Titta

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Om UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Föreläsningar och samtal från konferensen "Flickor och kvinnor med autism". Inspelat den 29-30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism : Skillnader i språkförmåga mellan pojkar och flickor med autismDela
  1. Vi ser att det finns ganska mycket
    språkliga svårigheter hos våra barn-

  2. -både flickor och pojkar med autism-

  3. -som är mer komplexa och varierande
    än vad som har beskrivits tidigare.

  4. Jag som logoped tycker ju att språk
    är ett viktigt område för alla-

  5. -eftersom språk är nåt som
    vi använder oss av för att tänka-

  6. -kommunicera och lära.

  7. Min ingång i autism
    är att jag är väldigt intresserad-

  8. -både kliniskt och forskningsmässigt
    av barn med autism, språkutveckling-

  9. -och förekomsten av språkstörning
    hos barn med autism.

  10. Kliniskt arbetar jag på BNK,
    tidigare tillsammans med Gunilla-

  11. -som ansvarig för förskoleteamet-

  12. -och också för TUTI-projektets del
    på BNK.

  13. Forskningsmässigt tillhör jag
    Gillbergcentrum sedan det startade.

  14. Det var intressant att Svenny tog upp
    Leo Kanner och hans åtta barn-

  15. -som låg till grund för
    beskrivningen av autism.

  16. Det var tre flickor
    av de åtta barnen.

  17. Det som var intressant var att
    barnen inte lystrade till sina namn.

  18. De kommunicerade inte icke-verbalt-

  19. -som att sträcka upp armarna
    för att bli lyfta.

  20. De hade allt ifrån försenad till
    utebliven tal- och språkutveckling.

  21. Och de barn som hade tal, använde
    inte talet till att kommunicera-

  22. -utan mer för sig själva.

  23. I hans första beskrivning tar han
    inte upp skillnader mellan könen.

  24. Det är ju titeln på min föreläsning-

  25. -och jag har fått studera många
    artiklar för att hitta skillnader.

  26. Vi får se vad jag återkommer till.

  27. Det som jag tänkte belysa i dag-

  28. -är språkförmåga i relation till kön
    mer generellt. Vad vet vi i dag?

  29. Jag har alltid varit intresserad av
    språkstörning i relation till autism-

  30. -så jag kommer också att prata om
    språkstörning "versus" autism-

  31. -och hur det presenterar sig.

  32. Och vad vet vi om språkförmåga
    hos barn med autism?

  33. Och finns det nån forskning om
    språkförmåga hos flickor och pojkar?

  34. Kön har länge betraktats som
    en betydelsefull faktor-

  35. -i relation till språkförmåga.

  36. Man har länge ansett
    att flickor är mer verbala-

  37. -och tenderar att utveckla tal
    tidigare än pojkar.

  38. Pojkar har ansetts prestera bättre-

  39. -på visuospatiala och aritmetiska
    uppgifter.

  40. Den uppfattningen har varit rådande-

  41. -sen Maccoby och Jacklin presenterade
    sin artikel-

  42. -"The psychology of sex differences"
    redan 1974.

  43. Men nu finns det andra rapporter.

  44. Om man tittar på skillnader i språk-
    förmåga mellan könen i vuxen ålder-

  45. -så saknas signifikanta skillnader.

  46. Studenter i Göteborg
    har nyligen testat 9-12-åringar-

  47. -och vi kunde inte heller hitta några
    skillnader mellan flickor och pojkar.

  48. Studier fokuserar ofta på
    den expressiva språkförmågan-

  49. -alltså outputen.

  50. Men när man testade femåriga barn-

  51. -var till och med pojkarna marginellt
    bättre när man testade ordförståelse.

  52. Och Stollarova beskrev 2016-

  53. -att endast 1-3 % av skillnaderna
    i barns ordförråd-

  54. -kunde förklaras av könstillhörighet.

  55. Hur är det då med lite äldre barn?

  56. I Sverige och i många andra länder
    genomför man PISA-undersökningar-

  57. -som utvärderar skolresultatet
    hos 15-åringar.

  58. I en sådan hade flickor nyligen
    högst resultat på läsförståelse-

  59. -medan pojkar var överrepresenterade
    bland dem som presterade lägst.

  60. Resultatet gällde för alla deltagande
    pojkar och flickor, från 65 länder.

  61. Men man spekulerar nu i
    om pojkarna med låga resultat-

  62. -drar ner resultatet
    för hela gruppen pojkar.

  63. Andra studier har visat
    att i andra skolämnen-

  64. -presterar flickor och pojkar
    jämbördigt på t.ex. matematik-

  65. -men när man frågar flickorna,
    så skattar de sig själva lägre.

  66. Då kan man tänka sig att tilltron
    till sin egen förmåga bottnar i-

  67. -samhällets syn och normer på hur man
    uppfattar flickor respektive pojkar.

