Titta

Lös problemet

Lös problemet

Om Lös problemet

Här är det barnen som löser problemen. Ingen fråga är för stor eller för liten, och det är samarbetet som avgör hur bra de lyckas. De behöver lägga upp en strategi, ta reda på fakta, komma fram till en gemensam idé och sist men inte minst hålla en presentation som övertygar om att deras lösning är den bästa. Och viktigast av allt: de får inte glömma att ha roligt på vägen. För grupparbeten kan vara väldigt roligt. Nyckeln är att använda hela gruppen och att ta tillvara varandras olikheter - då kan inget arbete slå samarbete!

Till första programmet

Lös problemet : SnökaosDela
  1. Vårt arbetslag
    av oslagbara problemlösare ska visa-

  2. -att samarbete är bäst
    för att hitta lösningar.

  3. Gänget får snart veta dagens problem.
    Samarbetet avgör hur bra de lyckas.

  4. De ska göra research,
    ha en brainstorming-

  5. -skapa en prototyp
    och presentera sin idé.

  6. De har bara tre timmar på sig.

  7. Ingen uppgift är för stor eller
    liten. Dagens problemlösare är:

  8. -Beata, 12 år.
    -Programmering är roligt.

  9. Att komma med nya idéer
    och lösa problem.

  10. -Kevin, 11 år.
    -Jag är bra på basket och tv-spel.

  11. -Leah, 12 år.
    -Om 20 år är jag kock och inredare.

  12. -Och Milton, 11 år.
    -Om 20 år är jag spelkodare.

  13. Nu ska gänget få reda
    på dagens problem.

  14. -Välkommen att komma in!
    -Jag heter Marianne och har problem.

  15. Inte i dag, för det är fint väder-

  16. -men mitt problem gäller vintern.

  17. Det är problem
    när det kommer mycket snö.

  18. Det är inte så svårt att gå
    på en trottoar där nån gått innan.

  19. Ska man däremot över en gata
    där plogbilen har varit-

  20. -är det jättesvårt att ta sig över
    den där höga snödrivan.

  21. Jag har fastnat flera gånger
    faktiskt, och det är jobbigt.

  22. Sen har vi problemet när snön
    försvinner och det blir is istället.

  23. Då är det jättesvårt
    och livsfarligt att gå.

  24. Man riskerar att ramla
    för varenda steg man tar.

  25. Marianne ville ha hjälp
    när det var väldigt halt på vintern-

  26. -och man lätt halkar.

  27. Hon har halkat och skadat sig,
    och har fastnat i snödrivor.

  28. Jag har ramlat ett par gånger
    och skrapat knäna-

  29. -och en gång ramlade jag så illa
    att axeln gick ur led.

  30. -Fick du åka till sjukhus då?
    -Ja.

  31. Det är synd att Marianne halkar och
    att det inte finns dobbar som räcker.

  32. Det är ett problem vi måste lösa.

  33. Vad använder du när du går ut?
    Är det rollator, dubbskor eller så?

  34. Jag brukar ha nån slags dubbar
    på skorna.

  35. De hjälper, men det är inte som att
    gå på marken när det inte är snö.

  36. Det är ett bra problem att lösa,
    för det har påverkat ganska mycket.

  37. -Tror ni att ni kan klara det här?
    -Ja.

  38. -Räcker tre timmar?
    -Ja.

  39. Då håller jag båda tummarna
    för att ni klarar det.

  40. -Då ses vi!
    -Hej då!

  41. Många har svårt att gå på vintern-

  42. -och framför allt äldre
    eller personer som är skadade.

  43. Då löser vi problem.

  44. Först tänkte jag att det var ett
    stort problem, men vi löser det nog.

  45. Det kan bli svårt i slutet att
    hinna med allt, men vi fixar det nog.

  46. Våra problemlösare har tre timmar på
    sig att hjälpa Marianne på vintern.

  47. Först ska de komma på en strategi
    ihop med coachen Adam-

  48. -som får i gång arbetet
    och senare ska leda en brainstorming.

