Titta

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Om UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Föreläsningar och samtal från konferensen "Flickor och kvinnor med autism". Inspelat den 29-30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism : Vad säger SocialstyrelsenDela
  1. Den kommunalt beslutade personliga
    assistansen i åldern 0-12 år-

  2. -har ökat betydligt mer
    för pojkar än för flickor.

  3. En indikator på att könsskillnaderna
    inte kommer att minska.

  4. Jag är Socialstyrelsens samordnare
    i funktionshindersfrågor

  5. Jag är också sakkunnig
    i de här frågorna.

  6. Jag ska berätta lite grann
    om vad det är vi ser-

  7. -när det gäller jämställdhet
    inom funktionshindersområdet-

  8. -med fokus på flickor och kvinnor
    med autism.

  9. Jag tar avstamp
    i den årliga lägesrapporteringen.

  10. Den har vi gjort sen 2003.

  11. Ända sen 2003 har det stått
    i regeringsuppdraget-

  12. -om särskilt fokus på flickor
    och kvinnor, och pojkar och män.

  13. Så där har vi en mångårig tradition.

  14. Jag ger exempel
    från den senaste lägesrapporten.

  15. Jag ger även äldre exempel
    från tidigare lägesrapporter.

  16. Sen knyter jag ihop det här
    och sätter in det i en kontext.

  17. Jag avslutar med att berätta
    vad som är på gång hos oss.

  18. Vad gör vi på Socialstyrelsen
    kring de här frågorna-

  19. -som kan vara intressant för er
    att känna till?

  20. Lägesrapporten ska vi skriva
    varje år-

  21. -där vi samlat gör en bedömning-

  22. -eller vi tittar på utvecklingen.
    Vad är det som händer?

  23. Både statistik
    och lite mer kvalitativa uppgifter.

  24. Det vi såg i den senaste rapporten...
    Nu får ni lite övergripande-

  25. -innan jag går in på könsskillnader.

  26. Det vi såg i senaste rapporten
    som kom i mars är-

  27. -som media skriver mycket om
    och som ni har diskuterat mycket.

  28. Det är ett ökat tryck på kommunerna.

  29. Vi gör kopplingen till indragningen
    av statlig assistansersättning-

  30. -men inte bara det.
    Den samlade bilden är-

  31. -det är längre utredningstider,
    längre verkställighetstider-

  32. -och det är ökande kostnader.

  33. Så här har det på sätt och vis
    varit jämt-

  34. -och det behöver inte
    vara nåt fel egentligen-

  35. -även om vi vill att verkställighets-
    tider ska vara kortare-

  36. -och utredningstiderna kortare.
    Men det har hänt nånting.

  37. Framför allt 2015-2016
    blev det väldigt markant.

  38. Vi såg t.ex. att kommunernas
    kostnader för personlig assistans-

  39. -ökade med 11 procent på ett år,
    med en miljard.

  40. Kostnaden för bostad
    med särskild service ökade 9 procent-

  41. -med två miljarder.

  42. Det är inte fel, för det kommer
    de här personerna till godo.

  43. Men varför?
    Det är frågan vi måste ställa oss.

  44. -Vill du ha den på?
    -Ja, gärna.

  45. Det trodde jag att du skulle fixa.
    Jag behövde ju inte göra nånting.

  46. Tappa aldrig kontrollen.

  47. Vi hade kunnat prata hela tiden,
    och ni hade inte förstått nånting-

  48. -eftersom jag hänvisar till siffror.

  49. Men det händer saker när vi tittar
    på en övergripande nivå.

  50. Vi ser också att allt fler
    får insatser från Socialtjänsten-

  51. -personer med funktionsnedsättning.
    Det är en stadig ökning.

  52. Den problematiserar vi
    inte särskilt mycket kring.

  53. Där menar vi att-

  54. -exempelvis LSS handlar om
    delaktighet i samhällslivet o.s.v.

  55. Det är mer ett konstaterande.

  56. År 2016. Det är lite gamla siffror.
    Med statistik ligger man lite efter.

  57. Då hade drygt 70 personer
    en eller flera insatser enligt LSS.

  58. 53 000 personer upp till 64 år
    hade insatser enligt SoL.

  59. Det är många människor vi pratar om.

  60. De vanligaste är bostad
    med särskild service för vuxna-

  61. -och daglig verksamhet enligt LSS,
    men också boendestöd enligt SoL.

