Titta

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Om UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Föreläsningar och samtal från konferensen "Flickor och kvinnor med autism". Inspelat den 29-30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism : Flickor med autism del 1Dela
  1. Den hemska sanningen: flickor har
    inte ens varit värda att undersöka.

  2. De har inte varit värda att ha
    i forskningsrapporter. Tills nu.

  3. Jag är barn- och ungdomspsykiater-

  4. -och har ägnat stor del
    av min läkartid-

  5. -till flickor med autism.

  6. Det började med autism men jag har
    under tidens gång fokuserat på ADHD.

  7. Jag har under stor tid
    varit knuten till BNK Göteborg-

  8. -men jag har lång erfarenhet av BUP
    och känner till den kulturen också.

  9. Nu är jag knuten
    till Gillbergcentrum-

  10. -och har gått över den här gränsen
    sexa femma.

  11. Jag tänker börja med
    att försöka täcka in-

  12. -det vi vet om flickor inom olika
    områden när det gäller autism.

  13. Varför behöver vi över huvud taget
    öka kunskapen om flickor?

  14. Det kanske är överflödigt
    nu efter Lotten.

  15. Men jag kommer ändå att säga en del.

  16. Det är ett utvecklingsrelaterat
    tillstånd med tidig debut.

  17. Det är en varierade grad av
    funktionsnedsättning i vuxen ålder.

  18. Det är oklart
    hur många flickor det berör.

  19. Det är åtminstone 1 på 150 flickor.

  20. Då är det alltså inte
    särskilt sällsynt.

  21. Vi vet att väldigt många-

  22. -förblir odiagnostiserade
    eller missas.

  23. Med förödande konsekvenser
    för flickan själv och familjen.

  24. Vi vet att det sätt
    som vi utreder flickor på-

  25. -har utvecklats för att gälla pojkar.

  26. Den utveckling
    som vi i dag går med autism-

  27. -har man redan gjort i ADHD.

  28. I ADHD började
    "den kvinnliga revolutionen"-

  29. -i mitten på '90-talet.

  30. När det gäller autism
    har den börjat efter 2010.

  31. Så det ligger långt efter.

  32. Det är så att...
    Det är en kraftig förhöjning-

  33. -av både psykiska och fysiska
    tilläggsproblematiker-

  34. -när det gäller autism.

  35. Vår förhoppning är att med tidig
    diagnostik försöka minska det.

  36. Men det handlar också om
    att se riskerna med autism-

  37. -och försöka sätta in åtgärder i tid.

  38. Det behövs utvecklas speciella stöd
    och behandlingsmetoder för flickor.

  39. Ingen har frågat om de
    behandlingsinsatser vi gör-

  40. -tidig intervention eller andra typer
    av behandlingar och stöd-

  41. -är lämpliga eller gynnar flickor.

  42. Vi har just hört att den här stressen
    som det är att leva med ett barn...

  43. ...oavsett om det är en flicka eller
    pojke, men vi fokuserar på flickorna.

  44. Stressen är oerhört hög. Det kommer
    mycket fler studier på det.

  45. När jag började
    fanns det inte på kartan-

  46. -att man såg under vilka
    omständigheter familjer lever.

  47. Det här har en stor betydelse
    för vuxenpsykiatrin-

  48. -för arbetsförmedling, för jobb...
    För allting kan man säga.

  49. Och inte minst för familjen själv.

  50. Det som Lotten väldigt lågmält
    men tydligt beskrev-

  51. -är att vi socialiseras in i
    samhället. Det är inget vi styr över.

  52. Vi socialiseras olika beroende på
    om vi är flickor eller pojkar.

  53. Vi lever i ett samhälle
    som har olika värderingar.

  54. Det du beskrev, Lotten... När du kom
    med din pojke, så förstod man det.

  55. Det här är den sorgliga,
    sorgliga, sorgliga sanningen.

  56. Pojkar har ett större
    symboliskt värde än vad flickor har.

  57. Ni som inte håller med får göra
    vad ni vill med den informationen.

  58. Men all erfarenhet-

  59. -och all forskning som ägnar sig åt
    könsskillnader, pekar på samma sak.

  60. Det är en helt annan sak att som
    förälder till en flicka söka hjälp-

  61. -än att komma med en pojke
    och söka hjälp. Tro mig.

  62. Om inte vi professionella
    öppnar de ögonen-

  63. -kommer vi inte att göra
    särskilt mycket väl för flickorna.

  64. Jag ska nu ge en liten tillbakablick
    eftersom jag ändå vill tala om-

  65. -att man faktiskt har haft
    flickor med i olika publikationer.

  66. Leo Kanner beskrev tre flickor.

  67. Men de flickorna
    kom ca 5 år senare än pojken.

  68. Han beskrev de flickorna på mycket
    mindre utrymme än pojkarna-

  69. -i sina publikationer.

  70. Hans Asperger borde man inte nämna,
    men han har haft stort inflytande.

  71. Framför allt i det han sa att han
    inte såg att flickor hade autism-

  72. -eller det han kallade
    "autistisk psykopati".

  73. Hans beskrivningar är fantastiska-

  74. -och man kan använda dem
    för att diagnostisera flickor.

  75. Psykoanalytiker beskrev väldigt
    tidigt flickor med autism.

  76. Ann Marie Weil beskrev en flicka
    som var intresserad av religion.

  77. Hon ville inte heller
    gå i skolan, t.ex.

  78. Sen kommer Lorna Wing på '80-talet.
    Hon är den allra första som säger:

  79. "Jag tror att vi missar de mer
    välbegåvade flickorna med autism."

  80. "De ser ut att vara sociala,
    men de är inte det."

  81. Sen så kommer lilla jag.

  82. Jag är i alla fall liten till växten.
    Christopher är inte heller så stor.

  83. 1992 skriver vi
    den första artikeln tillsammans.

  84. Det är första gången man gör sex
    stycken fallbeskrivningar på flickor-

  85. -och försöker ta reda på vad som
    utmärker dem. Skillnader i kriterier.

  86. Där fann vi inte särskilt mycket.
    Jag återkommer till det.

  87. Det är utgångspunkten
    för hela min forskning och intresse.

  88. Det som gällde för mig då, var...

  89. Jag trodde inte på att flickor inte
    kunde ha autism och normal begåvning-

  90. -eller att flickor med autism
    måste vara utvecklingsstörda.