  49. Det handlar om
    att hon har fått problem-

  50. -när hon går utanför dörren och det
    är mycket snö. Ibland fastnar hon.

  51. Sen kan den bli till is,
    och då kan det vara livsfarligt.

  52. Snö och is. - Leah, hade du nåt mer?

  53. Det var mest drivor med snö
    på sidan av vägarna-

  54. -när plogmaskinerna
    har puttat bort den från vägarna.

  55. När man återberättar ett problem-

  56. -aktiveras delar i hjärnan så att man
    minns när man själv haft problemen.

  57. Man kan ha halkat-

  58. -eller inte har kommit till skolan
    för att den stängts vid snöstorm.

  59. Vad behöver vi göra
    för att hjälpa henne med problemet?

  60. Vi kanske ska kolla vad som finns-

  61. -och om man kan använda nåt som finns
    men göra det bättre och annorlunda.

  62. Man kan bygga på nåt och förbättra.
    Det är viktigt. - Leah?

  63. Vi måste titta på alla problem
    som händer vid snökaos-

  64. -så att man kan fixa nåt
    som hjälper allt.

  65. Precis, få ett fågelperspektiv
    på problemet.

  66. Titta utifrån och in, så att
    man inte står i sin egen bubbla.

  67. -Man kan hitta en expert på snö.
    -Det låter som en jättebra idé.

  68. Och se vad vi kommer vidare med
    när vi ska bygga prototypen.

  69. Vi delar upp oss i grupper och
    undersöker vad vi kan få hjälp med.

  70. -Okej?
    -Ja.

  71. När vi pratade med Adam kom vi på
    att söka efter en expert på is-

  72. -som vet mycket om is,
    och en expert på väder.

  73. Just nu har jag inga idéer, men vi
    får kolla runt och hitta mer fakta-

  74. -och se om vi får tips.
    Då kanske vi fixar det.

  75. Nu är det dags för research.

  76. Gänget ska ta reda på all information
    och fakta de kan om vinterns problem.

  77. Det är lättare att spåna idéer
    med kunskaper i ämnet.

  78. Sen kan de börja komma på förslag
    på lösningar.

  79. När vi tittade på research,
    ville jag prata med en meteorolog-

  80. -för de vet mycket om snö
    och snökaos.

  81. "Nils är Sveriges hetaste
    meteorolog."

  82. Ska vi kontakta Nils på Facetime?

  83. Vi tänkte prata med en expert om is-

  84. -eftersom då vet man hur man ska vara
    när det är halt för att inte halka.

  85. Vi delade upp jobbet,
    så jag och Leah sökte på internet-

  86. -efter en meteorolog vi kunde ringa.

  87. Och killarna letade efter en person
    som visste mycket om is specifikt.

  88. De ska prata med två personer
    och delar upp sig.

  89. Kevin och Milton intervjuar
    NO-läraren Tomas-

  90. -medan Leah och Beata
    pratar med meteorologen Linus.

  91. -Hallå!
    -Hej! Jag heter Beata.

  92. -Leah. Vi har problem med snökaos.
    -Berätta mer.

  93. -Det är Tomas.
    -Det Kevin från Lös problemet.

  94. Kan man stoppa snön från att falla
    på vissa ställen?

  95. Nej, det kan man nog inte i nuläget.

  96. Man får vara beredd när snön faller.

  97. Hur gör man när det är snö-
    och isproblem på lite mindre orter?

  98. Har man inga snöplogar får man
    köra dit dem från större orter.

  99. Det är det alternativet man har.

  100. Kommer det riktigt mycket snö
    kan militären inkallas.

  101. -Varför blir det halt?
    -Vi kan ta isen som ett exempel.

