Titta

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Om UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Föreläsningar och samtal från konferensen "Flickor och kvinnor med autism". Inspelat den 29-30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism : Flickor med autism del 2Dela
  1. Flickan med autism blir inte
    utesluten. Hon blir ignorerad.

  2. Man bryr sig inte om henne,
    men hon blir inte aktivt utesluten.

  3. Då ska vi rikta in oss lite på vad
    som är skrivet under senaste tiden-

  4. -om flickor med autism-

  5. -och skillnader
    mellan flickor och pojkar.

  6. Innan 2010
    fanns det otroligt få artiklar.

  7. När jag började 1992-

  8. -fanns egentligen inga jämförelser
    mellan flickor och pojkar.

  9. I början på 2000-talet fanns det
    fem, sex, sju stycken - inte mer-

  10. -där man beskrev skillnader
    i autistiska symtom.

  11. Det var oftast stora skillnader
    i åldrar och hur många det var.

  12. Det kanske var tio flickor
    som jämfördes med fyrtio pojkar.

  13. Det gick inte att göra bra statistik,
    och det var inte särskilt bra.

  14. Nu ska vi se
    om det har blivit bättre.

  15. Jag har fått anvisning
    att jag ska vara här framme.

  16. Det finns en del studier
    som bland annat har sett att...

  17. De här studierna är viktiga
    för att de kanske förklarar-

  18. -att det inte är lika tydligt att se
    flickornas sociala svårigheter.

  19. De skiljer sig i alla fall lite-

  20. -från pojkarnas sätt
    att bete sig socialt.

  21. Samtidigt måste vi tänka på att om vi
    jämför en man eller kvinna socialt-

  22. -oavsett autism,
    så är det också en skillnad.

  23. Om det har med autism
    eller könsskillnaden i sig att göra-

  24. -är svårt att avgöra.

  25. Det man har sett här är att flickor
    med autism, jämfört med pojkar-

  26. -ändå har mer gester.

  27. Bilden som jag fick lära mig-

  28. -att pojkar med asperger går
    utan medrörelser och pratar så här...

  29. Den här klassiska bilden är
    väldigt ovanlig att se hos flickor.

  30. Jag har nog nästan aldrig gjort det.

  31. Fastän man har begränsade medrörelser
    så är det inte den här stelheten.

  32. Något väldigt intressant är
    att om flickor själva skattar sig-

  33. -hur de uppfattar vänskap och empati-

  34. -så är det som så här
    att de har hög...

  35. De skattar sig högre än pojkar
    med autism sett till kompetens-

  36. -men lägre än flickor
    som inte har autism.

  37. Här ser de själva en skillnad,
    och det är viktigt att se.

  38. Det finns nu forskning som visar
    att när vi jämför hjärnan...

  39. En forskare i USA
    har en flicka och en pojke.

  40. Pojken fick diagnosen
    snabbt som ögat.

  41. Flickan fick han vänta i åratal på.

  42. Han lär bli en av de stora forskarna.

  43. Han är specialist
    på MR-undersökningar och har visat-

  44. -att när vi ägnar oss
    åt sociala förmågor eller uppgifter-

  45. -så lyses en flickas hjärna upp
    på andra ställen-

  46. -än pojkens hjärna med autism.

  47. Man kan se att det faktiskt
    inte är riktigt lika.

  48. Det här får säkert konsekvenser-

  49. -och gör kanske att kriterierna kan
    ändras eller att det blir mer klart.

  50. Att man ändrar cutoff-gränserna
    på skattningsskalor.

  51. Sen är det teorin
    att flickor är bättre på att dölja-

  52. -sin oförmåga
    att vara socialt kompetenta.

  53. Det är den här kamouflage-teorin.

  54. Jag har läst en artikel nyligen
    som jämför studenter-

  55. -både med och utan autism.

  56. Kvinnor är över lag bättre på
    att dölja bristande social kompetens-

  57. -eller så spelar vi mer medkännande
    än vad vi egentligen är.

  58. Jag tyckte att det var befriande,
    faktiskt.

  59. För att...

  60. Det finns...

  61. Jag är alltid skeptisk
    när alla nappar på någon teori.

  62. "Nu är allt kamouflage. Flickor
    upptäcks inte för att de döljer det."

  63. Man ser det som orsaken,
    och det tror inte jag.

  64. I den här artikeln,
    som jag recenserade nyligen-

  65. -var det snarare så-

  66. -att vissa inte alls dolde
    sina autistiska svårigheter-

  67. -för då tyckte de
    att de ljög om sig själva.

  68. Jag tror inte att vi ska svälja
    hela betet av kamouflage-

  69. -utan vara lite selektiva.

  70. Däremot är det så
    för nästan alla kvinnor och flickor-

  71. -att vi ändå vill att relationerna
    inte ska krackelera för öppet.

  72. Det finns en slags relationssträvan
    som jag tror är starkare-

  73. -oavsett om du har autism eller inte,
    hos flickor och kvinnor.

  74. Flickor upprepar situationer.
    De har varit med om något...

  75. Många gånger när man frågar
    "Leker hon låtsaslekar?"-

  76. -så säger föräldrarna ja.

  77. "Hur ser den här låtsasleken ut?"

  78. Då härmar hon
    precis det fröken har sagt.

  79. Eller så härmar hon något som har
    hänt, vilket ses som en låtsaslek.

  80. Men det är ingen fantasilek.
    Det är inget hon skapar på egen hand.

  81. Man visar också mer känslor
    än vad pojkar gör-

  82. -men så är det ju i allmänhet.

  83. Män visar mindre känslor än kvinnor-

  84. -så vad som är autism
    och vad som är gränsvärde...

  85. Det viktigaste är ändå
    att det belyses.

  86. En sak som verkligen är värdefull
    i praktiken är det här att man...

  87. En forskare har tittat på-

  88. -hur flickor och pojkar är
    ute på skolgården.

