Titta

UR Samtiden - Appar som stöd vid demens

UR Samtiden - Appar som stöd vid demensDela
  1. I vanliga fall sa hon nästan inget.

  2. När man kommer på besök vet man
    till slut inte vad man ska prata om.

  3. Då var det bra
    att ha den att titta på.

  4. Tack, alla som har kommit hit!

  5. Det är roligt
    att få prata om det här-

  6. -som är en del av den forskning
    jag sysslar med.

  7. Jag börjar med att säga nånting
    om demens som sjukdom.

  8. Demens är en heterogen syndrom,
    kan man kalla det.

  9. Det kan man ha olika synpunkter på,
    men ofta beskrivs det som syndrom.

  10. Det ingår olika...
    Det är ingen entydig diagnos.

  11. Det är en symtomdiagnos.

  12. Man letar efter olika tecken.

  13. Man kan ta vissa prover och man gör
    olika test, men det är inte det enda.

  14. En demensdiagnos ställs på basis av
    olika diagnostiska kriterier.

  15. Det brukar innefatta
    en nedgång i minnesförmågorna.

  16. Det är ofta det
    man först förknippar med det.

  17. Men också andra kognitiva funktioner,
    funktioner som rör tänkandet-

  18. -ofta tillsammans med förändringar
    i beteendet och personligheten-

  19. -som varierar
    vartefter sjukdomen framskrider.

  20. Man får ofta problem med språklig
    förmåga och igenkänning-

  21. -både av mönster, människor och ord.
    Man får ofta svårt att orientera sig.

  22. Ett tidigt symptom är
    att man har svårt att hitta hem.

  23. Inte på det vanliga sättet
    som vi säkert är många här som har-

  24. -men på ett sätt som man inte
    känner igen från tidigare.

  25. Man kan få svårt att planera.

  26. Man kan få motoriska svårigheter
    och svårt med exekutiva funktioner-

  27. -att man ska komma på
    att man ska göra nåt-

  28. -och sen ska hjärnan programmera
    sekvensen och utföra handlingen.

  29. Ofta får man
    lite nedsatt initiativförmåga-

  30. -och man kan få ett förändrat omdöme.

  31. Det förekommer
    att man blir emotionellt labil.

  32. Man skrattar oftare och på ställen
    där man inte brukar skratta-

  33. -och man gråter oftare och
    i sammanhang man inte brukar gråta.

  34. Man kan vara mer nedstämd
    än tidigare-

  35. -som inte är en reaktion
    på att man har en sjukdom.

  36. Det är så klart förståeligt
    att man blir nedstämd av det-

  37. -men att man blir nedstämd
    på ett mer orelaterat sätt.

  38. Personer som har demenssjukdomar
    är en heterogen grupp.

  39. Man kan inte säga att alla med demens
    är på ett specifikt sätt, eller två.

  40. Det skiljer sig mycket åt.

  41. Det finns
    många sorters demenssjukdomar.

  42. Det är en grupp av symptom.

  43. Den vanligaste är den man kallar
    Alzheimers sjukdom-

  44. -som var en tidig beskrivning
    av en neurolog som hette Alzheimer-

  45. -som beskrev en patient
    han hade för över hundra år sen.

  46. Det är den vanligaste demensformen.

  47. Näst vanligast är vaskulär demens,
    att man får mindre proppar i hjärnan-

  48. -som ger den här typen av symptom
    som jag beskrev.

  49. De har lite olika förlopp.

  50. Även om alla demenssjukdomar
    mer eller mindre är progredierande-

  51. -att man får dem
    och blir gradvis sämre-

  52. -är vaskulär demens en form där
    progressionen inte är lika självklar.

  53. Det handlar om hur många proppar man
    får, hur stora de är och var de är.

  54. Det som är mitt specialområde som vi
    sysslar med i min forskningsgrupp-

  55. -handlar om interaktion,
    samspel mellan människor.

  56. Man kan kalla det kommunikation.

  57. Det vi menar med interaktion
    är mellanmänskligt samspel.

  58. Det som ni snart ska se
    och fokus för föreläsningen-

  59. -handlar om det vi i dagligt tal
    kallar appar-

  60. -applikationer i surfplattor.

  61. Det handlar om en människa
    som interagerar med en Ipad-

  62. -och en annan människa.

  63. När det gäller demens
    och interaktionsförmåga-

  64. -påverkar demenssjukdomar
    förmågan att producera språk-

  65. -att prata och skriva-

  66. -men också att förstå det folk säger,
    det man läser och i andra kanaler.

  67. Det blir en allmän "förlångsamning"-

  68. -av alla möjliga kognitiva förmågor
    och också av språkförmågan.

  69. Man får ofta svårt att hitta ord.

  70. Det är svårt att avgöra om det
    som låter som ett ordfinnandeproblem-

  71. -verkligen är det
    eller ett minnesproblem.