  91. Det var en naiv tanke.
    Jag hade ingen forskningsbakgrund.

  92. Men det har visat sig vara helt sant.

  93. Sen kommer Sula Wolff,
    den forskare och psykiater-

  94. -som har gjort
    tidigt mest för flickor.

  95. Hon startade utredningar och
    forskning redan på '70-talet-

  96. -men först 1995
    kom hon ut med boken "Loners".

  97. Flickorna och pojkarna
    som hon undersökte-

  98. -hade enligt henne en schizoid
    störning. Då fanns inte Aspergers.

  99. Flickorna var normalbegåvade
    och hon jämförde dem med pojkar.

  100. Hon gjorde en uppföljningsstudie.

  101. Jag rekommenderar den boken. Tyvärr
    finns den bara utgiven på engelska.

  102. Vi kommer till min första studie
    med Christopher.

  103. Vi hade två hypoteser då,
    och de håller än i dag.

  104. Vi trodde
    att de sociala interaktionsproblemen-

  105. -var vanligare hos flickor
    än man trodde.

  106. Vi trodde också att
    underrapporteringen av flickor-

  107. -berodde på en övertro
    till hur autism skulle se ut.

  108. Det skulle se ut som hos pojkar.

  109. Det här håller.

  110. Vi såg att flickorna egentligen-

  111. -inte riktigt betedde sig
    som pojkarna.

  112. Men man kunde
    använda sig av samma kriterier.

  113. Flickor med dålig empatisk förmåga
    misstänktes inte ens för autism.

  114. De fick ospecifika diagnoser.

  115. Till exempel "inlärningssvårigheter".

  116. I den vevan-

  117. -var det mycket det här med
    "problem i familjen".

  118. En av anledningarna är att flickor
    inte är så dominerande.

  119. De är inte lika fysiskt utagerande.

  120. De tar inte makten i sin hand
    som två-treåringar på samma sätt.

  121. Det gör det svårare - för vissa i
    alla fall - att se att det är autism.

  122. Det visar sig att de här föräldrarna
    hade sökt tidigt.

  123. Det har följt hela min forskning.

  124. Föräldrar till flickor är inte
    passiva. Tvärtom.

  125. Lotten har just beskrivit detta:
    att man söker och söker-

  126. -men träffar bara personer
    som säger att det inte är så-

  127. -eller att man ska vänta och se.

  128. Hon uppfyller inte alla kriterier.
    Hon uppfyller fyra i stället för fem.

  129. Det är det här "vänta och se".
    Det jag skulle vilja säga...

  130. Om ni är inom barnpsykiatrin: sluta
    upp med att säga "vänta och se".

  131. Ta ett beslut. Var pragmatiska.

  132. Se på funktionsnedsättningen. Det
    handlar om det och inte nåt annat.

  133. Varför har det då varit så svårt?

  134. Det finns massor av skäl till det.

  135. Men den hemska sanningen är att
    flickor inte ens har varit värda-

  136. -att undersöka och att ha
    i forskningsrapporter.

  137. Tills nu.
    Från 2010 har det skett en explosion.

  138. Det är helt otroligt.

  139. I dag är den forskning som...
    forsar fram ska jag inte säga.

  140. Men det finns ett enormt intresse.

  141. Dels har vi helt nya
    avbildningsinstrument.

  142. Magnetkamera, funktions...

  143. Ja, olika avbildningsinstrument.

  144. Vi har också en helt annan
    genetisk förmåga att undersöka.

  145. Men framför allt finns det
    många fler kvinnliga forskare.

  146. Fler kvinnliga forskare som vågar
    fråga och som är kompetenta.

  147. Det hade vi inte förut.

  148. Man kan säga så här:
    flickor har inte undersökts.

  149. De har inte inkluderats i studier.
    Fåtalet inkluderade kallades "barn".

  150. Det har nästan inte varit några
    flickor med normal begåvning-

  151. -utan med en utvecklingsstörning.

  152. Att säga något om flickor med autism
    och inte nämna de kvinnor-

  153. -som själva har skrivit om sin egen
    autism, vore inte rättvist.

  154. Det är de självbiografiska böckerna-

  155. -som har gått i bräschen
    för utvecklingen.

  156. Temple Grandin från USA
    har skrivit flera böcker.

  157. 1986 skrev hon den första, "Genom
    dörrar". Sen "Thinking in pictures".

  158. Donna Williams från Australien
    har skrivit "Ingen ingenstans".

  159. Susanne Schäfer blev diagnostiserad
    av Christopher för många år sen.

  160. Hon har skrivit "Stjärnor, linser
    och äpplen - att leva med autism".

  161. Sen kommer Gunilla Gerland,
    som är den i Sverige-

  162. -som satte strålkastarljuset
    på kvinnor och flickor.

  163. Hon skrev "En riktig människa".

  164. Gunilla Brattberg, narkosläkare,
    diagnostiserade sig själv.

  165. Hon hade varit inlagd på vuxenpsyket
    mer eller mindre under tjugo års tid.

  166. Hon har skrivit boken "Enastående".

  167. Gunnel Norrö
    skriver om sin egen Aspergerdiagnos-

  168. -som hon får när hon är 51 år gammal.

  169. Lina Liman kommer att tala i morgon.

  170. Hon har skrivit boken "Att fejka
    arabiska: en berättelse om autism".

  171. Ett stort tack till alla er
    som har hjälpt oss professionella-

  172. -att bättre förstå.

  173. Vad är då autism?

  174. Det är ingen lätt fråga. Jag har
    ägnat så oerhört många år åt detta.

  175. Jag tycker fortfarande
    att det är oerhört svårt.

  176. På det sättet kan man ge andra
    professionella en sorts förståelse.

  177. Det är inte lätt att förstå.

  178. Men utan intresse... Eller snarare:

  179. Man måste öka sitt intresse
    för att komma en bit på väg.

  180. Vad vi säger i dag,
    som vi kanske ändrar om några år...

  181. Den enkla förklaringen är-

  182. -att det är ett tillstånd med nedsatt
    drivkraft för social interaktion.

  183. Det är ett tillstånd som har
    svårigheter med att lära sig saker.

  184. Det är inte automatisk inlärning.

  185. Det här tror jag inte att vi förstår.
    Vi förstår inte hur det är-

  186. -att man måste anstränga sig
    för att själv processa allting.