  89. Hur leker de, och hur ser man
    om de är med de andra barnen?

  90. Man såg att pojkarna som har autism
    är ensamma.

  91. De hamnar här borta.

  92. Här sitter pojken med autism.
    Här sitter han.

  93. Han blir utesluten av
    de andra pojkarna. Det är helt klart.

  94. Flickan med autism blir inte
    utesluten. Hon blir ignorerad.

  95. Man bryr sig inte om henne,
    men hon blir inte aktivt utesluten.

  96. Hon försöker gå in i flickgrupperna
    och gå mellan de andra flickorna-

  97. -på ett trevande sätt.

  98. När jag läste den här studien kom jag
    ihåg en flicka som var kanske tio år.

  99. Hon sa till mig, när jag frågade
    vad hon gjorde på rasten:

  100. "Jag springer till de andra flickorna
    så att fröken ser det."

  101. "Sen springer jag
    och gömmer mig bakom ett uthus"-

  102. -"så att ingen ser att jag är ensam."

  103. Hon ville att fröken skulle se,
    som om hon var med de andra.

  104. Så om specialpedagoger och de
    som undersöker ser hur flickan gör...

  105. Hon kommer inte i socialt samspråk
    med de andra flickorna.

  106. Hon deltar inte, men hon är
    på något sätt i deras närhet.

  107. Det är självklart lättare att se att
    pojken är ensam om han sitter här.

  108. Det är nog ett skäl till att pojkar
    är lättare att upptäcka i förskolan.

  109. De leker inte grupplekar. De blir
    satta här och leker inte de lekarna-

  110. -medan flickorna även då
    står bredvid de andra flickorna.

  111. Men hon deltar inte.
    Hon samspelar inte.

  112. Likaså är det så
    att pojkar leker ensamma lekar.

  113. Det är inga...

  114. På så sätt är det lättare
    att se pojkars sociala brist-

  115. -men vi ska veta att den sociala
    kompetensen skiljer sig mellan könen.

  116. En av de stora nya forskarna,
    Michelle Dean-

  117. -menar att det här stöder hypotesen
    om att dölja autistiska svårigheter-

  118. -som flickor och kvinnor gör.

  119. Jag ska säga lite
    om kamouflage-teorin-

  120. -och vad som styrker
    att den ändå förekommer.

  121. Bland annat att flickor och kvinnor
    har en bättre förmåga-

  122. -att följa socialt agerande
    genom att observera hur andra gör.

  123. Den här kamouflage-teorin
    emanerar inte från forskarna själva.

  124. Det är bloggar, personer med autism
    och självbiografier-

  125. -som har väckt den här tanken
    och de här frågeställningarna.

  126. Den kommer därifrån.

  127. Man ber mer om ursäkt.

  128. Man har gjort fel och säger förlåt,
    för man vet att man ska säga det.

  129. Då tror man att man inte är udda
    och att det man gjorde är förlåtet-

  130. -men man förstår kanske inte själv
    varför man ska säga förlåt.

  131. Man söker sig till lektillfällen,
    som jag beskrev.

  132. Flickorna söker sig till
    andra flickor, men det lyckas sällan.

  133. Det finns alltid omhändertagande
    andra flickor, som tar hand om dem-

  134. -i mycket högre än utsträckning
    än med pojkar.

  135. Det finns alltid någon flicka
    som tar hand om en autistisk flicka-

  136. -eller en flicka
    som har andra svårigheter.

  137. Det finns också ett döljande sätt
    som är att man undviker att vara med.

  138. Man undviker vissa situationer, och
    det räknas som kamouflagebeteende.

  139. Man kan fråga sig
    om det egentligen är det.

  140. Man är tyst och pratar inte.

  141. Man beter sig artigt eller
    är en väldigt duktig elev i skolan.

  142. Jag är osäker på
    om det är ett kamouflerande-

  143. -men man sätter in det
    i det sammanhanget.

  144. En del flickor
    blir väldigt beroende av någon vän.

  145. När den vännen antingen flyttar eller
    träffar någon som hon hellre är med-

  146. -så rasar hela världen.

  147. Det finns det här att en del flickor
    har en speciell vän, faktiskt-

  148. -men det blir sällan fler.

  149. Vad betyder det att kamouflera?

  150. Det betyder att man använder
    olika sociala strategier-

  151. -för att dölja
    sitt autistiska beteende.

  152. Hur många här tror
    att det här är huvudproblemet-

  153. -i att flickor och kvinnor
    inte upptäcks?

  154. Hr många tror
    att kamouflerande är det?

  155. Inte så många, men det är en del.

  156. Det är intressant. Vi får se.

  157. Man hindrar andra eller minskar deras
    möjlighet att upptäcka ens brister.

  158. Det är det det går ut på.
    Man vill inte avslöja sig.

  159. Det överensstämmer också
    med hur adhd-flickan beter sig.

  160. Hon sitter längst bak i klassrummet-

  161. -och vänder sidor
    så att fröken tror att hon läser.

  162. Hon hittar på undanflykter-

  163. -för varför hon inte
    har lämnat in uppgifter och så i tid.

  164. Det är samma beteende.

  165. Det har bara olika fokus.

  166. Man imiterar. Det finns beskrivningar
    på att man imiterar.

  167. Man lär sig. Man speglar sig och ser:
    "Om jag ser ut så här..."

  168. Man tar andras persona på något sätt
    och spelar dem.

  169. Jag vet inte om jag har
    träffat någon, eller i alla fall...

  170. Jag kanske inte har använt
    rätt frågor, men jag har väldigt...

  171. Det kanske inte är när man är läkare
    och sitter i en en-till-en-relation-

  172. -man behöver spela det här spelet-

  173. -men vissa saker
    känner jag inte igen här.

  174. Man lägger till gester och ögon...

  175. Man använder ögon
    och höjer rösten på ett visst sätt.

  176. Det finns otaliga beskrivningar,
    så vi måste tro på det som står-

  177. -men att det är hela förklaringen
    till varför flickor inte upptäcks-

  178. -köper jag inte ännu, i alla fall.

  179. Anhängarna av det här menar
    att det är en viktig anledning-

  180. -till att den här sneda könskvoten
    existerar.

  181. Det finns att...

  182. Jag har redan varit inne
    på det här med repetitiva beteenden.

  183. Det är dem man upptäcker
    hos pojkarna-

  184. -och det upptäcker man inte så mycket
    när det gäller flickor.