  68. En utvecklingsrelaterad funktions-
    avvikelse är språkstörning hos barn.

  69. Språkstörning är den vanligaste
    utvecklingsrelaterade avvikelsen-

  70. -och förekommer hos 6-8 % av barnen.

  71. Vad gäller barn i föreskoleåldern
    med autism är förekomsten runt 1 %.

  72. Vid en språkstörning-

  73. -är barnets språkutveckling
    påtagligt senare än hos jämnåriga-

  74. -och motsvarar inte alls
    barnets kronologiska ålder.

  75. Barn med "specifik" språkstörning,
    som det heter i ICD-10-

  76. -den diagnosmanual
    som vi logopeder använder oss av-

  77. -har svårigheter med
    språklig produktion-

  78. -och med sin förståelse
    på olika nivåer.

  79. De har svårt att bearbeta
    förbi-ilande information-

  80. -att kunna särskilja språkljud,
    ord i meningar, hela meningar-

  81. -och sammanhållet löpande tal.

  82. Det här ställer ju till det
    för barn med språkstörning.

  83. Tidigare sa man
    att en språkstörning utesluter-

  84. -att man kan ha andra utvecklings-
    relaterade funktionsavvikelser-

  85. -som det kallas i DSM-5-systemet.

  86. Vidare kan olika delar av språket
    drabbas, och i olika kombinationer-

  87. -så barn med språkstörning är
    en heterogen grupp-

  88. -med stora individuella skillnader.

  89. När det gäller könsskillnader
    mellan barn med språkstörning-

  90. -så känner ni igen de här siffrorna
    från Svennys föredrag.

  91. Som vid alla andra avvikelser
    är det många gånger fler pojkar.

  92. Sen beror det på om man tittar på
    kliniska studier-

  93. -eller på mer populationsbaserade.

  94. Det finns en populationsbaserad
    studie från 1997 av femåringar-

  95. -där man kunde se att köns-ratiot
    var mer utjämnat, nästan 1:1.

  96. Vi vet att språkstörning
    ändrar karaktär över tid.

  97. Om man tittar på barn med
    språkstörning vid 2 1/2 års ålder-

  98. -enligt en massa olika studier-

  99. -så har mer än hälften läs- och
    skrivsvårigheter när de är åtta år.

  100. Det finns också en förståelsesida
    av alla språkliga domäner-

  101. -och en produktionssida,
    en input och en output.

  102. Barn har en medfödd förmåga
    att särskilja olika språkljud.

  103. De "tunar in" på det språk
    som finns i omgivningen-

  104. -och lär sig vilka små enheter
    som är betydelsefulla.

  105. Barn kan höra skillnad på "pil",
    "mil", "fil", "sil", och så vidare-

  106. -långt innan de själva kan producera
    det artikulationsmässigt.

  107. När det gäller ordförråd är det så-

  108. -att när ett barn på runt 18 månader
    själv säger åtta-tio talade ord-

  109. -så förstår de hundra. Förståelsen
    ligger före det barnet kan uttrycka.

  110. Det går stick i stäv mot
    barn med autism.

  111. De har oftare svårigheter på
    förståelsesidan än på outputsidan.

  112. När vi misstänker språkstörning, så
    försöker vi kartlägga alla nivåerna.

  113. Och sämst prognos-

  114. -är om barnet har problem med
    semantik eller pragmatik.

  115. Ordförråd och begreppsbildning.

  116. Eller att använda språket i socialt
    samspel på ett visst speciellt sätt-

  117. -i en viss specifik situation.

  118. Det kallade man tidigare
    semantisk-pragmatisk språkstörning.

  119. Man menade att det kan vara svårt
    att skilja på det och på autism.

  120. Jag går vidare.

  121. Barn med språkstörning
    har joller i mindre utsträckning.

  122. De kanske inte jollrar alls.
    Det är en viktig milstolpe-

  123. -och nåt som vi logopeder frågar om
    när vi tar upp anamnes.

  124. Mest viktigt är
    att barnet kan jollra på stavelser-

  125. -nämligen med en konsonant och
    en vokal, som "da-da" eller "ti-ti".

  126. Det gör barn mellan 8 och 10 månader.

  127. När man har gjort undersökningar om
    stavelsejoller vid 10 månaders ålder-

  128. -så vet man att det förutsäger
    ordförrådets storlek vid 2 1/2 år.

  129. Det är en viktig prognostisk faktor
    att veta att barn har stavelsejoller.

  130. Barn med språkstörning
    har sen taldebut.

  131. De kommer i gång med sina första ord
    ungefär mellan 18 månader och 2 år-

  132. -när barn utan språkstörning
    har sin ordexplosion-

  133. -så det blir en stor skillnad mellan
    barn med och utan språkstörning.

  134. Barnets språkutveckling
    kan därefter vara långsam.

  135. De flesta utan språkstörning har
    ett vuxenlikt tal vid fyra års ålder-

  136. -och blir förstådda utanför familjen.