  102. Det blir som ett tunt,
    lite mjukare lager ovanpå isen.

  103. Den ytan glider det väldigt lätt mot.

  104. Det är en slags blandning
    mellan is och vatten.

  105. Där glider det väldigt lätt,
    det blir låg friktion där emellan.

  106. Då är det lätt att man halkar.

  107. Den där ytsmältningen blir ända ner
    mot minus 40 grader.

  108. Vad finns det för medel
    för att inte halka?

  109. Det är Vägverket
    som jobbar med halkbekämpning.

  110. De kan ploga vägarna.

  111. Och de kan också strö ut salt
    på vägarna för att smälta snön.

  112. När han pratade om att salta vägar,
    fick jag en idé om att använda det.

  113. Det brukar göra
    så att det blir svårare att halka.

  114. Jag tänker mig nån saltspruta
    eller nåt.

  115. Har du nåt tips
    för att hjälpa den här damen?

  116. Varma kläder och bra skor
    är bra att ha på sig.

  117. Skor som har en bra friktion,
    kanske med dobbar.

  118. Och kanske att man har med sig
    en käpp eller en kompis.

  119. Han sa att man kanske har
    en kompis med sig-

  120. -att man skulle ha en käpp
    och kunde ha dubbar på skorna.

  121. Vi kanske kan göra
    en prototyp av nåt-

  122. -som gör alla de där sakerna,
    fast i en sak.

  123. Hur kan man förbereda sig
    inför snökaos?

  124. Vi brukar gå ut med varningar
    för just snöfall.

  125. De kommer ut 24 timmar innan,
    och det finns olika klasser.

  126. Klass 1, 2 eller 3. Klass 3 är
    den allvarligaste varningen.

  127. -Det var alla frågor.
    -Okej.

  128. -Tack så mycket. Hej då!
    -Hej då!

  129. Vi kan nog använda tipsen
    från meteorologen-

  130. -genom att vi då vet
    vad som är de största problemen.

  131. Och så kan vi försöka tänka på det-

  132. -så att vi hittar en lösning
    på de största problemen.

  133. Nu har gänget gjort den research de
    behöver för att ta sig an problemet.

  134. De träffar Adam igen
    och gör en brainstorming-

  135. -för att komma på nya idéer
    och lösningar.

  136. Alla är samlade,
    och ni har gjort lite research.

  137. Har det gått bra, Beata och Leah?
    Vem pratade ni med?

  138. -Vi pratade med en meteorolog.
    -Vad fick ni fram?

  139. Det är ett stort problem
    och många skadar sig i olyckor-

  140. -och halkar på isen.

  141. Det är inget man kan stoppa,
    men man kan skydda sig-

  142. -och ha till exempel broddar på sig
    för att inte halka.

  143. -Okej. - Vem pratade ni med?
    -Vi pratade med en NO-lärare.

  144. Han sa att det blir halt
    genom att isen smälter lite-

  145. -och sen blir det kallt igen,
    och då blir det halkigt.

  146. Så ni pratade mer om is och friktion.

  147. Utifrån det vi har lärt oss
    ska vi jobba med en SWOT-analys.

  148. SWOT är metodens engelska ord.
    På svenska kan man säga lägesanalys.

  149. Den är bra
    när man behöver lösa ett problem.

  150. Man delar upp problemet i mindre
    delar för att förstå det enklare.

  151. I rutan "svagheter"
    beskriver man problemet.

  152. I rutan "styrkor" skriver man
    vilka lösningar man ser.

  153. Sen skriver man ner de möjligheter
    man har för att lösa problemet.

  154. Sist identifierar man riskerna
    med sina lösningar.

  155. Vi jobbade i en SWOT-modell-

  156. -där man skrev ner svagheter
    med problemet-

  157. -och styrkor, alltså
    hur man kunde motarbeta det.

  158. Sen var det möjligheter,
    och risker med lösningen.

  159. Efter svagheterna
    ska ni skriva två styrkor-

  160. -som kommer att motverka
    de här svagheterna.