  185. Den här skulle inte hamna här,
    men nu gjorde den det.

  186. Jag ska prata om specialintressen.

  187. När jag började
    var det en huvudfråga.

  188. Flickorna kunde inte ha asperger,
    för de hade inte specialintressen.

  189. Det dröjde inte länge innan
    vi märkte att det hade de visst-

  190. -men de var inte intresserade-

  191. -av sprängämnen, tåg
    eller olika flygplansmodeller.

  192. De var intresserade av andra saker.

  193. Många är intresserade
    av dataspel och dinosaurier-

  194. -men det stora flertalet flickor
    är intresserade av djur, djur, djur.

  195. Alla sorters djur.

  196. Allt från ormar till smågnagare,
    fjärilar, hundar och katter.

  197. Isbjörnar.

  198. Djur är väldigt...

  199. Det som man nu också har fokuserat på
    är att man säger så här:

  200. "Hon kan inte ha specialintressen."

  201. "De specialintressena
    har ju även andra flickor."

  202. Hon är intresserad av hästar.
    Det är alla flickor.

  203. Eller av japansk kultur.
    Det är ju väldigt inne.

  204. Hon är intresserad av smink.
    Det är många tonåringar.

  205. På ett sätt är det inte intresset
    som är det intressanta.

  206. Det viktiga är intensiteten.

  207. Hur mycket annat utesluts?
    Hur stort fokus är det?

  208. Då är det ingen större skillnad
    mot pojkar.

  209. Flickor har samma, om man byter
    de här specialintressena.

  210. Sen kanske det är så att det finns
    en viss övervikt för...

  211. Om man skulle mäta i tid
    eller mäta intensitet.

  212. Det vet jag inte. Det har ingen
    gjort, så det vet vi faktiskt inte.

  213. Vi vet inte heller hur mentalt
    upptagna flickor och pojkar är-

  214. -av sina specialintressen.

  215. Andra kulturer.

  216. Japan är väl på plats ett-

  217. -men det är också indiansk, samisk
    och egyptisk kultur.

  218. Det finns många kulturer,
    men oftast är de ganska visuella.

  219. Eller... De har ett formspråk,
    som finns på något sätt i kulturen.

  220. Kända personer.

  221. Det hör jag inte så ofta om hos
    pojkar, men man är intresserad av...

  222. Alla kan vara intresserade
    av Justin Bieber.

  223. Min tonårsdotter är det, men allt
    är inte Justin Bieber för henne.

  224. Jag brukar nämna
    en av de första flickorna jag hade.

  225. Hon var intresserad av Västra
    Frölundas ishockeylags spelare-

  226. -och deras sociala liv.

  227. Vem de var gifta med, och hur
    de som satt på läktaren var klädda.

  228. Hon ringde hem till dem.

  229. Det var en intensitet,
    och det var ju påfrestande.

  230. Man kan vara intresserad
    av tsunamikatastrofen.

  231. Man kan alla som dog,
    eller andra katastrofer.

  232. Såpoperor, serier, serier, serier,
    serier, serier.

  233. Koreanska dramer.

  234. Jag vet inte om ni utan autism-

  235. -är lika intresserade av Netflix
    och alla de dramerna-

  236. -men det är i alla fall
    ett oerhört fokus på detta.

  237. Många läser.

  238. Många är väldigt duktiga på att måla
    och väldigt kreativa.

  239. Många är väldigt poetiska.

  240. Jag har också haft, även om fysisk
    aktivitet ligger på den här sidan...

  241. Om man har en Gauss-kurva så
    ligger det inte som huvudintresset-

  242. -men jag har haft två flickor som har
    varit isprinsessor och tävlat i det.

  243. Då har det varit
    väldigt drivande mammor-

  244. -som har stått för detta.

  245. Det intressanta vid vår uppföljning
    är att de här flickorna-

  246. -som från fem års ålder har tränat
    isdans fem, sex gånger i veckan-

  247. -är några av de flickor
    som har jobb i dag.

  248. Om det är en slump eller om det är
    att de har en så kraftig adhd-

  249. -att den har haft en positiv inverkan
    på deras autism-

  250. -eller om det har haft
    en reell inverkan...

  251. Det är ändå intressant, för de är
    de enda som har haft en riktigt...

  252. Bägge har ett bra yrke.

  253. Kosmetika har jag sagt.
    Utseende. Frisyrer.

  254. Många är intresserade av det.

  255. Senast träffade jag en flicka
    som var 17 år.

  256. Det var så vackert mejkat
    så det var otroligt-

  257. -men hon klarar inte av
    den övriga hygienen.

  258. Det haltar ju så här.

  259. Jag ska säga något om samsjuklighet.

  260. Det tråkiga med alla
    de här neuropsykiatriska diagnoserna-

  261. -och varför Essence-begreppet kom...

  262. Du har ju sällan en diagnos,
    utan du har oftast flera diagnoser.

  263. Anledningen vet vi inte riktigt.

  264. Vi vet att ärftligheten
    för till exempel autism och adhd...

  265. Det är samma gener som spelar in.

  266. Det är inte särskilt många gener
    som ger de psykiatriska diagnoserna.

  267. Det är ett visst antal som troligtvis
    kombineras, men vi vet för lite.

  268. Man kan också säga att alla diagnoser
    är en konstruktion.

  269. Det är lådor
    som vi har byggt och definierat-

  270. -för att kunna kommunicera med
    varandra och veta vad vi behandlar.

  271. Vi kanske inte har de här begreppen
    om femton år.

  272. Vi kanske har funktioner och utgår
    från funktionella problem i stället.

  273. Det vet vi inte.

  274. Vi kan säga att en flicka med autism-

  275. -vanligtvis har
    minst två andra diagnoser.

  276. Det kan variera.
    Hon kan ha fler också.

  277. Den vanligaste samsjukligheten
    tillsammans med autism-

  278. -och den diagnos som många flickor
    får som nummer ett-

  279. -är faktiskt adhd.

  280. Eller ännu värre, höll jag på
    att säga: det som kallas för add.

  281. Jag är ingen vän av add.

  282. Add är... Dels står det för
    attention deficit disorder.

  283. Det är väldigt få,
    vare sig det är flickor eller pojkar-

  284. -som enbart har
    attention deficit disorder.