  137. Men barnen som jag träffar
    har ofta ett svårförståeligt tal-

  138. -som ställer till det
    i samspel med andra.

  139. De har svårt att lära sig nya ord
    och att plocka fram dem i rätt tid.

  140. Tajmingen fallerar.

  141. Språkförståelsen är ofta påverkad-

  142. -och om man har svårt
    att hitta rätt ord och att avge svar-

  143. -påverkas språket i socialt samspel:

  144. Barnet hinner inte formulera ett svar
    på kompisens fråga i rätt tid.

  145. Då står barnet där ensamt
    och riskerar att hamna utanför i lek.

  146. När det gäller området
    som jag sa hade sämst prognos-

  147. -som kallas pragmatik, eller
    socialkommunikativa svårigheter-

  148. -och i DSM-5
    "social communication disorder"-

  149. -så är det så att om man har
    pragmatiska svårigheter...

  150. Pragmatiken märks inte
    när den fungerar bra-

  151. -men har man pragmatiska svårigheter-

  152. -som att avge svar,
    att titta i ögonen när man pratar-

  153. -att använda gester, och så vidare,
    så kan man upplevas som udda.

  154. Pragmatiska svårigheter
    visar sig endast i vissa situationer-

  155. -och sällan vid språktestning.

  156. Man måste gå utanför
    fråga/svar-kontexten och prata fritt.

  157. Det som du sa, Svenny:
    "small talk", eller spontan-tal.

  158. Man får napp för
    pragmatiska svårigheter-

  159. -när man pratar om nåt vid sidan om.

  160. När jag testar barn på BNK-

  161. -lägger jag alltid in en fikapaus
    när barnet får en Festis och en kaka.

  162. Då sitter vi och pratar, och då
    har man inspelningsutrustningen-

  163. -och hör hur samtalet glider i väg.
    Vi ska få höra exempel på det.

  164. De här svårigheterna med pragmatik
    förändras också över tid.

  165. Mindre barn
    har ofta mer språkliga svårigheter-

  166. -ihop med sina pragmatiska
    socialkommunikativa svårigheter.

  167. Då kan de språkliga artikulatoriska
    eller ljudmässiga problemen-

  168. -maskera svårigheten att använda
    språket i socialt samspel med andra.

  169. Men i takt med att de här
    språkmässiga problemen klingar av-

  170. -t.ex. när de närmar sig skolåldern-

  171. -blir det konstiga pragmatiska
    problemet mer uppenbart-

  172. -till och med för en lekman.
    Nåt stämmer inte.

  173. Det förändras alltså över tid,
    och också över situation.

  174. Hemma är man van vid att Kajsa
    pratar och är på ett visst sätt-

  175. -och man kan tolka och förstå henne
    ganska bra, men hur är det i skolan?

  176. Jämför med när vi är pigga respektive
    trötta, och sjuka respektive friska.

  177. Det påverkar hur vi fungerar.

  178. Självklart handlar det också om
    vem man pratar med.

  179. Pragmatiska problem kan förekomma
    hos barn med olika typer av problem.

  180. Även hos barn med
    autismspektrumstörning-

  181. -och hos barn med adhd,
    som avbryter eller springer i väg-

  182. -för att de hör nåt utanför rummet
    och måste kolla vad det är.

  183. Så det blir avgränsningsproblem.

  184. Min ingång i att komma in på BNK-

  185. -var att jag tittade på barns
    språkförmåga när de var 2 1/2 år.

  186. En grupp barn med språkstörning-

  187. -och en matchad grupp
    som inte hade språkstörning.

  188. Sen följde jag de barnen över tid,
    när de var fyra, sex och åtta år.

  189. Jag visade i min avhandling-

  190. -att man kan hitta barn med
    språkstörning när de är 2 1/2 år-

  191. -och att språkstörningen kvarstår när
    man undersöker dem vid sex års ålder.

  192. Jag jämförde barnen med språkstörning
    med den stora gruppen barn utan-

  193. -och det var signifikanta skillnader
    i nästan alla test som jag gjorde.

  194. De var på olika språkliga nivåer
    enligt bilden med munnen och örat.

  195. Jag testade både brett och djupt.

  196. Många av sexåringarna hade problem
    med samspel, kontakt och beteende.

  197. Ett barn satt vänd med ryggen mot
    och visste inte hur gammal han var.

  198. Han var ju sex år,
    men vi räknade och han sa tre år.

  199. Jag sa då till Christopher Gillberg
    och Björn Kadesjö-

  200. -att vi borde utreda barnen
    på kliniken-

  201. -för att se hur mycket överlappning
    det var med autism eller med adhd.

  202. Det vi fann var-

  203. -att mer än 60 % av barnen med
    språkstörning vid 2 1/2 års ålder-

  204. -hade autismspektrum eller adhd,
    eller kombinationer av det-

  205. -när de var åtta år gamla.

  206. Dessutom hade 33 %
    motorisk koordinationsrubbning.

  207. Så det här med motoriken är viktigt-

  208. -och vi behöver forska mycket mer
    på överlappningen med våra tillstånd.