  187. Man är långsam
    i sitt kognitiva tänkande-

  188. -eller i hur man tar in saker-

  189. -på ett sätt som inte heller är
    direkt svårt. Det är inte synligt.

  190. Men vi ser effekten av det.

  191. Man kan se det som ett kontinuerligt
    tillstånd. Många av oss-

  192. -har autistiska drag.

  193. Det är en kontinuerlig diagnos.

  194. Det har varit en fråga: "Är det
    autism här och icke-autism där?"

  195. Eller är det en spridning?

  196. Det som i dag är mest accepterat-

  197. -är att det är ett kontinuerligt
    tillstånd. En beskrivning av symtom.

  198. Det är ett heterogent tillstånd. Det
    finns väldigt många typer av autism.

  199. Den ena ser inte ut som den andra.

  200. Det är olika profiler
    av svårigheter och färdigheter-

  201. -som speglar sig i personens autism.

  202. Men man kan också se autism
    genom att tänka på-

  203. -vad det är för svårigheter vi ser.

  204. Det är det
    som är den praktiska autismen.

  205. Om vi tänker på vad de här flickorna
    säger och som alla föräldrar ser...

  206. Det är flickans sociala svårigheter.

  207. Varför måste hon leka med andra barn?
    Eller: varför fungerar det inte?

  208. Varför är det så svårt att förstå
    vad andra menar?

  209. Varför blir det bara förvirring?

  210. Varför kan det inte vara
    som det har varit?

  211. Varför måste man alltid
    förändra allting?

  212. Och så hygienen:
    "Varför måste jag borsta tänderna?"

  213. Det som för andra är okomplicerat.

  214. När vi gör en uppföljning...
    När våra flickor i den stora studien-

  215. -som vi gjorde på BNK 1999-2001...

  216. När vi träffar dem 15-18 år efteråt-

  217. -är det fortfarande stora problem med
    att borsta tänderna och byta kläder.

  218. Det är inget som har gått över.

  219. Vad är det flickorna säger?

  220. Redan när vi började... Den första
    erfarenheten som slog oss-

  221. -var att flickorna inte ville gå i
    skolan. Det sa de redan första dagen.

  222. En vanlig flicka "neurotypiskt"...
    Fast det är ett konstigt ord.

  223. Flickor säger inte det. En pojke kan
    säga att han tycker om att leka.

  224. Han är inte riktigt där. Han har
    en mycket senare mognad än flickor.

  225. De flesta flickor vill börja skolan.
    Men en flicka med autism säger det.

  226. Väldigt många säger det. Första
    klass, andra klass, tredje klass.

  227. I fjärde klass börjar hemmasittandet.

  228. I femte klass
    har det nästan cementerats.

  229. Sen har vi högstadiet.
    Det blir inte lättare.

  230. Det här med hemmasittande, skolan...
    Flickorna signalerar det.

  231. Vi måste göra någonting åt det.

  232. "Varför blir jag så trött?"

  233. Det är inget som vi barnpsykiater
    över huvud taget har ägnat oss åt.

  234. Trötthet finns det inga artiklar om.

  235. Det som kvinnor med autism säger
    är att de inte orkar.

  236. Kvinnorna som vi intervjuar
    i uppföljningen-

  237. -säger att de inte orkar.

  238. De orkar daglig verksamhet två timmar
    i veckan, eller kanske fyra.

  239. Hur ska vi förstå detta?

  240. Men trötthet är ett enormt problem.

  241. "Varför måste jag se
    andra människor i ögonen?"

  242. Det här är autism.

  243. Vi kan förklara det
    med de olika symtomen.

  244. Vad ligger då bakom?

  245. När jag började, pratade man om
    mentalisering som det viktigaste.

  246. I dag pratar man om att man inte kan
    tolka ansiktsuttryck.

  247. I stället för att vara ordblind
    är man blind för att tolka.

  248. Man har ingen grammatik eller lexikon
    när man föds in i denna värld.

  249. Man måste lära sig det.

  250. Det är inget som sker automatiskt.

  251. Man har svårt med mentalisering,
    att förstå hur andra tänker.

  252. Man har svårt att förstå sammanhang-

  253. -och svårt
    med de exekutiva funktionerna.

  254. Det här är något som har kommit mer
    i ljuset de senaste 10-15 åren.

  255. Exekutiva funktioner är ett lika
    stort problem som vid ADHD.

  256. Det gäller att planera,
    prioritera och att vara flexibel.

  257. Man kan ha en olika mix
    så att det blir olika profiler.

  258. Sen är det alla de här kriterierna.
    Vi går efter DSM-5.

  259. Det är en symtombeskrivning.

  260. Sociala interaktionssvårigheter
    har slagits ihop-

  261. -med kommunikativa svårigheter.
    Det är en faktor.

  262. Sen har man de här restriktiva. Man
    ska ha sett dessa svårigheter tidigt-

  263. -men det finns ingen åldersgräns.
    Det ska vara en tidig utveckling.

  264. Det ska vara en funktionsnedsättning
    som man ska gradera i olika nivåer.

  265. 1, 2 eller 3.
    3 är de största svårigheterna.

  266. Har det blivit bättre
    för flickor med DSM-5?

  267. Vi har ingen aning.
    Det finns ingen studie på det.

  268. Asperger-diagnosen har försvunnit.

  269. Många i Autism- och Aspergerförbundet
    är förtjusta i denna diagnos.

  270. Jag har aldrig varit förtjust i den
    därför att den inte gynnar flickor.

  271. Det har varit
    en väldigt manlig stereotyp bild-

  272. -av pojken med Asperger.
    Men vi får se vad forskningen säger.

  273. Debutåldern är inte fixerad längre.
    Det kan vara en fördel.

  274. Sensoriska svårigheter
    har tagits in som ett kriterium.

  275. En stor fördel. Få andra diagnoser-

  276. -har så stora sensoriska problem
    som autism.

  277. Det kan förekomma lite vid ADHD
    men inte alls på det sättet.

  278. Det krävs fler kriterier än med
    DSM-4. Det krävs 5 mot tidigare 4.

  279. För Aspergers syndrom
    krävdes det bara tre.

  280. Man kan säga att det är större krav
    än vad det var tidigare.

  281. Hur många har autism, då?
    Jag sa att det var 1 flicka på 150.

  282. 1 flicka på 150 har autism.

