammans.

  197. Brainstormingen tog längre tid
    än väntat.

  198. Det är mindre än en timme kvar,
    och de har inte börjat bygga än.

  199. De skyndar sig till verkstaden för
    att göra skyltar, maskin och fotspår.

  200. -Ska jag börja med den här manick...
    -Vi kan använda den här.

  201. Jag tar en sån här kloss.

  202. Saga och Aziz började med manicken,
    och jag och Svante med skyltarna.

  203. -Ska vi ha papper eller kartong?
    -Kartong är nog bra.

  204. Om man målar på ett papper kan man
    klistra på det. Ja, det är bra.

  205. Limpistol har du.
    Kanske nåt att måla med.

  206. -Vi kan ha klistermärken.
    -Ja, kanske till fiskfrågorna.

  207. Kanske fiskar med pratbubblor.
    - Ja, svart och blått tar vi.

  208. Vi ska ha information på skyltarna.

  209. Det ska stå att det kommer att finnas
    mer plast än fiskar år 2050.

  210. Och på den andra skylten står det
    att det finns böter för nedskräpning.

  211. Vi kanske ska måla den här först.

  212. Men först målade vi en skylt blå,
    och en lade vi orange papper på.

  213. Blått passar till fiskarna,
    och orange är en lysande färg-

  214. -som lyser, så att folk ska se.

  215. Jag bygger manicken som vi pratade
    om, som kan sitta på papperskorgar-

  216. -som ska låta och uppmärksamma
    om nån tappar skräp på marken.

  217. Lite kladdigt, men det går bra.

  218. Oj, jag blev ganska kladdig.

  219. De här är klisterlappar. Det är bra.

  220. Eller att man skriver
    utifrån fiskarnas perspektiv:

  221. "Om ni inte slutar att skräpa ner, är
    det mer plast än fisk i havet 2050."

  222. Såna ögon kan man ha till fiskarna.

  223. Ska jag skriva "det finns böter
    för nedskräpning, 800 kronor"?

  224. -Ska vi ha fiskar runt hela så här?
    -En kan vara i mitten och prata.

  225. Ja, det är smart.

  226. Ska vi...? Nej, det behövs nog inte.

  227. Det är lite stressande att vi
    måste börja med presentationen snart.

  228. -Vilka vill förbereda presentationen?
    -Jag kan göra det.

  229. -Det spelar ingen roll för mig.
    -Jag gör det gärna.

  230. Svante och Saga gick upp
    för att förbereda presentationen.

  231. Jag och Julia stannade
    för att bli klara med prototypen.

  232. -Ska vi börja skriva presentationen?
    -Ja.

  233. -Eller ska vi skriva på datorn?
    -Ja.

  234. Jag och Saga gick upp
    och skulle påbörja presentationen.

  235. Vi tänkte att det var bra
    att förbereda oss-

  236. -så att vi var förberedda,
    helt enkelt.

  237. Vill du presentera det här
    med skyltarna? Då skriver vi det.

  238. Jag och Svante gjorde presentationen.

  239. Vi delade upp det. Svante berättade
    om skyltarna och jag om manicken.

  240. Vi kanske kan skriva att vi träffade
    kvinnan från Håll Sverige rent-

  241. -och hon sa att det som har funkat
    är att upplysa och påminna om-

  242. -att inte skräpa ner.
    Och därför gjorde vi skyltarna.

  243. -Vi tar garn på vattnet, på fiskarna.
    -Garn?

  244. Ska vi skriva
    "vi kom på den briljanta idén..."?

  245. -Ska vi ha med den här också?
    -Ja.

  246. -Hallå, problemlösare! Hur går det?
    -Bra. Vi delade upp presentationen.

  247. Ni har kanske jobbat mycket
    med presentationer i skolan.

  248. Då vet ni: Undvik att läsa innantill.

  249. Presentationsteknik är superviktigt.

  250. Det får absolut inte vara för mycket
    text eller innantilläsning.

  251. Det är väldigt viktigt, för att...

  252. Det ser dels väldigt fult ut
    när man har pappret här, liksom.

  253. Vi har en chans att presentera
    vår lösning på problemet-

  254. -så att förskolepedagogerna
    verkligen slår sig för pannan.

