Titta

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Om UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Föreläsningar och samtal från konferensen "Flickor och kvinnor med autism". Inspelat den 29-30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism : Att studera med asperger och ADDDela
  1. Utåt sett fungerade jag bra.

  2. Jag hade studerat två år på KTH
    men det var mycket som inte funkade.

  3. Det blev bara mer.

  4. Jag glömmer aldrig när jag skulle få
    resultatet på min utredning.

  5. Jag fick gå in i ett rum - det var
    en sjuksköterska som hämtade mig-

  6. -och jag kom in i ett rum
    med fyra läkarstudenter-

  7. -en psykiatriker och en psykolog
    som satt runt mig så här.

  8. Och jag fick krypa ihop
    på en liten stol.

  9. Jag var livrädd
    och jag tänkte så här:

  10. "Hoppas, hoppas, hoppas
    att de inte..."-

  11. -"...att de inte har hittat nåt."

  12. Eller: "jag hoppas
    att de har hittat nåt", menar jag.

  13. För jag var så rädd
    att de skulle säga: "Du är bara lat."

  14. "Du har inte ansträngt dig.
    Det är det vi har kommit fram till."

  15. Men sen fick jag veta att jag har add
    och Aspergers syndrom.

  16. Då blev jag jättechockad.

  17. Jag visste inte ens att jag blev
    utredd för Aspergers syndrom.

  18. Så jag tänkte:

  19. "Oj. Det här ska jag inte berätta för
    nån. Det ska bara stanna hos mig."

  20. Och som ni märker...

  21. ...har det inte stannat så.

  22. Jag behövde ta några dagar
    och smälta det här.

  23. Det står 2014 för det var 2014.

  24. Jag var 24 år gammal.

  25. Anledningen till
    att jag gjorde utredningen-

  26. -var att jag några veckor tidigare-

  27. -blev inlagd på sjukhus
    för att jag hade försökt ta mitt liv.

  28. Jag tyckte inte att mitt liv funkade.
    Det var så otroligt svårt.

  29. Jag kunde inte förstå
    vad som var fel.

  30. Jag var helt slut och det fanns ingen
    plats för mig. Jag har ritat en bild.

  31. Så här kändes det som.

  32. Det här berget var livet.

  33. Jag kände att allt i mitt liv
    var som det här berget-

  34. -att alla moment var jättetunga
    och jättesvåra.

  35. Utåt sett fungerade jag bra.

  36. Jag hade studerat två år på KTH.

  37. Kungliga Tekniska Högskolan.

  38. Jag läser ett civilingenjörsprogram
    - medieteknik-

  39. -och tycker att det är
    ett jättespännande ämne.

  40. Men det var så mycket som inte
    funkade och det blev bara mer.

  41. Jag vågade inte berätta.
    Jag hade ingen att prata med-

  42. -och kunde inte förklara
    vad som inte funkade.

  43. Det var inte första gången
    det var svårt.

  44. I gymnasiet redan var det svårt.
    Jag har fått kämpa.

  45. I gymnasiet fick jag...

  46. Jag var ganska duktig i skolan
    och klarade mattekurserna bra.

  47. Men jag var helt slut
    och orkade nästan inte vara där.

  48. Men jag visste inte
    varför jag inte orkade.

  49. Jag kunde inte förklara eller
    säga nåt som kunde beskriva det.

  50. Så jag låtsades vara i skolan.
    Jag sa hej då till mina föräldrar-

  51. -och sen åkte jag buss och tåg
    ett tag, och sen åkte jag hem igen.

  52. Men inom mig har jag känt
    att det är roligt at lära mig saker.

  53. Jag lär mig för att jag är
    intresserad och vill förstå...

  54. ...hur olika saker fungerar.