  209. Jag behöver inte gå in så mycket på
    diagnosmanualer-

  210. -men de har fastställda kriterier-

  211. -som vi som jobbar inom barnpsykiatri
    noga tittar igenom.

  212. Vi sätter diagnoser i konsensus.

  213. Alla våra bedömningar vägs samman
    när vi fastställer våra diagnoser.

  214. Men om man använder dem-

  215. -så ska man veta
    att till exempel i DSM-4-

  216. -så har man byggt de kriterierna-

  217. -kring studier som huvudsakligen
    studerade pojkar.

  218. Jag tror att det var drygt 600 pojkar
    som ingick, och bara 100 flickor.

  219. Så redan där har vi en snedvridning
    i vad vi ser.

  220. När det gäller DSM-5, tycker vi att
    det på ett sätt är ett bättre system.

  221. Man måste nu också specificera den
    kognitiva och den språkliga nivån.

  222. Det innebär ju att logopeder
    bör komma in i såna här utredningar-

  223. -för hur ska man annars kunna
    specificera språkförmågan i detalj?

  224. Det tycker jag är viktigt att säga.

  225. Som jag sa är könsskillnaderna,
    och det sa ju även Svenny-

  226. -att det är en flicka på tre-fyra
    pojkar, beroende på studie.

  227. Och tittar man på autism med en
    intellektuell funktionsnedsättning-

  228. -går det en flicka på två pojkar,
    så där krymper skillnaden.

  229. Då förstår man de två pucklarna
    i identifieringen av flickorna.

  230. Antingen är de små, med autism och
    intellektuell funktionsnedsättning-

  231. -eller så flyger de under radarn
    fram till puberteten-

  232. -och då har de
    en högfungerande autism.

  233. Då kan man fråga sig hur autism
    och språkstörning hänger ihop.

  234. Det finns språkstörning
    hos släktingar till barn med autism.

  235. Det finns autism hos släktingar till
    barn med språkstörning.

  236. Orsaken är, som Svenny var inne på,
    komplex och multifaktoriell-

  237. -där kombinationen av många små gener
    med liten effekt-

  238. -tillsammans med miljömässiga risk-
    faktorer ger utvecklingsavvikelser.

  239. Vi kan inte ta ett blodprov för att
    hitta språkstörning eller autism.

  240. Forskningen har fokuserat på
    kommunikationssvårigheter-

  241. -det som vi logopeder kallar
    pragmatiska svårigheter-

  242. -eftersom det är ett kardinalsymtom
    i autism.

  243. Men om man läser nyare forskning-

  244. -så finns det ganska mycket
    språkliga svårigheter hos våra barn.

  245. Och de språkliga svårigheterna
    är mer komplexa och mer varierande-

  246. -än vad som har beskrivits tidigare.

  247. Tidiga tecken på autism
    är ju annorlunda ögonkontakt-

  248. -för lite eller för mycket.

  249. Vi har gjort studier med eye tracking
    på barn med autism på runt 3 1/2 år-

  250. -och matchade dem sen språkligt
    med typiskt utvecklade barn på BVC.

  251. Om vi matchade barnen med autism
    med de på BVC utifrån språklig nivå-

  252. -visade det sig att barn med autism
    inte undviker ögonkontakt-

  253. -utan de fokuserar på munnen
    för att få stöd i sin språkinlärning.

  254. På samma sätt som typiskt utvecklade
    2 1/2-åringar gör-

  255. -som befinner sig på
    samma språkliga nivå.

  256. Vi vet också att man inte ska tvinga
    barn med autism att titta i ögonen-

  257. -för att det aktiverar amygdala
    och skräckområden.

  258. Barnen med autism lyssnar inte till
    sitt namn, precis som Kanner beskrev.

  259. De svarar ofta inte på tilltal.

  260. De leker sällan enkla låtsaslekar.

  261. De gör få försök att dela med sig av
    sitt intresse eller sin aktivitet.

  262. De pekar inte för att du och jag ska
    titta på nåt intressant tillsammans.

  263. Om de pekar sker det kanske med
    hela handen, eller lite ospecifikt.

  264. De har ofta utebliven
    eller försenad talutveckling.

  265. Det skrev Christopher och
    SvenOlof Dahlgren om redan 1989.

  266. Det är den vanligaste orsaken till-

  267. -att föräldrarna söker hjälp.

  268. I TUTI gick barn med utfall på
    språkscreening till barnlogopedin-

  269. -och barn med utfall på
    autismscreening kom till BNK.

  270. När jag frågade de föräldrar
    som jag träffade i projektet-

  271. -vad de var mest oroliga för, så
    var det tal- och språkutvecklingen.

  272. Att utveckla funktionellt språk
    och tal vid fem års ålder-

  273. -är en väldigt viktig prognostisk
    faktor för våra barn med autism.