  255. Ni presenterar en sak var
    - larmet och skylten. Perfekt.

  256. Den är väl klar?
    Det finns inget mer som vi kan göra.

  257. Vi kommer att hinna, för vi har gjort
    väldigt mycket och är snart klara.

  258. ...om att...den känner av...
    "Känner av".

  259. Vår taktik är att vara entusiastiska,
    övertygande...men lugna, helt enkelt.

  260. Ja, jag tror att vi får ihop det.
    Vi ligger rätt bra till.

  261. -Hur ligger vi till?
    -Bra.

  262. Jag ser att det är ruskigt bra
    grejer. Jag diggar de här fotspåren.

  263. Där är ljudsystemet och skyltarna.

  264. -Och presentationen sitter?
    -Ja.

  265. Nu ser vi om ni har löst problemet.

  266. Pedagogerna Sara-Lie och Ingrid
    är tillbaka-

  267. -för att höra gängets lösning
    på nedskräpningen.

  268. Frågan är vad de kommer att tycka.

  269. Om du placerar ut fotspåren kanske...

  270. Det känns lite pirrigt
    inför presentationen.

  271. Jag var lite nervös
    när de skulle komma-

  272. -om jag skulle säga nåt fel
    när vi presenterade.

  273. -Hej på er. Hur har det gått för er?
    -Bra.

  274. -Det har gått väldigt bra.
    -Vi är supernyfikna på er lösning.

  275. Ja, vi ringde en
    från Håll Sverige rent.

  276. Och hon berättade lite saker-

  277. -och gav oss bland annat tips
    att göra skyltar, som vi har gjort.

  278. -Wow! För att påminna lite.
    -Aha!

  279. Och i Vellinge, på ett torg...

  280. ...har man lagt ut fotsteg...

  281. -Jaha, det är därför de ligger här.
    -...till soptunnorna.

  282. -Det hjälpte väldigt mycket.
    -Det var ett bra förslag.

  283. -Jättesmart!
    -Ja!

  284. Och som du pratade om innan
    har vi gjort olika skyltar.

  285. Vill ni läsa vad som står på dem?

  286. "Det finns böter för nedskräpning.
    800 kr."

  287. "Det kommer snart att finnas
    mer skräp i havet än fiskar."

  288. Ja, vi gjorde skyltarna
    för att upplysa folk.

  289. För hon från Håll Sverige rent
    pratade mycket om att upplysa om-

  290. -att nedskräpning är dåligt. Det gör
    man bäst genom att påminna om det.

  291. Därför...har vi gjort den här.
    - Vill du hålla?

  292. -Vad är det?
    -Nu blir jag nyfiken.

  293. Det här är en prototyp av en manick
    som man kan sätta på soptunnor.

  294. Den har dels en kamera-

  295. -som registrerar alla som tappar
    eller slänger skräp på marken.

  296. Om man blir registrerad
    blir det olika konsekvenser.

  297. Och sen har den en högtalare, där
    det kommer ljud om man skräpar ner-

  298. -eller om man bara tappar nåt.

  299. -Den har lite olika sensorer.
    -Så den känner om man tappar nåt?

  300. -Känner den på långt håll?
    -Ganska.

  301. Cirka tjugo meter framåt
    och på sidorna.

  302. -Det verkar ju jättebra.
    -Verkligen.

  303. -Vilka bra idéer!
    -Jag gillar det här att påminna...

  304. ...om konsekvenserna av
    att skräpa ner i naturen. Superbra!

  305. -Och det här är väl också en bra idé?
    -Ja, det ska vi göra på förskolan.

  306. Vi sätter dem till soptunnorna,
    eftersom de glömmer.

  307. Och när ni har byggt den där manicken
    får ni skicka den till oss.

  308. -Härligt! Vi är jättenöjda.
    -Ja, absolut!

  309. I morgon ska vi berätta för
    alla våra kollegor om de här idéerna.

  310. Tack snälla ni
    för att ni löste vårt problem.

  311. Tack!

  312. Det känns jätteskönt. De blev nöjda,
    och vi gjorde ett bra jobb.

  313. De verkade imponerade och tyckte
    att det var en bra uppfinning.

  314. -Det känns jättebra. Det gick bra!
    -Jag är jättenöjd med uppfinningen.

  315. -Det gick ju bra.
    -De blev ju väldigt nöjda.