  62. Boendestöd enligt SoL
    och daglig verksamhet är insatserna-

  63. -som har den kraftigaste ökningen,
    över tid.

  64. Sen ser vi också
    att andelen kvinnor...

  65. Vi har sen första början, när vi
    började skriva lägesrapporterna-

  66. -sett att det finns skillnader
    mellan män och kvinnor.

  67. Vilka insatser man får,
    andelen kvinnor, andelen män.

  68. Nåt år när vi gjorde en mer
    samhällsövergripande kartläggning-

  69. -såg vi att män beviljas oftare-

  70. -insatser som främjar aktivitet,
    medan kvinnor mer passivt-

  71. -och inte lika mycket främjande av
    aktivitet. Det har vi inte gjort nu.

  72. Däremot kan vi konstatera att 2016
    utgjorde kvinnorna 41 procent-

  73. -av samtliga med insats enligt LSS.

  74. Och som vanligt
    är det åldersgruppen 0-12 år...

  75. Könsskillnaderna är störst
    bland de yngre.

  76. Särskilt i åldersgruppen 0-12 år.

  77. 32 procent av LSS-insatserna
    beviljades till flickor.

  78. Sen jämnas det här ut
    allt eftersom tiden går.

  79. I de högre åldrarna
    blir det mer jämnt.

  80. Efter 65-75 är kvinnorna i majoritet.

  81. Det tar sin tid,
    men vi ser en förskjutning.

  82. Det handlar nog inte om att det är
    mer jämställt bland de äldre.

  83. Så ser det ut.
    När vi sen tittar mer...

  84. Jag kommer att prata mycket
    om personkrets 1.

  85. Där ingår personer med autism,
    men även dem med utvecklingsstörning.

  86. Så det blir lite brus,
    som jag hoppas ni har överseende med.

  87. När vi har tittat på utvecklingen...
    Vi ser också att-

  88. -det inte blir bättre med köns-
    skillnader. Det är anmärkningsvärt...

  89. ...att de faktiskt ökar.
    Här gjorde jag en figur.

  90. Excel har inte varit min vän,
    så den är inte så pedagogisk.

  91. Men jag ska förklara vad den visar.

  92. Den visar skillnaderna mellan män
    och kvinnor inom personkrets 1-

  93. -oavsett ålder, mellan 2007 och 2017.

  94. Då kan man se-

  95. -att 2007, de två staplarna
    längst till vänster...

  96. Den allra längst till vänster
    är kvinnor med cirka 20 000 insatser.

  97. Och männen, pojkarna
    hade drygt 25 000-27 000.

  98. Männen är i majoritet 2017 också.

  99. Här kan man då ana
    att glappet har ökat.

  100. Där har kvinnorna
    precis passerat 25 000.

  101. 25 000 av LSS-besluten
    gick till kvinnor-

  102. -och närmare 40 000 till män.

  103. Det här är antal, ska man komma ihåg,
    antal beslut.

  104. Men andel, då? För det kan ju hända-

  105. -att befolkningen ändrar struktur,
    och det blir fler män än kvinnor.

  106. Att skillnaderna i befolkningsökning
    kan förklara. Vi har tittat på sånt.

  107. Men det har inte gett
    så mycket förklaring-

  108. -så jag föredrar att visa på antal.
    Men det ska man komma ihåg.

  109. Men det blir också tydligare
    i vissa åldersgrupper.

  110. Vi har pratat mycket genom åren
    om det här med barnen och LSS.

  111. Den här bilden visar antalet beslut
    inom LSS-

  112. -2007 och 2017, flickor och pojkar
    i åldern 0-6 år.

  113. Det man kan se här är att antalet
    beslut till flickor har minskat-

  114. -i den här åldersgruppen.

  115. Medan pojkarna har ökat något.

  116. 2007 så var-

  117. -andelen flickor 38 procent.

  118. Och det hade gått ner till cirka
    30 procent 2017, så 8 procentenheter.

  119. Det tycker jag är ett observandum,
    helt klart.

  120. Varför är det så?

  121. Det är så tydligt att det minskar.

  122. Men en annan åldersgrupp där det inte
    är lika tydligt är 23-64 år.

  123. Också män, kvinnor 2007, 2017.

  124. Där ser vi att skillnaderna
    faktiskt har minskat något.

  125. Inte alls lika mycket.
    Fortfarande är männen i majoritet.

  126. Det är inte lika tydligt
    bland de äldre.

  127. Det är bland de yngre som vi ser
    de tydligaste könsskillnaderna.

  128. Jag kan också nämna att vi
    kunde konstatera i våra analyser-

  129. -att det är allt fler nya beslut
    om personlig assistans-

  130. -och de flesta går till pojkar.