  55. Så jag har ändå haft ett driv
    på nåt konstigt sätt.

  56. Jag klarade inte gymnasiet
    med fullständiga betyg, men...

  57. Tre år senare hade jag läst in det
    på Komvux, så det löste sig.

  58. Nu måste jag ta vatten.

  59. Men så började jag på KTH
    och det kändes helt otroligt.

  60. Jag tänkte
    att det som hade varit i gymnasiet-

  61. -det var bara då. Det var en svacka.

  62. Det är glömt. Nu har jag ny energi-

  63. -och kommer att vara med andra
    som också gillar matte och teknik.

  64. Så det kommer att funka jättebra.

  65. Men det gjorde det ju inte.

  66. Det var så mycket som var svårt.
    Arbetsmiljön var svår.

  67. Det var mycket nytt hela tiden.
    Varje ny kurs ska man lära sig-

  68. -hur den nya läraren
    vill att jag ska göra...

  69. Det var mycket runtomkring
    som tog mycket energi.

  70. De två första åren åt jag inte
    i skolan mer än kanske tre gånger.

  71. Jag vågade inte. Jag visste inte
    var jag skulle sitta och med vilka.

  72. Men när jag fick mina diagnoser...

  73. Visst, det var jättejobbigt i början
    och jag kände mig nästan sårad.

  74. Som att de hade stämplat mig
    som en annan människa än en vanlig.

  75. Och det kändes inte så himla bra.

  76. Men efter ett tag kunde jag bearbeta
    det och börja använda min nyfikenhet.

  77. Jag började vilja förstå vad det är
    som gör att det inte funkar för mig.

  78. Det ska jag försöka förklara för er.

  79. Här är en bild som ska förklara-

  80. -hur jag känner att det är
    att plugga på högskola.

  81. Man kan inte bara sätta en bubbla:
    "plugga på högskola".

  82. Det är jättemycket saker.
    Det här är bara en bråkdel.

  83. Jag ska ta till mig av
    kursinnehållet, ha med rätt saker-

  84. -äta lunch, hålla koll på tid och
    plats, svara på mail, sms och samtal-

  85. -och så ska jag vara social.

  86. Är det nåt jag har svårt för är det
    att hålla en massa saker i huvudet.

  87. Man ska kunna ha
    allt det där i huvudet samtidigt.

  88. Man ska kunna växla.

  89. På en föreläsning sitter man
    och lyssnar och tar till sig.

  90. Men sen är det paus. Då ska man in
    i nästa bubbla och vara social.

  91. Men jag är liksom kvar in ämnet-

  92. -så jag tycker att det är obekvämt.

  93. Det som jag har märkt när jag är
    trött och börjar må dåligt-

  94. -är att jag börjar låtsas. Inte
    medvetet, men jag blir som ett skal.

  95. Jag fokuserar på en sak.
    Då blir det så här.

  96. Jag är social.

  97. Jag tänker på hur jag ska vara-

  98. -hur jag ser ut som student.

  99. Det ska se ut som att jag är en
    student, men det är tomt inom mig.

  100. Jag får inte in nåt, jag leker bara
    student. Så jag slutar lära mig.

  101. Det tar sån energi för mig
    att få ihop alla bitar-

  102. -så det blir en sak.

  103. Det ser jag om jag tittar
    på mitt liv. Det har varit så.

  104. I perioder har jag varit social
    men inget annat har funkat.

  105. Eller så har det gått bra i skolan
    men jag har inte orkat nåt annat.

  106. Så har det funkat. En sak i taget.

  107. Så här skulle jag gärna vilja arbeta
    mot ett mål. Spikrakt fram-

  108. -och bara lägga jämn energi
    och så når jag det här målet.

  109. Många lyckas nog inte med det.
    Det här är mer en normal situation.

  110. Man får upp motivationen, sen sjunker
    den lite, sen ökar den mot slutet.

  111. För mig ser det mer ut så här.

  112. Det går upp och ner,
    jag får intresse för ämnen-

  113. -och sen går jag in i nåt
    jättemycket-

  114. -och så tappar jag
    och får slut på energi.