  283. Totalt är det 1,5% ungefär,
    det varierar mellan olika studier.

  284. Det här med begåvningen varierar.

  285. Från svår intellektuell
    funktionsnedsättning-

  286. -till högt fungerande.

  287. 50% har en IQ över 70.

  288. Eller 70% har en IQ över 70.

  289. Hur ser då könskvoten ut?

  290. När jag började, pratade man om
    Aspergers syndrom vid hög begåvning-

  291. -låg på 10 pojkar på 1 flicka. Där
    har det skett en enorm förändring.

  292. I de senaste studierna är det
    dubbelt så många pojkar som flickor.

  293. 2,6 pojkar på 1 flicka.

  294. Då kan man fråga sig:
    vad är det som har hänt?

  295. När vi tittar på våra kliniker...

  296. 1989 gjordes en amerikansk studie.

  297. Då var det 8 pojkar på 1 flicka.

  298. Zelma Idring i Stockholm
    gjorde en stor studie-

  299. -och fann 2,6 pojkar på 1 flicka.

  300. Så det har hänt mycket.

  301. Dels har kriterierna ändrats,
    dels har medvetenheten ökat.

  302. Sen vet vi ju inte om autism i sig
    har ökat. Det är vi osäkra på.

  303. Hur har man förklarat autism-

  304. -och de här olika faktorerna som gör
    att det är så många fler pojkar?

  305. Teorierna har varit många
    men ingen har en förklaring.

  306. Vi har inte ens en förklaring
    när det gäller ADHD.

  307. Man har använt samma förklaringar.

  308. Vi vet faktiskt inte, men jag ska
    nämna några hypoteser som florerar.

  309. Att ärftligheten är mindre
    för flickor, är en hypotes.

  310. Att pojkar är mer mottagliga för
    hjärnskador under fosterstadiet-

  311. -och att det
    påverkar hjärnan negativt.

  312. Att flickor och kvinnor döljer sin
    autism bättre än pojkar och män.

  313. Det är den nya "kamouflageteorin".

  314. En annan hypotes är att det finns
    en kvinnlig typ av autism.

  315. En fjärde är
    "The Extreme Male Theory":

  316. Att testosteron
    påverkar utvecklingen av autism.

  317. Därför har män en högre benägenhet
    eftersom de har mer testosteron.

  318. Tröskeln för att utveckla autism
    är lägre.

  319. En teori att de autistiska dragen
    hos flickor underrapporteras.

  320. Det kan vara en av orsakerna.

  321. Det vi ska veta är att autism
    är en beteendediagnos-

  322. -som medför problem när det gäller
    tolkning och igenkänning.

  323. Så enkelt är det.

  324. Det är upp till dig om du ser det och
    om du kan tillräckligt för att tolka.

  325. Då gäller det både kön, åldrar
    och kulturella skillnader.

  326. Det är en diagnostisk utmaning.

  327. Om man inte förstår det... Om man
    inte är intresserad av diagnostik-

  328. -kommer vi aldrig
    att kunna hjälpa flickor med autism.

  329. Det har att göra med
    klinikerns egen uppfattning.

  330. Gränsen för vad som är autism
    och icke-autism är inte knivskarp.

  331. Det kan vara lite så här.

  332. Det är en bedömning.

  333. Men du vet ju alltid om du befinner
    dig i det autistiska landskapet-

  334. -eller om du är i ett annat landskap.

  335. Det kan man vara säker på.
    Sen finns det övergångar.

  336. Men om du kan tillräcklig mycket
    vet du vilket landskap du är i.

  337. Tester som har använts...

  338. ...är inte anpassade efter flickor.

  339. Det här har jag sagt
    ända sen slutet på '90-talet.

  340. De är inte anpassade för...

  341. ADOS är inget bra instrument.

  342. Vi har ADI. Det är lite bättre
    för det lyssnar på föräldern.

  343. Men det är inte heller tipptopp.

  344. Det finns egentligen
    inga särskilt bra instrument-

  345. -annat än
    funktionsnedsättningsinstrumenten.

  346. ABAS och Vineland
    är tio gånger bättre.

  347. Man skulle kunna säga:
    utgå från funktionsnedsättningen-

  348. -och börja bygg diagnosen
    utifrån det.

  349. De diagnostiska kriterierna-

  350. -är inte upptagna efter hur flickor
    beter sig utan efter pojkar.

  351. Även antalet kriterier.

  352. Frågeformulären innehåller inga
    flickanpassade frågor.

  353. "Är du bra i lagsport?" löd en fråga
    i ett formulär på '90-talet.

  354. Då spelade flickor jättelite fotboll
    och handboll.

  355. "Beter sig som en proffesorstyp".

  356. Då fanns få kvinnliga professorer.

  357. Det är otroligt könsstyrda kriterier.

  358. Om kvinnor och flickor-

  359. -har en mindre uttalad
    manlig typ av autism-

  360. -kommer det inte att bli igenkänt.

  361. Så enkelt har det varit.

  362. Var befinner vi oss i dag?

  363. Nu har fler och fler forskare...
    Det har skett en explosion sen 2010.

  364. En forskargrupp
    sysslar enbart med detta.

  365. Man pekar på "the male bias".

  366. Man pratar om "the gender bias"
    som ett verkligt problem-

  367. -och om socialiseringseffekterna.
    Det finns en medvetenhet i dag.

  368. Judith Gould har länge arbetat
    med Lorna Wing-

  369. -och gått i bräschen
    för flickor och kvinnor i London.

  370. De ser att diagnoskriterierna
    är manligt snedvridna.

  371. Man behöver andra tröskelvärden,
    helt enkelt.

  372. Det har varit en enkel fråga
    som diskuterats tidigt.

  373. Inom ADHD gjorde man det 1994.

  374. Även där hänger man efter. Många
    instrument har inte tagit hänsyn-

  375. -till olika tröskelvärden
    för flickor och pojkar.