  274. Hur är då språket vid autism?

  275. Jo, precis som med den kognitiva
    profilen, så varierar den språkliga-

  276. -hos barn med autism.

  277. Det finns svårigheter med verbalt
    språk och med icke-verbalt språk-

  278. -alltså det som man signalerar med
    gester, mimik och kroppsspråk.

  279. Och att tala med en levande melodi.

  280. Och så framför allt samordningen
    mellan det verbala och icke-verbala.

  281. När man tittar på talets form, hur
    det låter med barnens ljud och ord-

  282. -är det ofta förhållandevis bra-

  283. -jämfört med hur deras
    socialkommunikativa förmåga är.

  284. Men många studier rapporterar
    signifikanta svårigheter-

  285. -med språkförståelse
    och språkproduktion.

  286. Jag såg en intervju med
    Temple Grandin-

  287. -och det som hon tyckte var
    mest bekymmersamt som barn-

  288. -var att hon inte förstod språk.
    Hennes språkförståelse var påverkad.

  289. Framför allt när den hon pratade med
    pratade för fort.

  290. Nu pratar jag lite för fort,
    för jag har många bilder kvar!

  291. Det är viktigt att ha med sig det,
    att man får dra ner sitt taltempo.

  292. En skillnad om man jämför
    språkstörning med autism-

  293. -är att språkförståelsen ofta är
    mer nedsatt än språkproduktionen-

  294. -vid autism.

  295. Barn med språkstörning försöker ofta
    kompensera ordförråd och svårigheter-

  296. -med att göra gester eller tecken
    för att visa vad de vill.

  297. Det gör inte barn med autism
    i samma utsträckning.

  298. Jag hade en bild om
    hur språket ser ut vid språkstörning-

  299. -och vi pratade om joller.

  300. Nu kommer vi in på tal, språk, och
    kommunikativ utveckling vid autism.

  301. De barnen har ofta också uteblivet
    eller mycket begränsat joller.

  302. De imiterar inte, och de har ofta
    utebliven eller sen talutveckling.

  303. När jag tar upp anamnes
    av föräldrar som jag möter-

  304. -så frågar jag när barnet sa
    sitt första ord och vilket det var.

  305. I typisk språkutveckling är de första
    kanske "titta", "pappa", "mamma".

  306. Men jag har träffat barn på kliniken
    vars första ord var "skiftnyckel".

  307. Så det kvalitativa,
    fingertoppskänslan att söka lite mer-

  308. -är jätteviktig för en kartläggning.

  309. Dessutom har barn med autism ibland
    språklig regression.

  310. De kan använda talade ord
    som de sen förlorar och tappar.

  311. Regressionen kan komma vid 2-3 år-

  312. -men den kan också komma, har vi
    sett, rent tentativt, lite senare.

  313. Några föräldrar har rapporterat det
    vid 5 års ålder.

  314. Det är också viktigt att fråga om.

  315. Jag har sagt det här med pekning,
    gestspråk och blickkontakt.

  316. Men det som de har svårt med
    är att växla mellan att säga nåt-

  317. -och att svara.

  318. Turtagningen är ofta påverkad. De har
    svårt att tala med en levande melodi.

  319. Ni ska få höra en femårig flicka-

  320. -som låter som om hon tycker att
    det är jättetråkigt-

  321. -men hon tycker att det är jättekul
    att komma till logopeden.

  322. Ni får tyvärr inte se henne.

  323. Barnen har även svårt att hålla
    den röda tråden i ett samtal.

  324. Man brukar säga att en tredjedel
    inte utvecklar nåt funktionellt tal-

  325. -även om den referensen är gammal.

  326. Hos barn som talar förekommer
    direkt ekotal eller fördröjt ekotal.

  327. Man måste vara lite detektiv för att
    kartlägga det, och fråga föräldrar:

  328. "Är det här en scen ur en film
    eller en bok som hon spelar upp nu?"

  329. Ibland kan barn ha svårt
    att hitta ord.

  330. Det kan låta som om de upprepar ett
    ord, i jakten på det perfekta ordet.

  331. Vissa föräldrar kommer till mig och
    frågar: "Stammar Kalle?" Eller Kajsa.

  332. Men då är det semantiska svårigheter
    när de söker det perfekta ordet-

  333. -och de ger sig inte, utan tar om:
    "Men, men, men, men, men, men."

  334. Men de visar ingen talgenans
    när de upprepar sig.

  335. De har ofta problem med pronomen
    som "jag" och "du".

  336. Det beror också på ekandet:
    "du", "jag"...vad är vad?

  337. Vi hörde den fantastiska Anna.

  338. Det är ju så att barn med autism
    ofta gör "nyordbildningar".

  339. Jag har bildmaterial framme
    och de ska benämna bilder som de ser.

  340. Om de inte har rätt ord,
    så går de på visuella ledtrådar.

  341. Ett jättevanligt sätt att benämna
    "igloo" är att säga "snökoja".

  342. Det är ju snö, och det är en koja.

  343. När jag testar deras ordförståelse
    och ber dem att peka ut "grönsak"-

  344. -och det finns vindruvor, morot
    och nåt annat-

  345. -då pekar barnet på vindruvor,
    för de är ju gröna - grönsak.