  72. Det spelar mindre roll. Det som
    händer i samtalet är det intressanta.

  73. Det får ju samma konsekvens.

  74. Det yttrar sig i form av att man
    inte hittar det mest effektiva ordet.

  75. Ofta får de med demens svårt att
    hålla en röd tråd när de berättar.

  76. Det kan bli många sidospår
    eller att saker kommer om igen.

  77. Det påverkar
    förmågan att delta i samtal.

  78. Benämningsproblem är lite samma sak
    som svårt att hitta ord-

  79. -men benämningsproblem
    är lite mer specifikt.

  80. Man ska tala om vad nånting är,
    som en penna.

  81. Det är inte letandet efter ord
    i det vanliga samtalet.

  82. Personer med demens får svårare
    när sjukdomen fortskrider-

  83. -att producera komplicerade meningar
    med svårare konstruktioner.

  84. Det blir oftare
    kortare och enklare meningar.

  85. Man får också
    svårare att förstå komplexa meningar.

  86. Kanske får man det
    innan det märks i produktionen.

  87. Ett symtom som har beskrivits
    längre fram i sjukdomen-

  88. -är det som vi i logopedbranschen
    kallar "ekolali"-

  89. -att man upprepar
    det nån annan har sagt-

  90. -eller att man fastnar,
    perservationer, och säger samma sak.

  91. Då menar jag inte att man berättar
    samma sak om och om igen.

  92. Ekolali och perservationer
    är direkta.

  93. "Han har tänt elden.
    Elden, elden, elden."

  94. Det kommer oftast inte förrän
    sjukdomen har gått ganska långt.

  95. Alla de sakerna påverkar-

  96. -möjligheten att delta i vanlig
    vardaglig social interaktion-

  97. -och hålla vanliga samtal
    med dem man träffar.

  98. Det är också så att när man har
    en demenssjukdom kan man uppfattas-

  99. -som mindre kompetent som
    samtalspartner av dem man pratar med.

  100. Det gäller för övrigt
    när man blir äldre över huvud taget.

  101. Det finns beskrivet,
    och det har vi studerat lite extra-

  102. -nånting man kallar "elder speech",
    "äldreriktat tal" på svenska.

  103. Det är motsvarigheten
    till "barnriktat tal"-

  104. -som de flesta gör
    när man träffar ett barn.

  105. Man ändrar sitt sätt att prata
    och säger enklare saker.

  106. Ungefär som man tilltalar hundar.

  107. Det är ett fenomen som ofta inträder
    när yngre pratar med äldre-

  108. -oavsett om de gamla
    har nån demenssjukdom.

  109. Det vi har sett är att om man jämför
    en äldre människa utan demens-

  110. -med en jämnårig som har demens-

  111. -får man än mer av den typen
    av lite nedsättande tilltal-

  112. -än man får om man inte har demens.

  113. Jag ska säga nåt om den forsknings-
    miljö som jag befinner mig i-

  114. -när vi bedriver den här forskningen.

  115. Det heter CEDER,
    Centre for dementia research.

  116. Vi har funnits sen början av 2011
    när vi fick vårt första anslag.

  117. De pengarna är slut, men vi fick nya
    pengar som vi har haft i ett år.

  118. Jag har åkt ifrån det
    för att komma hit-

  119. -från ett internat med ett tiotal
    forskare från det nya CEDER-

  120. -CEDER 2.0.

  121. Vi har bjudit in forskare
    från Norge, Danmark och USA.

  122. Vi är en grupp om 15 som alla
    fokuserar på demenssjukdomar-

  123. -och som har utgångspunkten
    i det sociala samspelet-

  124. -som är fokus för hela vår forskning.

  125. I det här stora forskningsprogrammet
    som CEDER är-

  126. -finns det fyra större delprojekt.

  127. Ett handlar om samarbetsaktiviteter
    i vardagslivet.

  128. Det kan vara att baka, laga mat
    och fixa i trädgården-

  129. -saker som man ofta gör tillsammans.

  130. Ofta är det två
    som lever tillsammans.

  131. Det är inte alltid, men vi har många
    par där en eller båda har demens-

  132. -men de lever hemma och sköter
    sina dagliga sysslor tillsammans.

  133. Vi har ett delprojekt som kallas
    "personer med demens som experter".

  134. Det här har knappt börjat.
    Det är sånt som vi ska göra.

  135. Tanken är att använda personer
    med demens i olika sammanhang.

  136. Det som vi tycker
    som forskar inom CEDER-

  137. -och personerna från andra länder-

  138. -är att
    i litteratur och forskning hittills-

  139. -beskrivs personer med demens
    oftast som...

  140. För det första beskrivs sjukdomen
    som de anhörigas sjukdom.

  141. Det är det på många sätt-

  142. -men personer med demens upplever
    att de har en sjukdom-

  143. -men de har fortfarande mycket
    att bidra med.

  144. I det som har gjorts tidigare
    satsar man inte på rehabilitering.

  145. "Det är en progredierande sjukdom,
    och det är inte mycket att göra."

  146. Men det vi har sett
    och hoppas kunna visa-

  147. -är att man visst kan göra saker
    och lära sig nya saker med demens-

  148. -att det finns mycket
    som de personerna kan bidra med-

  149. -utan att förringa deras upplevelse
    av att ha en sjukdom som ger problem.