  131. Vi följer utvecklingen. Vilka kommer
    in, hur ser de nya besluten ut?

  132. För det säger nånting
    om vart jämställdheten-

  133. -eller könsskillnader är på väg.
    Ökar eller minskar det?

  134. Vi såg att när det gäller
    den kommunalt beslutade assistansen-

  135. -i åldern 0-12 år-

  136. -har det ökat betydligt mer
    för pojkar än för flickor.

  137. Bara de här två åren 2016-2017...

  138. ...ökade insatsen
    med 25 respektive 17 procent.

  139. Det här är ju också en indikator
    på att-

  140. -nej, könsskillnaderna
    kommer nog inte att minska heller.

  141. År 2017 fick 450 pojkar
    och 270 flickor ett kommunalt beslut-

  142. -om personlig assistans. Vi vet
    också inom flera andra insatser-

  143. -att pojkar får mer än dubbelt
    så många insatser.

  144. Det här är lite nyare siffror
    än den senaste lägesrapporten-

  145. -därför har jag skrivit
    att det är vår officiella statistik.

  146. Så vi ser
    vid nästan alla nedslag vi gör-

  147. -att bland barnen är skillnaden stor
    bland pojkar och flickor-

  148. -och den tycks inte minska.

  149. Jag skulle också
    vilja lyfta en annan aspekt.

  150. Nämligen den psykiska ohälsan.

  151. Det här är en äldre lägesrapport.
    Från 2015, kanske.

  152. Det är ingen rolig tabell,
    apropå mycket information på en sida.

  153. Men jag har ringat in
    det som jag vill prata om.

  154. Det här är personer
    i 18-24-årsåldern.

  155. Det är alla 18-24-åringar.

  156. De som inte har LSS-insatser,
    de som tillhör personkrets 1-

  157. -med beslut om LSS-boende-

  158. -och de som tillhör personkrets 1
    och har övriga LSS-insatser.

  159. Det här är från WHO:s
    klassifikationssystem.

  160. Det är stundtals
    rätt tråkiga formuleringar.

  161. Men jag vill fokusera på schizofreni
    och bipolär depression och ångest.

  162. Här kan vi se att flickorna är
    i majoritet... Det ska jag inte säga.

  163. En högre andel flickor
    i LSS-boende exempelvis-

  164. -personkrets 1, har psykisk ohälsa.

  165. Det gäller både schizofreni och
    bipolärt, maniska depressioner o.s.v.

  166. Samt depression och ångest.

  167. 14 procent av flickorna
    i 18-24-årsåldern-

  168. -i personkrets 1 i LSS-boende-

  169. -har fått vård för ångest.
    Det är höga siffror.

  170. 3,8 procent har fått vård
    för schizofreni. 2,3 för bipolär.

  171. Och 6,8 för depression.

  172. Samtliga är högre än pojkar
    i personkrets 1, LSS-boende.

  173. Det här är psykiatriska diagnoser
    i öppen och sluten vård.

  174. De som under perioden fick träffa
    en läkare för sina psykiska besvär-

  175. -så det finns ett mörkertal.

  176. Jag tycker
    att det här är viktiga siffror.

  177. Flickorna, enligt det här, mår sämre.

  178. Så har vi en ännu värre tabell här.

  179. Här har vi gjort ett försök att titta
    på lite olika pojkar och unga män-

  180. -flickor och unga kvinnor i olika
    åldrar. Alla, så vi delar upp dem på-

  181. -övrig befolkning utan LSS-insatser,
    personkrets 1, LSS-boende-

  182. -och personkrets 1, andra insatser.

  183. Vi har tittat på hur vanligt det är
    att man får hjälp vid psykisk ohälsa.

  184. Hur vanligt är att man har psykisk
    ohälsa, men inte fått hjälp?

  185. Med hjälp har vi bara kunnat titta på
    läkemedel, som finns i våra register.

  186. Det finns förstås annat också.
    Psykoterapi, inte minst.

  187. Jag har ringat in kolumnen
    "läkemedel/diagnos".

  188. D.v.s. den andel som
    har fått en psykiatrisk diagnos-

  189. -och som också har fått
    läkemedelsbehandling för det.

  190. Då kan man konstatera att-

  191. -om man tittar på unga kvinnor
    18-24 år i LSS-boende att-

  192. -30 procent har fått diagnos
    för psykisk ohälsa-

  193. -men har också fått behandling
    för det.

  194. Men 10 procent har fått diagnosen
    men inte fått läkemedelsbehandling.

  195. När det gäller männen,
    eller pojkarna-

  196. -får faktiskt de behandling
    i högre grad än flickor.

  197. 33 procent 18-24 år i LSS-boende-

  198. -har både fått en psykiatrisk diagnos
    och läkemedelsbehandling.

  199. 15 procent har en diagnos
    men inte fått behandling.

  200. Det är svårt att värdera det här,
    men jag vill ändå lyfta det-

  201. -för jag tycker att de här siffrorna
    är viktiga att ha med sig-

  202. -när vi pratar om skillnader,
    och framför allt psykisk ohälsa.

  203. Så flickorna, personkrets 1,
    mår sämre-

  204. -än pojkarna.
    Många får behandling, men inte alla.

  205. Sen kommer frågan: Är det oskäligt?

  206. Är det alltid fel med könsskillnader?

  207. Nej, det är så klart inte så.

  208. "Troligen inte alla skillnader". För
    vi vet ju att det finns skillnader.

  209. Autism är fyra gånger vanligare
    hos pojkar än hos flickor-

  210. -kan vi läsa på hemsidan Gillberg-
    centrum. Vi behöver inte gå längre.

  211. Socialstyrelsens analyser visar också
    att många diagnoser vanliga inom LSS-

  212. -också är vanligare bland pojkar.

  213. Vilket skulle förklara ytterligare-

  214. -varför pojkarna är i majoritet
    inom LSS.

  215. När jag säger att alla skillnader
    troligen inte är fel-

  216. -så spelar det ingen roll
    att autism är vanligare hos pojkar.

  217. Vi vet inte om det är så
    hela vägen ut.

  218. Det kan vara så att det finns
    en bias, att det finns-

  219. -fördomar, förutfattade meningar,
    inlärt beteende, kulturellt-

  220. -att vi har det i oss
    att behandla män och kvinnor olika.

  221. Det kan finnas sånt som uppstår i
    handläggning och behovsbedömning.

  222. Vi vet också det här med en sen
    diagnosticering av flickor.

  223. Så det här är väldigt komplext.

  224. Men vi har sagt
    att vi inte kan säga fullt ut-

  225. -hur stor andel av könsskillnaderna
    som är oskäliga eller oriktiga.

  226. Det vi har gjort är
    att vi har reagerat på att de ökar.

  227. Framför allt hos de yngsta.
    Det tycker vi är anmärkningsvärt.

  228. Och att andelen flickor
    i personkrets 1 blir lägre och lägre.

  229. Sen menar vi också att ett
    jämställdhetsperspektiv är viktigt.

  230. Vi menar ett systematiskt
    jämställdhetsarbete-

  231. -där vi inte på förhand behöver veta
    exakt vad som är okej och inte okej-

  232. -utan att vi analyserar och jobbar
    systematiskt med jämställdhetsfrågor.

  233. Här är en figur
    som illustrerar det där med-

  234. -vad våra registeranalyser säger.

  235. Det här är en figur
    som visar andelen män och kvinnor-

  236. -med autismdiagnos
    inom hälso- och sjukvården.

  237. Hur många som har fått nån form
    av vård-

  238. -inom den specialiserade öppenvården
    mellan 2010 och 2017.

  239. Det är antal patienter
    per 100 000 invånare-

  240. -alla åldrar,
    uppdelat på män och kvinnor.

  241. Den streckade linjen är män-

  242. -och den heldragna är kvinnor.
    Här är det också en skillnad.

  243. Männen är ju fler.
    De är mer än dubbelt så många.

  244. Men vi ser också att skillnaden
    ökar lite. Även här ser vi det.

  245. Vi brukar jämföra olika diagnoser
    och funktionsnedsättningar-

  246. -men det är viktigt att också titta
    på diagnoser och könsskillnader.