  161. Gruppen tog till sig analysen
    ganska fort och var väldigt duktiga.

  162. Om man inte har jobbat med den typen
    av problemlösning kan det vara svårt.

  163. Det var ett bra sätt att tänka,
    för man förstår mer-

  164. -både vad styrkorna
    och svagheterna är.

  165. Vad har ni kommit fram till?
    Som svaghet ser jag dålig snöröjning.

  166. Och att man halkar.
    Det är så klart en del av problemet.

  167. De dobbar som finns
    är inte tillräckligt bra.

  168. Hur kan man parera de här grejerna?

  169. Då ser jag: skotta undan snö,
    salta och sanda vägarna-

  170. -tillverka och använda bättre dobbar,
    och att man kan gå långsammare.

  171. Då går vi till vilka möjligheter
    vi har att bygga med det här?

  172. SWOT-analysen är ett verktyg
    för att lyfta fram...

  173. Det kan vara ett problem eller
    en analys av en tidigare produkt.

  174. Man kan också titta på
    hur ett grupparbete fungerar.

  175. -I dag analyserar vi problemet.
    -Adams teknik var bra, med tavlan.

  176. Det blev lättare
    att dela upp sakerna.

  177. Ni har fått fram
    en hel del liknande förslag.

  178. Fler skottare, självstyrda plogbilar.
    Superspännande.

  179. Det som dominerar, om man ska tänka
    demokratiskt, är bättre broddar.

  180. Nåt som är likt dobbar.
    Detta är väldigt spännande.

  181. Vi ska göra en speciell sko
    som har dobbar på sig.

  182. Om ni tänker snabbt, vad är det
    för risk att bygga det här?

  183. Man kan gå olika vägar
    in i och ut ur en SWOT-analys.

  184. Vi började med problemet och gick
    till vad vi skulle ha för lösning.

  185. Sen gick vi in på möjligheter
    och risker med att bygga prototypen.

  186. Det var ett bra sätt att jobba på,
    för man fick en bra överblick-

  187. -över hur man skulle jobba-

  188. -och vad som var viktigast
    att kämpa mot.

  189. Själva spikarna på dobbarna
    kan gå sönder.

  190. Att inte skada oss
    när vi bygger prototypen.

  191. Och vi kan inte använda
    för svagt material.

  192. Börjar vi få nån idé i alla fall,
    om hur vi ska bygga en prototyp?

  193. -Ja.
    -Då sticker vi till verkstaden.

  194. Många av idéerna var likartade,
    men det kan bero på metoden-

  195. -men också på att gruppen är
    samspelt. Det är nog båda.

  196. På brainstormingen jobbade vi bra och
    använde fyra rutor för prototypen.

  197. Gruppen fungerade bra tillsammans.

  198. Vi kom fram till en lösning
    snabbt och enkelt.

  199. Alla var schysta, alla fick delta.
    Alla var trevliga, och vi hade kul.

  200. Alla är överens om att idén är bra.

  201. Problemlösarna har en timme på sig
    att lösa Mariannes problem.

  202. De ska bygga en prototyp,
    en modell av deras lösning.

  203. Brainstormingen hjälpte,
    men nåt saknas.

  204. Vi ska göra en sko med dobbar,
    men det finns ju redan.

  205. -Vad kan vi göra mer än det?
    -Vi måste vidareutveckla den.

  206. Vi kan ha en saltsprutare,
    och den kan också spruta sand.

  207. Vi ska göra en sko som kan spruta
    sand och salt och har dobbar.

  208. Vi la till sand och salt, för det
    blir säkrare och man halkar mindre.

  209. Vi har använt tvål som is.

  210. Vi ville ha en isbana för att testa,
    så vi hade på lite tvål och olja-

  211. -så att det blev halt.

  212. Det är jättehalkigt.

  213. -Får jag känna?
    -Ja.

  214. Sprid ut det, så att det blir
    som snöslask som det brukar vara.

  215. -Nu vet vi hur halt det är.
    -Ganska halkigt.

