Titta

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Om UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Föreläsningar och samtal från konferensen "Flickor och kvinnor med autism". Inspelat den 29-30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism : Omringad av lejon, del 1Dela
  1. Lärare, visade det sig, har
    en tendens att lita på föräldrarna-

  2. -om eleven ställer till lika mycket
    stök i klassrummet som hemma.

  3. Jag valde den här titeln...
    Jag kan berätta lite om mig själv.

  4. Jag är specialpedagog.

  5. Jag har jobbat i hundra nånting år
    som specialpedagog-

  6. -och har jobbat med barn och ungdomar
    med autism i hela mitt yrkesliv-

  7. -som specialpedagog
    i särskolan och resursgrupper.

  8. Sen gick jag en magisterutbildning
    och skrev en magisteruppsats-

  9. -som handlade
    om en inkluderande skola.

  10. Jag gjorde enkäter och pratade med
    föräldrar och elever och personal.

  11. I slutet av uppsatsen
    skrev jag några rekommendationer.

  12. Jag lämnade den till min arbetsgivare
    och till min förvåning säger de:

  13. "Det här ska vi försöka ta tag i
    och börja jobba med."

  14. Då tänkte jag
    "Det där med forskning..."

  15. "Det kanske kan göra skillnad."

  16. Så hade jag tur
    och fick börja forska-

  17. -och gjorde det
    på Norrköpings högskola-

  18. -och skrev min avhandling
    i handikappvetenskap där.

  19. Den handlade också om delaktighet
    för elever med autism.

  20. Nu jobbar jag i Australien, i Perth,
    i ett stort forskargäng-

  21. -som fokuserar på autism.

  22. Och vi tittar... Personligen tittar
    jag mer på tonåringar och vuxna.

  23. Men eftersom jag är praktiker,
    känner mig mycket som praktiker-

  24. -är jag så himla glad,
    för det vi gör är forskning-

  25. -som kommer från personer med autism
    och deras familjer och andra-

  26. -som säger
    att det här behöver vi forska om.

  27. Så det är fortfarande kul.

  28. Jag blev tillfrågad att prata
    om inkluderande strategier.

  29. Jag tänkte att jag fick titta på
    vad det finns för aktuell forskning.

  30. Jag kommer tillbaka till det,
    för jag blev lite deppad.

  31. Men jag fick också inspiration. Det
    här var ett citat som jag hittade:

  32. "I klassrummet känns det
    som att jag är omringad av lejon."

  33. Det var forskning kring hur flickor
    med autism upplevde sin skolgång.

  34. Det är därför det blev
    en lite dramatisk titel.

  35. Men jag tyckte
    att vi kanske behöver det.

  36. Vi behöver sparka igång oss lite.

  37. Vad vet vi om inkluderande skolor?

  38. Jag gjorde en sökning
    när det gäller aktuell forskning.

  39. Jag måste erkänna
    att jag blev lite deppad.

  40. Det är väldigt lite forskning gjord
    på inkluderande skolor.

  41. Det är mycket forskning på
    hur vi ska få elever att socialisera-

  42. -och hur vi ska få elever med autism
    att passa in och bla bla bla.

  43. Men väldigt lite på hur vi
    ska skapa en inkluderande skola.

  44. Det är fortfarande
    lite oklara definitioner kring det.

  45. Jag är... Mina barn hatar
    den här sidan av min personlighet.

  46. Jag är lite fixerad vid ord
    och hur vi använder ord.

  47. Och jag vill gärna att vi pratar om
    inkluderande skolor och verksamheter.

  48. Det har betydelse
    kring hur vi tänker.

  49. Att en elev är inkluderad
    kan vara väldigt bra.

  50. Man är inkluderad
    i ett sammanhang eller i en grupp.

  51. Men när vi pratar om att inkludera
    elever hamnar vi ofta lite snett.

  52. Vi pratar om vad vi ska göra med
    eleven så att vi kan inkludera den.

  53. Jag tycker att vi borde fokusera på
    att skapa en inkluderande verksamhet.

  54. Det visar sig
    i den forskning som jag hittar-

  55. -att attityder
    till inkluderande skolor...

  56. Det har betydelse
    hur man definierar det.

  57. Om man pratar om det som att vi
    måste titta på verksamheten-

  58. -och på organisationen är fler
    positiva till det. Och det är kul.

  59. Som jag sa,
    mest individfokuserad forskning-

  60. -men när man frågar lärare
    är de generellt positiva-

  61. -till idén om inkludering.

  62. Vad vet vi om inkluderande skolor
    och autism?

  63. I Sverige har vi sen 2008,
    om jag kommer ihåg rätt-

  64. -en funktionsrättskonvention om
    att elever med funktionsnedsättning-

  65. -ska ha rätt att få sin utbildning
    i inkluderande verksamheter.

  66. Men igen, så är det så att...

  67. Den forskning som finns
    fokuserar på eleven.

  68. Det finns en...

  69. Jag vet inte riktigt vad det är.
    Det finns en...ett problem-

  70. -i att vi har bestämt att skolor ska
    vara inkluderande, som en rättighet.

  71. Och det i sin tur har lett till,
    tror jag, att man inte utvärderar.

  72. Man utvärderar inte insatserna.
    "Det ska vara så, för det är bra."

  73. Men vi vet inte
    vad som gör det bra eller mindre bra.

  74. Det är väldigt lite
    utvärderingar gjorda.

  75. När man tittar på det lilla som finns
    ser man att elever med autism-

  76. -inte når sin potential,
    de underpresterar.

  77. Skolorganisationen tillåter dem inte-

  78. -att faktiskt nå sin fulla nivå
    eller komma så långt som de kan.

  79. Vi vet
    att jättemånga upplever mobbning.

  80. Men rapporter säger att i skolor som
    strävar mot att vara inkluderande-

  81. -ökar förståelsen för att människor
    är annorlunda, hos klasskamrater.

  82. Det finns rapporter
    som säger att stigma minskar-

  83. -och att det
    i alla fall ger förutsättningar-

  84. -för social och akademisk utveckling
    hos elever med autism.

  85. Ska vi ge upp nu, då?

  86. Jag sa så här... Jag har väldigt
    många vänner och kollegor här.

  87. I går sa jag: "Jag är lite nervös
    inför föreläsningen."

  88. "Det känns som att jag gjorde den här
    föreläsningen för 20 år sen också."

  89. Eller kanske till och med 25.

  90. Varför måste vi göra den igen?

  91. Men självklart ska vi inte ge upp.
    Det finns goda exempel.

  92. Det finns extremt många
    goda pedagoger, goda föräldrar-

  93. -som kämpar och skapar i alla fall
    fickor av inkluderande verksamhet.

  94. Jag pratade med många i går och vet
    att det händer jättemycket positivt.

  95. Jag kommer att knycka några
    av era ord, som vi pratade om i går.

  96. Man kan göra väldigt mycket saker.

  97. Det här är ett exempel
    från en artikel-

  98. -när man satsade mycket
    på att göra en skola-

  99. -neuropsykiatriska
    funktionshinder-säkrad.

  100. Det var ett jättekonstigt ord,
    men okej.

  101. Sen hittade jag en artikel,
    en studie-

  102. -som försökte lansera
    vad det är som behövs-

  103. -för att skapa en inkluderande skola.

  104. De pratade om organisatorisk mättnad.
    Jag gillade den idén.

  105. Jag fick kolla vad en mättad lösning
    är. Finns det nån kemilärare här?

  106. En? Jag ber om ursäkt i förväg.
    Det är inte mitt område.

  107. Men det är... Det enklaste exemplet
    är om man häller socker i vatten.

  108. När man har hällt i tillräckligt
    mycket kan det inte lösa sig längre.

  109. Då blir det kvar socker på botten.

  110. Då har man fyllt på så mycket att
    vattnet är så sockrat som det kan.

  111. Väldigt vetenskaplig beskrivning,
    eller hur?

  112. Men hur skapar man en mättad lösning
    för en inkluderande skola?

  113. Här kommer vi att glida lite
    från grundbegreppet.

  114. Är det så att det alltid
    är ett ämne man mättar med?