  247. Vi ser att det är fler män
    med autismdiagnos-

  248. -som får vård.

  249. De här ökande skillnaderna
    ser vi alltså på flera håll.

  250. Men jämställdhetsperspektiv...
    Hur ligger jag till i tid?

  251. Du har en kvart.

  252. Oj, vad bra.

  253. Jag är inte van att ligga bra till
    i tid. Så det var bra.

  254. Jämställdhetsintegrera: Det här
    att ha ett jämställdhetsperspektiv-

  255. -det säger inte så mycket.
    Vi tänker att det handlar-

  256. -om att bedriva ett systematiskt
    jämställdhetsarbete.

  257. Jämställdhetsintegrering
    är en sån metod.

  258. Bilden illustrerar den metoden
    som jag har lånat-

  259. -ifrån region Örebros habilitering
    och hjälpmedel, deras handbok-

  260. -om jämställdhetsintegrering
    som de gav ut för nåt år sen.

  261. Den är väldigt bra. Så jämställdhets-
    integrering handlar om:

  262. Ett: Vi måste
    synliggöra könsskillnaderna.

  263. Två: Vi måste samla in statistik.
    Där är vi ganska duktiga.

  264. Vi blir duktigare och duktigare
    i Sverige på det här. Sen tre:

  265. Att analysera statistiken.
    Fundera över skillnaderna.

  266. Vad betyder de, vad står de för?
    Vad motsvarar olika behov?

  267. Och vad är ojämställt?
    Jag har ringat in den-

  268. -för här kan vi alla, inklusive
    Socialstyrelsen, bli ännu bättre.

  269. Nästa steg borde jag ringat in,
    men den blir följdriktig.

  270. "Vad fann du? Kan du göra skillnad?"

  271. Det som kan åtgärdas, bör åtgärdas,
    om det inte är okej.

  272. Om det faktiskt är ojämställt.
    Sen kommer sista.

  273. Förändra.
    Att faktiskt genomföra en förändring.

  274. Den har jag ringat in. Vi är duktiga
    på statistikinsamling i Sverige.

  275. Även på könsskillnader, men det
    gäller att göra nåt utav det.

  276. Det här jobbar vi också allt mer med
    på Socialstyrelsen.

  277. Så vi säger inte bara åt andra.

  278. Vi är sen några år tillbaka
    en s.k. JiM-myndighet.

  279. En av de strategiska myndigheterna
    inom jämställdhetsområdet.

  280. Så vi försöker integrera ett
    jämställdhetsperspektiv i rapporter.

  281. Även inom funktionshindersområdet.

  282. Vi tar fram lathundar för hur man kan
    tänka. Vi försöker vara systematiska.

  283. Men även i det som vi publicerar.

  284. Inte bara innanför våra väggar.

  285. Det är inte lätt. Det är svårt
    att veta vad är okej och inte okej.

  286. Nu när jag ligger bra till i tid
    tänkte jag-

  287. -ta upp övriga iakttagelser
    i lägesrapporten, den senaste.

  288. Jag lämnar till viss del
    det här med jämställdhet.

  289. Vi har en del andra intressanta
    resultat-

  290. -som jag tänkte nämna. Den som är
    intresserad kan läsa vidare.

  291. Vi ser ett stort inflöde till
    den kommunala personliga assistansen.

  292. Tittar vi sammantaget på den statliga
    assistansen och den kommunala:

  293. Totala summan är ganska konstant.

  294. Men det beror också på att andelen
    med kommunal assistans ökar.

  295. Den ökningen blir brantare
    och brantare för varje år.

  296. 2016 var 22 av kommunernas beslut
    nybeviljade.

  297. D.v.s. personerna hade inte haft
    personlig assistans de två åren före.

  298. Är det mycket? Det var första gången
    vi gjorde den analysen.

  299. Men spontant tänker jag
    att det är rätt mycket.

  300. Vanligt att personer haft statlig
    assistans eller hemtjänst året innan.

  301. Där vet vi att folk
    får indragen assistansersättning-

  302. -och man hamnar hos kommunen.

  303. Många får personlig assistans.

  304. Men vi ser att många haft hemtjänst
    året före de får personlig assistans.

  305. Det kan vara de som får indragen
    assistansersättning från staten-

  306. -och så får de hemtjänst
    från kommunen. De kan ganska raskt-

  307. -få kommunal personlig assistans.
    Det kan även vara personer-

  308. -med sjukdomar som gör att de behöver
    assistans och inte hemtjänst.

  309. Neurologiska sjukdomar
    som multipel skleros och så vidare.

  310. Intressant i sammanhanget
    som vi ser också-

  311. -är att inte bara antalet
    med personliga assistans ökar-

  312. -utan även antalet timmar
    per person ökar.

  313. I den här mätningen 2016,
    så hade 9 procent-

  314. -av dem med personlig assistans
    minst 100 timmar per vecka.

  315. Det är rätt mycket. Med tanke på...

  316. ...att kommunerna har en gräns
    på 20 timmar.

  317. Vi har inte
    analyserat det här djupare-

  318. -men min gissning är
    att det handlar om-

  319. -personlig assistans
    för de grundläggande behoven-

  320. -men rätt mycket annat,
    för andra personliga behov.

  321. Egenvård o.s.v.

  322. Så ser det ut.

  323. Kompetensen inom alternativ
    kompletterande kommunikation ökar.

  324. Och allt fler kommuner kompetens-
    utvecklar inom LSS-verksamheter.

  325. Mycket bra tycker vi,
    med tanke på att-

  326. -kunskap och kompetens i AKK hos
    personalen är en grundförutsättning-

  327. -för att de med insatser enligt LSS
    kan utöva självbestämmande-

  328. -och få ha ett reellt inflytande.

  329. En bekymmersam sak är att-

  330. -många kommuners LSS-verksamhet
    saknar rutiner-

  331. -för hur de ska agera vid indikation
    på våldsutsatthet.

  332. Det har vi skrivit om i många år,
    och vi är inte de enda. Långt ifrån.

  333. Kvinnor med funktionsnedsättning-

  334. -det är att klumpa ihop flera,
    men jag gör det ändå-

  335. -generellt sett har en högre
    våldsutsatthet än andra kvinnor.

  336. Det visar studie på studie.

  337. Här är en där 34 procent av kvinnorna
    med funktionsnedsättning-

  338. -angav att de blivit utsatta för
    fysiskt, psykiskt, sexuellt våld-

  339. -efter 15 års ålder. 34 procent.

  340. Motsvarande för övriga kvinnor
    i den studien var 15 procent.

  341. Så vi har en högre utsatthet,
    definitivt.

  342. Vi har det där med vårdpersonal,
    personal över huvud taget.

  343. Vi har även...

  344. Förstås kan det vara svårt att värja
    sig vid fysisk funktionsnedsättning.

  345. Det finns olika saker
    som gör det här extra komplicerat.

  346. Men hur ser det ut, då?

  347. Hur pass duktig är man på
    att upptäcka det här?

  348. Inte särskilt, måste jag tyvärr säga.
    Det blir ju bättre-

  349. -men 30 procent av kommunernas
    LSS-verksamheter...

  350. Det här är från lägesrapporten,
    så det kan ha blivit bättre-

  351. -under månaderna efter publicering.

  352. Men 30 procent av kommunernas
    LSS-verksamhet använde-

  353. -standardiserade bedömningsmetoder
    för att identifiera våldsutsatthet.

  354. Motsvarande inom individ och familj
    är närmare 70 procent.

  355. Många missar förutsättningarna
    att kunna identifiera.

  356. Dessutom så har endast-

  357. -40 procent av LSS-verksamheterna-

  358. -rutiner för hur man ska agera
    vid misstanke om våldsutsatthet.

  359. Så det blir knepigt hela vägen.

  360. Det blir ett extra stort gap.
    Det tycker vi är bekymmersamt.

  361. Skyddade boenden tar inte alltid emot
    kvinnor med funktionsnedsättning-

  362. -för att ytterligare spä på.
    Vi lyfter även-

  363. -funktionshindersperspektivet
    i kommunernas krisberedskap.

  364. Det har en tråkigt aktualitet
    efter sommarens hetta-

  365. -och bränder och så vidare.

  366. Ett exempel ska jag ta upp.

  367. Jag tror att ungefär 40 procent
    av kommunerna-

  368. -har beredskapsplan
    för hur de ska larma boenden-

  369. -vid extremt höga temperaturer.

  370. Det är ett sånt exempel.
    Vi ser också att-

  371. -långt ifrån alla har med det här
    med krisberedskap-

  372. -när de upphandlar boenden
    i enskild regi. Barn som vuxna.