  216. -Vi förbereder presentationen.
    -Och ni fortsätter med skon.

  217. De delar upp sig för att hinna allt.

  218. Kevin och Milton ska komma på
    en presentation-

  219. -medan Leah och Beata
    bygger prototypen.

  220. Jag är nöjd med min roll.
    Det är roligt att bygga.

  221. Vi hinner nog i tid.
    Jag är ganska bra under tidspress.

  222. -Som dobbar kan vi väl ha spikar?
    -Ja, det finns här.

  223. Småspikar är kanske bra,
    för den är inte så stor.

  224. En tång kanske,
    för att böja till den.

  225. Kevin och Milton ska testa
    en annorlunda presentation.

  226. De ska presentera lösningen i en rap.

  227. -Jag skrev att det är för mycket is.
    -Det låter som klassisk musik.

  228. Det var mycket jag
    som kom på att vi skulle rappa.

  229. Men båda hjälptes åt
    att skriva texten.

  230. Börja här nerifrån. Jag vill säga:
    "Det kommer förändra ditt liv."

  231. Vad ska vi ha för behållare
    för att spruta sand?

  232. Det fanns slangar.

  233. Vad ska vi använda som sand?

  234. Finns det glitter?

  235. -Hur långt in går de?
    -Det räcker inte.

  236. När vi började bygga tänkte vi att vi
    skulle börja med att spika dobbarna.

  237. Det var väldigt vassa dobbar,
    så att de verkligen fick fäste.

  238. -Hur går det?
    -Ja, det blir ju en spik.

  239. Den enda dobben.

  240. Skriv: "Vi kan lösa det"-

  241. -"genom salt och...svartpeppar."
    Nej, jag skojar.

  242. -Vad ska jag ta för tejp?
    -Nån stark tejp, typ silvertejp.

  243. Ska vi sätta på röret emellan?

  244. -Genom salt och... Vad var det mer?
    -Salt och sand.

  245. -Hur limmar vi på röret?
    -Ta lim på röret.

  246. -Eller på skon. Röret trycks fast.
    -Det är inte så böjbart.

  247. Det svåraste med prototypen var
    att få fast sand- och saltröret-

  248. -så att det satt på rätt plats.

  249. -Jag hämtar mer lim.
    -Skynda dig, det torkar snabbt.

  250. Var det varmt?

  251. När jag fäste röret med limpistolen
    fick jag lim på fingret.

  252. -Det blev ett litet brännsår.
    -Spola med kallt vatten.

  253. När hon brände sig
    fick jag göra allt själv.

  254. -Gick det bra?
    -Ja.

  255. Fast hon kom tillbaka,
    så det gick bra.

  256. Det gjorde ont, men är okej nu.

  257. -Tjena, grabbar! Hur går det?
    -Bra.

  258. -Vad gör ni för typ av presentation?
    -En låt.

  259. -Va! Berätta mer.
    -Vi är klara med texten till låten.

  260. -Vad är det för musikgenre?
    -Klassiskt blandat med rap.

  261. Det viktiga när man presenterar nåt
    med musik och sång är att det sitter.

  262. Om ni går på konsert och artisten
    läser innantill, blir ni engagerade?

  263. Nej, jag hade kollat på min mobil då.

  264. Resultatet blir ofta bättre
    med egenskaper man är bra på.

  265. Men man ska även träna
    på det man vill bli duktig på.

  266. Gör man det man är bra på, men också
    det man vill träna på, blir det bra.

  267. Jag förväntar mig nästan att ni löser
    det genom att inte läsa innantill.

  268. Den här rappen ska sitta som berget
    när ni går upp på scenen.

  269. Om presentatörerna får igenom det här
    blir det en riktigt bra presentation.

  270. -Kan du fortsätta spika?
    -Ja.