  285. De har nästan alltid lite rastlöshet
    och lite impulsiva problem.

  286. De har nästan alltid några kriterier
    som tillhör den stora adhd-bilden.

  287. Om man bara pratar om add
    så finns det i alla fall en risk-

  288. -att man glömmer bort
    de andra svårigheterna.

  289. Impulsivitet är något av det...

  290. Förutom koncentrationssvårigheten
    och impulsiviteten-

  291. -är det som drar ner dig vid adhd
    väldigt sällan rastlösheten.

  292. Rastlösheten kan i stället
    många gånger vara ett driv.

  293. Adhd... Många flickor med autism
    får add som sin första diagnos.

  294. Jag vill säga: Så fort ni, om några
    mammor här har en flicka med add...

  295. Om ni är lite tveksamma
    så skulle jag också vara det i er...

  296. Man skulle säga: "Är ni säkra på
    att det inte är en autism?"

  297. Sen är sömnsvårigheter
    en enorm belastning.

  298. De flesta har det, nästan,
    under någon tid av sitt liv.

  299. Man kan vara trött under dagen, sova
    kortare än andra eller vakna tidigt.

  300. Det är en väldig blandning
    av sömnmönster.

  301. Vid adhd är det mer att man har svårt
    med insomning eller sover lätt.

  302. Här är det mycket mer varierat,
    och det börjar tidigt.

  303. Det tredje och vanligaste
    är att man har svår ångest-

  304. -för många olika men också vanliga
    saker, som blod eller insekter.

  305. Många går inte ens ut på sommaren på
    grund av flugor, myror och getingar.

  306. Man kan också vara rädd för sådant
    som att nudda någons knäskålar.

  307. Det finns liksom
    lite ovanliga ångestfokus också.

  308. Ångest är något som är viktigt,
    och det är viktigt-

  309. -när tonåringar kommer till akut-
    mottagningar med stort ångestpåslag.

  310. Vid tonåren slår östrogen till
    och ökar ångestbenägenheten.

  311. Då söker man kanske mer för ångest
    än för andra sociala svårigheter.

  312. Då är det viktigt att man utreder
    för neuropsykiatrisk problematik.

  313. Du kan ha alla de här sakerna -
    jag har med adhd och ångest-

  314. -men en sak som man sällan tänker på
    är läs- och skrivsvårigheter.

  315. Ungefär 40 %
    har en rejäl läs- och skrivsvårighet.

  316. Det är mer av läsförståelseproblem.

  317. Det är dyslexi och läsförståelse-

  318. -men vid adhd är det mer slagsida åt
    dyslexi, alltså ordavkodningsproblem.

  319. Vid autism är det mer slagsida
    åt läsförståelseproblem.

  320. Man har svårt för underförstådda
    meningar men klarar referat och så.

  321. Sen kommer
    den svåra diagnosen depression.

  322. Depression är svårt att diagnostisera
    hos någon med autism.

  323. Det finns liksom... Frågorna är inte
    anpassade efter någon med autism.

  324. Sen är det så här att det är svårt
    att avläsa ansiktsuttryck.

  325. Det är också svårt att...
    Om jag säger:

  326. "Är du mer deprimerad i dag
    än för en vecka sen?"

  327. Det är ingen bra mening
    för någon med autism.

  328. Det är också så att med depression
    så finns det också en...

  329. Vad ska vi säga?

  330. Man kan reagera
    med det här apatiska beteendet-

  331. -som många kan uppvisa i perioder.

  332. Sen kan du också falla ner i det här
    som man kallar rapid cycling.

  333. Man hoppar snabbt ner i djupa hål
    där man är helt förtvivlad-

  334. -och där man kan ha självskadande
    beteende och göra självmordsförsök.

  335. Jag har varit med om
    flera otäcka självskadande beteenden-

  336. -och självmordsförsök.

  337. Depression är, kan man säga...

  338. Ja, vad ska jag säga?
    Det är liksom...

  339. Det är liksom ett farligt landskap
    eller område.

  340. Det är farligt vid autism.
    Så är det med depression.

  341. Det är viktigt att man i tid ser det
    och att man i tid får behandling.

  342. Väldigt många säger att man inte ser
    att flickorna är jobbiga i skolan.

  343. De beter sig exemplariskt,
    eller i alla fall inte störande-

  344. -men frågar man deras föräldrar så
    är det sällan lugnt och stilla hemma.

  345. De har trotssyndrom, precis
    som pojkar och flickor med adhd.

  346. Det är viktigt att se det.
    I min ursprungsstudie-

  347. -var den vanligaste orsak föräldrarna
    angav - vi gick efter mödrarna-

  348. -att flickorna hade utbrott hemma.

  349. För över 50 % av alla flickor
    angav föräldrarna det.

  350. Det här med flickan som ingen ser,
    den tysta flickan, stämmer inte.

  351. Det stämmer i en viss miljö,
    men inte i hemmiljön.

  352. Sen är det så att många med autism-

  353. -har stora motoriska problem.

  354. I vår första utredning hade vi
    en sjukgymnast som gick igenom allt.

  355. Vi fick att 20 % av flickorna
    hade motoriska svårigheter.

  356. När föräldrarna fick skatta hur stora
    svårigheter deras döttrar hade-

  357. -så såg minst 50 % av föräldrarna att
    hon hade stora motoriska svårigheter.

  358. Nu senast när jag föreläste
    uppe i Luleå för inte så längesen-

  359. -så sa jag den här siffran: 20 %.

  360. Det kom fram en sjukgymnast och sa:

  361. "Det där är helt fel.
    Du har helt fel."

  362. Hon kanske inte sa så,
    men det var innebörden.

  363. Det visade sig
    att hon hade haft träning-

  364. -av både kvinnor och män,
    men mest kvinnor, i...

  365. Hon hade jobbat med autism,
    och hon sa:

  366. "Det finns nästan ingen
    som inte har motoriska svårigheter."

  367. "Det är ett mycket större problem
    än vad du och alla vi andra tror."