  316. Min del i gruppen var nog...
    Jag tog rätt mycket plats.

  317. En fjärdedel.
    Alla tog lika mycket plats.

  318. Vi löste problemet!

  319. Gänget tar sig an
    framtidens datorspel.

  320. -Den här dagen blir perfekt.
    -Lycka till!

  321. Klockan tickar.

  322. Det är jättenervöst
    inför presentationen.

  323. Textning: Karin Werge Hjerpe
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Nedskräpning

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det första Sara-Lie och Ingrid måste göra när de kommer till förskolan, där de jobbar, är att plocka upp skräp som folk har kastat på deras gård. Nu vänder de sig till problemlösarna - kan de hjälpa till att lösa det här stora problemet?

Ämnen:
Miljö, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Avfall, Föroreningsfrågor, Grupparbete, Miljöfrågor, Muntlig framställning, Naturvetenskap, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Problemlösning, Samarbete, Undervisning
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Lös problemet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Snökaos

Avsnitt 1 av 8

Marianne kommer till barnen med ett stort problem. Vintern är förenad med livsfara för henne och många andra äldre. Det är näst intill omöjligt för den som har svårt att gå att ta sig förbi snövallar, isgator och snöslask på väg till affären. Kan barnen hitta en lösning på hennes problem?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Smutsiga toaletter

Avsnitt 2 av 8

Marie-Louise är hygieniker och får många brev från barn runt om i Sverige som beskriver att toaletterna på deras skolor är så äckliga att de inte vågar använda dem. Nu vänder hon sig till vår expertpanel för att en gång för alla få hjälp med att lösa det här stora och allvarliga problemet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Mer tid tillsammans

Avsnitt 3 av 8

Familjen Edin har ett problem som många familjer nog känner igen sig i. De har ett så hektiskt schema med så många aktiviteter varje dag att det knappt finns tid för dem att umgås med varandra. De vänder sig till våra problemlösare för att få hjälp.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Djurolyckor

Avsnitt 4 av 8

Varje dag råkar djur ut för hemska olyckor i trafiken. Åsa från Djurambulansen är en av dem som rycker ut när larmtelefonen ringer. Nu vänder hon sig till problemlösarna för att få råd - hur ska man kunna stoppa djur från att skadas ute på våra vägar?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Nedskräpning

Avsnitt 5 av 8

Det första Sara-Lie och Ingrid måste göra när de kommer till förskolan, där de jobbar, är att plocka upp skräp som folk har kastat på deras gård. Nu vänder de sig till problemlösarna - kan de hjälpa till att lösa det här stora problemet?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Framtidens datorspel

Avsnitt 6 av 8

I spelbranschen gäller det att alltid vara först med det senaste. Spelutvecklaren Peter vänder sig till problemlösarna för att få tips om vad som kommer att bli nästa stora hit. Och vilket spel skulle de själva utveckla om de fick bestämma?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Tråkiga skolgårdar

Avsnitt 7 av 8

Läraren Agneta önskar att eleverna på hennes skola hade en roligare skolgård, så att alla skulle vilja gå ut på rasten för att röra på sig och andas frisk luft. Problemlösarna får i uppgift att försöka skapa den perfekta skolgården.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Bekämpa näthatet

Avsnitt 8 av 8

Ida, som jobbar med nätmobbing, kommer till problemlösarna med ett allvarligt problem. Hon behöver hjälp med idéer om hur man skulle kunna bekämpa näthat bland svenska skolungdomar. Det här är något som problemlösarna känner väl igen - och de har många idéer.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Spegelvänd

Pianot

Del 4 av 8. Greger beger sig till biblioteket för att ta reda på mer om Lis mormor Karin. Amina och Greger bestämmer sig för att åka ut till stugan och se den märkliga spegeln. Lis mormor Karin jobbar hela natten på laboratoriet och upptäcker något riktigt stort.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Radioskrivarklubben

Roboten och larven

Roboten Jens är svart och kaxig, men innerst inne feg och rädd. Breakdance-larven Jocke är en hen. Tillsammans måste de besegra trollkarlen Zhaio som stjäl människors fantasi och låser in i en bok. Problemet är att trollkarlen har en aggressiv flygande potatis som vakthund. Barn på Stenhamraskolan på Färingsö har hittat på berättelsen.

Fråga oss