  271. Jag hämtar pärlor att ha i den där.

  272. Man kan ta en kontroll som
    kan trycka fram salt från den där.

  273. Ja.

  274. Det här "Vi kan lösa det",
    då skriver vi ett K på andra sidan.

  275. Vi håller på med prototypen och
    det är stressigt, för tiden tickar.

  276. Då ska vi färglägga här.

  277. Vi läser den högt nu.

  278. -När du ska gå ut finns ett problem
    -Problemet är för mycket is

  279. -Vi kan spika två spikar här.
    -Ja, om vi hinner.

  280. Vi målade skon
    i rött, rosa och blått.

  281. Det går nog inte att öppna skon mer-

  282. -om man skulle vilja göra det
    spetsigt där fram också.

  283. -När du ska gå ut finns ett problem
    -Problemet är för mycket is

  284. Det var inte stressigt att lära sig
    texten. Man hade repat fem gånger.

  285. -Hur går det?
    -Bra. Här är vår sko.

  286. -Dobbar här nere.
    -Är det här sprutarna?

  287. Exakt. Här sprutar det ut,
    och man styr här.

  288. Den var jättebra, för de hade ritat
    den fin och den såg bra ut.

  289. Vi kollar hur skillnaden blir.

  290. På halkbanan jämförde vi
    hur en sko utan dobbarna gled-

  291. -och hur den med dobbar inte gled,
    eftersom dobbarna var så vassa.

  292. Det är skillnad.

  293. -Vi kommer att flytta på hela brädan.
    -Ja, det är skillnad.

  294. Även om jag tar handen i den
    blir det skillnad.

  295. Den ena gled jättemycket,
    men den andra satt fast.

  296. Det var ett bra sätt
    att testa halkningen på.

  297. -Hur har det gått för er?
    -Vi har skrivit en raplåt.

  298. Är ni redo? Då går vi och löser det.

  299. Inför presentationen känns det bra.
    Vi har koll på läget. Det blir bra.

  300. Marianne blir nog jättenöjd.

  301. Tiden är ute, och Marianne ska höra
    vad gänget har hittat för lösning.

  302. Vad kommer hon att tycka?
    Dags för presentationen.

  303. Jag var nervös och visste inte
    om hon skulle tycka att det var bra.

  304. Jag var inte så nervös. Det var bara
    roligt att de hade gjort en rap-

  305. -och att jag och Beata
    skulle "beatboxa".

  306. -Hej igen! Hur har det gått för er?
    -Bra.

  307. -Kul. Vad har ni kommit fram till?
    -Det här är vår lösning på problemet.

  308. -När du ska gå ut finns ett problem
    -Problemet är för mycket is

  309. -Vi kan lösa det
    -Genom salt och sand

  310. De magiska skorna med dobbar
    och salt- och sandsprutare

  311. Som kommer förändra ditt liv

  312. -Nämen! Är alltihop i den där skon?
    -Ja.

  313. -Men vad spännande.
    -Det är dobbar under skon.

  314. Och sen är det ett rör
    där det sprutar ut sand.

  315. Men vad bra.
    Det kommer där jag ska gå sen då.

  316. Med kontrollen kan man programmera
    hur man vill köra salt och sand.

  317. -Kommer saltet på andra sidan?
    -Ja.

  318. Det ska jag prova när ni har gjort
    en sko till. Jag måste ju ha två.

  319. Men jättesnällt. Tack ska ni ha.
    Jag blev jätteglad.

  320. -Hej då!
    -Hej då!

  321. Efter presentationen känns det
    jättebra, och prototypen blev bra.

  322. Rappen gick jättebra,
    och Marianne blev supernöjd.

  323. -Team på tre.
    -Ett, två, tre: Team!

  324. Vår grupp fungerade jättebra.

  325. Jag har lärt mig
    att samarbete funkar alltid-

  326. -och drar man det åt sidan
    kommer man ingenstans.