  115. Så där...

  116. Det är svårt att studera och få till
    det. Det handlar lite om tajming.

  117. Så här önskar man
    att kurserna vore upplagda.

  118. Det är jämnt fördelat - bubblorna
    är veckor, sen kommer tentan.

  119. Men jag tycker att det är så här.

  120. Och så lägger man till
    att jag har den här energin.

  121. För mig tar det lång tid att klara
    tentor. Det handlar om tajming.

  122. Visa perioder, perfekt.
    Min energi la sig rätt.

  123. Sen tajmades det
    och så fick jag till det.

  124. Efter att jag fick mina diagnoser-

  125. -har jag jobbat på ett nytt sätt
    med mig själv.

  126. I början tänkte jag: nu har jag
    en chans att vilja leva igen.

  127. Jag får ge det här nya
    som har dykt upp, en chans.

  128. Jag har plötsligt svar och förstår
    att det finns stöd att få.

  129. Jag hoppade av mina studier ett tag-

  130. -och sen lät jag det gå ett år.

  131. Jag bara vilade och målade
    och gjorde andra saker.

  132. Sen gick jag en ettårig utbildning
    på Ågesta folkhögskola.

  133. En informatörsinriktning
    för personer med autism-

  134. -där vi fick lära oss att informera
    och prata om vår autism.

  135. Första halvåret var det superjobbigt
    men på ett nytt sätt.

  136. På KTH var jag van vid att prestera
    och man ska mätas hela tiden.

  137. Jag frågade hela tiden:
    "Ska jag inte examineras i det här?"

  138. Men nej, det var bara min personliga
    inre utveckling.

  139. Vilket var jättebra.

  140. Men det var jättejobbigt för jag
    fick prata mycket om jobbiga saker.

  141. Det var jobbigt att ställa om
    och tänka om-

  142. -och börja förstå
    att det funkar annorlunda för mig.

  143. Jag kunde prata
    om de här jobbiga tiderna.

  144. Om min psykiska ohälsa
    och att jag inte ville leva mer.

  145. Men sen efter att ha pratat
    om de här sakerna i ett halvår-

  146. -märkte jag att det inte var jobbigt
    längre. Jag kan prata om det-

  147. -sen gå hem och prata om nåt annat.

  148. Jag hade börjat få distans till det
    och bearbetade det inom mig.

  149. Det var så himla skönt.

  150. Jag kunde använda min förmåga att bli
    nyfiken på saker i stället-

  151. -och öppet undersöka.

  152. Jag har haft stor nytta av det
    för att hitta lösningar-

  153. -och inte bli arg på mig själv
    för att jag måste kunna saker.

  154. Jag har märkt att jag är
    en sån här person. Jag förklarar.

  155. Jag önskar att världen och alla ämnen
    ser ut så här.

  156. Jag kan hitta en kärna
    och bryta ner det i mindre bitar-

  157. -tills det blir små bitar.
    Jag älskar när det ser ut så.

  158. Jag älskar programmering för att
    jag får tänka och jobba så.

  159. Så har jag alltid gjort, att försöka
    bryta ner och förstå saker.

  160. Ibland lite till överdrift, jag vill
    bryta ner till ännu mindre bitar.

  161. Till slut kan jag jättemycket
    om det här, men tentan var där borta.

  162. Jag skulle ju ha kunnat helheten.

  163. Sen har jag lärt mig
    att det ofta ser ut så här-

  164. -att ämnen inte är tvådimensionella.

  165. Vissa saker kan man kategorisera
    så här, andra så här.

  166. Vissa saker hör dit.

  167. I en kurs har de ändå slängt in det
    och jag förstår inte varför.

  168. Det där har jag fått jobba med
    så himla mycket.

  169. Det är inte min optimala bild
    av hur saker ska vara.

  170. Att det ofta ser ut så här.

  171. Men jag har nytta av att tänka så.
    När jag försöker få till-

  172. -min förståelse av ämnen-

  173. -börjar jag ändå bryta ner.