  376. Flickor och pojkar är olika
    oavsett om de har autism eller inte.

  377. Man måste utgå från grundbeteendet,
    kan man säga.

  378. Men hur ska du göra för att fånga in
    en flicka som har en autism?

  379. Först måste man höra flickans
    levnadshistoria av föräldrarna.

  380. Om du inte är intresserad av
    konkret information...

  381. Hur mycket toapapper hon använder
    och duschkrämstuber hon häller ut...

  382. Man måste ha ett sånt intresse.
    Jag förstår att alla inte har det.

  383. Men det underlättar.

  384. Men du måste naturligtvis
    kunna kärnsymtomen, såklart.

  385. Men du måste också förstå
    vad autism är kopplat med.

  386. Väldigt många har sömnproblem.
    Kanske 60-80%-

  387. -har i perioder eller hela tiden,
    sömnsvårigheter.

  388. Kanske redan från första dagen
    de kom till världen.

  389. Man har perceptionssvårigheter inom
    flera områden eller inom något.

  390. Ljud, ljus, beröring,
    smärta, temperatur, lukter...

  391. De försvårar vardagen väldigt mycket.

  392. Man har ett annorlunda sätt att äta.

  393. Upp till 80% har matproblem-

  394. -i perioder eller hela tiden.
    Det växlar.

  395. Det har man inte vid andra diagnoser-

  396. -annat än vid anorexi
    eller ARFID som vi kommer till sen.

  397. Ångestproblematiken är mycket högre,
    mycket högre än vid ADHD.

  398. Man har fler ångest...

  399. Fler saker som utlöser ångest.

  400. Du leker inte som andra flickor.

  401. Man skulle kunna fokusera på det:
    hur leker din dotter?

  402. Vad leker hon med? Vem leker hon
    med?

  403. Redan där har du fångat in nånting.

  404. Det tar tid.
    Man måste ställa följdfrågor.

  405. Sen har vi ADL-funktionen.

  406. Har du en flicka på 8 år
    som inte är självgående...

  407. Har du en 10-årig flicka
    som inte kan ta sig nånstans själv-

  408. -som inte klär på sig själv, inte
    borstar tänderna, inte byter kläder-

  409. -har man ett problem. Nån annan
    diagnos finns inte utom en psykos-

  410. -eller en grav utvecklingsstörning.
    En lindrig ger inte dessa problem.

  411. Det är inte så många områden
    man måste vara bra på-

  412. -för att förstå att man är
    i det autistiska landskapet.

  413. Sen finns det variationer.
    Alla har inte allt.

  414. Jag sa ätstörning...

  415. Det betyder
    att väldigt många har det.

  416. Väldigt många har aldrig haft
    en normal matrepertoar.

  417. Bara en sån sak som att pröva nya
    rätter. Ätandet är mycket selektivt.

  418. Hos många kan det ändå förbättras
    över åren.

  419. Jag sa att frågorna
    som vi använder i våra formulär-

  420. -inte är anpassade efter flickor.

  421. Och Maj-Britt Posserud
    har tittat på det.

  422. Även Marja-Leena Mattila i Finland.

  423. De har tittat på de här frågorna
    som vi använder i det vanliga ASSQ-

  424. -som ni känner till
    och som har utvecklats i Göteborg.

  425. Man kan ta fram
    väldigt pojktypiska frågor.

  426. "Lillgammal, professor, dålig i
    lagspel, lever i sin egen värld"...

  427. Och så några som är mer... I den här
    studien var några lite mer...

  428. ...mer som flickorna fyllde i.

  429. Att man gör pinsamma påpekanden och
    inte vet hur man umgås med kamrater.

  430. Att man bara är med barn på egna
    villkor och inte har nån bästis.

  431. I min doktorsavhandling handlade en
    av mina artiklar om frågeformulär-

  432. -där vi försökte utveckla ett sådant.

  433. Bl.a. tillsammans med
    Kristina Lögdahl, som...

  434. Eskilstuna... Tillhör det samma län
    som Linköping?

  435. Måste jag komma upp i Östergötland
    då? Hur som helst...

  436. Hon är den allra första... Hon är
    psykolog och har gått i pension.

  437. Hon är också över sexan och femman.

  438. Hon fokuserade på flickor och var
    aktiv föredragshållare i många år.

  439. Kristina Lögdahl. Vi utformade frågor
    som skulle passa flickor.

  440. Och det föll också ganska väl ut.
    Vi fann flera frågor som var typiska.

  441. Det tråkiga är att vi varken har haft
    resurser eller tid-

  442. -att göra en stor undersökning-

  443. -för att utveckla cut-off-värden.

  444. Men annars är det frågeformuläret
    validerat och autismspecifikt.

  445. En av frågorna
    som var typiska för flickor-

  446. -var att man undviker
    krav-situationer.

  447. Det slog tydligt ut på flickor.
    Man är bestämd och principfast.

  448. Man samspelade mest med yngre barn.

  449. Man bryr sig inte om sina kläder
    eller hur man ser ut.

  450. Sen finns det tvärtom
    de som är oerhört fixerade vid detta.

  451. Men det är i jämförelse med pojkar.

  452. En sådan fråga om kläder
    slog inte alls ut på dem.

  453. I vår diskussion undrade vi-

  454. -om det fanns en speciell typ
    av autism hos flickor.

  455. Man levde sig in i vissa roller.
    Man kunde vara Pippi i flera år.

  456. Man hade en annorlunda röst, men inte
    den entoniga som många pojkar har-

  457. -och som vi fick lära oss
    var typisk för Asperger.

  458. Sen kunde man inte avsluta saker.
    Man upprepade dem hela tiden-

  459. -med den typen av rutiner.

  460. Annat ritualistiskt beteende
    kom fram i de här frågorna.

  461. Hur ska vi då...

  462. Hur ska vi då ytterligare förbättra
    vår förmåga att diagnostisera?

  463. Vad ska vi veta
    i den sociala interaktionen?

  464. Vad ska du veta som inte är typiskt
    eller vad som är typiskt för autism?

  465. När jag började sa man att det var
    lätt: de tittar aldrig i ögonen.

  466. Det stämmer inte. Många tittar
    i ögonen, de har tränat upp det-

  467. -men tycker att det är obehagligt.

  468. Men det är väldigt ofta
    en skygg ögonkontakt.

  469. Eller undanglidande.

  470. Eller så tittar man på nån annan del.
    Pannan, näsan eller läpparna.

  471. Eller så har man en väldigt stirrande
    ögonkontakt eller blick.

  472. Man får väldigt sällan
    ett svarsleende.

  473. Man får inte det där ömsesidiga
    så att man vet om den andra är med.

  474. Det gör att man ofta blir osäker.

  475. Ibland kan man gå
    på sin osäkerhetskänsla.

  476. Jag vet inte
    var hon eller han är någonstans-

  477. -för jag får inget gensvar.

  478. Hälsa...

  479. Under alla år har jag alltid tagit i
    hand och hälsat på alla mina flickor.

  480. Det har gått bra nästan jämt,
    faktiskt. Med några få undantag.

  481. Men det är ofta så
    att jag får fråga om det är okej.

  482. Det är inte självklart.
    Ofta hos de äldre som vi nu utreder-

  483. -går de ut genom dörren
    utan att hälsa eller säga hej då.

  484. För många är autism förknippat med
    avsaknad av empati. Det stämmer inte.

  485. Man kan mycket väl ha empati.

  486. Men det är svårt
    om något oförutsett händer.

  487. Men vet man att mormor är jättesjuk
    och har ont-

  488. -kan en flicka som är autistisk
    vara väl så omhändertagande.

  489. Många personer med autism
    är väldigt omhändertagande.

  490. Tony Attwood
    beskriver sin frus dotter-

  491. -på ett väldigt omhändertagande sätt.

  492. Hur hon tar hand om sina föräldrar
    i deras slutskede.

  493. Man frågar ju inte
    hur jag mår när man träffar mig-

  494. -om jag träffar flickorna nu när de
    är äldre. Väldigt svårt att ge tröst.

  495. Såna saker är svårt.

  496. Flickorna söker många gånger vänner
    eller kamrater, men lyckas inte.

  497. Det är större chans
    att man lyckas med yngre.

  498. Antingen för att man får styra dem
    eller för att lekarna är barnsligare.

  499. Eller för att man är äldre.

  500. Men det är väldigt begränsat
    med kamrater.

  501. Jag skulle vilja säga
    att en flicka som är ensam...

  502. Risken att hon har en autism
    är väldigt stor.

  503. Jämfört med ADHD är det ovanligt.

  504. Det kan vara en flicka
    som har extrem koncentrationsbrist-

  505. -som är ensam.

  506. Bägge grupper är förstås
    utsatta för mobbing-

  507. -men den här ensamheten
    ökar med åldern.

  508. Flickor är än mer utsatta än pojkar.

  509. Det sociala samspelet
    är mycket mer krävande för en flicka.

  510. Ju äldre flickor blir ska de börja
    prata om hur de känner innerst inne.

  511. "Hon sa det, han sa så,
    vad tyckte du, då kände jag det..."

  512. Ni kommer ihåg...
    Det är nästan skönt att man är 65 nu.

  513. Det är inte så ofta man säger så nu.

  514. Men det var ju
    ett väldigt fokus på det.

  515. Det är inget som är en känd...
    vad ska man säga...

  516. ...tillvaro att vara i
    för en flicka med autism.

  517. Det som vi har sett i vår
    uppföljningsstudie och som slår ut-

  518. -är att de inte tar initiativ
    till kontakt.

  519. Det är inte bara... Om det är att man
    inte orkar, inte vet hur man gör-

  520. -har misslyckats så många gånger,
    inte vet vem man ska ta kontakt med-

  521. -är svårt att säga. Eller så tycker
    man att det är bra som det är.

  522. Det ser vi och det är ett problem.

  523. Om du är på en skola
    och ser en ensam flicka-

  524. -ska din klocka ringa. Det finns ju
    andra orsaker till att man är utsatt-

  525. -men det är något du ska tänka på.

  526. Det som vi också har sett-

  527. -är att det är mycket lättare att få
    en partner än en vän, för flickor.

  528. Det trodde jag inte när jag började
    uppföljningen, men så är det.

  529. Jag har inte sagt något om de här
    bilderna som jag är så förtjust i-

  530. -och som Gunilla Kvarnström
    har illustrerat.

  531. Hon har följt med på hela min resa
    genom flickvärlden-

  532. -och har illustrerat dem.

  533. Hon ritar också för KP och har gjort
    en hel del barnböcker också.

  534. Många föredrar att vara själva-

  535. -och vissa flickor säger
    att de inte tycker om människor.

  536. De tycker mycket bättre om djur
    och identifierar sig med dem.

  537. Ju äldre hon blir, desto mer utmattad
    blir hon av sociala kontakter.

  538. Det är svårt för oss att förstå.

  539. Föräldrar sa att om det hade varit
    kalas så måste de vila dagen efter.

  540. När vi träffar dem som vuxna,
    säger de:

  541. "Nu kommer jag att ligga i två dagar
    efter intervjun hos dig."

  542. Vad ska ni vara medvetna om
    på det språkliga planet?

  543. Det är väldigt svårt
    att prata spontant.

  544. Småpratet
    som alla ska vara experter på...

  545. Mingelkalas
    är inget för någon med autism.

  546. Man talar i monolog.

  547. Om man tror att det är ett samtal
    bara för att någon pratar...

  548. Oftast pratar bara hon, antingen
    om det hon är intresserad av-

  549. -eller det hon vill ha.
    Men det är väldigt sällan ömsesidigt.

  550. Det kan vara en annorlunda språkrytm.

  551. Senast träffade jag en flicka
    uppe i Luleå för några veckor sen.

  552. Hon hade ett sätt...

  553. Hon knipsade av
    sista bokstaven i ordet.

  554. Det tog tid innan jag förstod.

  555. Jag trodde hela tiden
    att det var något dialektalt-

  556. -tills de här utredarna som var med
    talade om att hon...

  557. Eller, det var faktiskt hennes mamma
    som sa att hon knipsar av.

  558. På alla ord.

  559. Så det finns väldigt ofta någon typ
    av språkvarianter-

  560. -som jag hoppas att Carmela senare
    kommer att belysa ytterligare.

  561. För en del
    är det ansträngande att tala.

  562. En av dem jag träffade nu... Jag hade
    henne när hon var mycket liten.

  563. Då var hon selektivt mutistisk.

  564. Redan då skrev hon fantastiska brev.

  565. Hon hade en god språklig utveckling
    eller ett väl utvecklat tal-

  566. -även om det var i det tysta.

  567. Jag trodde inte att hon skulle
    komma med i vår uppföljning.

  568. Jag säger "vår" uppföljning...

  569. Det betyder att jag har min goda
    kollega Karin Asztély här.

  570. Hon sitter alldeles här.

  571. Hon har gjort huvuddelen
    och mycket av uppföljningssamtalen-

  572. -och ska snart publicera
    sin första artikel.