  346. De har problem med berättande, och
    svårt att förstå skämt och ironi.

  347. Och de har annorlunda språkmelodi
    och röstläge. Nu har jag ont om tid.

  348. Barn som gör de här felen
    kan betraktas som väldigt udda.

  349. De ger ingen uppmärksamhetspåkallare
    om att de tänker berätta nåt-

  350. -utan börjar bara prata.

  351. De kan hoppa mellan ämnen utan att
    jag vet vad de kommer att prata om.

  352. De har också svårt att hålla röda
    tråden, och samtalet glider i väg.

  353. Det blir en ämnesglidning.

  354. Om ni lyssnar noga på flickan, hör ni
    att hon har det här med ekolali.

  355. Ibland ger de för lite information
    och de förklarar inte vad de menar.

  356. Om de använder "han",
    är det pappa eller farfar?

  357. Eller så är det för omständliga,
    de förklarar i detalj det som vi vet-

  358. -och då uppfattas de som tjatiga.

  359. De märker heller inte missförstånd
    och kan då inte reda i situationen.

  360. Och de har svårt att tolka
    det som sägs mellan raderna.

  361. Den här modellen av Bishop visar-

  362. -hur man kan tänka
    kring barn med språkstörning-

  363. -barn med pragmatisk språkstörning,
    eller social communication disorder-

  364. -och barn med autism.

  365. Barn med språkstörning
    har ju problem med språkets form.

  366. Barn med pragmatisk språkstörning-

  367. -har svårt med social kommunikation
    som inte kan förklaras av-

  368. -svårigheter med språkljud,
    ordförråd eller grammatisk förmåga.

  369. Utgör barn med pragmatisk
    språkstörning en mellangrupp-

  370. -mellan barn med specifik
    språkstörning och barn med autism?

  371. Beteendemässigt liknar de barnen
    barn med autism i väldigt hög grad.

  372. Det som Bishop 2001 beskriver-

  373. -är att det som skiljer barn med
    socialkommunikativa svårigheter-

  374. -är att barn med autism
    har begränsade intressen.

  375. Nu har jag fem bilder kvar
    och tre minuter på mig.

  376. Finns det då nån forskning
    om skillnader i språkförmåga-

  377. -hos flickor och pojkar med autism?

  378. Som jag sa-

  379. -är de diagnostiska verktygen
    normerade på en högre andel pojkar-

  380. -vilket gör det jättesvårt
    att identifiera flickor och kvinnor.

  381. Men vissa språktest och lästest
    har separerade normer för könen-

  382. -så om vi får fart på forskningen
    kan vi söka lite bredare och djupare.

  383. Flickor har högre social motivation,
    större förmåga till vänskap-

  384. -och mer ålders- och köns-"lämpliga"
    intressen.

  385. Men när man tittar på intressena
    är de lika intensiva som hos pojkar.

  386. Flickor är mindre våldsamma,
    de är mer motoriskt aktiva-

  387. -mer socialt skickliga, kamouflage-
    teorin som Svenny pratade om-

  388. -och bättre på språk.

  389. De kan maskera sina sociala problem
    genom att träna in "scripts".

  390. De kan ta rygg på en populär flicka
    och kopiera henne i allt-

  391. -för att lära sig hur man ska bete
    sig, men känslan är inte intuitiv.

  392. Det här maskerar beteendet
    hos flickan-

  393. -mentalt, fysiskt och emotionellt-

  394. -och det blir jättepåfrestande
    och medför att de förblir oupptäckta.

  395. Vi vet även om flickor och pojkar-

  396. -att de ligger lika
    när det gäller social förståelse.

  397. Det finns studier som säger att
    flickor har bättre expressiv förmåga-

  398. -bättre förmåga till ömsesidighet
    i den sociala interaktionen-

  399. -och att de använder mer av
    lämpliga icke-verbala ledtrådar.

  400. Men det finns motstridiga resultat-

  401. -för användningen av gester avspeglar
    inte bättre social förståelse.

  402. Gesterna är ofta
    alltför överdrivna eller energiska.

  403. Det behöver studeras mer i detalj,
    förstås.

  404. Flickor har enligt vissa studier
    mer kommunikativa svårigheter-

  405. -och lägre grad av stereotypa
    och repetitiva intressen.

  406. Det studien hade Svenny också med.

  407. Kan man då hitta skillnader-

  408. -om man ser på flickors och pojkars
    språkförmåga lite mer finmaskigt?

  409. I TUTI-projektet gjorde vi redan när
    barnen kom första gången-

  410. -en så kallad DISCO-intervju.