  368. Jag svalde hennes information helt,
    så nu har jag...

  369. Där har jag inte ändrat, men det ska
    i alla fall stå 50 % och inte 20 %.

  370. Om hon har rätt
    ska vi kanske höja det ännu mer.

  371. Det första ämnet en flicka med autism
    oftast skippar i skolan...

  372. Man går inte dit
    när det är gymnastik.

  373. Det kan vara för att man
    inte vill duscha eller av andra skäl-

  374. -men kanske också
    för att det är jobbigt och svårt.

  375. Vi såg också i studien-

  376. -att de som inte klarade
    hygiendelen bra, alltså ADL-funktion-

  377. -var de som hade
    större motoriska svårigheter.

  378. Det finns en koppling mellan
    ADL-funktioner och motorisk förmåga.

  379. Sen har vi dem som har en ätstörning.

  380. Det är inte den vanliga autistiska
    ätproblematiken vi pratar om här.

  381. Vi pratar om anorexi, bulimi
    och arfid - den här nya.

  382. Jag har en bild på den sen.

  383. Det här mer att man undviker mat
    av ett visst slag.

  384. I Maria Råstams ursprungstudie
    från Göteborg om anorexi-

  385. -hade 20 % av de flickor
    som hade en anorexia i tonåren-

  386. -en autismdiagnos.

  387. 20 %.

  388. Det är en klar överrepresentation-

  389. -och oftast är det anorexi
    som slår till.

  390. När vi gör vår uppföljningsstudie
    så är det väldigt vanligt...

  391. De som hade anorexi i ursprungs-
    studien var inte så många procent.

  392. Nu när vi gör uppföljningen
    har inte alls alla anorexi i dag-

  393. -men många
    har haft perioder av anorexi.

  394. Det är egentligen
    både inom adhd- och autism-gruppen.

  395. Sen har vi tvång. Det är svårt
    att differentiera tvång och autism-

  396. -men man kan ha bägge delarna.

  397. Har du ett svårt tvångssyndrom
    så blir du socialt ganska avvikande.

  398. Men då får det vara
    ett rejält tvångssyndrom.

  399. Men många har kombinationen,
    och du behöver behandling på bägge.

  400. Du behöver kanske också KBT
    och har nytta av det.

  401. Sen kommer vi till det här som vi
    under lång tid har hoppat över-

  402. -eller i alla fall inte...

  403. Från början kopplades autism ihop...

  404. Man pratade om barndomspsykos,
    som om det var en psykos.

  405. Sen blev det ett klipp rätt igenom.
    Det hade inte alls med det att göra.

  406. När vi nu ser...

  407. För det första blir många psykotiska
    i stressade situationer.

  408. Det finns en...
    Flera av flickorna jag har följt upp-

  409. -har haft psykoser av och till -
    kanske inte under så lång tid.

  410. Hur vanligt är hallucinationer?

  411. Hur många har hörselhallucinationer?
    Vet vi det?

  412. Flickor har beskrivit för mig att de
    har hört röster i många, många år.

  413. Jag har inte vetat det.
    Jag har väl inte heller frågat.

  414. Hallucinationer tror jag är ett
    område som vi vet väldigt lite om.

  415. Om vi tittar
    i den generella populationen-

  416. -så är det 7-8 %
    av människor i allmänhet-

  417. -som hör eller ser saker
    som inte finns, så det är viktigt.

  418. Sen finns det en diagnos
    som heter MCDD.

  419. Multiple complex
    developmental disorder.

  420. Den finns inte alls med i DSM-5.
    Den var aktuell...

  421. Framför allt nederländska forskare
    har ägnat sig åt den.

  422. Där finns det en hel del
    av hänsyftningsidéer-

  423. -och en hel del av psykotiska tankar.

  424. Det är väldigt mycket av utbrott,
    tvång och ångest-

  425. -och en autistisk problematik-

  426. -eller stora
    sociala interaktionssvårigheter.

  427. Det är mycket möjligt-

  428. -om vi ser till dem
    som har insjuknat i psykoser-

  429. -att det finns en undergrupp
    som är mer sårbar-

  430. -och som egentligen
    bygger på en annan orsaksvariabel.

  431. Det vet vi inte,
    men det är ändå viktigt att tänka så.

  432. Vi har den här nya diagnosen
    enligt DSM-5-

  433. -som heter arfid -
    undvikande restriktiv ätstörning.

  434. Det är
    ingen riktig ätstörningsdiagnos.

  435. Den handlar om att man äter selektivt
    och är rädd för att äta.

  436. Man tycker att det är obehagligt
    med konsistenser eller vissa färger.

  437. Det här överensstämmer ju med hur
    en autistisk ätproblematik ser ut.

  438. Det här är en ny diagnos
    som det görs en hel del forskning på.

  439. Jag är inte så hemmastadd med den-

  440. -annat än vad jag har läst mig till
    och så-

  441. -men det är viktigt att tänka på det
    om ni ser begreppet arfid.

  442. Då kommer vi till
    vad vi ska differentiera.

  443. När är det autism
    och när är det annat?

  444. Adhd är som sagt den absolut största
    och viktigaste differentialdiagnosen.

  445. Jag anser
    att det inte finns någon anledning-

  446. -att bara utreda en diagnos i taget
    över huvud taget.

  447. Ända sen vi började
    med det här flickprojektet-

  448. -som började 1999 med hundra flickor-

  449. -utgick vi från att utreda allt.

  450. Min forskning,
    och mycket kliniskt arbete-

  451. -har varit med professor Gillberg.

  452. Han har också fortsatt
    med Essence-begreppen-

  453. -som handlar om
    hela den här samsjukligheten.

  454. Alla de här olika diagnoserna,
    som egentligen vävs ihop.

  455. Kommer man och söker så ska du alltid
    utreda för autism och adhd.

  456. Du ska alltid utreda för depression.
    Du ska alltid utreda för ångest.

  457. Det är en självklarhet. Du ska alltid
    utreda för läs- och skrivsvårigheter.

  458. Det är viktigast, tycker jag nu.

  459. Jag kommer väl säga något annat
    någon annan gång.

  460. Att man utreder stort och brett
    är det viktiga-

  461. -så att du kan sätta in behandling
    för det som ger störst svårigheter.

  462. Framför allt är det viktigt-

  463. -eftersom många med autism och adhd
    har nytta av centralstimulantia.

  464. Jag gjorde en intervju nyligen
    med en flicka-

  465. -som i ett års tid har ätit Concerta.

  466. Nu har hon kunnat studera
    och fungerar socialt efter många år-

  467. -så det har stor betydelse-

  468. -om du har tur och den fungerar med
    dig - centralstimulantiabehandlingen.

  469. Selektiv mutism är svårt och
    lika vanligt hos pojkar och flickor.

  470. Man har normal språkutveckling
    men pratar inte i vissa miljöer.

  471. Många med autism har
    ett selektivt mutistiskt beteende-

  472. -i situationer eller under år.

  473. Det kan vara svårt att veta
    vad som är vad.

  474. Framför allt om flickan inte pratar
    när du utreder.

  475. Anorexia nervosa och tvångssyndrom
    har jag sagt.

  476. Social fobi är en sådan här
    populär diagnos för flickor.

  477. Att de är blyga, inte vågar prata
    och undviker.

  478. Man kan ha ett undvikande beteende
    på grund av svår social fobi.

  479. Det är en helt annan social kompetens
    även då hon har social fobi.

  480. Man kan ha språkstörningsdiagnoser.
    När jag började var den här...

  481. Semantisk-pragmatisk språkstörning
    var det vanligt att flickor fick-

  482. -i stället för
    att man utredde dem för autism.

  483. Den som nu...
    Om flickorna inte har...

  484. Om du har en flicka med stora sociala
    och kommunikativa svårigheter-

  485. -men väldigt lite
    repetitivt beteende-

  486. -och du upplever henne...
    Men att det har satt in tidigt.

  487. Den här nya diagnosen har kommit:

  488. Social, kommunikativ störning,
    som finns i DSM-5.

  489. Den kräver mycket - fyra kriterier på
    social och kommunikativ nedsättning.

  490. För autism ska du bara ha tre.

  491. Den kräver ganska mycket, men jag
    vet inte hur väl använd den är i dag.

  492. Det finns ju en risk
    att den inte får LSS-hjälp.

  493. Det är en svår balansgång
    med social, kommunikativ störning.

  494. Det finns ju många forskare i dag,
    eller i alla fall några-

  495. -som tror att vi egentligen inte
    har klart för oss-

  496. -hur flickors repetitiva beteende
    ser ut-

  497. -så att man underskattar tyngden och
    svårigheten när det gäller flickor.

  498. Vi kanske ställer fel frågor
    eller har felutformade frågeformulär.

  499. Men det finns en sådan diagnos.

  500. Det är väl framför allt LSS
    som behöver...

  501. Och habiliteringen. Får man komma dit
    med social, kommunikativ störning?

  502. Det vet jag inte.

  503. Så att... Ja.

  504. Hur ska du då veta
    vad flickans huvudproblem är?

  505. Har du autism så är det alltid adhd
    som är huvudproblemet.

  506. Nu ska vi se.
    Nu har jag... Nu är klockan två.

  507. Autism är huvudproblemet, men man
    har en större funktionsnedsättning.

  508. Du har alltid...

  509. Jag generaliserar, men i de flesta
    fall har man en längre skolfrånvaro-

  510. -och en större ensamhet
    och klarar ADL-funktioner mindre.

  511. Du behöver ofta vuxenstöd
    under längre tid.

  512. Några ord
    om den nygamla diagnosen PDA.

  513. Pathological demand avoidance,
    som ni kanske hört talas om.

  514. Den har i Storbritannien
    blivit accepterad-

  515. -att ingå i autismspektrumstörning,
    men inte här i Sverige.

  516. Christopher Gillberg
    har ägnat en del åt detta.

  517. Hans åsikt är lite tvetydig-

  518. -men han vill inte helt gå med på
    att det är en autismspektrumstörning.

  519. I alla fall inte det sista
    jag tog del av, av vad han skrev.

  520. Det här är viktigt,
    och de här flickorna vägrar.

  521. Det är flickor som har
    sociala svårigheter och styr andra.

  522. De har ett ytligt socialt sätt
    och är förhållandevis impulsiva.

  523. Jag tror att många av flickorna
    jag har sett som har autism-

  524. -mycket väl skulle passa in här -
    att det här är en del av det.

  525. Det här är en sådan diagnos, och
    med autism är det ju undergrupper.

  526. Autismformer är olika-

  527. -så det är inte konstigt om det finns
    en undergrupp som ser ut så här.

  528. Jag har inte pratat
    om det här med genderdysfori.

  529. Gender identity disorder.

  530. Jag är inte särskilt insatt-

  531. -annat än att jag när jag föreläst
    har blivit tillfrågad-

  532. -båda av professionella inom detta...

  533. En professor i Oslo menade
    att det här var ett jätteproblem-

  534. -på deras mottagning,
    där de höll på med könskorrigering.

  535. Att det är en stor grupp med autism
    som söker.

  536. Jag vet att det i Göteborg
    är väldigt många flickor-

  537. -som står på kö före 18 års ålder
    för könskorrigering.

  538. I vuxen ålder är det många fler män.

  539. Att det finns en viss...

  540. Att det finns fler med autism
    i den här gruppen.

  541. Men man kan säga så här: Ingen vet.

  542. Det finns ingen som helst forskning
    på det här området.

  543. Jag tycker att det här är så stora
    frågor och operativa ingrepp...

  544. Det är så stora, vad man nu ska säga,
    medicinska...

  545. Mediciner man måste...

  546. Här måste man verkligen veta
    vad man talar om.

  547. Jag tar upp detta
    för att säga så här:

  548. Jag är inte personen
    som kan något om detta-

  549. -annat än vad jag har tagit till mig
    som finns ute i samhället-

  550. -men jag vet
    att det är en enorm het potatis.

  551. Låt oss vänta och se
    och inte rusa åstad.

  552. Så skulle jag säga.

  553. Vad är då riskerna med autism?

  554. Den största risken som jag vet
    är självmord.

  555. Det är ökad självmord...

  556. Det är svårt, och det är för det här-

  557. -att har du autism tänker du konkret
    - inte i sammanhang och konsekvenser.