  573. Så henne ska ni vända er till.

  574. När jag träffade henne...
    För det första ville hon vara med.

  575. För det andra
    pratade hon väldigt bra.

  576. Men hon hade den där oförmågan
    att hon blev så oerhört trött.

  577. Man blev påverkad av den ansträngning
    det var för henne att tala.

  578. Man har väldigt lite gester
    och man har oftast mimiken.

  579. Så gå på mimiken och på att du inte
    får ett svarsleende.

  580. Det är de mest säkra
    igenkänningstecknen, tycker jag-

  581. -när det gäller flickor med autism.

  582. Hur kan vi förklara detta? Jag har
    pratat om det symboliska värdet-

  583. -att flickor inte har varit med
    i forskningen.

  584. Det är inte unikt för autism
    utan finns vid många andra sjukdomar.

  585. Hjärt- och kärlsjukdomar, ADHD...
    et är inget specifikt.

  586. Men det är viktigt att förstå
    att det är så.

  587. Det vi ser är
    att för att du ska få en diagnos-

  588. -ska du ha en mycket tyngre
    funktionsnedsättning.

  589. Antingen ska du ha väldigt stor
    beteendeproblematik-

  590. -ett neurologiskt handikapp eller
    intellektuell funktionsnedsättning.

  591. Så har det varit i många år.
    Den explosionsartade forskningen-

  592. -visar på det här.

  593. Om pojkarna och flickorna
    har precis samma problem-

  594. -är det pojken som får diagnosen
    men inte flickan.

  595. Trots samma antal symtom
    och samma antal kriterier.

  596. Det är samma som står här.

  597. Och det här, det är det som man ser.

  598. En stor studie i Nederländerna-

  599. -där man ändå har diagnostiserat
    Aspergers syndrom...

  600. Flickor får diagnosen 1,5 år senare.

  601. Det låter som ingenting efter mina
    erfarenheter, i min kliniska vardag.

  602. Det är en studie som är ganska ny,
    från 2013.

  603. Och inom ett område
    där det råder hög medvetenhet.

  604. Men det är ändå flera år senare.

  605. Eller när det är som bäst, 1,8 år.

  606. Det man också vet...
    Vad är det vi tittar på?

  607. När jag började var man fascinerad
    av de här pojkarna som byggde torn.

  608. Kommer ni ihåg? Alla de här
    klossarna... Eller snurrade på hjul.

  609. Det var såna här bilder...
    Det var autism.

  610. De vi ser och identifierar tidigast-

  611. -är de som inte pratar alls,
    vare sig det är flickor eller pojkar.

  612. Det är de som inte har något språk.

  613. Sen är det de med repetitivt
    beteende. Där ringer alarmklockorna.

  614. Det är inte så konstigt, för det är
    väldigt synligt och lite udda.

  615. Du Lotten berättade om din son
    som vevade tröjan upp och ner.

  616. Det är liksom inte... Man ser det.
    Det är typiskt tydligt.

  617. Hur tidigt kan man diagnostisera?

  618. Många mammor
    säger redan första dagen:

  619. "Jag såg att det var något
    på blicken."

  620. Men det tar ju tid
    innan man kan ta in det.

  621. Och många andra saker
    ska vara annorlunda.

  622. Men 12-18 månader...

  623. Då kan man ha noterbara symtom.

  624. Jag har tidigare inte utrett
    små barn, inte yngre än tre år.

  625. Jag trodde att det var väldigt
    komplicerat, och allt är inte lätt.

  626. Men att utreda de små barnen-

  627. -är ingenting i förhållande till
    att utreda de stora.

  628. Det är väldigt många fler faktorer
    att ta hänsyn till.

  629. Väldigt mycket större information.
    Mycket fler andra tillstånd-

  630. -som du måste ha
    differentialdiagnoser till.

  631. Så att... Med bra föräldrar...

  632. Om någon förälder söker tidigt
    borde man kunna sätta diagnos tidigt.

  633. Så jättekomplicerat är det inte.

  634. Du måste veta
    vad de regulatoriska problemen är.

  635. Vid autism finns det en ansamling av
    dem. Skrikighet, problem med mat...

  636. Man ser rutiner väldigt tidigt.

  637. En mamma fick inte ta på blöjan
    eller lägga filten på ett visst sätt.

  638. Man ser tidigt såna här saker,
    och föräldrarna söker BVC.

  639. De söker för sömnsvårigheter,
    för svårigheter att mata...

  640. Det är många tidiga symtom.

  641. Jag står här hela tiden...

  642. Nu ska du räcka upp handen.

  643. Vad är det
    som kan försvåra ytterligare?

  644. Jag tar denna bild innan lunch.

  645. Det har alltid varit vanligare
    med autism hos pojkar-

  646. -så vårt medvetande
    är inställt på det här.

  647. Precis som vid ADHD. "Bråkiga Kalle".

  648. Det är bara det
    att det inte är helt rätt.

  649. Han är inte ensam i det.

  650. Där har det kommit
    "bråkiga Kajsa" hemma.

  651. Nu har vi samma situation:

  652. Flickor som håller ihop till en del
    i skolan-

  653. -och är väldigt annorlunda hemma.

  654. Även om det autistiska beteendet
    är mycket tydligare i skolan också.

  655. En annan sak är att pojkar mognar
    senare. Det pratar man inte om.

  656. När de börjar skolan
    är de inte mogna.

  657. Så skolan måste lägga ner mycket
    resurser för att de ska anpassa sig-

  658. -till de där bänkarna
    och fyrkantigheten.

  659. Det gör att han behöver mer hjälp
    medan hon ligger längre före.

  660. Både språkligt och finmotoriskt.
    Hon kan knäppa sin jacka tidigare.

  661. Men sen så är pojkar alltid
    - i vilka studier det än må vara-

  662. -"more difficult to handle"
    än flickor när de är små.

  663. Sen kommer tonåren då föräldrar
    kan tycka att flickorna är svårare-

  664. -och pojkarna lättare.