  150. Det är inte heller bra att säga
    att alla glömmer-

  151. -för det är nåt annat
    för dem som lever med det.

  152. När vi tänker att vi ska ha personer
    med demens som experter-

  153. -är tanken att de ska använda
    det som är deras kunskap-

  154. -som de kanske har sysslat med
    hela livet och är riktigt bra på-

  155. -och som ofta
    fungerar alldeles utmärkt-

  156. -även om man har andra saker
    som inte funkar.

  157. De ska kunna få lära andra
    och använda kunskaperna som de har-

  158. -i form av tidigare erfarenheter.

  159. Sen har vi ett delprojekt
    som handlar om externa resurser.

  160. Det är saker i omgivningen
    som till exempel en Ipad-

  161. -eller andra verktyg och redskap som
    man kan dra nytta av i kommunikation.

  162. Sen har vi en stor del
    som handlar om-

  163. -att vi har en växande befolkning
    som har migrerat under sitt liv-

  164. -och som befinner sig i Sverige men
    är från en annan språklig bakgrund.

  165. Det orsakar andra typer av problem.

  166. Vi har också en del där...

  167. Det är vanligt att personalen på
    boenden inte har samma kulturella...

  168. De kommer från
    en icke-svensk bakgrund.

  169. Så man delar inte något språk
    med varandra. Det är ett delprojekt.

  170. Just apparna
    som jag skulle prata om nu...

  171. Dem har vi tagit fram
    inom ramen för ett EU-projekt.

  172. Det finns en stor EU-satsning-

  173. -som heter Horizon 2020.

  174. Den ska hålla på till 2020.

  175. Där är jag och några kollegor
    i Linköping och Göteborg-

  176. -den svenska delen i projektet.

  177. Det är ett treårigt projekt
    som har hållit på i tre år snart.

  178. Vi har februari 2018 på oss.
    Den mesta datan är insamlad.

  179. Det är åtta länder som är med.
    Grekland är projektledare.

  180. Sen är det Spanien, Storbritannien,
    Österrike, Slovenien-

  181. -Nederländerna, Irland och Sverige.

  182. Det startade i februari -15,
    och det var tre år.

  183. Syftet med projektet är att förbättra
    möjligheterna till självständighet-

  184. -och en välfungerande vardag
    för äldre människor-

  185. -de flesta med nån sorts
    kognitiv funktionsnedsättning.

  186. I alla delar av EU-projektet har man
    inte personer med demenssjukdom.

  187. Det är det nästan bara vi som har.

  188. Men inte ens nån nedsättning
    utan för övrigt friska personer.

  189. Det finns fyra större delar
    i EU-projektet.

  190. En del handlar om boendet.
    Dörrlarm och falldetektorer-

  191. -att man har ett larm på sig-

  192. -som registrerar
    om man gör en plötslig rörelse neråt.

  193. Då går det ett larm
    att man har ramlat.

  194. Vi måste komma ihåg att även om vi
    har haft det i 30 år i Sverige-

  195. -är det inte bara Sverige
    som deltar i projektet.

  196. Sen finns det en del
    om vård och hälsa.

  197. Det är datoriserad schemaläggning
    för vårdpersonal-

  198. -olika former av telekonsultation
    och hälsoövervakning-

  199. -att man går med EKG
    eller blodtrycksmanschett-

  200. -där ens data skickas in
    till en central-

  201. -men också stöd för fysisk aktivitet.

  202. Det är nästan det enda
    man har funnit riktigt bra bevis-

  203. -för att det fungerar
    för alla möjliga olika saker-

  204. -både kognitiv funktion och övrigt
    välmående, fysisk aktivitet.

  205. Det finns olika typer av system-

  206. -som säger åt en att man ska träna
    och som hjälper en med det.

  207. Sen har vi en del om avkoppling och
    kommunikation där vårt projekt är.

  208. Det är en del
    som sysslar med videospel-

  209. -men det vi har gjort handlar
    om samtal- och kommunikationsstöd.

  210. Vi har också en app om flerspråkig
    kommunikation som jag visar strax.

  211. En del sysslar med resor för personer
    med kognitiv funktionsnedsättning.

  212. Dels en sorts reseplanerare-

  213. -dels olika hjälpmedel som hjälper
    personer att åka kollektiv.

  214. Det är inte det lättaste i Aten,
    inte ens för en helt frisk person.

  215. Har man en funktionsnedsättning
    i minne eller orienteringsförmåga-

  216. -är det inte lätt att ta sig fram
    med allmänna kommunikationsmedel.

  217. Den har kommit långt
    och används i många länder.

  218. I många länder när man blir äldre-

  219. -måste man bevisa
    att man kan köra bil.

  220. Då är det en simuleringsutrustning-

  221. -för att bedöma
    om man fortfarande kan köra bil.

  222. Snart kommer vi
    till det som vi har gjort.

  223. Vi har som ett samlingsnamn
    på de tre appar vi har gjort-

  224. -"kommunikationsstöd".
    Det med "stöd" är viktigt.

  225. Det är inte
    ett kommunikationshjälpmedel-

  226. -som ska användas
    i stället för att prata-

  227. -och heller inte i stället
    för att prata med en annan människa.

  228. Man ska inte
    sitta med sin Ipad själv.

  229. Idén är att man ska använda den som
    ett stöd när man pratar med andra.

  230. Det har setts förut
    med vanliga fotoalbum.

  231. Om man har den typen av minnesstöd-

  232. -förbättrar det
    kommunikationsförmågan.

  233. Det påverkar förmågan att förstå
    och förmågan att uttrycka sig själv.

  234. Om man använder surfplattor
    med applikationer...

  235. Man kunde lika gärna ha
    en tidning eller en bok-

  236. -men man får så mycket mer,
    och det är lättare att bära-

  237. -än en hel trave med böcker
    eller fotoalbum.

  238. Plus att det blir mer allmängiltigt.

  239. Fotoalbumen är svårt på en avdelning
    för personer med demens-

  240. -där det bor 8-10 personer.

  241. Ska man ha alla personernas
    fotoalbum, blir det jobbigt.

  242. Har man det i en Ipad,
    kan man dela den på flera personer.

  243. Ipaden har fördelen att den
    lätt kan kommunicera med andra.

  244. Man har sett att personer med demens
    kan upprätthålla nätverk utanför.

  245. Man kan mejla eller kommunicera
    via Ipaden-

  246. -med släktingar
    som inte bor på samma ort.

  247. Tanken är att stärka
    de mellanmänskliga relationerna.

  248. Vi började innan
    vi hade utvecklat våra egna appar.

  249. Det finns diverse såna här på
    marknaden, både gratis och kostsamma.

  250. De som finns som är specialgjorda
    är ganska dyra.

  251. Det här är utvecklat mer för personer
    som har svårt att prata.

  252. Vi tänkte börja med den för att se
    om det var nåt över huvud taget.

  253. Det är en förstudie.

  254. Vi hade en förhållandevis ung kvinna
    med Alzheimer och hennes man-

  255. -som var hennes personliga assistent.
    Han var anställd som det.

  256. Vi spelade in tio videofilmer-

  257. -både när de använde Ipaden
    med den här appen och utan.

  258. Det man kunde se var...

  259. Dels studerade vi-

  260. -vilka ämnen de pratade om.

  261. -när de använde den här appen.

  262. Ganska mycket av samtalen gick åt
    till att prata om hur man gör.

  263. Var ska man trycka? Hur gjorde man
    det här? Hur ska jag komma hit?

  264. Bara 14 procent handlade om de
    specifika bilder som var i appen-

  265. -men vi såg att när man hade den här-

  266. -började man, utifrån bilderna som
    kom upp, prata om alla möjliga saker.

  267. "Där är hon som bodde där borta. Där
    hade vi ett hus när jag var barn."

  268. Det blev mycket längre samtal
    när man hade den här appen.

  269. Även om mycket gick åt
    till att prata om tekniken-

  270. -var det mer spin off-effekter.

  271. Man började prata om saker
    som man inte hade pratat om tidigare.

  272. Fast de hade varit gifta länge-

  273. -kunde mannen få reda på saker
    som han inte visste-

  274. -om grejer
    som hade hänt när hon var liten.

  275. Samtalen blev mycket längre,
    tre gånger så långa i genomsnitt.

  276. Det var också så
    att personen med demens-

  277. -tog fler initiativ själv
    när hon hade det här stödet.

  278. Det som hände också
    var att just minnet-

  279. -och saker som handlar om att komma
    ihåg blev fokuserat i samtalet.

  280. Det blev ganska mycket av sånt
    som kan likna ett läxförhör.

  281. Man tittar på bilderna
    och den friska personen säger:

  282. "Vem är det? Varför är hon här?
    Vad heter hon?"

  283. Det är sånt som implicerar "Det
    borde du veta för det är vår dotter."

  284. Men personen med demens kommer
    just då inte på vad dottern heter.

  285. De situationerna
    blir lite mer svårhanterliga.

  286. Såna situationer uppkommer lite mer
    med de personliga bilderna än annars-

  287. -men över lag tyckte båda två
    att det var roligt-

  288. -och också andra personer
    som hälsade på i hemmet.

  289. Mannen sa spontant
    att det just för gäster var...

  290. Det är svårt. I vanliga fall
    sa hon nästan ingenting.

  291. När man kommer på besök vet man
    till slut inte vad man ska prata om.

  292. Då var det ganska bra
    att ha den att titta på.

  293. Lärdomen vi drog var-

  294. -att om man ska använda den,
    så finns det vissa saker-

  295. -som att det inte
    ska bli som ett test-

  296. -som man kanske behöver instruera i
    när man lämnar ut dem.

  297. Det som är vår del gör vi
    med kollegorna i Göteborg-

  298. -men teknikern som har gjort appen
    sitter på Sheffield University.

  299. Vi har tre appar som vi har provat-

  300. -i Sverige, Storbritannien,
    Nederländerna och Spanien.

  301. Nu ska vi se
    om vi får det att fungera.

  302. Jo.

  303. Den här appen har använts mest.

  304. Den är gjord på en förlaga
    från en fast dator.

  305. Den innehåller bilder från en databas
    som inte är personliga.

  306. De kommer helt randomiserat
    i kategorier.

  307. Jag ska visa
    så att det blir lättare att förstå.

  308. Det kommer upp så här,
    och poängen är att man ska få välja.

  309. De här kategorierna kom slumpmässigt.
    Det kan komma nåt annat.

  310. Nu kom det "underhållning", "sport"
    och "människor och händelser".

  311. Då frågar man
    vad de vill titta på i dag-

  312. -"underhållning", "sport"
    eller "människor och händelser".

  313. Där säger vi "sport".
    Då kommer nästa val.

  314. Man kan tycka att
    det är dumt med alla val-

  315. -men det finns en poäng med att man
    är med och väljer och inte tar samma.

  316. Då väljer vi att titta på kort.

  317. Man kan välja här,
    och jag gillar fotboll.

  318. Här har vi sett att folk
    upptäcker sånt de inte visste.

  319. Personalen visste kanske
    att personen tycker om fotboll-

  320. -men helt plötsligt kanske de vill
    titta på tennis. Då gör vi det.

  321. Det tar en liten stund
    innan bilderna laddas.

  322. Känner du igen den här? Det
    är Björn Borg. Där är Stefan Edberg.

  323. Just med bilderna på sport
    blir det mycket personer.

  324. Det finns också en allmän
    skridskoåkningsbild till exempel-

  325. -som ofta genererar samtal
    om att de åkte skridsko som barn.

  326. Det var den. Man kan också välja att
    titta på film eller lyssna på musik.

  327. För äldre som såg dåligt-

  328. -var musikdelen mer populär
    än bilderna, men det är olika.

  329. Sen har vi appen med personligt
    innehåll. Det här är mitt arbete.

  330. Här lägger man in sina egna bilder.

  331. Det här råkar vara mina kollegor
    som jag lade in för att visa.

  332. Här var utsikten från mitt fönster
    just då. Den ändrar sig hela tiden.

  333. Vi höll på att flytta också. Så kan
    det se ut, men där har man sitt eget.

  334. Sen har vi den som är gjord
    för flerspråkighet.

  335. Där kommer det bilder som kan vara...

  336. Om man börjar från början
    är det en stor bild.

  337. Då kan man välja.
    Vi kan ta sovrummet.

  338. Jag har ställt in den på svenska.

  339. Jag tänker att det är svensk personal
    och en boende som pratar finska.

  340. Så kan man trycka på olika saker,
    så kommer orden-

  341. -och här uppe väljer man språk.

  342. Just nu finns det bara de språken-

  343. -men det är tänkt
    att man ska kunna välja flera.

  344. Så heter "blodtryck" på slovenska.

  345. Tanken med det är inte-

  346. -att man ska ha det
    för att överföra viktig information.

  347. Tanken är att man ska ha det för att
    ha en trevlig stund tillsammans.

  348. För att visa hur det går till-

  349. -bad jag en kollega Elias...

  350. Jag bad en annan kollega som är
    härstädes närvarande att också agera-

  351. -så att man kan få se hur det kan
    se ut när man använder appen CIRCA.

  352. Just det första klippet
    är för att illustrera-

  353. -hur man kan bestämma vad man vill
    titta på och prata lite om det.

  354. Här kan vi välja att kolla på bilder
    som i ett fotoalbum-

  355. -att kolla på bilder
    eller lyssna på musik.

  356. -Jag tycker att vi tar musik.
    -Det kör vi på.

  357. -Tycker du om pop eller rock?
    -Vi tar pop, tror jag.

  358. Om det inte är bra, byter vi.

  359. Här har vi flera låtar.
    Jag känner inte igen en enda. Jo, en.

  360. -Vi har "Flottarkärlek".
    -Nej, vi tar "Love was on your mind".

  361. Okej. "Love was on your mind".

  362. Det var att de pratar om
    vad de ska titta på.

  363. Här har de bestämt sig för att de
    tittar på vardagshändelser-

  364. -och pratar lite om bilderna.

  365. Jag tror att vi tar "sommarlov".

  366. -Det är härligt nu när det är höst.
    -Fotboll spelade inte flickor då.

  367. Inte över huvud taget.
    Det kom först i mitten av 70-talet.

  368. -Inte dessförinnan.
    -Hade ni nånting annat?