  115. Ja, men det är bra. Vi säger...
    Vi struntar i det.

  116. I en organisatorisk skola behöver vi
    en mängd olika komponenter.

  117. Vi behöver en mängd olika ämnen,
    men alla behöver genomsyra-

  118. -och vara förankrade
    i organisationen.

  119. Jag tänkte bygga föreläsningen kring
    hur vi skapar en mättad lösning-

  120. -för en inkluderande skola.

  121. När jag pratar om ingredienserna-

  122. -är det forskning, mina erfarenheter-

  123. -och min tolkning
    av hur man kan se på komponenterna.

  124. Naturligtvis är det så
    att varje ingrediens-

  125. -innehåller jättemånga aspekter-

  126. -och jag kan bara ytligt beröra några
    som jag tycker är extra viktiga.

  127. Men det finns ju
    väldigt mycket information att få-

  128. -kring de olika ingredienserna.

  129. Okej. Vad är den första ingrediensen?

  130. Den första ingrediensen
    är en positiv grundsyn.

  131. Om man ska skapa en inkluderande
    skola måste man vilja ha en.

  132. Och det måste man vilja ha
    genom hela verksamheten.

  133. Man måste ha en skolledning
    som vill ha en inkluderande skola.

  134. Man måste tillsammans fundera på:
    Hur skapar vi en positiv grundsyn?

  135. En sak som man gör
    är att man förmedlar positiva saker.

  136. Man är uppmärksam på hur man pratar-

  137. -om elever,
    till elever, till föräldrar.

  138. Man är uppmärksam
    på hur snacket går i personalrummet.

  139. Man är uppmärksam
    på när man tar kontakt med föräldrar-

  140. -och kring vilka ärenden
    man tar kontakt.

  141. Det innebär inte
    att man ignorerar svårigheter.

  142. Precis som vi hörde i går,
    när Lotten pratade:

  143. Det är ingen som vinner på att vi
    ignorerar svårigheter hos elever-

  144. -och säger att man bara
    ska se det positiva-

  145. -eller starka sidor och intressen.

  146. Men när vi tittar på svårigheter
    är fokus på hur vi kan överkomma dem-

  147. -hur vi kan kompensera, hur vi
    kan underlätta, hur vi kan anpassa.

  148. Om man går till min egen fixering vid
    ord, så är det faktiskt så att...

  149. Det är viktigt att hjälpa varandra
    att vara uppmärksamma på det.

  150. Jag vet bara från när jag jobbade
    i skolor här i Sverige-

  151. -att det är väldigt lätt
    att mellan kollegor komma in i:

  152. "Du vet, den eleven,
    de föräldrarna..."

  153. Man skapar en negativ tankeram
    kring eleven och föräldrarna.

  154. Jag tror att vi måste ha mod.
    - Nu lånar jag ditt ord, Ulrika.

  155. Vi måste ha mod att säga: "Hur
    pratar vi om eleven? Är det okej?"

  156. I många skolor har vi studenter
    som är där och praktiserar.

  157. Vad skolar vi in dem i?
    Vi måste fundera på-

  158. -hur vi skapar en positiv grundsyn.
    Det har att göra med hur vi pratar-

  159. -när vi tar kontakt och
    hur vi förmedlar saker i klassrummet.

  160. Jag kommer
    att komma tillbaks till det.

  161. Det man vet, i de få studier som
    har gjorts om inkluderande skolor-

  162. -säger man
    att i de skolorna uppmärksammar-

  163. -uppmuntrar och firar man olikheter.

  164. Hos elever, hos personal, i vad
    som händer, i hur man löser saker-

  165. -i hur man gör olika saker.

  166. Jag tycker
    att det är nåt att sträva efter.

  167. Uppmärksamma,
    uppmuntra och fira olikheter.

  168. Det finns studier som säger att...

  169. ...för elever med autism är
    lärarkontakter övervägande negativa.

  170. Jag gjorde observationer i klassrum
    när jag gjorde en av mina studier.

  171. Och faktiskt rätt många gånger
    fick jag gå fram till läraren-

  172. -och/eller elevstödspersonalen
    eller assistenten och säga:

  173. "Har du tänkt på en sak?
    Du står här"-

  174. -"och eleven med autism
    sitter där borta"-

  175. -"och ungefär var tredje minut
    ropar du 'Nu måste du sitta stilla!'"

  176. "'Nej, nu får du sluta med det där'
    'Lägg ner pennan nu!'"

  177. "'Hur många gånger ska...' Vad
    förmedlar vi till de andra eleverna?"

  178. "Vad förmedlar vi att det är okej
    att säga till den här eleven?"

  179. Man gjorde en studie där man
    uppmärksammade lärare på det här.

  180. "Ofta när du talar till din elev är
    det negativt. Kan vi ändra på det?"

  181. Och det kunde man, när man
    hade fått stöd att se det här.

  182. Men det som hände var att kontakten
    med eleven minskade radikalt.

  183. Man pratade inte ens med eleven.

  184. Det räcker inte att ha mindre
    negativa kontakter med eleven.

  185. Vi måste öka
    de positiva kontakterna med eleven.

  186. Det finns en hel del studier
    som säger att vi skolpersonal-

  187. -måste ta ansvar
    för den sociala miljön.

  188. Jag kommer tillbaks till det.
    Vi är modeller för de andra eleverna.

  189. Jag ska introducera Jacinta,
    en bekant till mig från Perth.

  190. Hon är nu 20 plus.

  191. Det här är en artikel som
    har varit publicerad på vår hemsida.

  192. Hon fick diagnosen när hon var 14.
    Hon var en av de tysta flickorna-

  193. -som inte gjorde
    så mycket väsen av sig.

  194. Men det hon kommer ihåg från sin
    skoltid är att lärare sa till henne:

  195. "Du kommer aldrig att..."
    "Du kommer aldrig att kunna det."

  196. "Du kommer aldrig att klara..." "Du
    kommer inte att kunna ta en examen."

  197. Två saker specifikt: "Du kommer
    aldrig att klara att ta en examen."

  198. "Du kommer att vara beroende
    av andra hela livet."

  199. Så en inkluderande skola,
    om vi har en positiv grundsyn-

  200. -har en omgivning som accepterar och
    respekterar personer för dem de är-

  201. -i stället för att försöka passa in
    dem i en norm de inte är bekväma med.

  202. Precis som Anna sa i går.
    "Jag måste få vara mig själv."

  203. "Jag måste få vara den jag är
    och bli respekterad och uppskattad."

  204. Och vi måste, jag tror att det...

  205. Igen. Jag vet inte hur många gånger
    jag kommer att säga det.

  206. Det handlar om att forma systemet.

  207. Inte i första hand
    forma eleverna till nåt-

  208. -som de sen kommer att ha oerhört
    stora svårigheter att leva med.

  209. Nästa ingrediens...

  210. Utbildning.

  211. Det här är ju helt fel forum,
    det är ju därför ni är här.

  212. Men det är
    en otroligt viktig ingrediens.

  213. I de studier där man tittar på
    vad det är som bidrar-

  214. -till att skapa en inkluderande skola
    så är att all personal-

  215. -har åtminstone
    en grundläggande kunskap-

  216. -om neuropsykiatriska funktions-
    nedsättningar oerhört viktigt.

  217. Och då menar jag all personal.

  218. All skolpersonal. För när vi pratar
    om en inkluderande skola-

  219. -så handlar det i första hand
    inte om undervisning.

  220. Det handlar om hela skolupplevelsen
    för eleven och elevens familj.

  221. Så utbildning är oerhört viktigt.

  222. Karolinska institutet gjorde
    en stor studie för inte så länge sen.

  223. "Inclusio" heter den,
    finns tillgänglig på nätet.

  224. De frågade nästan 5 000 skolanställda
    på 68 olika skolor i Sverige-

  225. -om en massa saker
    om att skapa en inkluderande skola.

  226. De frågade om utbildning.

  227. Och om man tittar
    på gruppen skolpersonal som helhet-

  228. -så säger knappt 6 %
    att deras grundutbildning-

  229. -förbereder dem för att möta elever-

  230. -med neuropsykiatriska
    funktionsnedsättningar.

  231. Jag ska läsa lite siffror.
    Det är inget fredagsmys, det här.

  232. 5 % av skolledningen säger att
    deras grundutbildning förbereder dem.

  233. Lite drygt 14 %
    av specialpedagogerna-

  234. -lite drygt 13 % av speciallärarna-

  235. -lite drygt 7 % av fritidspedagogerna
    och 20 % av elevhälsopersonalen-

  236. -säger att grundutbildningen
    förbereder dem-

  237. -för elever med neuropsykiatriska
    funktionhinder. It's not good enough.

  238. Det räcker inte.
    Här måste det göras nåt.

  239. Om jag nu ska blanda in lite Utopia
    i det här, i den här presentationen-

  240. -så i min utopiska framtid-

  241. -är det så att i grundutbildningen...
    Som vi hörde i går-

  242. -av Gunilla som undervisar
    i specialpedagogik.

  243. I lärargrundutbildningen,
    om vi ska ha en inkluderande skola-

  244. -så kan ju inte inkluderande
    strategier vara en separat kurs.

  245. Det måste ju finnas inbakat
    i varje enskild kurs.

  246. Allt man läser
    måste ju handla om hur...

  247. -hur vi jobbar med inkluderande
    strategier i det här området.

  248. Annars kommer vi ju inte vidare.

  249. Sen är det ju väldigt många
    som kompletterar sin grundutbildning.

  250. I rapporten säger man att många har
    en kompletterande högskoleutbildning.

  251. Totalt i hela gruppen
    är det drygt 14 %.

  252. Men av grundskole- och gymnasielärare
    är det 5-10%-

  253. -som har kompletterande utbildning.
    För skolledarna är det 13 %.

  254. Har vi extrem tur är det några
    som har fått det i grundutbildningen-

  255. -och andra som har kompletterat,
    då kommer vi upp i 18 %.

  256. Men jag misstänker att
    det överlappar, så det är väldigt få.

  257. Och när vi vet... Det finns
    väldigt mycket som tyder på-

  258. -att om inte skolledarna är med
    och är kunniga-

  259. -då är det väldigt svårt
    att skapa en inkluderande skola.

  260. Så vi måste göra nånting mer.

  261. Och vad kan man göra?
    Man kan göra det ni gör nu.

  262. Det finns mycket resurser
    och bra material.

  263. Men i en inkluderande skola
    måste man satsa på fortsatt lärande.

  264. Vi måste fortsätta att utbilda oss
    och måste göra det kontinuerligt.

  265. Kostar inte det pengar, då?

  266. Jo. Visst gör det det. Men jag tror
    att det kostar ännu mer-

  267. -och saker som är värdefullare
    än pengar att inte göra det.

  268. Men om vi utbildar hela
    skolpersonalen har vi väl gjort vårt?

  269. Nej. Det är nåt
    som vi behöver göra kontinuerligt.

  270. Vi behöver uppdatera våra kunskaper,
    men vi behöver också...

  271. ...aktualisera gamla kunskaper.

  272. Jag brukade alltid...

  273. När jag jobbade på
    Utbildningscenters utbildningar-

  274. -började jag alltid med att säga att
    kunskap är som en liten glaskula...

  275. Ni vet en sån här liten snökula.
    Vet ni vad jag pratar om?

  276. Om man inte har rört kulan på länge
    ser man bara ett litet hus.

  277. Eller en tomte eller Eiffeltornet,
    eller var man nu köpte den.

  278. Men om man skakar den
    virvlar det snöflingor.

  279. Då ser det annorlunda ut.
    Då påverkar kunskapen bilden.

  280. Vi måste skaka om våra kunskaps-
    snökulor med en viss regelbundenhet-

  281. -för att kunskapen ska vara aktuell.

  282. När den är aktuell och vi reflekterar
    över den i vårt dagliga jobb-

  283. -agerar vi utifrån vår kunskap och
    förstår saker utifrån vår kunskap.

  284. En annan sak med utbildning...
    Jag har jobbat i skolan i många år.

  285. Jag har varit på många studiedagar.

  286. Ibland får jag en känsla av att de
    är ett exempel på randomness.

  287. Man får en studiedag i det, en i det
    och en i det. Det finns ingen linje.

  288. För många skolor
    vore det mer kostnadseffektivt-

  289. -att satsa på en sammanhängande
    utbildning i inkluderande strategier.

  290. Det jag också tror är viktigt
    med den fortsatta utbildningen-

  291. -är att nån kommer till mig
    och säger:

  292. "Du var på utbildningen."
    eller "Vi tog hit föreläsaren".

  293. "Vad har du gjort med det?
    Vad gör du nu?"

  294. Vi måste avkrävas ansvar. Jag har
    suttit på så många studiedagar-

  295. -och sen har ingen frågat vad jag gör
    med den kunskap jag har fått.

  296. Eller krävt att se
    att jag har förvaltat den.

  297. Det är också ett ansvar
    för organisationen.

  298. Jag gjorde en studie i Norrköping
    och tror att det håller fortfarande.

  299. Efter diskussionerna i går kväll-

  300. -är jag ganska säker
    på att det håller.

  301. Det är jättefarligt
    med okunniga lärare.

  302. Men också med lärare som har jobbat
    länge och tror att de kan allt.

  303. Räcker det inte med erfarenhet?
    Sunt förnuft?

  304. Det har jag hört ofta. "Det räcker
    med sunt förnuft." Nej, tyvärr.

  305. Det gör inte det.
    Sunt förnuft är ingen pålitlig guide.

  306. Jag var tvungen att googla.
    Hur definierar man "sunt förnuft"?

  307. En sak som kom upp
    var faktiskt Skolverket-

  308. -som skrev "sunt förnuft skulle man
    kunna säga är beprövad erfarenhet."

  309. Men vad är beprövad erfarenhet?

  310. Jo, det är erfarenheter
    som har utövats-

  311. -och prövats och utvärderats.

  312. Det räcker inte med lärare som säger:
    "Det här tycker jag är bra."

  313. Det måste ha utvärderats
    för att se att det faktiskt fungerar.

  314. Det finns skolor som säger: "Vi
    behöver inga specifika riktlinjer"-

  315. -"för vi ser alla barn som individer
    och bemöter alla individuellt."

  316. Det låter jättefint. Men jag är
    ledsen, jag tycker inte det räcker.

  317. Vi måste ha kunskap
    för att bemöta barn individuellt.

  318. Därför att det vi ser,
    om vi inte har kunskap-

  319. -att sätta in det i ett sammanhang
    eller förståelsegrund-

  320. -så kan vi inte
    bemöta det barnet individuellt.

  321. Det kan vara så många orsaker
    till vad vi ser.

  322. Utan kunskap kan vi inte bemöta
    det barnet individuellt.

  323. Så tyvärr... Eller inte tyvärr.
    Hurra, vi måste ha kunskap-

  324. -och vi måste fortsätta att
    skaffa oss kunskap kontinuerligt.

  325. Vad ska vi ha för kunskap, då?

  326. Det spelar ingen roll
    om jag tittar på forskning-

  327. -eller frågar personer med autism
    eller frågar föräldrar.

  328. Det är så givet. Vi måste ha kunskap
    så att vi kan förstå personen.

  329. Och för att förstå personen måste vi
    förstå funktionsnedsättningen-

  330. -och hur den påverkar
    just den här personen.