  558. Du är ofta lättkränkt och tolkar fel.

  559. Det är också en högre dödlighet
    i andra sjukdomar.

  560. Det här är något vi ska ta till oss.

  561. Det är en allvarlig diagnos, och
    fler kvinnor än män tar livet av sig.

  562. När det gäller i övrigt så
    tar fler män än kvinnor livet av sig.

  563. Det andra som är viktigt är att vårt
    samhälle har en patriarkal struktur.

  564. Den som har makten har också rätten.

  565. Det handlar också om sexualiteten.

  566. Flickor över huvud taget är utsatta-

  567. -men flickor med autism
    är mycket mer utsatta.

  568. Hur ska de freda
    sin sexuella integritet?

  569. Hur ska de veta vad som är rätt och
    fel på chattarna alla konverserar på?

  570. Det har kommit flera artiklar
    om det här.

  571. Inte att man har gjort stora studier
    och sett på tvåtusen människor.

  572. Det är oftast kvalitativa studier
    där man intervjuat kvinnor-

  573. -men det finns fler nu, som enhälligt
    säger att risken är klart större.

  574. Vi ser också i vår uppföljningsstudie
    att det gäller både autism och adhd.

  575. De har varit väldigt utsatta
    och haft negativa erfarenheter.

  576. Hur ska det då bearbetas?

  577. Risken är också att det här
    är flickor som inte rör på sig.

  578. Jag har skrivit det här -
    jag har inte läst något om det-

  579. -men det är helt uppenbart
    att motion inte är nummer ett här.

  580. Det finns några enstaka som går,
    går ut med hunden eller rider-

  581. -men de är inte som de flesta av oss,
    som förstår att vi måste motionera.

  582. Då finns det ju en risk för alla
    möjliga sjukdomar i efterförloppet.

  583. Då kommer vi till prognosen, och
    ni ser att det är flera frågetecken.

  584. Det finns väldigt få studier
    om hur det går för flickor.

  585. Man har mer kunskap
    om hur det går för pojkar.

  586. Jag hoppar över de här två bilderna-

  587. -för jag känner
    att jag är lite tidspressad.

  588. Det säger väldigt lite, och så kommer
    jag till en som är mer intressant.

  589. En australiensisk studier har tittat
    på över trehundra män och kvinnor.

  590. Man har intervjuat dem,
    och de har fyllt i formulär.

  591. Det framgick få könsskillnader-

  592. -men kvinnorna
    mådde mentalt mycket sämre.

  593. Det var lika...

  594. Utbildningar, ekonomi och aktiviteter
    var annars ganska lika-

  595. -men kvinnorna var nöjda med
    sitt sociala liv i lägre omfattning.

  596. Det här har slått
    i tidigare studier också.

  597. Man tittade på tonåringar och såg att
    flickorna med autism var ensammare.

  598. Det är viktigt att se.

  599. Jag ska säga några preliminära saker
    om den här uppföljningen.

  600. Det var en stor studie 1999-2001,
    och vi jämförde med kontrollflickor.

  601. Det gör vi också nu i Göteborg.

  602. Vi har kontaktat nittio
    av de här hundra flickorna.

  603. Det är nittio som vill delta-

  604. -i antingen delar av studien
    eller hela studien.

  605. Vi intervjuar dem och deras anhöriga,
    om de går med på det.

  606. Det första jag vill säga är:

  607. Att göra en uppföljningsstudie
    utan att prata med de anhöriga-

  608. -är inte vettigt.

  609. Uppföljningsstudier som bara
    går på personen med autism-

  610. -får inte veta
    hur stor funktionsnedsättningen är.

  611. Du får ingen uppfattning, för
    det är A och O att ha med föräldrar.

  612. Jag vill säga till vuxenpsykiatrin
    att öppna dörren för föräldrarna-

  613. -till dem med kroniskt psykiatriskt
    eller neuropsykiatriskt handikapp.

  614. Eller funktionsnedsättning.

  615. Det är A och O för att du
    ska kunna få en insyn i det.

  616. Jag vill också säga att trots
    att jag ägnat hela mitt liv-

  617. -inte hela, men ganska mycket -
    åt autism och adhd-

  618. -så är det först med uppföljnings-
    studien jag förstår konsekvensen.

  619. Jag kanske ändå inte
    har förstått den helt ut.

  620. Det har varit så -
    vad jag nu ska säga - ögonöppnande-

  621. -att förstå
    hur svårt detta tillstånd är.

  622. Trots att mycket fungerar och många
    är välfungerande på många plan-

  623. -så finns det så stora svårigheter
    som jag inte hade förstått.

  624. Flickorna har alla...

  625. Inte alla, men den stora gruppen
    har en god begåvning, vill jag säga.

  626. 43 av 46 flickor har autism.
    De andra har adhd.

  627. Många bor fortfarande hos
    föräldrarna, som har ett jättearbete.

  628. Det är inte som för andra med
    tonåringar att de flyttar hemifrån.

  629. Fortfarande är ADL... Jag ser.

  630. Många har svårt
    att initiera aktiviteter.

  631. Det händer inget. Det blir i sängen.

  632. Beroende för att komma ut
    av sin partner eller föräldrar.

  633. Man har nästan inga
    inplanerade fritidsaktiviteter.

  634. Sen kommer vi till ekonomin -
    den stora upptäckten för mig.

  635. Som barnpsykiater ägnar man sig
    ju inte åt vad de ska leva på.

  636. De här personerna
    kommer aldrig tjäna pengar-

  637. -och kunna köpa den där fina kappan
    eller resa till Kanarieöarna-

  638. -om de inte har
    en rik mamma eller pappa.

  639. Det här tror jag är något man
    borde lägga mycket större fokus på.

  640. Har man inte pengar mår man inte bra.
    Så enkelt är det.

  641. Man ska inte behöva tänka på pengar
    hela tiden.

  642. Det här med ekonomin vill jag ställa
    väldigt högt upp som ett problem.

  643. Trötthet.
    Inte heller det forskas det på.

  644. Vi måste förstå tröttheten.

  645. Arbetsförmedling, socialförsäkring,
    försäkringskassa...

  646. Alla måste förstå vad detta är
    och tolka det rätt.

  647. Carin, som är min medforskarinna-

  648. -ägnar sig mycket
    åt muskulär problematik.