  411. Alla kunde inte delta, men vi hade
    data från 88 av de 129 familjerna.

  412. Syftet med den långa intervjun
    som är på två-fyra timmar-

  413. -och som täcker åtta olika domäner
    med 400 frågor-

  414. -var att titta bredare och djupare-

  415. -och få en bättre profil av
    barnets beteende och symtom-

  416. -än det som man får
    i diagnoskriterierna.

  417. Resultatet blev-

  418. -att vi inte hittade några skillnader
    i något område-

  419. -enligt det föräldrarna rapporterade.

  420. Men om jag plockar ut några få
    "items", som ni ser på bilden...

  421. Signifikanta skillnader saknades ju.

  422. Problemet är att det bara är 20
    flickor, samma som i Gunillas studie.

  423. Det tog två år att få ihop 20
    flickor, så grupperna är olika stora.

  424. Men man kan ändå se små tendenser.

  425. 32 % av flickorna förstod
    en längre följd instruktioner-

  426. -jämfört med 6 % av pojkarna.

  427. Jag tror att vi måste titta på
    flickor och pojkar på ett annat sätt-

  428. -för att kunna hitta skillnader.

  429. Hur är det då med forskning om
    skillnader i språkförmåga-

  430. -mellan kvinnor och män?

  431. Moseley gjorde en metaanalys 2018
    utifrån ett screening-instrument-

  432. -som innehöll 80 olika påståenden.

  433. Han lät kvinnor och män
    med högfungerande autism skatta sig-

  434. -på det här screening-formuläret.

  435. Han lade ihop data
    från mer än 960 studier-

  436. -för att få
    en systematisk metaanalys.

  437. Resultatet visade ingen skillnad-

  438. -i social förmåga,
    intressen eller språkförmåga.

  439. Varför är det så?

  440. Svenny var inne på att formulären
    kanske är utformade för mäns autism.

  441. Man måste fundera på-

  442. -om resultatet skulle bli annorlunda
    vid en objektiv observation-

  443. -eller en undersökning/testning.

  444. Selektions-bias var ju att
    instrumenten är normerade på män.

  445. Sen tänker jag återigen att det är
    svårt att kvantifiera skillnader-

  446. -när man utgår från domäner.
    Det kanske är för grovt att titta på.

  447. Jag vet inte.

  448. Men jag har hittat en intressant
    studie som jag blev intresserad av:

  449. Att pragmatiska markörer-

  450. -kan särskilja flickor och pojkar
    med autism.

  451. Vi vet att barn och vuxna med autism-

  452. -har svårt med
    pragmatiska återkopplingsljud-

  453. -som visar att hon eller han lyssnar
    på samtalspartnern, som ljudet "mm".

  454. Man nickar lite för att visa:
    "Fortsätt prata, så lyssnar jag."

  455. 4-8-åriga barn med autism-

  456. -använder återkopplingsljud mindre än
    barn i samma ålder utan autism.

  457. Då vet vi det.

  458. När man följer barnen och tittar på
    dem när de är 8-21 år gamla-

  459. -när autismsymtomen ibland klingar
    av, kan användandet "normaliseras"-

  460. -står det i vissa studier.

  461. Men när man jämförde barn med autism
    och barn med språkstörning-

  462. -var "mm" vanligt vid
    pragmatiska svårigheter-

  463. -och inte beroende på språkförmågan
    generellt.

  464. Man gick vidare i studien av
    Parish-Morris 2017-

  465. -och jämförde pojkar och flickor
    med autism-

  466. -med pojkar och flickor utan autism.

  467. Då visade det sig-

  468. -att flickor med autism använder
    mer återkopplingsljud än pojkar.

  469. Trots att de hade samma nivå av
    svårigheter med social kommunikation.

  470. Men när man jämförde med flickor
    utan autism var användningen lägre.

  471. Det här säger mig
    att flickor med autism missas-

  472. -därför att de inte jämförs med
    flickor utan autism.

  473. T.ex. när det gäller markörer som
    gestanvändning och återkopplingsljud.

  474. Så... Just det. För att sammanfatta
    det som jag har sagt i dag:

  475. Hittills har man presenterat få
    studier om skillnader i språkförmåga-

  476. -mellan flickor och kvinnor
    och pojkar och män med autism.

  477. Resultaten är delvis motstridiga.

  478. När man jämför flickor och pojkar
    är flickgruppen mindre till antalet.

  479. Vi behöver forska mer
    om könsskillnader-

  480. -t.ex. studera kardinalsymtomet
    social kommunikation och pragmatik.