  174. När jag lär mig nåt så sitter det.

  175. Och jag lär mig det djupt.

  176. Det tar längre tid för mig att
    genomföra den här utbildningen-

  177. -men när jag väl klarar det-

  178. -upplever jag att jag kan det.

  179. När jag...

  180. ...hade pluggat färdigt utbildningen
    på Ågesta folkhögskola-

  181. -hade jag fått mycket mer energi.

  182. Jag hade fått vila och vara på ett
    ställe där jag inte hade känt krav.

  183. Det var jättepositivt för mig.

  184. Sen bestämde jag mig
    för att börja plugga igen.

  185. Då hade jag helt nya förutsättningar.
    Jag fick stöd från skolan.

  186. Jag hamnade i något som hette
    Rusta-projektet.

  187. Det var ett projekt på KTH-

  188. -där man stöttade
    personer med autism.

  189. Jag fick en mentor.

  190. Det var en annan student som har fått
    utbilda sig i att vara extra stöd.

  191. Vi ses en gång i veckan.
    Det funkar jättebra.

  192. Hon hjälper mig att bromsa när jag
    tycker att jag måste förstå mer.

  193. Hon säger: "Nej, det är inte det
    viktigaste just nu, du måste vidare."

  194. Det är jättebra.

  195. Sen är hon en social del av skolan.
    Vi äter lunch tillsammans.

  196. Det ger mig sammanhang.

  197. Vi har också en lokal på skolan
    som bara vi har tillgång till-

  198. -vi som har diagnoser.

  199. Dit kan man gå och äta lunch
    och studera mer i fred.

  200. Det är jättebra. Man tar bort
    lite av molnen, man gör dem färre-

  201. -så att jag kan fokusera
    på att plugga.

  202. Nåt som har gett mig väldigt mycket-

  203. -är att jag får träffa andra
    med diagnos.

  204. Som har förståelse för
    hur det funkar.

  205. Vi är ju jätteolika-

  206. -men det är nån kärna som är så skön.

  207. Med andra
    har jag haft svårt att förklara-

  208. -varför jag blir stressad och trött.

  209. Och att livet känns som ett maraton
    med alla de här bergen...

  210. Men att träffa andra med diagnos
    har gett mig...

  211. Jag kan sänka kraven eller känna mig
    mer nöjd med mig själv.

  212. Jag kan känna...
    Jag får det ju att funka ändå-

  213. -och jag behöver inte se allt
    som jag inte klarar.

  214. 2018...

  215. Nu mår jag mycket bättre
    än vad jag gjorde förut.

  216. Men det är fortfarande en utmaning.
    Jag pluggar i långsam takt.

  217. Det kommer att gå bra
    men det tar sin lilla tid.

  218. Men det är okej och känns okej. För
    ett år sen började jag bli stressad.

  219. Jag jämförde mig med mina kompisar.
    Alla andra som inte har diagnoser-

  220. -är färdiga med utbildningen. Jag
    kommer att behöva plugga i flera år.

  221. Eller i alla fall
    ett eller två år till.

  222. Men jag börjar känna att jag
    verkligen vill ha min utbildning.

  223. Ibland tänker folk:
    "Varför utsätter du dig för det där?"

  224. En civilingenjörsutbildning på KTH
    är inte lätt.

  225. Det är för att jag tror på mig själv.

  226. Jag kan och vill verkligen.

  227. Och jag tror att jag kommer att bli
    en bra ingenjör.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att studera med asperger och ADD

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Utåt sett verkade allting gå bra för Sara Bernmark. Hon studerade och verkade ha ett bra socialt liv. Men i verkligheten var det mycket som inte funkade. Till slut blev det för mycket och Sara försökte ta sitt liv. Här berättar hon om hur annorlunda det blev sedan när hon fick sina diagnoser, Aspergers syndrom och ADD, och fick rätt stöd. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autism, Autismspektrumstörningar, Elever, Kvinnor, Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med Aspergers syndrom, Psykiatri, Skolan, Studenter med funktionsnedsättning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickan ingen ser