  369. Vad gjorde ni
    när killarna spelade fotboll?

  370. Vad gjorde vi? Inte lekte vi
    med dockor i alla fall.

  371. Jag cyklade mycket med mina kompisar.

  372. Det kanske kommer nån
    med "icke-fotboll".

  373. Ja, det där gjorde vi. Kurragömma.

  374. Jag är uppvuxen på en liten ort, och
    där kunde man vara över årsgränserna.

  375. Då kunde man dra ihop gäng och leka.

  376. Efteråt sa den här unga kollegan...
    Då är det här två friska människor.

  377. Han sa att han fick reda på saker han
    inte visste som han tyckte var kul-

  378. -så man kan ha roligt med det här
    även om man inte har demenssjukdom.

  379. Det är tydligt
    i de filmerna vi har från boende-

  380. -att den yngre personalen
    får reda på saker-

  381. -där personen med demens sitter inne
    på kunskap som de inte har-

  382. -som ger trevliga samtal.

  383. I själva studien har vi väldigt
    många, men vi har inte filmat alla.

  384. Så mycket film
    skulle man inte kunna gå igenom.

  385. Vi har totalt...
    Det spelar inte så stor roll exakt.

  386. Vi har gjort frågeformulär.
    Det krävdes av EU-projektet.

  387. Vi förstod att det skulle bli svårt
    att få in enkätsvar, och det var det-

  388. -men vi tycker att deltagarna
    har jobbat på bra ändå-

  389. -som ändå tillsammans har fyllt i
    320 enkäter före och efter.

  390. Vi har totalt data från 440 personer,
    och det är en ganska stor studie-

  391. -i alla fall i vårt fält.

  392. Av de här enkäterna när det gäller
    CIRCA, den första appen ni såg-

  393. -tyckte 75 procent av personalen
    att det var användbart.

  394. Det kan ju låta lite,
    men 75 procent är ganska mycket.

  395. Den här typen av material
    fungerar inte med alla.

  396. Vi tycker att 75 procent är bra.
    47 procent av de med demens...

  397. Det är alltid svårt,
    för vi vet inte om de förstod frågan-

  398. -men det är så
    som de med hjälp har svarat.

  399. 25 procent av personalen och 36
    procent av personerna med demens-

  400. -tyckte att CIRCA förbättrade hälsan
    och välmåendet.

  401. Det låter som små siffror-

  402. -men är höga siffror för en grej
    som bara är till för att ha trevligt.

  403. Man upplever att det förbättrar hälsa
    och välmående i stor utsträckning.

  404. Nästan alla vill fortsätta använda
    CIRCA efter projektet avslutas.

  405. Det hoppas vi att de ska kunna göra.
    Det är inte färdigförhandlat-

  406. -men vi hoppas att man ska kunna det.

  407. När vi frågar vilken typ av bilder
    folk tycker bäst om-

  408. -tycker de flesta om
    de gamla bilderna, som den ni såg-

  409. -den från 50-talet
    där man spelade fotboll.

  410. Det finns bilder som inte har ålder.
    En blomma är varken gammal eller ny.

  411. De bilderna var också omtyckta.

  412. När det gäller appen
    med personligt material-

  413. -tyckte hälften av personalen och de
    med demens att det var användbart.

  414. 30 och 22 procent tyckte att den
    förbättrade hälsan och välmåendet.

  415. Alla vill fortsätta använda den
    efter projektet.

  416. För flerspråkighetsappen har vi inga
    resultat för den var inte färdig.

  417. Den har nyss blivit klar, så den har
    vi inte haft med i utvärderingarna.

  418. Det får vi göra
    genom det filmade materialet senare.

  419. När vi analyserar materialet
    spelar vi in på film-

  420. -och transkriberar filmerna,
    alltså skriver ner vad folk säger.

  421. I många fall skriver vi
    hur man pekar och var man tittar.

  422. Det är detaljerade analyser,
    men vi gör också grova översikter.

  423. Vi kan se att samtalen blir längre
    om man använder CIRCA-

  424. -än om man inte har nåt hjälpmedel.

  425. Vi kan se även här...
    Och då har vi fler deltagare.

  426. ...att personerna med demens
    tar mer initiativ.

  427. De kommer på grejer att säga själva-

  428. -när man har den här appen
    än när man bara sitter och pratar.

  429. Men även här kan vi se
    att det ibland blir-

  430. -att man tror att man ska bläddra
    igenom de tio bilderna på tid.

  431. "Vad är det här?"

  432. Man ger inte utrymme
    att faktiskt prata om bilderna.

  433. Det tänker vi att vi ska satsa på
    utbildning av personal och anhöriga.

  434. Vi har också sett
    precis som på filmen-

  435. -att det är en bild på fotboll och de
    säger att det gjorde inte flickor.

  436. Så kan man börja prata om det.
    "Nähä! Vad gjorde ni, då?"

  437. Det ger andra samtalsämnen.

  438. Man pratar inte bara
    om det som är på bild.

  439. Med CIRCA ger det också samtal-

  440. -om sånt man inte redan visste
    om personen.

  441. Om man jämför med appen
    med personligt material...

  442. Då ska man komma ihåg att det
    är färre som har använt den appen.

  443. Båda apparna gör att personer
    med demens tar fler initiativ...

  444. ...än vad de gör
    när man inte har hjälpmedel.

  445. I antal initiativ är det ingen större
    skillnad mellan de två apparna.

  446. När man inte har nåt stöd-

  447. -så för att komma på saker
    tittar man sig omkring.

  448. "Titta här ligger många pennor."
    "Där står en blomma."

  449. Man hittar på saker då också, men det
    handlar om det man har i närheten.

  450. Med CIRCA fick man helt nya ämnen.

  451. Med CIRCUS var det mycket samtal
    om personliga minnen-

  452. -eftersom det var personliga bilder.

  453. Det blev... Personerna med demens
    blev ofta engagerade i samtalen-

  454. -för det var saker
    de hade anknytning till.

  455. De kunde då samtala
    mer självständigt-

  456. -och behövde inte lika mycket stöd
    med frågor-

  457. -och allmänt stöttande strategier.

  458. Man samtalade på ett mer jämlikt
    sätt, personalen och de med demens.

  459. Man såg att man pratade längre
    om samma sak.

  460. Det kallar vi
    ett kommunikativt projekt.

  461. Man håller sig till ämnet
    en längre stund-

  462. -kanske för att man har bilden
    som ger en påminnelse om-

  463. -vad man pratar om
    så att man kan utveckla det.

  464. Båda apparna gav tillfälle
    för personerna...

  465. Tanken med det är att man ska stärka
    mellanmänskliga relationer

  466. De här personerna kunde utöka
    sin gemensamma grund.

  467. De lärde sig saker om varandra-

  468. -så nästa gång de skulle prata med
    varandra har de mer att prata om.

  469. Man lär känna varandra lite bättre.

  470. Just appen med personliga bilder
    upplevde personalen gav tillfälle-

  471. -att få ta del av historier om den
    här personen som de inte visste.

  472. Där hade vi hjälp av anhöriga
    för att få material.

  473. Det var en del
    som personalen inte kände till.

  474. Vi håller just nu på...

  475. Det här är inte färdigt.
    Vi har nyss avslutat datainsamlingen.

  476. Vi jobbar med det här materialet.

  477. En studie som för tillfället...
    Den kommer kanske att byta namn-

  478. -men den heter "It will take a while
    before it starts".

  479. Det säger de ofta.

  480. När vi frågar vilka problem det är,
    och när vi tittar på filmerna-

  481. -är det tekniken. "Nu laddar den här.
    Och laddar och laddar..."

  482. "Det kommer att ta ett tag. Vi får
    vänta lite. Vad det är segt i dag!"

  483. Det är mycket prat om dålig nätverks-
    uppkoppling. Det är nackdelen.

  484. Man får mycket material, men de är
    beroende av fungerande internet-

  485. -och det finns inte på många boenden.

  486. I alla fall inte i de kommuner
    där vi har samlat data.

  487. Det är mycket prat
    om själva tekniken.

  488. Vi såg i den första studien
    att det var 38 procent av samtalen-

  489. -som ägnades åt
    att prata om tekniken.

  490. Så vi ville studera det. Vad säger
    de? Hur säger de det och när?

  491. Vi har specialstuderat det
    i ett antal videofilmer.

  492. Vi har jobbat var och en för sig-

  493. -och sen har vi tittat tillsammans
    och gjort ett konsensusförfarande.

  494. Vi har delat in det
    i rent prat om teknikproblem-

  495. -som handlar om att det inte laddar.

  496. Ibland laddar det för fort,
    så att man inte hann se.

  497. Då har man tryckt och tryckt,
    och plötsligt bläddrar det förbi.

  498. Det kan vara både för långsamt
    och för snabbt.

  499. Det är en del uttryck för osäkerhet
    i navigeringen. Det känner man igen-

  500. -när man letar på de system vi har.

  501. "Var ligger schemaplaneraren
    nu igen?"

  502. Det är sånt som händer här också.

  503. Sen har vi en kategori
    som vi kallar "Oj!".

  504. Det är mycket sånt. "Oj! Där kom den"

  505. Så är det
    när man håller på med datorer.

  506. Sen har vi ett par kategorier
    som är aningen mer intressanta.

  507. Det är ofta de äldre personerna
    med demens uttrycker förvåning-

  508. -dels över tekniken... "Tänk vad de
    kan göra! Vad mycket det finns!"

  509. Det är finns också flera exempel
    där man säger-

  510. -med de personliga bilderna
    i appen CIRCUS:

  511. "Där är ju min son!
    Hur har ni fått in de här bilderna?"

  512. Ganska ofta tycker man inte
    att nån har tagit nåt, utan tvärtom.

  513. Man blir glad över att se det.
    "Var kan jag köpa en sån här?"

  514. Man har inte... Personalen tycker vi
    förklarar på ett pedagogiskt sätt-

  515. -att det är deras bilder.
    "De här korten står här på din byrå."

  516. Det går inte att förklara
    rent tekniskt-

  517. -men man har dem samlade-

  518. -och flera av dem uttrycker
    att man gärna vill ha det själv.

  519. Sen har vi det att det finns
    en uppfattning i litteraturen-

  520. -att personer med demens
    inte kan lära sig nya saker.