  331. När vi träffar elever med autism...

  332. Det är ju så löjligt självklart.
    Men det finns inte alltid där.

  333. De har ett annat sätt att kommunicera
    och annorlunda perception.

  334. Ett annat sätt att tänka och förstå.

  335. Och det är det vi måste kunna
    nånting om och lära oss nånting om-

  336. -för att faktiskt
    kunna bemöta personen.

  337. Jag tycker
    att när jag var ute och handledde...

  338. ...vilket jag gjorde väldigt mycket,
    var en av de största utmaningarna-

  339. -för lärare och skolpersonal-

  340. -att komma ihåg att den här eleven
    - och särskilt flickorna-

  341. -den här flickan
    har en funktionsnedsättning.

  342. Därför att det syns inte utanpå.

  343. Som Anna sa: "Vad bra det
    skulle vara om det syntes utanpå."

  344. Men det syns inte. Och särskilt
    flickorna är väldigt bra på att...

  345. ...se till att det inte syns.
    Och då krävs det ännu mer hos oss-

  346. -att faktiskt komma ihåg
    att den här personen-

  347. -även när hon sitter
    och ser ut att hantera situationen-

  348. -och ler
    och inte ställer till nånting-

  349. -har en funktionsnedsättning som jag
    måste förhålla mig till. Alltid.

  350. Den finns alltid där.

  351. Jag mötte... Säg att det är
    annorlunda nu, ni som handleder.

  352. Men jag mötte ganska ofta...

  353. ...skolpersonal som sa: "Ja, Marita.
    Jättebra. Vi hör vad du säger."

  354. "Vi har gjort det här. Men vi
    kan ju inte anpassa hela tiden."

  355. Det händer aldrig nu för tiden, va?

  356. Det är faktiskt... Det är faktiskt så
    att vi måste anpassa hela tiden.

  357. Vi kan inte låtsas att
    funktionsnedsättningen inte finns-

  358. -i vissa miljöer eller situationer.

  359. Den finns där alltid. Och det måste
    vi jobba aktivt med att komma ihåg.

  360. Vi måste få hjälp av varann att komma
    ihåg det, för det är lätt att glömma.

  361. Och vi hörde också i går att...

  362. Svenny pratade om att autism är svårt
    att förstå. Det är svårt att förstå.

  363. Vi behöver aktivt jobba
    med att förstå-

  364. -vad innebär det för eleven
    när det gäller hennes tänkande-

  365. -när det gäller kommunikation,
    socialt samspel, sinnesupplevelser?

  366. Och vi måste också ha med oss
    det som Svenny pratade om:

  367. Att det finns andra tillstånd
    att ta hänsyn till.

  368. Jag träffar och har ganska
    mycket kontakt med unga vuxna...

  369. De jag träffar i Australien vill att
    jag ska säga att de är "austistic".

  370. Så autistiska vuxna.

  371. Många kvinnor.

  372. Jag känner inte en enda som inte har
    otroligt mycket symptom från stress-

  373. -ångest... "Anxiety", är det ångest?

  374. Ångest...som påverkar
    deras vardag hela tiden.

  375. Mycket av det är sånt som byggs upp.

  376. Om vi inte gör nåt tidigt
    riskerar vi att det bara byggs på.

  377. Så vi måste känna till
    att det här finns med i bilden.

  378. Jag läste i en svensk tidning för
    nån månad eller ett par månader sen.

  379. Nu ska jag inte bli politisk,
    men det var ett politiskt parti-

  380. -som gick ut och sa,
    faktiskt föreslog-

  381. -att alla rektorer och pedagoger
    skulle utbildas i specialpedagogik.

  382. Var man än står politiskt tycker jag
    att det var ett himla bra förslag.

  383. Det finns ibland ett motstånd,
    tycker jag...

  384. Det kanske finns fortfarande.
    Att inte sätta etiketter på personer.

  385. Diagnoser sätter etiketter
    på personer.

  386. Men jag vill hellre att du har rätt
    etikett på mig än en massa felaktiga-

  387. -som "jobbig", "besvärlig",
    "lat", "stökig" eller var det nu är.

  388. Tack.

  389. Vad vet man om det här?
    Jo, vi måste försöka förstå-

  390. -hur den här eleven fungerar.

  391. Men för att vi ska göra det
    måste vi få tid och utrymme.

  392. Vi måste få tid att träffas
    i personalgruppen.

  393. Vi måste få tid att diskutera
    hur vi ska göra.

  394. Och då, igen,
    krävs stöd från skolledningen.

  395. Vi har pratat om det
    och kommer tillbaks till det igen.

  396. Det krävs extra mycket tid
    många gånger när det gäller flickor-

  397. -eftersom de har den här förmågan
    att dölja sig.

  398. Vi kommer tillbaks till det
    massor av gånger, tror jag.

  399. Jag gjorde en litteratursökning
    för en tid sen-

  400. -och tittade på allt jag kunde hitta-

  401. -om vad föräldrar sa
    om inkluderande skola.

  402. Egentligen behöver jag inte
    säga nånting om den här studien.

  403. Lotten sa allt i går.
    Det är väldigt bekvämt att stå här-

  404. -och säga att det redan är sagt.

  405. Eller hur? Du sa allt i går. "Vad
    säger föräldrarna?" Du summerade det.

  406. I det här fallet
    är det nästan 2 000 föräldrar-

  407. -som står i kör bakom dig-

  408. -och säger vad vi vill ha
    av en inkluderande skola.

  409. Jo, vi vill ha en god relation
    med lärare och skolpersonal.

  410. Skolupplevelsen
    för elever med autism-

  411. -och alldeles särskilt
    för flickor och deras föräldrar-

  412. -står och faller på relationen
    till lärare och skolpersonal.

  413. Vad vill man? Man vill
    att vi ska lyssna på er föräldrar-

  414. -därför att vi behöver veta:
    Hur påverkas det här barnet?

  415. Föräldrarna vill
    att vi ska vara intresserade.

  416. "Men vad roligt.
    Berätta för mig. Jag vill veta."

  417. De vill att vi ska respektera deras
    kuns... Det här känns så himla...

  418. ...onödigt att jag ska behöva
    säga det här fortfarande.

  419. De vill att vi ska respektera
    deras erfarenheter-

  420. -upplevelser och kunskap.

  421. Och de vill att vi ska agera
    och göra nånting.

  422. Sen gjorde jag tillsammans med en
    kollega, en autistisk kollega som...

  423. ...ansvarar
    för våra "social media"-kontakter-

  424. Jag bad honom: "Kan inte du
    be alla dina autistiska vänner"-

  425. -"om vad jag säga på en föreläsning
    om inkluderande strategier."

  426. Jag fick jättemånga svar.

  427. Och en sak som kom igen var det här:
    Kontakten med läraren.

  428. En person summerade det väldigt bra,
    tycker jag.

  429. "Be kind." Var snäll.

  430. Var vänlig.

  431. När man tittar på forskning
    och vad som finns...

  432. Jag är lösningsorienterad och vill
    veta vad inkludering kan leda till.

  433. Men man tittar ju också på hinder.
    Och hinder för en inkluderande skola-

  434. -är faktiskt att man
    inte samarbetar med föräldrar.

  435. Man vet att om vi engagerar
    föräldrarna i skolupplevelsen-

  436. -så når vi längre.

  437. Men få rapporterar
    att de har fått vara engagerade-

  438. -när det gäller att sätta mål,
    att diskutera åtgärder-

  439. -och fundera på hur vi utvärderar
    om det funkar eller inte?

  440. Dit behöver vi nå
    i inkluderande skolor.

  441. Det här är Jeanette Purkis.
    Hon är en fantastisk föreläsare-

  442. -och har skrivit flera böcker,
    bland annat en om...

  443. ..."mental health" och "autism".

  444. Hon har skrivit en bok om hur man
    kan hjälpa flickor, tror jag...

  445. ...att bygga upp självkänsla
    och självförståelse.

  446. Men hon skriver varje dag
    en sån här meme eller en slogan.

  447. Jag frågade
    om jag fick använda den här.

  448. Hon har sagt ett bra tag:

  449. "Borde vi inte ha kommit förbi
    'autism awareness'"-

  450. -"och kommit förbi en medvetenhet
    om vad autism innebär?"

  451. "Vi borde ha kommit till förståelse"-

  452. -"vänskap, respekt och accepterande."

  453. Vi måste pusha det där lite mer.

  454. När jag ser den där... Jag får
    konstiga idéer, jag är så gammal.

  455. När jag först såg den dök
    den här Björn Afzelius-låten upp.

  456. "Hör ni att vi ropar
    att det räcker nu?"

  457. Det räcker med "awareness", vi måste
    komma vidare, till förståelse.

  458. Som jag sa, när det gäller flickor,
    är det så, och det har vi redan hört-

  459. -att föräldrarnas kompetens ignoreras
    ännu mer än när det gäller pojkar.

  460. Lärare, visade det sig, har
    en tendens att lita på föräldrarna-

  461. -om eleven ställer till lika
    mycket stök i klassrummet som hemma.

  462. Men om eleven
    inte ställer till lika mycket-

  463. -då hamnar vi i den situationen
    som vi hörde om i går.

  464. Skolpersonal har en tendens
    att gå utifrån vad de ser.

  465. Vilket är naturligt. Det är svårt
    att förstå sånt som man inte ser.

  466. Det handlar om att bygga förtroende
    mellan föräldrar och skolpersonal-

  467. -och våga lita på att det föräldrarna
    berättar för oss är riktigt.

  468. Och vi måste också förstå,
    det tror jag vi alla gör-

  469. -hur det här med energi fungerar.
    Vi vet ju allihop-

  470. -att om jag använder all min energi
    under en period av dagen-

  471. -så finns det ingen energi kvar
    och då blir mitt beteende annorlunda.

  472. Och om föräldrarna rapporterar
    att eleven har det urjobbigt hemma-

  473. -måste ju min slutsats bli att vi har
    lagt beslag på all energi hos eleven.

  474. Ingen kan fungera så i längden.
    Vi måste ha en balans-

  475. -i hur mycket energi vi gör av med
    och att vi får tillbaks energi.

  476. Och vi tenderar att ställa
    större sociala krav på flickor-

  477. -så att de måste anstränga sig
    ännu mer. Vi hörde i går...

  478. Det finns en del forskning, men
    framförallt personliga berättelser-

  479. -som säger:
    "Jag maskerar, jag agerar."

  480. "Jag anstränger mig så mycket
    att passa in och inte sticka ut."

  481. Och det kräver så otroligt mycket,
    både kognitivt och emotionell energi.

  482. Så det är inte så konstigt att skolan
    dränerar flickorna mer än pojkarna.

  483. Vilket innebär att de som upptäcker
    att flickan behöver mer stöd tidigt-

  484. -är föräldrarna. Vi måste lyssna,
    annars gör vi inga åtgärder i tid-

  485. -och då hamnar vi i utbrändhet
    hos eleverna och dit vill vi inte nå.

  486. Vi behöver göra en kartläggning och
    titta på områdena för att förstå dem.

  487. Enligt grundskoleförordningen-

  488. -ska elever som har behov
    av särskilda stödåtgärder utredas.

  489. Den utredningen
    ska ge tillräckliga kunskaper-

  490. -för att vi ska kunna göra
    de åtgärder som krävs.

  491. Så vi måste göra
    en ganska noggrann kartläggning.

  492. Och det är ju så
    att vi vet att autism-

  493. -eller neuropsykiatriska
    funktionsnedsättningar ser olika ut.

  494. Så vi behöver göra det
    för varje elev.

  495. En jätteutmaning för skolpersonalen
    är elevens ojämna utvecklingsprofil.

  496. Det är så jättelätt
    att se det som eleven kan-

  497. -och tycka att de ska prestera
    på samma nivå inom alla områden.

  498. Vilket vi vet,
    det är inte så det fungerar.

  499. Och vi vet, om en person har autism-

  500. -så vet vi att personen
    har en nedsättning... Alltså, igen.

  501. Vi vet att den har en nedsättning
    i kommunikation och socialt samspel.

  502. Vi vet att personen har svårigheter
    med exekutiva funktioner-

  503. -förändringar, flexibilitet.

  504. Där måste vi alltid tänka
    kring åtgärder och anpassningar.

  505. Jag går tillbaks till
    Inclusio-rapporten. Vad händer i dag?

  506. Av alla de här nästan 5 000
    svarade 72 %-

  507. -att de rekommendationer
    som kommer med diagnosen-

  508. -inte ligger till grund
    för stödåtgärder.

  509. 72 % svarade att det inte är tydligt-

  510. -vem som har ansvar
    för planeringen av stöd.

  511. 70 % svarade att skolan
    gör inte en...

  512. ...autismspecifik kartläggning
    av svårigheter.

  513. 75 % får inte återkommande möjlighet
    att diskutera innehållet i stödet.

  514. 9 av 10 säger
    att kompletterande stödinsatser-

  515. -i form av assistanstimmar eller sånt
    som eleven behöver-

  516. -inte finns på plats.

  517. 63-70 % säger-

  518. -att vardagliga anpassningar
    genomförs inte utan svårigheter.

  519. 75 % säger
    att man inte förbereder övergångar-

  520. -mellan klass eller skola
    på ett individuellt sätt.

  521. Vad säger vi om det?
    It's not good enough.

  522. Här måste nånting hända. Och igen,
    väldigt mycket skolledaransvar.

  523. Det finns material.
    Det här är bara några exempel.

  524. Vi kan använda material
    för att göra goda kartläggningar.

  525. Skolkompassen och Förskolekompassen
    tycker jag är bra material.

  526. Det finns massor av bra böcker
    för att få stöd och hjälp-

  527. -kring anpassningar
    och inkluderande arbetssätt.

  528. Utbildningscenter Autisms fantastiska
    pedagoger sitter här. Ställ er upp.

  529. Annika, Ulrika...
    Ställ er upp, allihop.

  530. Och så går ni till dem på rasten
    och frågar vad ni ska göra.

  531. Fantastiska resurser.

  532. Vi är fortfarande
    på samma ingrediens-

  533. -men den här
    har väldigt många dimensioner.

  534. Den fysiska miljön.

  535. Jag är säker på
    att ni allihop vet att i DSM-5-

  536. -så finns över- och underreaktion
    på sinnestimuli med som kriterium-

  537. -för att få diagnosen
    autismspektrumtillstånd.

  538. Vad betyder "kriterium"?

  539. Nån som vet?
    Ni vet, men ingen vågar svara.

  540. Nåt som måste finnas där
    för att diagnosen ska ställas.

  541. Alltså kan vi utgå ifrån
    att eleven har nånstans...

  542. ...nåt annorlunda sätt
    att hantera sinnesintryck.

  543. Jag hade googlat bilder av klassrum,
    men jag fick inte visa det.

  544. Så jag fick köpa den här bilden
    i stället. Men vad jag vill säga...

  545. Man går in i ett klassrum och
    tar på sig glasögonen för sinnes...

  546. Alltså att man överreagerar
    på sinnesintryck. Vad ser vi då?

  547. Väldigt många klassrum
    är väldigt visuellt stökiga-

  548. -och visuellt... Alltså, man kan...

  549. Gå in i varandras klassrum-

  550. -och titta med känsliga ögon
    och se hur det ser ut.

  551. När jag jobbade
    på en skola i Norrköping-

  552. -så hade vi en grupp med flickor där.
    Många av dem var väldigt kreativa.

  553. De gjorde fantastiska saker
    och ville sätta upp dem på väggarna.

  554. Det blev mycket på väggarna,
    men de själva hade ju satt upp det.

  555. Men vi ville vara säkra, så vi
    gav dem lite frågor på ett formulär.

  556. -och sa "Titta er omkring.
    Är det okej i klassrummet?"

  557. Plötsligt säger en av tjejerna
    "Nej, det är för mycket."

  558. Men det hade byggts upp långsamt.
    Vi måste kolla det kontinuerligt.

  559. Skolor
    är en oerhört påfrestande miljö-

  560. -om man tittar på sinnesintryck.

  561. Jag läste häromdan
    att man hade gjort en undersökning.

  562. Var tredje skola fick en anmärkning
    om att ljudmiljön var för hög.

  563. Var tredje svensk skola
    fick en anmärkning.

  564. Man håller på med ett försök
    där man ljudsanerar klassrum-

  565. -vilket verkar få gott resultat
    för samspels- och lärandemiljö.

  566. Vi måste göra det vi kan.
    Men jag tror också...

  567. Jag hade inte planerat
    när jag skulle säga det här.

  568. Jag tror att vi måste respektera
    att det finns elever-

  569. -som inte hanterar den här miljön,
    i alla fall inte hela dan.

  570. I en inkluderande skola finns det
    möjligheter att komma undan-

  571. -att vara i mindre grupp,
    att hitta en lugn vrå...

  572. Inkluderande strategier betyder inte,
    som jag tänker, alla på samma plats.

  573. I min drömvärld är en inkluderande
    skola en skola där elever kan gå in-

  574. -och sen navigera sig genom
    utbildningssystemet på olika sätt.

  575. Jag tror att jag vet-

  576. -att det finns elever som kommer att
    behöva en väldigt flexibel lösning-

  577. -för att kunna ta till sig kunskaper-

  578. -och utveckla sina förmågor
    till fullo.

  579. Den perceptuella miljön
    - jag tror inte att vi förstår-

  580. -hur oerhört ansträngande
    det är för många elever.

  581. I en inkluderande skola tittar vi
    på den kommunikativa miljön.

  582. Igen, vi kan fundera på
    om vi ska tjata...

  583. ...eller hitta andra sätt
    att förmedla det vi vill säga.

  584. Vi kan skilja
    på det som måste kommuniceras-

  585. -och det som är information.

  586. Information kan vi presentera
    på många andra sätt än att prata.

  587. Under observationerna i klassrummen-

  588. -roade jag mig ibland med att göra
    streck för hur många instruktioner...

  589. Då var jag från klass tre
    till klass sju.

  590. Och även i klass tre,
    hur många steg instruktioner-

  591. -fick klassen innan
    de skulle sätta i gång och jobba.

  592. Alltså, det var ju väldigt sällan
    mindre än fem.

  593. Sen skulle eleverna sätta i gång.
    Och vad händer då?

  594. Vad ska vi göra? Vad ska vi göra?
    Vad ska jag göra? Vad ska jag göra?

  595. Och läraren blir frustrerad.
    "Ni måste lyssna."

  596. Men det funkar inte så.
    Man har inte den kapaciteten-

  597. -att ta till sig informationen.

  598. Och har man då autism,
    hörde vi ju i går-

  599. -finns det ytterligare en svårighet
    med att förstå vad som har sagts.

  600. En av tjejerna i en av studierna
    som jag tittade på sa:

  601. Det här med alla instruktionerna.
    Mitt huvud är som en hink med hål i.

  602. Det bara rinner ut. Ju mer läraren
    upprepar, desto mer rinner ut.

  603. Så vi måste hitta andra sätt
    att förmedla information-

  604. -som inte tar så mycket energi.
    Som...

  605. Som faktiskt ger lite utrymme
    för att lära sig-

  606. -det som man vill
    att eleven ska lära sig.

  607. Vad säger flickorna
    om den kommunikativa miljön?

  608. Oftast ingenting,
    för de uttrycker inte sina behov.

  609. Men i de få studier som hade frågat
    flickor om deras skolupplevelser-

  610. -sa de att prata i helklass
    är jättejobbigt, jättesvårt.

  611. Om du förväntar dig att de ska säga
    vad de behöver och kan i helklass-

  612. -så var det många
    som hade svårt med det.

  613. Vad de sa var:
    Använd olika sätt att kommunicera-

  614. -och tillåt oss att kommunicera
    på olika sätt, att inte bara prata.

  615. Skriva, video, bilder.

  616. Ge oss möjligheter att prata
    med dig som lärare en till en-

  617. -så kan jag visa dig vad jag kan,
    eller i mycket mindre grupper.

  618. Hitta våra styrkor och bygg på det.

  619. De sa att de måste få hjälp
    att utveckla bra strategier.

  620. Men väldigt många återkom till detta:

  621. Använd visuella strategier.

  622. Även när vi ska göra
    en kommunikativ miljö...

  623. ...som är anpassad,
    använd visuella strategier.

  624. Vad pratar vi om? Sätt upp en bild.
    När jag kom till Perth-

  625. -så var det nån som pratade om "Åh,
    jag älskar 'sticky date pudding'"

  626. Jag är så amerikaniserad och tänkte:

  627. "Varför döper man en efterrätt
    efter en kladdig dejt?"

  628. Alltså...
    De bilderna jag fick mitt huvud-

  629. -går inte att visa i offentliga rum.

  630. Ända tills nån visade en bild.
    Det handlade ju inte om en dejt-

  631. -det handlade ju om dadlar.
    Om de hade visat en bild direkt-

  632. -hade jag inte behövt gå omkring med
    de här hemska bilderna i huvudet.

  633. Vi måste föra in hjälpmedel
    och anpassning i kommunikationen.

  634. En av mina kloka kollegor sa i går:
    "Ibland säger skolpersonalen"-

  635. -"att vi kan inte ha bildstöd
    bara för en elev."

  636. "Men hela klassen
    skulle vara hjälpt av det."

  637. "Vi kan inte ha bildstöd för
    hela klassen, för då blir de lata."

  638. "Då börjar de titta på det." Då
    sa en av mina kloka kollegor:

  639. "Skulle man bli lat
    av att förstå för mycket?"

  640. Nej, det blir man ju inte. Var vill
    vi att eleverna ska lägga sin energi?

  641. På att förstå vad som ska hända,
    vad jag ska göra, vad du pratar om?

  642. Eller är det att de ska lägga energin
    på att lära sig saker-

  643. -och utveckla sina förmågor?

  644. En inkluderande skolmiljö
    är också den sociala miljön.

  645. Det är här det här citatet
    som fastnade i mig kom.

  646. "Det känns som om jag
    är omringad av lejon."

  647. "Jag är en liten mus och alla andra
    är en jättekatt, eller nånting."

  648. Titta på den där bilden
    en liten stund.

  649. Och så funderar ni på om Emily...

  650. Hur mycket tror ni att hon lär sig-

  651. -av det som undervisas,
    när man sitter där, omgiven av lejon?

  652. Antagligen inte särskilt mycket.
    Så när vi tänker på anpassningar-

  653. -måste vi försöka tänka på
    anpassningar i den sociala miljön.

  654. Vad säger flickorna?

  655. För deras skolupplevelse
    är relationer oerhört viktigt.

  656. Det låter självklart. Man behöver en
    bra relation med lärare och personal-

  657. -men också med klasskamrater för
    att känna sig bekväm i skolmiljön.

  658. Sen började jag läsa en massa citat-

  659. -med de få goda exemplen när de kände
    att de hade bra relationer.

  660. Det fascinerande var
    att det var inte mycket som krävdes.

  661. Det var citat där Emily,
    till exempel, sa:

  662. "Ett år hade jag en jättebra lärare.
    Hon sa alltid hej."

  663. "Hur mår du i dag?
    Vad gör du? Visa mig."

  664. Det är inte mycket som behövs,
    men personen behöver känna sig sedd.

  665. Vi vet också att väldigt många
    är väldigt rädda för att göra fel.

  666. Man gör hellre ingenting
    än att testa nåt nytt.

  667. Där behöver man
    också väldigt mycket stöd.

  668. Och de kommer återigen till det här:

  669. "Jag maskerar, jag spelar,
    jag tar på mig en roll."

  670. Så läraren måste jobba lite extra
    för att lära känna den här.

  671. Inte bara föräldrarna känner sig
    misstrodda. Flickorna också.

  672. När de tar mod till sig och berättar
    om vad de upplever-

  673. -och vad de skulle behöva hjälp med
    så blir de misstrodda.

  674. "Nej, då. Det behövs inte.
    Det går ju så bra. "

  675. "Jag ser att det funkar. Du behöver
    bara anstränga dig lite till."

  676. Det som väldigt många av
    de här tjejerna sa i studierna var:

  677. "Om jag bara har en person som jag
    känner mig trygg att prata med"-

  678. -"så gör det
    en otroligt stor skillnad."

  679. Den här tror jag att ni känner igen.
    Det kom många tillbaks till.

  680. Fast de sa
    att de kände sig som en svan.

  681. Men jag hittade
    ingen sån bild att köpa-

  682. -så det får bli en anka i stället.

  683. De ser ut som de glider så himla
    snyggt, om man bara tittar på ytan.

  684. Det syns ingenting av ansträngningen
    under vattnet-

  685. -för att de faktiskt
    ska hålla balansen och kämpa på.

  686. Vad är klockan? En kvart. Okej.

  687. Vi vet att många med autism
    har svårt för "den dolda läroplanen".

  688. Det här som inte...
    De outtalade reglerna.

  689. Att prata olika till olika personer,
    förhålla sig olika till olika lärare.

  690. Jag kommer ihåg när min syrra
    började sjuan och hade samma lärare.

  691. "Det gick jättedåligt på provet"
    - "Men det är Kajsa."

  692. "Bara skriv. Om du skriver
    jättemycket på frågan får du poäng."

  693. Det är den dolda läroplanen.
    Det står inte i skolreglerna.

  694. Men det är nåt som många plockar upp.
    Elever med autism har svårt med det.

  695. De behöver hjälp att se och tolka
    de här outtalade reglerna.

  696. Sen måste man göra det
    i samarbete med föräldrarna.

  697. Vilka outtalade regler
    man förklarar och inte förklarar.

  698. Man frågade ett antal flickor
    om deras skolupplevelse-

  699. -och den dolda läroplanen.
    De identifierade fyra nyckelområden-

  700. -som de tyckte tillhörde den dolda
    läroplanen. Några förvånade mig.

  701. Inte alla, men några förvånade mig.

  702. De sa att klassregler
    hörde till den dolda läroplanen.

  703. Grupparbeten, slutföra uppgifter
    och samspel med kamrater.

  704. Om vi tittar på klassregler.
    Varför har vi dem?

  705. Jo, vi har dem för att vi
    vill skapa en positiv miljö.

  706. En positiv atmosfär i skolan
    och klassrummet.

  707. Man vet, det har gjorts en del
    forskning, att det är mest effektivt-

  708. -om vi har få
    positivt formulerade regler-

  709. -som rör viktiga samspels...faktorer.

  710. Och vi vet att skolregler
    ska gälla alla i skolan.

  711. Vi hade en jättediskussion på en av
    skolorna jag jobbade, för eleverna...

  712. Eleverna var tvungna att ha inneskor.

  713. Det var inte sandaler
    utan riktiga inneskor.

  714. Men många lärare hade sandaler,
    för de tyckte "det gäller inte mig".

  715. Då har det redan fallit.
    Det måste gälla alla inom skolan.

  716. Och...

  717. Problemet med skolregler
    är att de är för abstrakta.

  718. Man får hem en lapp att skriva under
    om att man ska visa respekt-

  719. -och man ska ta ansvar, visa omsorg
    och vara försiktig med andras saker.

  720. Men vad i hela friden betyder detta?

  721. Det är så himla abstrakta saker.

  722. Så, igen,
    det här har det också forskats kring.

  723. Om vi bryter ner de här reglerna
    och gör konkreta exempel-

  724. -vad är "visa respekt" i klassrummet,
    i korridoren, på skolgården?

  725. Och inte "Jag visar respekt mot mina
    kamrater så att de kan lära sig"-

  726. -utan konkreta exempel.

  727. Och man skickar inte bara hem dem,
    skriver under och tar tillbaka.

  728. Man har dem levande.
    Man pratar om dem.

  729. Man säger "Det var ett jättebra sätt
    att visa respekt i klassrummet."

  730. "Det där var ett superbra exempel
    på det vi har kommit överens om"-

  731. -"som betyder att vi tar ansvar."
    Och så vidare.

  732. Här tror jag... Att flickorna sa-

  733. -att skolregler
    tillhörde den dolda läroplanen-

  734. -det är väl om något ett bevis
    för att vi måste bli bättre-

  735. -på att tydliggöra våra regler.

  736. För det är ju verkligen nåt som vi
    tror är det uttalade regelverket-

  737. -och inte borde tillhöra
    den dolda läroplanen.

  738. Jag måste bara nämna det här.

  739. Jag läser... Jag försöker hänga med
    i skoldebatten i Sverige.

  740. Det är samma diskussion
    i Australien om nolltolerans.

  741. Jag får lite ont i magen.

  742. Jag kan förstå att man har
    nolltolerans mot mobbning och...

  743. ...det ena och det andra. Men när man
    har nolltolerans mot skolregelbrott-

  744. -så läser jag det ofta
    som noll tolerans.

  745. Därför att vi vet ju att
    väldigt många elever med autism-

  746. -har svårt att hantera skolregler
    och kanske bryter mot dem.

  747. Men de gör det inte
    för att vara taskiga eller utmanande.

  748. Utan de gör det för att de inte kan
    hantera situationen på annat sätt.

  749. Och då behöver man hjälp,
    inte straff.

  750. Det finns internationellt,
    så finns det...

  751. Kanske inte i Sverige,
    men i många andra länder-

  752. -om man bryter mot reglerna
    blir man hemskickad.

  753. Jag hoppas verkligen att det inte
    händer särskilt mycket i Sverige.

  754. Om det blir ett sammanbrott
    av det hela, kanske.

  755. Men hur som helst är det så att
    straff lär inte leda till nåt nytt-

  756. -så vi måste fundera på vad vi menar
    när vi pratar om nolltolerans.

  757. Och vi måste hitta sätt
    att guida eleven.

  758. Nu måste jag titta...
    Nu börjar ni gäspa. Vi tar...

  759. Vad sa de mer
    om den dolda läroplanen?

  760. Det är lite allvarligt
    för oss som jobbar i skolan.

  761. De sa att det att slutföra uppgiften
    tillhörde den dolda läroplanen.

  762. Hur himla...
    Det är faktiskt allvarligt.

  763. Om inte vi kan vara tydliga nog
    att säga: Vad innebär uppgiften?

  764. Vad är det jag förväntar mig att du
    ska göra? När är den färdig?

  765. Vilken nivå förväntar jag mig
    att du ska göra den på?

  766. Lärare har ju
    väldigt olika förväntningar.

  767. Även här är det så
    att vi använder vaga uttryck.

  768. "Gör bara ditt bästa."

  769. Det är ju en ganska tuff uppgift.
    Att göra sitt bästa.

  770. Hur vet jag vad mitt bästa är?

  771. Har jag energi
    att göra mitt bästa just i dag?

  772. Och tänk om jag inte kan göra
    mitt allra bästa just i dag.

  773. Så vi måste bli mycket tydligare
    med vad vi förväntar oss.

  774. Vad är uppgiften? När är den slut?
    Vad kan du göra sen?

  775. Grupparbeten.

  776. Alla svaren på Facebook som jag fick
    - nästan alla pratar om grupparbeten.

  777. När jag tittar på de få studier
    där de har pratat med flickor:

  778. "Grupparbeten
    är som att spela Cluedo."