  665. Men det finns inga studier
    där man tittar på det.

  666. Pojkar skiljer ut sig från
    föräldrarna tidigare än flickor.

  667. Flickorna går mycket närmare
    föräldrarna långt upp i åldern.

  668. Ni som har tonårsflickor
    eller vuxna barn...

  669. Hur många är det som inte pratar
    med sina döttrar väldigt ofta?

  670. Hur ofta pratar föräldrar med sina
    söner som har flyttat hemifrån?

  671. Det är en jättestor skillnad.

  672. Det här med hur nära man är
    föräldrarna, finns väldigt tidigt.

  673. Flickan följer med i vad mamma gör.

  674. Hon kanske följer henne i köket
    och överallt-

  675. -medan pojken är på ett annat sätt.

  676. Men det är så att pojken dominerar.
    Han har ett dominerande sätt.

  677. Det är inget anklagande-

  678. -utan mer: "Vem är det som härskar
    över Turkiet?"

  679. Det räcker med att vi ser på världen-

  680. -så förstår vi att det handlar om
    vem som är herre på täppan.

  681. Det är inte så vi flickor
    har fått utvecklas.

  682. Vi kanske blir såna, vi vet inte.

  683. För oss är relationerna det viktiga.

  684. Inte territorier. Inte områden.

  685. Det är en stor skillnad.

  686. Det här är studier som är gjorda
    på många barn på olika sätt.

  687. Så flickor och pojkar är olika-

  688. -och kan vara olika att handskas med.

  689. Autistiska drag
    är vanligare hos pojkar.

  690. Flickor har
    en bättre social kompetens.

  691. De är tidigt intresserade av
    ansikten, av att leka med dockor-

  692. -de ger tidigare tröst.

  693. När man jämför med pojken
    är utgångspunkten helt annorlunda.

  694. Om pojken ligger här i sin sociala
    kompetens så är flickan där.

  695. Och det är egentligen oavsett autism.

  696. Det finns en skillnad här
    i en social medvetenhet.

  697. Det ser man på specialintressena sen.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Flickor med autism del 1

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Flickor med autism är ofta mindre utåtagerande än pojkar och därför svårare att upptäcka. Detta gör att många flickor med autism inte fångas upp i tid och får sin diagnos sent i livet. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar hon om hur man kan upptäcka, förstå och stötta flickor med autism. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autismspektrumstörningar, Barn med funktionsnedsättning, Flickor, Neuropsykiatriska diagnoser, Psykiatri, Ungdomspsykiatri
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickan ingen ser

Bloggaren och coachen Lotten Grape är mamma till två barn med särskilda behov. Här berättar hon om sina erfarenheter av utredningar och kamp för att hennes dotter skulle få rätt stöd. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickor med autism del 1

Flickor med autism är ofta mindre utåtagerande än pojkar och därför svårare att upptäcka. Detta gör att många flickor med autism inte fångas upp i tid och får sin diagnos sent i livet. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar hon om hur man kan upptäcka, förstå och stötta flickor med autism. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickor med autism del 2

Flickor med autism är vanligen mindre utåtagerande än pojkar och är därför svårare att upptäcka. Detta gör att många flickor med autism inte fångas upp i tid och får sin diagnos sent i livet. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar hon om hur man kan upptäcka, förstå och stötta flickor med autism. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Ett A-barns betraktelser

Förr i tiden delade man in barn i "A- och B-barn". Ordkonstnären och författaren Anna Planting-Gyllenbåga var under sin uppväxt var övertygad om att hon tillhörde gruppen "B-barn". Efter att ha fått sin autismdiagnos var det många pusselbitar som föll på plats. Med dikter och anekdoter berättar hon här om livet före och efter diagnosen. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Att ta på sig rätt glasögon

Är det verkligen så stora skillnader mellan flickor och pojkar i förskoleåldern? Gunilla Westman Andersson, specialpedagog och lektor, delar här med sig av sin forskning som fokuserar på flickor. Det finns tecken på autism även hos flickor om man bara vet vad man ska leta efter. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Skillnader i språkförmåga mellan pojkar och flickor med autism

Carmela Miniscalgo, logoped och docent, har följt barns språkutveckling under längre tid. Här redogör hon för sin forskning och berättar om vilka skillnader som finns mellan flickor och pojkars språk. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Omringad av lejon, del 1

Elever med autismspektrumtillstånd känner sig mindre delaktiga i skolan jämfört med sina klasskamrater. För många flickor med autism kan de sociala kraven i skolan vara rent övermäktiga. Specialpedagog Marita Falkmer utgår från forskning och praktisk erfarenhet och berättar här om hur man kan skapa en mer inkluderande skolmiljö. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Omringad av lejon, del 2

Elever med autismspektrumtillstånd känner sig mindre delaktiga i skolan jämfört med sina klasskamrater. För många flickor med autism kan de sociala kraven i skolan vara rent övermäktiga. Specialpedagog Marita Falkmer utgår från forskning och praktisk erfarenhet och berättar här om hur man kan skapa en mer inkluderande skolmiljö. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Att studera med asperger och ADD

Utåt sett verkade allting gå bra för Sara Bernmark. Hon studerade och verkade ha ett bra socialt liv. Men i verkligheten var det mycket som inte funkade. Till slut blev det för mycket och Sara försökte ta sitt liv. Här berättar hon om hur annorlunda det blev sedan när hon fick sina diagnoser, Aspergers syndrom och ADD, och fick rätt stöd. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Vad säger Socialstyrelsen

Det finns stora skillnader i vilket stöd som beviljas flickor och pojkar med autism. Här berättar Karin Flyckt, sakkunnig och samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, om undersökningar som myndigheten gjort om jämställdhet och hur de arbetar med frågan. Fokus ligger på just flickor och kvinnor med autism. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Konsten att fejka arabiska

När journalisten och författaren Lina Liman fick sin autismdiagnos som vuxen hade hon tillbringat sju år som patient inom psykiatrin. Hon hade mött nästan hundra läkare, tvångsvårdats och ordinerats starka mediciner. I självbiografin "Konsten att fejka arabiska" (2017) berättar hon om hur det är att leva med en diagnos så länge utan att veta om den och hur allt kan ändras av rätt stöd. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Maja och tvångssyndromet

När Maja var sex år märkte hennes föräldrar att hon tvättade sig ovanligt mycket. När beteendet utvecklades och hon började verka olycklig tog föräldrarna tag i saken. Maja fick diagnosen tvångssyndrom. Idag är hon elva år och har ganska bra kontroll över sitt tvätt-tvång.

Fråga oss