  521. Vi har många exempel på hur man visst
    lär sig hantera det här.

  522. Vi har exempel på att man uttrycker
    att man vill. "Kan du visa mig?"

  523. Vi har också flera där man börjar
    med en verbal instruktion.

  524. Man talar om att man ska trycka men
    inte visar. Det har inte fungerat.

  525. Men när man tar handen och visar
    hur man gör när man svajpar-

  526. -så funkar det nästa gång.

  527. Det är inte bara en åldersgrej.

  528. Det kan vara riktigt gamla personer
    som lär sig det snabbt.

  529. Det tycker vi är intressant
    att kunna visa-

  530. -att det går även för personer
    med demens att lära sig nya saker.

  531. Sen är det mycket kommentarer
    om hur man gör.

  532. "Nu ska vi titta på de här bilderna.
    Här kommer de."

  533. Sen har vi en annan inriktning
    som vi håller på med-

  534. -som handlar om
    hur man återanvänder historier.

  535. Det känner säkert de flesta igen,
    och det finns beskrivet i forskning-

  536. -hur personer med demens
    berättar samma sak om och om igen.

  537. Det upplevs ofta som lite
    problematiskt av samtalspartnern.

  538. Det blir lite tjatigt.

  539. Så är det ju. Det händer ofta att de
    berättar samma sak om och om igen-

  540. -men det är också så, som vi
    har kunnat se på många ställen-

  541. -att det inte bara är de som har
    en tendens att berätta samma sak-

  542. -det är också så att personal
    och jag tror även anhöriga-

  543. -ber dem berätta samma sak om och om
    igen, för det är det man delar.

  544. "Du har ju varit på sjön. Berätta
    om det! Du hade ju hundar. Berätta!"

  545. Historierna som kommer
    är ofta utlösta-

  546. -av att personalen
    vill berätta samma historia.

  547. Det är också att sätt att visa
    att jag känner dig.

  548. "Det var ju han, din svärson, som var
    så rolig och alltid gjorde saker."

  549. Man berättar tillsammans de kända
    historierna och har en trevlig stund.

  550. I alla lägen är det inte
    problematiskt att berätta samma sak.

  551. Det vi har sett
    när man använder CIRCA-appen-

  552. -är att visst kommer det samma saker
    utlösta av appen också-

  553. -och ibland
    får historierna leva en gång till-

  554. -men ganska ofta har personalen
    som sitter med personen just då-

  555. -ett lätt sätt att utan att personen
    med demens tappar ansiktet-

  556. -byta samtalsämne
    genom att byta bild lite diskret.

  557. Då kommer nåt annat,
    så man behöver inte fastna-

  558. -i de långrandiga berättelserna
    som man redan har hört.

  559. Då närmar vi oss slutet.

  560. Det jag gärna vill skicka med
    och säga sammanfattningsvis-

  561. -är att det finns potential
    i de digitala samtalsstöden-

  562. -för att underlätta för samtal
    med personer med demens.

  563. Men man måste vara vaksam
    på vissa saker-

  564. -så att det
    inte blir förhörsliknande.

  565. Man måste vara noga i hur man
    utformar stöden så att de fungerar.

  566. Sen pratade vi om
    på workshoppen jag kommer ifrån-

  567. -att det är mycket prat om teknik,
    särskilt när det inte fungerar-

  568. -men det var nästan så att vi blev
    sugna på att bygga in lite buggar.

  569. Då blir interaktionen
    väldigt jämställd-

  570. -för personalen fattar inte heller
    varför det aldrig kommer.

  571. Man kan samlas och har en gemensam
    fiende i dåligt fungerande internet-

  572. -där man kan prata
    på ett jämställt sätt.

  573. Det behöver inte vara så fel.

  574. Visst! Man behöver i framtiden
    fungerande teknik-

  575. -men problemen som vi alla stöter på
    kanske inte alltid är av ondo.

  576. Vi vill fortsätta, och det kommer vi.
    Det nya CEDER har ju bara börjat.

  577. Hur kan man använda
    tekniska lösningar?

  578. Det brukar förkortas IKT.

  579. Vi vill också jobba vidare med
    hur man kan utforma-

  580. -och använda kommunikationsstöd
    för personer med demens.

  581. Vi tänker också
    att man kan designa olika-

  582. -mer eller mindre
    individualiserade utbildningar-

  583. -för personer med demens,
    deras anhöriga och personal-

  584. -i hur man kan möta-

  585. -utmaningarna som kan finnas i
    kommunikation när man har demens. Så!

  586. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Appar som stöd vid demens

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan modern teknik som appar hjälpa individer med demens och personer i dess närhet att kommunicera bättre? Det anser Christina Samuelsson, biträdande professor i logopedi vid Linköpings universitet som forskar i ämnet. Inspelat: 26 oktober 2017 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Allmän medicin, Databehandling, Datorer, Demens, Demenssjuka, Digitala medier, Kommunikation, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Teknik, Tillämpningsprogram
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.

Fråga oss