Bloggaren och coachen Lotten Grape är mamma till två barn med särskilda behov. Här berättar hon om sina erfarenheter av utredningar och kamp för att hennes dotter skulle få rätt stöd. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickor med autism del 1

Flickor med autism är ofta mindre utåtagerande än pojkar och därför svårare att upptäcka. Detta gör att många flickor med autism inte fångas upp i tid och får sin diagnos sent i livet. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar hon om hur man kan upptäcka, förstå och stötta flickor med autism. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickor med autism del 2

Flickor med autism är vanligen mindre utåtagerande än pojkar och är därför svårare att upptäcka. Detta gör att många flickor med autism inte fångas upp i tid och får sin diagnos sent i livet. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar hon om hur man kan upptäcka, förstå och stötta flickor med autism. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Ett A-barns betraktelser

Förr i tiden delade man in barn i "A- och B-barn". Ordkonstnären och författaren Anna Planting-Gyllenbåga var under sin uppväxt var övertygad om att hon tillhörde gruppen "B-barn". Efter att ha fått sin autismdiagnos var det många pusselbitar som föll på plats. Med dikter och anekdoter berättar hon här om livet före och efter diagnosen. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Att ta på sig rätt glasögon

Är det verkligen så stora skillnader mellan flickor och pojkar i förskoleåldern? Gunilla Westman Andersson, specialpedagog och lektor, delar här med sig av sin forskning som fokuserar på flickor. Det finns tecken på autism även hos flickor om man bara vet vad man ska leta efter. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Skillnader i språkförmåga mellan pojkar och flickor med autism

Carmela Miniscalgo, logoped och docent, har följt barns språkutveckling under längre tid. Här redogör hon för sin forskning och berättar om vilka skillnader som finns mellan flickor och pojkars språk. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Omringad av lejon, del 1

Elever med autismspektrumtillstånd känner sig mindre delaktiga i skolan jämfört med sina klasskamrater. För många flickor med autism kan de sociala kraven i skolan vara rent övermäktiga. Specialpedagog Marita Falkmer utgår från forskning och praktisk erfarenhet och berättar här om hur man kan skapa en mer inkluderande skolmiljö. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Omringad av lejon, del 2

Elever med autismspektrumtillstånd känner sig mindre delaktiga i skolan jämfört med sina klasskamrater. För många flickor med autism kan de sociala kraven i skolan vara rent övermäktiga. Specialpedagog Marita Falkmer utgår från forskning och praktisk erfarenhet och berättar här om hur man kan skapa en mer inkluderande skolmiljö. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Att studera med asperger och ADD

Utåt sett verkade allting gå bra för Sara Bernmark. Hon studerade och verkade ha ett bra socialt liv. Men i verkligheten var det mycket som inte funkade. Till slut blev det för mycket och Sara försökte ta sitt liv. Här berättar hon om hur annorlunda det blev sedan när hon fick sina diagnoser, Aspergers syndrom och ADD, och fick rätt stöd. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Vad säger Socialstyrelsen

Det finns stora skillnader i vilket stöd som beviljas flickor och pojkar med autism. Här berättar Karin Flyckt, sakkunnig och samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, om undersökningar som myndigheten gjort om jämställdhet och hur de arbetar med frågan. Fokus ligger på just flickor och kvinnor med autism. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Konsten att fejka arabiska

När journalisten och författaren Lina Liman fick sin autismdiagnos som vuxen hade hon tillbringat sju år som patient inom psykiatrin. Hon hade mött nästan hundra läkare, tvångsvårdats och ordinerats starka mediciner. I självbiografin "Konsten att fejka arabiska" (2017) berättar hon om hur det är att leva med en diagnos så länge utan att veta om den och hur allt kan ändras av rätt stöd. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om musik

Hur använder du musik i tillvaron? Vad är musiken bra till? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss