Titta

Lös problemet

Lös problemet

Om Lös problemet

Här är det barnen som löser problemen. Ingen fråga är för stor eller för liten, och det är samarbetet som avgör hur bra de lyckas. De behöver lägga upp en strategi, ta reda på fakta, komma fram till en gemensam idé och sist men inte minst hålla en presentation som övertygar om att deras lösning är den bästa. Och viktigast av allt: de får inte glömma att ha roligt på vägen. För grupparbeten kan vara väldigt roligt. Nyckeln är att använda hela gruppen och att ta tillvara varandras olikheter - då kan inget arbete slå samarbete!

Till första programmet

Lös problemet : DjurolyckorDela
  1. I detta program
    ska våra oslagbara problemlösare-

  2. -visa att det är bäst
    att arbeta tillsammans.

  3. Gänget
    får snart reda på dagens problem.

  4. Sen avgör samarbetet
    hur bra de lyckas.

  5. De ska göra research,
    ha brainstorming, skapa en prototyp-

  6. -och slutligen presentera sin idé.
    Men de har bara tre timmar på sig.

  7. Ingen uppgift är för stor eller för
    liten. Dagens superproblemlösare är:

  8. Arvid, 12 år.

  9. Om 20 år jobbar jag kanske
    inom skådespeleri eller inom skola.

  10. Artur, 11 år.

  11. Jag tycker om att hjälpa andra.
    Då blir de glada.

  12. Beata, 12 år.

  13. Om 20 år
    jobbar jag som programmerare.

  14. Ailin, 10 år.

  15. Det bästa med att jobba i grupp
    är att man samarbetar.

  16. Nu ska gänget få reda på
    dagens problem.

  17. Kom in!

  18. Hej! Jag heter Åsa
    och jag kör djurambulans.

  19. Det är inte mitt vanliga jobb,
    utan nåt jag gör på fritiden-

  20. -för jag
    tycker väldigt mycket om djur.

  21. Jag kan förhoppningsvis
    förlänga livet på ett skadat djur.

  22. De svåraste samtalen är när ett djur
    har råkat illa ut i trafiken.

  23. Det bästa vore om vi inte
    hade behövts över huvud taget.

  24. Min önskan är att inga djur
    ska behöva råka illa ut i trafiken.

  25. Det är väldigt tråkigt
    att djur skadas i trafiken.

  26. De har ju inte gjort oss nåt,
    men vi kör på dem-

  27. -och bygger vägar
    där de brukar vara och göra saker.

  28. Vi kör mest mindre djur. Vi får ju
    inte plats med en älg i ambulansen.

  29. Det kan vara många fåglar
    som har blivit påkörda.

  30. Eller igelkottar, harar...
    Men tyvärr också hundar och katter.

  31. Vad gör att djur blir påkörda?
    Vad är den främsta orsaken till det?

  32. Katter, som är utomhus, kanske ser
    nåt spännande på andra sidan vägen.

  33. Sen springer de rakt över.
    Det kan vara hundar som har rymt-

  34. -eller har sprungit ifrån
    matte eller husse, och blir påkörda.

  35. När de är på vägen
    kan de också bli stressade.

  36. Tyvärr händer det olyckor då.

  37. Vilken tid på dygnet
    brukar de flesta olyckorna ske?

  38. Om man kör bil
    ska man tänka på att i soluppgången-

  39. -och i solnedgången
    börjar de vilda djuren röra på sig.

  40. När det är mörkt
    måste man vara jätteförsiktig också.

  41. -Okej.
    -Jag kommer tillbaka om tre timmar.

  42. Det ska bli jättespännande att höra
    vad ni har kommit på.

  43. Om ni har frågor, så finns jag
    här ute vid ambulansen. Hej så länge!

  44. Hej då! - Har ni några idéer på
    hur vi kan lösa problemet?

  45. Jag har en idé.

  46. När folk säger att djur far illa
    i trafiken tänker jag: Varför?

  47. Varför
    gör man inte nåt åt det?

  48. Man kan sätta upp staket längs med
    vägen och ha en tunnel under vägen-

  49. -så att djuren kan gå under vägen
    i stället för att springa över.

  50. Hur ska de fatta
    att de ska springa in i tunneln?

  51. Det finns staket vid vägen,
    så de inte kan springa över.

  52. Man kunde ha en sändare i bilen-

  53. -som kan läsa av hur långt bort
    djuret är och vilket djur det är.

  54. Eftersom de går runt
    på natten och morgonen-

  55. -så är det mörkt då. Man
    kan sätta på alla djur typ en lampa.

  56. En igelkott har en liten lampa på sig
    som blinkar rött.

  57. Det här problemet känns rätt stort.

  58. Men jag har tänkt på
    hur man ska kunna lösa det.

  59. Bra! Då har vi några idéer.
    Då kör vi!

  60. Nu har de tre timmar på sig
    att hitta en lösning.

  61. Men först måste de komma på
    en strategi.

  62. Till deras hjälp har de coachen Lisa.

  63. Hon guidar dem sen
    i en brainstorming.

  64. Har du kommit på nån lösning
    eller nån tanke på det här?

  65. Jag hade en idé att man kunde ha
    en liten sensor på bilarna-

  66. -så att den kunde läsa av om det var
    några djur inom 50 meters avstånd.

  67. Då kan man se inuti bilen hur långt
    ifrån det är och vilket djur det är.

  68. -Som en varning i bilen för föraren?
    -Om man kör på natten...

  69. ...så kan sensorn känna av även om
    det är mörkt, med nån värmelampa.

  70. Nån slags värmesensor.
    - Har du några tankar, Ailin?

  71. -Nej, inte direkt än.
    -Jag ser att du skriver ner tankar.

  72. Jag blir stressad när jag inte har
    några idéer. Alla andra har idéer.

  73. Om jag inte har kommit på några idéer
    så blir jag ofta stressad.

  74. Det kan vara klokt att ta reda på
    vad som redan finns-

  75. -hur det fungerar och om det finns
    nåt vi kan göra annorlunda.

  76. Ni är fyra stycken. Några
    kan prata med djurambulansföraren.

  77. Några kan sökta fakta nån annanstans.

  78. Om ni intervjuar Åsa, så söker
    jag och Beata fakta på internet.

  79. -Då kör vi, då! Lycka till!
    -Tack för tipsen!

  80. Dags för research, alltså
    faktainsamling. De delar upp sig-

  81. -för att bli effektiva. Beata och
    Arvid söker information på internet-

  82. -medan Ailin och Artur
    går ut till Åsa.

  83. Går det bra för er?
    Här är ambulansen.

  84. -Har ni sett nån sån förut?
    -Jag har åkt i en ambulans.

  85. -Inte i en djurambulans.
    -Du fick inte sätta dig i en sån här.

  86. -Nej.
    -Vad gör man i dag...

  87. ...för att djuren
    inte ska bli påkörda?

  88. Det finns viltstängsel redan.
    Har ni sett det längs vägarna?

  89. Det är jättebra,
    men bara för att de finns-

  90. -så ska man inte tro
    att det inte kan finnas djur-

  91. -på fel sida om viltstängslet.

  92. De måste också ta slut nånstans,
    och då kan djuren smita ut där.

  93. Men jag har precis läst att man
    har börjat med värmekameror-

  94. -vid slussarna där djuren kommer ut.

  95. Man kanske kan få en ljusvarning
    när man är ute och kör bil.

  96. Så det finns olika saker, men
    mycket ansvar ligger på den som kör.

  97. Att man håller hastighetsgränsen
    och inte håller på med mobilen.

  98. Jag har ett tips till förare:

  99. Om det brukar gå över djur där,
    ta det extra försiktigt.

  100. Ska vi satsa på att personen
    inte ska köra på djuren?

  101. Eller att djuren
    inte ska köra på vägen?

  102. Jag tycker att både och är det bästa.
    Det är ju två problem.

  103. Vad kan man göra som bilförare
    för att inte köra på ett djur?

  104. Man tar ansvar då.

  105. Samtidigt kan man jobba
    med viltstängsel och värmekameror.

  106. Så jag tycker absolut både och.
    Varför inte, liksom?

  107. Ailin och Artur
    fortsätter prata med Åsa.

  108. Beata och Arvid hittar
    intressant information på nätet.

  109. 16 000 rådjur har dött bara i år.
    Som har anmälts.

  110. -Hur går det för er?
    -Vi söker fakta på internet.

  111. -Vad har ni hittat för källor?
    -Viltolyckor.

  112. -Nationella Viltolycksrådet.
    -Vilka ligger bakom den sidan?

  113. Trafikverket. Vi kan gå in och kolla.

  114. Det är viktigt att få in
    nån som känns trovärdig.

  115. -Det var väldigt mycket information.
    -Vi ringer dem i stället.

  116. Det är mycket att hitta.
    Det är både tåg och väg.

  117. -Här är det ett nummer. Ska vi ringa?
    -En jättebra idé!

  118. Vad ska ni ställa för frågor?
    Det är viktigt att förbereda sig.

  119. Vi kan fråga
    varför djur blir påkörda.

  120. Vad görs
    för att djur inte ska bli påkörda?

  121. Då får vi information om
    vad som redan görs.

  122. Smart att ringa till den som jobbar
    med det, för förstahandsinformation.

  123. Tillsammans med coach Lisa
    förbereder Beata och Arvid intervjun.

  124. Ailin och Artur
    kikar in i ambulansen.

  125. Så här ser det ut. Så.

  126. Här får matte eller husse sitta.

  127. Då har de djuret nära.
    Kattburen där och hundburen där.

  128. Då blir ofta djuret lite lugnare
    också, när man åker till veterinären.

  129. Matte och husse är ofta lite oroliga
    också över vad som har hänt.

  130. Då försöker vi prata lite och
    lugna ner dem och få dem att må bra.

  131. -Vi tar hand om människorna också.
    -Kan man få ta en broschyr?

  132. Det är klart.
    Ni får hur många ni vill!

  133. Jag brukar säga att det är bra att
    lägga in det här numret i mobilen.

  134. Ni kan skriva "djurambulansen". Om ni
    hittar ett djur som är sjukt/skadat-

  135. -så kommer vi och hjälper till.
    Varsågoda.

  136. Vad kul att prata med er! Vilka
    bra frågor! Nu ringer min larmlur.

  137. Åsa får ett larm
    och behöver rycka ut.

  138. Man har nu fått tag på Mats, ekolog
    och miljöspecialist på Trafikverket.

  139. Vad gör en miljöspecialist?

  140. Jag jobbar med naturen i förhållande
    till vägar och järnvägar.

  141. Hur man kan anpassa
    vägarna och järnvägarna till naturen-

  142. -och minska påverkan och sånt.

  143. Vad görs i dag
    för att förhindra djurolyckor?

  144. Man kan göra ganska mycket
    när man bygger nytt.

  145. Att man tänker på detta från början
    och bygger vägen eller järnvägen-

  146. -så att man bygger in
    passagemöjligheter för djuren.

  147. Lösningarna som finns tycker jag
    är jättebra, och det kommer fler.

  148. Men det är fortfarande ett problem.

  149. Vår sista fråga nu.
    Hur brukar man göra i andra länder?

  150. Man jobbar på ungefär samma sätt.
    Man försöker bygga bättre vägar.

  151. Sen finns en sak till
    som kommer att hända.

  152. Fordonen man åker i förändras
    och kan upptäcka att det är-

  153. -nåt varmblodigt en bit fram,
    och varna föraren.

  154. Man kan göra nån sensor på en bil,
    som kan känna av.

  155. Precis. Biltillverkarna
    jobbar på såna lösningar.

  156. Mats berättade om sensorer på bilar.
    Det var det jag tänkte i början.

  157. Man kan sätta det på gamla bilar-

  158. -så man inte måste installera det
    från början.

  159. Okej.
    Tack så mycket för alla bra svar.

  160. -Tack själva! Jättebra frågor.
    -Tack så mycket. Hej då!

  161. -Det där gick jättebra.
    -Vi fick många svar.

  162. Vad gjorde de i dag?
    Vad fanns som skydd?

  163. De bygger passager för
    mindre djur som grodor, till exempel-

  164. -så att de kan ta sig över vägarna på
    andra sätt än där bilar och tåg kör.

  165. Vad sa han på slutet om bilar?
    Det var intressant.

  166. Det var vi inne på. Sensorer på bilar
    som känner av nåt varmblodigt.

  167. -Så det är på gång.
    -Det är nåt som vi kan göra här.

  168. Jag vet inte om det är bäst
    att man tänker på djuren-

  169. -eller på bilarna och tågen.

  170. Men det kan nog vara enklare
    att påverka bilförarna-

  171. -eftersom vi är människor
    och kan prata med varandra.

  172. Bra, då har vi en massa information.
    Då brainstormar vi lite. Härligt!

  173. Drygt en av de tre timmarna har gått.
    Tiden för research är slut.

  174. De möter Lisa för brainstorming. Det
    är ett sätt att komma på nya idéer.

  175. I dag kan den leda till en lösning
    på problemet med djurolyckor.

  176. Vi frågade om vi ska satsa på
    att förhindra att bilar kör på djur-

  177. -eller att djur gick över gatan?
    Hon sa både och.

  178. Vad känner ni själva?

  179. Jag tycker
    att vi ska satsa på både och.

  180. -Det kan bli svårt att hinna med.
    -Vi har bara två timmar kvar.

  181. Jag har ett tips till er. Vi ska göra
    en EPA - enskilt, par, alla.

  182. I dag ska barnen brainstorma
    utifrån en struktur som heter EPA.

  183. De får först tänka enskilt.

  184. Då kör vi! - Sen delar de sina idéer
    parvis. Sen lyfter de idén i gruppen.

  185. När jag tänkte enskilt så kom jag på
    idén med värmekamera.

  186. Då filmade den ut. Om den såg nåt
    kom en signal in i bilen.

  187. Då började en lampa blinka. På
    en skärm såg man vilket djur det var.

  188. När man får tänka en stund själv får
    man fundera var man står i frågan.

  189. Vad tycker jag är en bra idé?
    Och inte influeras av andras tankar.

  190. Metoden var bra. Först får man skriva
    ner sina egna idéer. "Så tycker jag."

  191. Sen får man veta vad de andra tycker
    och göra en kompromiss.

  192. En minut innan ni går ihop parvis.
    Fokusera extra noga nu.

  193. När jag såg
    att de andra började skriva-

  194. -ville jag gå fram och fråga
    om de har några idéer.

  195. Jag kunde ju inte det,
    så jag fick stress.

  196. Då har en minut gått.
    - Ailin, kan du sätta dig med Arvid?

  197. Artur, kan du sätta dig med Beata?
    Super!

  198. Dela era tankar. Försök komma på
    en eller två superidéer tillsammans.

  199. -Kör i gång!
    -Vad har du kommit på för idé?

  200. Att man kan göra en manick
    där man typ ser djuren.

  201. Hur långt ifrån de är
    och vilket djur det är.

  202. Både jag och Arvid
    hade skrivit om bilar-

  203. -så det var enklare
    att sätta ihop våra idéer.

  204. Sen kan man göra skrämmande saker
    som skrämmer djuren lite.

  205. Så de inte går över vägen?
    Om värmekameran ser nåt...

  206. Det var lättare när jag hörde hur han
    tänkte, när vi skulle sätta ihop dem.

  207. Då blev det nåt bra.

  208. -Du hade mer än vad jag hade.
    -Ja.

  209. Tunnlar under vägarna att gå igenom.
    Broar som djuren kan gå över.

  210. En massa bra idéer.
    Jag har det vi sa innan med sensorer.

  211. Man kan ha nåt längs vägarna
    som inte djuren gillar-

  212. -men som inte skrämmer djuren.

  213. Man ska få dem att inte gå över.
    Kanske en lukt som är obehaglig.

  214. Ja. Sen kan man få det
    att nästan leda bort djuren till...

  215. -...en tunnel.
    -Exakt!

  216. Till slut hittar den till tunneln
    där den kan gå över.

  217. -Ja.
    -Det låter som en väldigt bra idé.

  218. -Ska vi ha den som vår superidé?
    -Ja, det känns som en superidé!

  219. När man kommer med en idé
    som ett par, är man två om idén.

  220. Man står inte där själv.
    "Är det en bra idé?"

  221. Man har diskuterat den med en kompis
    och står för den båda två.

  222. Har ni fokuserat på bilarna
    eller på djuren?

  223. Jag och Ailin
    har mest fokuserat på bilarna.

  224. Vi har fokuserat på att djuren inte
    ska gå över vägen på farliga ställen.

  225. Ni gjorde det ni pratade om innan,
    att ni ville göra på båda fronterna.

  226. Vad är er superidé, Beata?

  227. Man har redan kommit på
    att ha stängsel vid vägarna.

  228. Men även att man kanske har doft-

  229. -eller ljud
    som djuren inte tycker om-

  230. -så att de inte går där, utan leds
    till en tunnel där de kan gå över.

  231. När de presenterade det för varandra
    insåg vi de olika infallsvinklarna.

  232. Det hade de diskuterat
    redan innan brainstormingen.

  233. Det gick bra att köra båda idéerna.

  234. -Hinner ni göra båda idéerna?
    -Vi kan försöka göra båda.

  235. När vi satt allihop tillsammans, så
    kom vi överens om att göra sensorn.

  236. Och så skulle vi göra doftgrejen
    samtidigt.

  237. Lösningen hade vi inte kommit fram
    till var och en för sig.

  238. Det var delar av det vi
    hade kommit på när vi var ensamma-

  239. -som vi sen
    hade mixat ihop till nåt bra.

  240. Då har vi vår idé.
    Vi kör i gång nu, för tiden går.

  241. Utifrån fakta de samlat
    och deras grundliga brainstorming-

  242. -har de valt två lösningar.
    Att påverka djuren med doftspridning-

  243. -för att få dem bort från trafiken.

  244. Den andra är att påverka människan
    genom smarta sensorer på bilar.

  245. Sensorer som mäter avstånd till djur-

  246. -och informerar bilföraren
    vilken art det är.

  247. Det är mycket att göra,
    och det är bara en timme kvar.

  248. Vi tar det här under.

  249. Om det här är marken...

  250. Nu ska jag och Beata
    bygga prototypen.

  251. Artur och Ailin ska först hjälpa oss,
    sen ska de förbereda presentationen.

  252. Så där. Sen kan vi bygga kanterna
    också, så att det blir stabilt.

  253. Kan ni hjälpa mig
    att få upp burken med pärlor?

  254. Vi tänkte bygga båda delar vi kom
    fram till. Både en liten värmekamera-

  255. -och också
    hur vi kan hjälpa djuren därifrån.

  256. -Om vi ställer staket så här...
    -Vi börjar med att limma fast dem.

  257. Jag tänker
    att jag börjar staketet här.

  258. En kamera på bilen filmar djuren.
    Då behöver vi en skärm som visar det.

  259. -Vill du ha tejp eller lim?
    -Ja tack, lite tejp vore rätt bra.

  260. Vi hinner nog, men det är stressigt
    och mycket att göra.

  261. Men vi är flera personer
    och kan göra flera saker samtidigt.

  262. -Staket på sidan eller här nere?
    -På sidan, så de inte springer in.

  263. Så kan jag ta dem.

  264. Gruppen fungerade väldigt bra.
    Alla tänkte i princip samma saker.

  265. Alla lät alla komma fram
    med sina egna idéer.

  266. I dag fick alla hjälpa till att
    bygga. Det blev ett stort, kul bygge.

  267. -Hej! Hur går det?
    -Det går bra.

  268. -Vilka ska presentera?
    -Det är vi.

  269. Lycka till!

  270. Jag och Ailin ska göra presentationen
    för att komma på vad vi ska säga.

  271. Vi ska förbereda presentationen.
    Vi har ganska ont om tid på oss.

  272. Jag har några tips till er som ni
    kan använda er av vid presentationen.

  273. Jag har tagit med mig lite grejer.

  274. Papper, penna och saxar.
    Ni ska förbereda manuskort-

  275. -där ni skriver ner stödord. Alltså
    viktiga saker som ni behöver ta upp-

  276. -för att Åsa
    ska kunna köpa era argument.

  277. På manuskort ska man inte ha för
    mycket med, så man tappar bort sig.

  278. Utan skriv ner stödord.

  279. Sensor, skärm, varning.
    De hör ihop, kan man säga.

  280. -Vilken vill du köra först?
    -Sensor, för den snappar upp det.

  281. Sen visas det på skärmen
    och varnar föraren.

  282. Samarbetet gick bra.
    Ibland visste vi inte riktigt-

  283. -om jag eller nån annan
    skulle göra nåt, men det löste vi.

  284. Inte mycket tid kvar.
    Det kan vara vårt största bygge.

  285. Hoppas det blir klart,
    för det blir fint då.

  286. Jag vill att ni tränar på det här nu.
    Ställ er upp och presentera för mig.

  287. -Okej.
    -Åsa, du kom med ett problem.

  288. Här har vi lösningen. "1: Lukten ska
    göra att djuren går till tunnlarna."

  289. Men om ett djur skulle komma upp
    på vägen, som katten och räven...

  290. Man måste tänka ut hur man kan säga
    nåt utan att göra det för stelt-

  291. -eller ha för stora mellanrum.

  292. Det finns även en röd lampa
    som blinkar.

  293. Man ska helst improvisera lite
    utifrån det man har skrivit.

  294. "Tunnlar. Tunneln ska göra..."

  295. Jag trodde att det skulle
    vara enklare, men det var pirrigt.

  296. Vad har vi kvar att göra nu?
    Har du limmat på dem på skärmen?

  297. Vi måste ställa upp allt. - Jag är
    nöjd och tror att Åsa blir imponerad.

  298. Jag hoppas att Ailins och Arturs
    presentation är perfekt.

  299. Jag är mest nervös för
    att hon inte gillar det.

  300. Och att hon blir typ missnöjd
    med vårt arbete eller nånting sånt.

  301. Tre timmar har gått. Dags att pre-
    sentera lösning och prototyp för Åsa-

  302. -som är tillbaka efter utryckningen.

  303. Men kommer hon
    att gilla deras lösning på problemet?

  304. -Kom in, Åsa!
    -Hej!

  305. -Hur har det gått?
    -Bra.

  306. -Jag är så intresserad.
    -Du hade ett problem till oss.

  307. Här är vår lösning. Vi ska sätta upp
    lukter, så att det luktar äckligt-

  308. -och djuren tar en annan väg.

  309. -De går in här under.
    -Ni sätter upp nåt slags fläkt.

  310. -Så det luktar äckligt.
    -Så att lukten sprider sig.

  311. De går under den här tunneln. Det gör
    att de inte kommer att skadas.

  312. Då kan de gå under vägen
    utan att skadas.

  313. Men om det skulle komma upp djur på
    vägen, så plockar kameran upp djuren-

  314. -och visar på skärmen hur långt det
    är kvar tills man krockar med dem.

  315. -Så blinkar den här lilla lampan.
    -Blinkar den på vägen?

  316. -Nej, det är inuti bilen.
    -Man kan köpa och installera själv.

  317. -Det är inget som är krångligt.
    -Det måste inte vara direkt i bilen.

  318. -Man kan köpa själv och installera.
    -Det är lysande!

  319. Åsa såg imponerad ut
    när vi presenterade vårt bygge.

  320. Hon såg väldigt nöjd ut
    och typ häpen.

  321. Jag har inte hört talas om vare sig
    bilkamera eller att använda dofter.

  322. Det känns jättebra att det gick bra.
    Åsa var imponerad över hur vi tänkte.

  323. Det var helt nya saker.

  324. Jag ska ta upp det på nästa ambulans-
    möte. Helt fantastiskt! Är ni nöjda?

  325. Ja!

  326. Åsa var glad och nöjd med det vi hade
    gjort, så det kändes väldigt bra.

  327. Stressen över "tänk
    om hon inte gillar det" försvann.

  328. Tack för de fina lösningarna. Två
    uppfinningar som jag aldrig har sett.

  329. Otroligt bra jobbat!
    Kul att få träffa er.

  330. Jag måste få ge er en high-five.
    Det var så bra. Ni är grymma.

  331. Tack för att ni löste problemet!
    Superbra! Hej då!

  332. Det känns jättebra att vi löste
    problemet. Det var jätteroligt.

  333. Efter presentationen känns det bara:
    "Ja, vi klarade det!"

  334. Det kunde inte ha varit bättre!
    Bara om vi hade riktiga träd.

  335. Men annars var allting perfekt!

  336. Vi vill ha er hjälp.
    Hur ska vi stoppa nedskräpningen?

  337. Vi vill ha snabba svar.
    Vi har bara tre timmar på oss.

  338. I nästa program tar gänget sig an
    problemet med nedskräpningen.

  339. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Djurolyckor

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varje dag råkar djur ut för hemska olyckor i trafiken. Åsa från Djurambulansen är en av dem som rycker ut när larmtelefonen ringer. Nu vänder hon sig till problemlösarna för att få råd - hur ska man kunna stoppa djur från att skadas ute på våra vägar?

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur, Miljö, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Djur, Djur och människor, Djurhälsa, Grupparbete, Kommunikationer, Landsvägsfordon, Landsvägstrafik, Muntlig framställning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Problemlösning, Samarbete, Teknik, Trafik, Trafikolyckor, Transportmedel, Undervisning, Vägtrafik
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Lös problemet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Snökaos

Avsnitt 1 av 8

Marianne kommer till barnen med ett stort problem. Vintern är förenad med livsfara för henne och många andra äldre. Det är näst intill omöjligt för den som har svårt att gå att ta sig förbi snövallar, isgator och snöslask på väg till affären. Kan barnen hitta en lösning på hennes problem?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Smutsiga toaletter

Avsnitt 2 av 8

Marie-Louise är hygieniker och får många brev från barn runt om i Sverige som beskriver att toaletterna på deras skolor är så äckliga att de inte vågar använda dem. Nu vänder hon sig till vår expertpanel för att en gång för alla få hjälp med att lösa det här stora och allvarliga problemet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Mer tid tillsammans

Avsnitt 3 av 8

Familjen Edin har ett problem som många familjer nog känner igen sig i. De har ett så hektiskt schema med så många aktiviteter varje dag att det knappt finns tid för dem att umgås med varandra. De vänder sig till våra problemlösare för att få hjälp.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Djurolyckor

Avsnitt 4 av 8

Varje dag råkar djur ut för hemska olyckor i trafiken. Åsa från Djurambulansen är en av dem som rycker ut när larmtelefonen ringer. Nu vänder hon sig till problemlösarna för att få råd - hur ska man kunna stoppa djur från att skadas ute på våra vägar?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Nedskräpning

Avsnitt 5 av 8

Det första Sara-Lie och Ingrid måste göra när de kommer till förskolan, där de jobbar, är att plocka upp skräp som folk har kastat på deras gård. Nu vänder de sig till problemlösarna - kan de hjälpa till att lösa det här stora problemet?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Framtidens datorspel

Avsnitt 6 av 8

I spelbranschen gäller det att alltid vara först med det senaste. Spelutvecklaren Peter vänder sig till problemlösarna för att få tips om vad som kommer att bli nästa stora hit. Och vilket spel skulle de själva utveckla om de fick bestämma?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Tråkiga skolgårdar

Avsnitt 7 av 8

Läraren Agneta önskar att eleverna på hennes skola hade en roligare skolgård, så att alla skulle vilja gå ut på rasten för att röra på sig och andas frisk luft. Problemlösarna får i uppgift att försöka skapa den perfekta skolgården.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Bekämpa näthatet

Avsnitt 8 av 8

Ida, som jobbar med nätmobbing, kommer till problemlösarna med ett allvarligt problem. Hon behöver hjälp med idéer om hur man skulle kunna bekämpa näthat bland svenska skolungdomar. Det här är något som problemlösarna känner väl igen - och de har många idéer.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Din kropp - romani chib/arli

Skelettet och musklerna

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, magen och hjärtat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Hamnskiftarens resa

Skåne, Blekinge

Del 1 av 11: Glosons tagg. Tioåriga Jim bor med sin familj i södra Sverige. En dag får Jim veta att hans lillasyster fått en dödlig sjukdom. Han blir förtvivlad, men hoppet tänds när han möter korpen Ayla. Hon säger att det finns ett botemedel som kan rädda systern. Men först måste de hitta den försvunna trollboken. Med båt från Karlskronas hamn far de över Östersjön. Nu börjar jakten genom Sveriges alla landskap efter trollboken och för att hitta botemedlet.