  481. Tack för uppmärksamheten.

  482. Textning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skillnader i språkförmåga mellan pojkar och flickor med autism

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Carmela Miniscalgo, logoped och docent, har följt barns språkutveckling under längre tid. Här redogör hon för sin forskning och berättar om vilka skillnader som finns mellan flickor och pojkars språk. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autism, Autismspektrumstörningar, Barn med funktionsnedsättning, Genus (socialt kön), Neuropsykiatriska diagnoser, Psykiatri, Språk och kön, Språkutveckling, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickan ingen ser

Bloggaren och coachen Lotten Grape är mamma till två barn med särskilda behov. Här berättar hon om sina erfarenheter av utredningar och kamp för att hennes dotter skulle få rätt stöd. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickor med autism del 1

Flickor med autism är ofta mindre utåtagerande än pojkar och därför svårare att upptäcka. Detta gör att många flickor med autism inte fångas upp i tid och får sin diagnos sent i livet. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar hon om hur man kan upptäcka, förstå och stötta flickor med autism. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickor med autism del 2

Flickor med autism är vanligen mindre utåtagerande än pojkar och är därför svårare att upptäcka. Detta gör att många flickor med autism inte fångas upp i tid och får sin diagnos sent i livet. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar hon om hur man kan upptäcka, förstå och stötta flickor med autism. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Ett A-barns betraktelser

Förr i tiden delade man in barn i "A- och B-barn". Ordkonstnären och författaren Anna Planting-Gyllenbåga var under sin uppväxt var övertygad om att hon tillhörde gruppen "B-barn". Efter att ha fått sin autismdiagnos var det många pusselbitar som föll på plats. Med dikter och anekdoter berättar hon här om livet före och efter diagnosen. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Att ta på sig rätt glasögon

Är det verkligen så stora skillnader mellan flickor och pojkar i förskoleåldern? Gunilla Westman Andersson, specialpedagog och lektor, delar här med sig av sin forskning som fokuserar på flickor. Det finns tecken på autism även hos flickor om man bara vet vad man ska leta efter. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Skillnader i språkförmåga mellan pojkar och flickor med autism

Carmela Miniscalgo, logoped och docent, har följt barns språkutveckling under längre tid. Här redogör hon för sin forskning och berättar om vilka skillnader som finns mellan flickor och pojkars språk. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Omringad av lejon, del 1

Elever med autismspektrumtillstånd känner sig mindre delaktiga i skolan jämfört med sina klasskamrater. För många flickor med autism kan de sociala kraven i skolan vara rent övermäktiga. Specialpedagog Marita Falkmer utgår från forskning och praktisk erfarenhet och berättar här om hur man kan skapa en mer inkluderande skolmiljö. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Omringad av lejon, del 2

Elever med autismspektrumtillstånd känner sig mindre delaktiga i skolan jämfört med sina klasskamrater. För många flickor med autism kan de sociala kraven i skolan vara rent övermäktiga. Specialpedagog Marita Falkmer utgår från forskning och praktisk erfarenhet och berättar här om hur man kan skapa en mer inkluderande skolmiljö. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Att studera med asperger och ADD

Utåt sett verkade allting gå bra för Sara Bernmark. Hon studerade och verkade ha ett bra socialt liv. Men i verkligheten var det mycket som inte funkade. Till slut blev det för mycket och Sara försökte ta sitt liv. Här berättar hon om hur annorlunda det blev sedan när hon fick sina diagnoser, Aspergers syndrom och ADD, och fick rätt stöd. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Vad säger Socialstyrelsen

Det finns stora skillnader i vilket stöd som beviljas flickor och pojkar med autism. Här berättar Karin Flyckt, sakkunnig och samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, om undersökningar som myndigheten gjort om jämställdhet och hur de arbetar med frågan. Fokus ligger på just flickor och kvinnor med autism. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Konsten att fejka arabiska

När journalisten och författaren Lina Liman fick sin autismdiagnos som vuxen hade hon tillbringat sju år som patient inom psykiatrin. Hon hade mött nästan hundra läkare, tvångsvårdats och ordinerats starka mediciner. I självbiografin "Konsten att fejka arabiska" (2017) berättar hon om hur det är att leva med en diagnos så länge utan att veta om den och hur allt kan ändras av rätt stöd. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Lost in migration

Vad går förlorat i en flykt till ett annat land? Panelsamtal om hur det kan vara att slitas mellan två kulturer och inte känna att man hör hemma någonstans. Medverkande: Qaisar Mahmood, författare; Negra Efendic, journalist; Lejla Hastor, statsvetare och Nivin Yosef, statsvetare. Moderator: Ulrika K Engström. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Anna såld

När Anna var 13 år såldes hon mot sin vilja till flera män av en kompis som bara är ett par år äldre. Efter tumult i en lägenhet hos en 58-årig man kommer polisen till platsen. Det visar sig att en härva med våld, koppleri och prostitution måste utredas. Flickorna berättar att de brukar sälja sig och mannen erkänner att han brukar köpa sex. Ändå väljer åklagaren att inte väcka åtal. I många fall har ungas vittnesmål låg trovärdighet, vilket innebär att väldigt få åtalas och döms för sexuella övergrepp på barn. Men hur tänker och lever ett barn som inte blivit trott, när samhället valt att inte åtala förövaren? Anna berättar om sitt liv i dag, 4 år efter övergreppen.

Fråga oss