  327. Jag har lärt mig
    att man kan sälja allt med en rap.

  328. I nästa program angrips problemet
    med snuskiga skoltoaletter.

  329. -Vi måste lösa det här problemet.
    -Vi kör.

  330. Nu är jag nyfiken
    på vad ni har hittat på.

  331. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Snökaos

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Marianne kommer till barnen med ett stort problem. Vintern är förenad med livsfara för henne och många andra äldre. Det är näst intill omöjligt för den som har svårt att gå att ta sig förbi snövallar, isgator och snöslask på väg till affären. Kan barnen hitta en lösning på hennes problem?

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Vuxna och äldre, Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Grupparbete, Muntlig framställning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Problemlösning, Samarbete, Samhällsvetenskap, Snöröjning, Sociologi, Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, Undervisning, Äldre
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Lös problemet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Snökaos

Avsnitt 1 av 8

Marianne kommer till barnen med ett stort problem. Vintern är förenad med livsfara för henne och många andra äldre. Det är näst intill omöjligt för den som har svårt att gå att ta sig förbi snövallar, isgator och snöslask på väg till affären. Kan barnen hitta en lösning på hennes problem?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Smutsiga toaletter

Avsnitt 2 av 8

Marie-Louise är hygieniker och får många brev från barn runt om i Sverige som beskriver att toaletterna på deras skolor är så äckliga att de inte vågar använda dem. Nu vänder hon sig till vår expertpanel för att en gång för alla få hjälp med att lösa det här stora och allvarliga problemet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Mer tid tillsammans

Avsnitt 3 av 8

Familjen Edin har ett problem som många familjer nog känner igen sig i. De har ett så hektiskt schema med så många aktiviteter varje dag att det knappt finns tid för dem att umgås med varandra. De vänder sig till våra problemlösare för att få hjälp.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Djurolyckor

Avsnitt 4 av 8

Varje dag råkar djur ut för hemska olyckor i trafiken. Åsa från Djurambulansen är en av dem som rycker ut när larmtelefonen ringer. Nu vänder hon sig till problemlösarna för att få råd - hur ska man kunna stoppa djur från att skadas ute på våra vägar?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Nedskräpning

Avsnitt 5 av 8

Det första Sara-Lie och Ingrid måste göra när de kommer till förskolan, där de jobbar, är att plocka upp skräp som folk har kastat på deras gård. Nu vänder de sig till problemlösarna - kan de hjälpa till att lösa det här stora problemet?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Framtidens datorspel

Avsnitt 6 av 8

I spelbranschen gäller det att alltid vara först med det senaste. Spelutvecklaren Peter vänder sig till problemlösarna för att få tips om vad som kommer att bli nästa stora hit. Och vilket spel skulle de själva utveckla om de fick bestämma?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Tråkiga skolgårdar

Avsnitt 7 av 8

Läraren Agneta önskar att eleverna på hennes skola hade en roligare skolgård, så att alla skulle vilja gå ut på rasten för att röra på sig och andas frisk luft. Problemlösarna får i uppgift att försöka skapa den perfekta skolgården.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Bekämpa näthatet

Avsnitt 8 av 8

Ida, som jobbar med nätmobbing, kommer till problemlösarna med ett allvarligt problem. Hon behöver hjälp med idéer om hur man skulle kunna bekämpa näthat bland svenska skolungdomar. Det här är något som problemlösarna känner väl igen - och de har många idéer.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lös problemet

Framtidens datorspel

I spelbranschen gäller det att alltid vara först med det senaste. Spelutvecklaren Peter vänder sig till problemlösarna för att få tips om vad som kommer att bli nästa stora hit. Och vilket spel skulle de själva utveckla om de fick bestämma?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Plugga bättre

Glosor

Hur kan man göra pluggandet av glosor lite lättare och roligare? Att sitta med boken och traggla kvällen innan provet har många gjort. Men vad finns det mer för knep? Rapartisten Ayesha låter Hanna testa att göra en låt av sina ord.