  373. Här ser vi att det kan bli bättre.
    Vi hoppas att i svallvågorna-

  374. -efter kaoset i somras att funktions-
    hindersperspektivet blir tydligare.

  375. Då ska jag avrunda
    med min sista bild.

  376. Vad händer hos oss, då?

  377. Vi har många utredningar på gång
    på nationell nivå.

  378. Vi har LSS-utredningen som vi
    väntar på, som kommer i december.

  379. Vi har en hjälpmedelsutredning
    där vi fortfarande väntar på en del.

  380. Om det ska komma fler uppdrag
    och satsningar.

  381. Vi har utredningar kring funktions-
    hinderspolitiken och dess styrning.

  382. Men vi gör en hel del hos oss.

  383. Vi tar fram en webbaserad utbildning
    om mänskliga rättigheter-

  384. -till personal inom hälso-
    och sjukvården och socialtjänsten.

  385. Den handlar om rättigheter för
    personer med funktionsnedsättning.

  386. Här har kvinnor och flickor
    en helt egen artikel dessutom.

  387. Vi kartlägger barnrättsperspektivet
    i LSS-handläggningen-

  388. -för bättre kläm på det,
    inför att barnkonventionen blir lag.

  389. Det gäller även barn
    med funktionsnedsättning.

  390. Vi har också ett uppdrag att
    analysera regionala skillnader-

  391. -vid diagnosticering
    och läkemedelsbehandling-

  392. -av neuropsykiatriska tillstånd.

  393. Det är mycket som ryms i uppdraget,
    och är som vanligt kort med tid.

  394. Primärt handlar det om ADHD-

  395. -för vi ser att det är
    stora skillnader i landet.

  396. Men regeringen har även skickat med-

  397. -att om möjligt få med
    andra neuropsykiatriska tillstånd.

  398. Här ingår autism,
    så här försöker vi få med det.

  399. Så gott vi hinner.

  400. I uppdraget ingår även att se över
    de kunskapsstöd som finns-

  401. -och utreda om behov finns
    av ytterligare kunskapsstöd.

  402. Det gäller fler neuropsykiatriska
    tillstånd än ADHD.

  403. Det här kan bli spännande,
    så vi får se var vi landar-

  404. -och vad som blir fortsättningen.

  405. Vi har särskilt uppmärksammat behovet
    av kunskapsstöd inom autism-

  406. -som bl.a. Autism och Asperger-
    förbundet har lyft-

  407. -i vår rådgivande nämnd
    för funktionshindersfrågor.

  408. Vi ska också kartlägga och sprida
    exempel på jämställdhetsarbete-

  409. -inom hjälpmedelsområdet.

  410. Det är nästan
    en ren spridningsaktivitet.

  411. Jag visade en bild tidigare.
    Det är ett exempel-

  412. -och att ytterligare få spridning.
    Där finns skillnader mellan könen.

  413. Fortsatt fokus på jämställdhet och
    könsskillnader i kommande rapporter.

  414. Nästa kommer i slutet på mars.

  415. En fråga vi behöver titta närmare på
    är förstås de yngsta.

  416. Hur ser det ut?
    Vilken mer kunskap kan vi ta fram-

  417. -för att ytterligare belysa
    och analysera?

  418. Då säger jag tack för mig.

  419. Textning: Catarina Palmklint
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad säger Socialstyrelsen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns stora skillnader i vilket stöd som beviljas flickor och pojkar med autism. Här berättar Karin Flyckt, sakkunnig och samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, om undersökningar som myndigheten gjort om jämställdhet och hur de arbetar med frågan. Fokus ligger på just flickor och kvinnor med autism. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autism, Autismspektrumstörningar, Flickor, Genus (socialt kön), Myndigheter, Neuropsykiatriska diagnoser, Pojkar, Psykiatri
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickan ingen ser

Bloggaren och coachen Lotten Grape är mamma till två barn med särskilda behov. Här berättar hon om sina erfarenheter av utredningar och kamp för att hennes dotter skulle få rätt stöd. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickor med autism del 1

Flickor med autism är ofta mindre utåtagerande än pojkar och därför svårare att upptäcka. Detta gör att många flickor med autism inte fångas upp i tid och får sin diagnos sent i livet. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar hon om hur man kan upptäcka, förstå och stötta flickor med autism. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickor med autism del 2