  649. Jag har bara med att det är viktigt-

  650. -att det finns fysiska komponenter
    som är svåra.

  651. Det är som sagt lättare
    att finna en manlig partner.

  652. Vad ska ni ta med er hem?

  653. Att det är ett utvecklingsrelaterat
    problem som medför utanförskap.

  654. Det påverkar flickan och familjen
    på ett oerhört betydande sätt.

  655. Det är viktigt
    att man fattar omfattningen på det.

  656. Det måste upptäckas tidigt
    om vi ska ha jämställdhet.

  657. Om vi ska försöka bryta utsatthet
    och ge resurser till alla-

  658. -så fordras det väldigt mycket.
    Det fordras intresse och mod.

  659. Mod att ta flickornas parti,
    kunskap och forskning.

  660. Sen är det att man ska öva upp
    sitt diagnostiserande-

  661. -och lyssna på
    vad föräldrarna berättar.

  662. Jag slutar här.

  663. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Flickor med autism del 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Flickor med autism är vanligen mindre utåtagerande än pojkar och är därför svårare att upptäcka. Detta gör att många flickor med autism inte fångas upp i tid och får sin diagnos sent i livet. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar hon om hur man kan upptäcka, förstå och stötta flickor med autism. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autism, Autismspektrumstörningar, Flickor, Neuropsykiatriska diagnoser, Psykiatri, Ungdomspsykiatri
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickan ingen ser

Bloggaren och coachen Lotten Grape är mamma till två barn med särskilda behov. Här berättar hon om sina erfarenheter av utredningar och kamp för att hennes dotter skulle få rätt stöd. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickor med autism del 1

Flickor med autism är ofta mindre utåtagerande än pojkar och därför svårare att upptäcka. Detta gör att många flickor med autism inte fångas upp i tid och får sin diagnos sent i livet. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar hon om hur man kan upptäcka, förstå och stötta flickor med autism. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickor med autism del 2

Flickor med autism är vanligen mindre utåtagerande än pojkar och är därför svårare att upptäcka. Detta gör att många flickor med autism inte fångas upp i tid och får sin diagnos sent i livet. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar hon om hur man kan upptäcka, förstå och stötta flickor med autism. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Ett A-barns betraktelser

Förr i tiden delade man in barn i "A- och B-barn". Ordkonstnären och författaren Anna Planting-Gyllenbåga var under sin uppväxt var övertygad om att hon tillhörde gruppen "B-barn". Efter att ha fått sin autismdiagnos var det många pusselbitar som föll på plats. Med dikter och anekdoter berättar hon här om livet före och efter diagnosen. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Att ta på sig rätt glasögon

Är det verkligen så stora skillnader mellan flickor och pojkar i förskoleåldern? Gunilla Westman Andersson, specialpedagog och lektor, delar här med sig av sin forskning som fokuserar på flickor. Det finns tecken på autism även hos flickor om man bara vet vad man ska leta efter. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Skillnader i språkförmåga mellan pojkar och flickor med autism

Carmela Miniscalgo, logoped och docent, har följt barns språkutveckling under längre tid. Här redogör hon för sin forskning och berättar om vilka skillnader som finns mellan flickor och pojkars språk. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Omringad av lejon, del 1

Elever med autismspektrumtillstånd känner sig mindre delaktiga i skolan jämfört med sina klasskamrater. För många flickor med autism kan de sociala kraven i skolan vara rent övermäktiga. Specialpedagog Marita Falkmer utgår från forskning och praktisk erfarenhet och berättar här om hur man kan skapa en mer inkluderande skolmiljö. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Omringad av lejon, del 2

Elever med autismspektrumtillstånd känner sig mindre delaktiga i skolan jämfört med sina klasskamrater. För många flickor med autism kan de sociala kraven i skolan vara rent övermäktiga. Specialpedagog Marita Falkmer utgår från forskning och praktisk erfarenhet och berättar här om hur man kan skapa en mer inkluderande skolmiljö. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Att studera med asperger och ADD

Utåt sett verkade allting gå bra för Sara Bernmark. Hon studerade och verkade ha ett bra socialt liv. Men i verkligheten var det mycket som inte funkade. Till slut blev det för mycket och Sara försökte ta sitt liv. Här berättar hon om hur annorlunda det blev sedan när hon fick sina diagnoser, Aspergers syndrom och ADD, och fick rätt stöd. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Vad säger Socialstyrelsen

Det finns stora skillnader i vilket stöd som beviljas flickor och pojkar med autism. Här berättar Karin Flyckt, sakkunnig och samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, om undersökningar som myndigheten gjort om jämställdhet och hur de arbetar med frågan. Fokus ligger på just flickor och kvinnor med autism. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Konsten att fejka arabiska

När journalisten och författaren Lina Liman fick sin autismdiagnos som vuxen hade hon tillbringat sju år som patient inom psykiatrin. Hon hade mött nästan hundra läkare, tvångsvårdats och ordinerats starka mediciner. I självbiografin "Konsten att fejka arabiska" (2017) berättar hon om hur det är att leva med en diagnos så länge utan att veta om den och hur allt kan ändras av rätt stöd. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Är finanssystemet en bluff?

Är finanssystemet en bluff?

Ett samtal mellan Joris Luyendijk och Andreas Cervenka. Finansvärlden beskrivs ofta som en värld där girighet lättja och frosseri härskar, men är det verkligen den enskilde bankmannen som bär skulden eller står orsaken att finna i det system vi har byggt upp där bankerna fått orimligt mycket makt och inflytande på våra liv? Joris Luyendijk har skrivit den omtalade boken "Simma med hajar" som är en resa mot finansvärldens innersta. Andreas Cervenka är ekonomijournalist på Svenska Dagbladet och författare till boken "Vad är pengar?". Moderator: Joel Dahlberg. Inspelat den 11 april 2016 på Kulturhuset, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Aktiv dödshjälp

Ska vården kunna hjälpa svårt sjuka att dö? Vad tycker du? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in.

Fråga oss