Flickor med autism är vanligen mindre utåtagerande än pojkar och är därför svårare att upptäcka. Detta gör att många flickor med autism inte fångas upp i tid och får sin diagnos sent i livet. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar hon om hur man kan upptäcka, förstå och stötta flickor med autism. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Ett A-barns betraktelser

Förr i tiden delade man in barn i "A- och B-barn". Ordkonstnären och författaren Anna Planting-Gyllenbåga var under sin uppväxt var övertygad om att hon tillhörde gruppen "B-barn". Efter att ha fått sin autismdiagnos var det många pusselbitar som föll på plats. Med dikter och anekdoter berättar hon här om livet före och efter diagnosen. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Att ta på sig rätt glasögon

Är det verkligen så stora skillnader mellan flickor och pojkar i förskoleåldern? Gunilla Westman Andersson, specialpedagog och lektor, delar här med sig av sin forskning som fokuserar på flickor. Det finns tecken på autism även hos flickor om man bara vet vad man ska leta efter. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Skillnader i språkförmåga mellan pojkar och flickor med autism

Carmela Miniscalgo, logoped och docent, har följt barns språkutveckling under längre tid. Här redogör hon för sin forskning och berättar om vilka skillnader som finns mellan flickor och pojkars språk. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Omringad av lejon, del 1

Elever med autismspektrumtillstånd känner sig mindre delaktiga i skolan jämfört med sina klasskamrater. För många flickor med autism kan de sociala kraven i skolan vara rent övermäktiga. Specialpedagog Marita Falkmer utgår från forskning och praktisk erfarenhet och berättar här om hur man kan skapa en mer inkluderande skolmiljö. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Omringad av lejon, del 2

Elever med autismspektrumtillstånd känner sig mindre delaktiga i skolan jämfört med sina klasskamrater. För många flickor med autism kan de sociala kraven i skolan vara rent övermäktiga. Specialpedagog Marita Falkmer utgår från forskning och praktisk erfarenhet och berättar här om hur man kan skapa en mer inkluderande skolmiljö. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Att studera med asperger och ADD

Utåt sett verkade allting gå bra för Sara Bernmark. Hon studerade och verkade ha ett bra socialt liv. Men i verkligheten var det mycket som inte funkade. Till slut blev det för mycket och Sara försökte ta sitt liv. Här berättar hon om hur annorlunda det blev sedan när hon fick sina diagnoser, Aspergers syndrom och ADD, och fick rätt stöd. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Vad säger Socialstyrelsen

Det finns stora skillnader i vilket stöd som beviljas flickor och pojkar med autism. Här berättar Karin Flyckt, sakkunnig och samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, om undersökningar som myndigheten gjort om jämställdhet och hur de arbetar med frågan. Fokus ligger på just flickor och kvinnor med autism. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Konsten att fejka arabiska

När journalisten och författaren Lina Liman fick sin autismdiagnos som vuxen hade hon tillbringat sju år som patient inom psykiatrin. Hon hade mött nästan hundra läkare, tvångsvårdats och ordinerats starka mediciner. I självbiografin "Konsten att fejka arabiska" (2017) berättar hon om hur det är att leva med en diagnos så länge utan att veta om den och hur allt kan ändras av rätt stöd. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Bästa bränslet för barn

Barnläkaren och forskaren Anna-Karin Edstedt Bonamy berättar om vilken mat och näring som är bäst för barn, men också hur du skapar förutsättningar för att måltiden ska bli lustfylld och hur du lär dina barn att få bra matvanor. Hon talar om allergier, intolerans och problem med skärmar och smartphones vid måltiderna, varför det kan bli problem med att utesluta gluten i maten och om hur viktigt det är att få ett läkarutlåtande vid exempelvis laktosintolerans och inte skapa egna diagnoser och antaganden. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Graffitimålaren

Graffitimålaren Apher har börjat göra sig ett namn inom graffitivärlden. Han är 15 år och brinner för sin konstart. Trots att samhället har bekämpat graffitin, kallat den för klotter och skadegörelse och utövarna har straffats, dör graffitin inte ut. Tvärtom, nya generationer av graffitiutövare tillkommer hela tiden. Vad är det som driver Apher att trotsa lagen? Här berättar han om hur det är att vara graffitikonstnär, om när han blev tagen av polisen, och vi får följa med från skiss till färdig graffitimålning.