  779. "Som ett mysteriespel.
    Det är massor med folk."

  780. "Jag vet inte vad som ska hända,
    jag vet inte vem som är mördaren."

  781. "Jag vet inte vad vi ska göra
    egentligen och det är bara kaos."

  782. Om vi inte vill att personen
    ska lära sig att jobba i grupp-

  783. -är grupparbeten ingen bra idé.
    Om vi vill att de ska lära sig-

  784. -måste vi vara tydliga med vad
    uppgiften och de olika rollerna är.

  785. Och vi måste sätta ihop grupperna
    med väldigt stor försiktighet.

  786. Jag läste en studie där 70 kvinnor
    pratade om sin skolupplevelse.

  787. Där kom grupparbetena upp jätteofta.

  788. Det de sa var: "Säg inte
    till en klass 'Sätt er i grupper.'"

  789. Nej.
    Se till att det blir bra grupper.

  790. "Säg inte till en klass:
    'Välj ett lag.'"

  791. Sortera ut i förväg, se till att alla
    vet regler och mål för grupparbetet.

  792. Se till att man har specifika roller.

  793. Se till att alla känner till syftet,
    uppgiften och när den är klar.

  794. En av Facebook-kommentarerna var:

  795. "Om inte grupparbetet ska läras
    snarare än tilldelas..."

  796. "Sluta kasta barn under bussen."

  797. De upplevde det,
    när de sa "sätt er i grupper"-

  798. -var det
    som att kasta en elev under bussen.

  799. Vi måste fundera på
    vad vi gör med grupparbeten.

  800. Min klocka är tio över.
    Är din klocka fika?

  801. Nej? Fem minuter?

  802. Tre minuter.

  803. Social träning.

  804. Det pratas mycket om det här. Hur
    ska vi lära personer med autism...

  805. ...hur ska vi jobba med deras
    sociala färdigheter, social träning?

  806. Själv har jag lite svårt
    för det begreppet.

  807. Jag ska tala lite mer om det.

  808. Det första vi behöver fundera på
    i en inkluderande skolmiljö...

  809. Vem behöver social träning?

  810. Då måste vi fokusera mycket
    på lärare och personal.

  811. Vi behöver lära oss hur vi
    socialiserar med elever-

  812. -som tänker och kommunicerar
    annorlunda. Det är en utmaning.

  813. Många lärare har valt yrket för
    att man är väldigt social och verbal.

  814. Men nu måste vi faktiskt lära oss
    en annan kultur, ett annat sätt-

  815. -att samspela och kommunicera på.

  816. Vi behöver lära oss
    att inte titta på eleven...

  817. Det här "Du har svårt,
    jag ser att du har svårt."

  818. "Jag ser att du har svårt
    att hålla dig vaken."

  819. Och fundera på
    "Jag ser att situationen är svår."

  820. "Hur kan vi lösa det?"

  821. Jaha. Sista innan fikat.

  822. När vi kommer till skolan
    är det många situationer-

  823. -som kräver så mycket av eleven
    som vi inte är medvetna om.

  824. Så snälla ni, innan ni börjar
    sätta upp social träning för eleven-

  825. -fundera på hur ni själva
    socialiserar och kommunicerar-

  826. -och titta på de situationer
    ni försätter eleven i-

  827. -och vilka krav de ställer på eleven-

  828. -och sen se om det matchar elevens
    förmåga eller om vi behöver göra nåt.

  829. Fika.

  830. Textning: Stina Hedin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Omringad av lejon, del 1

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elever med autismspektrumtillstånd känner sig mindre delaktiga i skolan jämfört med sina klasskamrater. För många flickor med autism kan de sociala kraven i skolan vara rent övermäktiga. Specialpedagog Marita Falkmer utgår från forskning och praktisk erfarenhet och berättar här om hur man kan skapa en mer inkluderande skolmiljö. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autismspektrumstörningar, Flickor, Inkluderande utbildning, Neuropsykiatriska diagnoser, Psykiatri, Skolan, Tillhörighet, Trygghet (psykologi), Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickan ingen ser

Bloggaren och coachen Lotten Grape är mamma till två barn med särskilda behov. Här berättar hon om sina erfarenheter av utredningar och kamp för att hennes dotter skulle få rätt stöd. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickor med autism del 1

Flickor med autism är ofta mindre utåtagerande än pojkar och därför svårare att upptäcka. Detta gör att många flickor med autism inte fångas upp i tid och får sin diagnos sent i livet. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar hon om hur man kan upptäcka, förstå och stötta flickor med autism. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Flickor med autism del 2

Flickor med autism är vanligen mindre utåtagerande än pojkar och är därför svårare att upptäcka. Detta gör att många flickor med autism inte fångas upp i tid och får sin diagnos sent i livet. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar hon om hur man kan upptäcka, förstå och stötta flickor med autism. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Ett A-barns betraktelser

Förr i tiden delade man in barn i "A- och B-barn". Ordkonstnären och författaren Anna Planting-Gyllenbåga var under sin uppväxt var övertygad om att hon tillhörde gruppen "B-barn". Efter att ha fått sin autismdiagnos var det många pusselbitar som föll på plats. Med dikter och anekdoter berättar hon här om livet före och efter diagnosen. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Att ta på sig rätt glasögon

Är det verkligen så stora skillnader mellan flickor och pojkar i förskoleåldern? Gunilla Westman Andersson, specialpedagog och lektor, delar här med sig av sin forskning som fokuserar på flickor. Det finns tecken på autism även hos flickor om man bara vet vad man ska leta efter. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Skillnader i språkförmåga mellan pojkar och flickor med autism

Carmela Miniscalgo, logoped och docent, har följt barns språkutveckling under längre tid. Här redogör hon för sin forskning och berättar om vilka skillnader som finns mellan flickor och pojkars språk. Inspelat den 29 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Omringad av lejon, del 1

Elever med autismspektrumtillstånd känner sig mindre delaktiga i skolan jämfört med sina klasskamrater. För många flickor med autism kan de sociala kraven i skolan vara rent övermäktiga. Specialpedagog Marita Falkmer utgår från forskning och praktisk erfarenhet och berättar här om hur man kan skapa en mer inkluderande skolmiljö. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Omringad av lejon, del 2

Elever med autismspektrumtillstånd känner sig mindre delaktiga i skolan jämfört med sina klasskamrater. För många flickor med autism kan de sociala kraven i skolan vara rent övermäktiga. Specialpedagog Marita Falkmer utgår från forskning och praktisk erfarenhet och berättar här om hur man kan skapa en mer inkluderande skolmiljö. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Att studera med asperger och ADD

Utåt sett verkade allting gå bra för Sara Bernmark. Hon studerade och verkade ha ett bra socialt liv. Men i verkligheten var det mycket som inte funkade. Till slut blev det för mycket och Sara försökte ta sitt liv. Här berättar hon om hur annorlunda det blev sedan när hon fick sina diagnoser, Aspergers syndrom och ADD, och fick rätt stöd. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Vad säger Socialstyrelsen

Det finns stora skillnader i vilket stöd som beviljas flickor och pojkar med autism. Här berättar Karin Flyckt, sakkunnig och samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, om undersökningar som myndigheten gjort om jämställdhet och hur de arbetar med frågan. Fokus ligger på just flickor och kvinnor med autism. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flickor och kvinnor med autism

Konsten att fejka arabiska

När journalisten och författaren Lina Liman fick sin autismdiagnos som vuxen hade hon tillbringat sju år som patient inom psykiatrin. Hon hade mött nästan hundra läkare, tvångsvårdats och ordinerats starka mediciner. I självbiografin "Konsten att fejka arabiska" (2017) berättar hon om hur det är att leva med en diagnos så länge utan att veta om den och hur allt kan ändras av rätt stöd. Inspelat den 30 oktober 2018 på Linköping konsert och kongress. Arrangör: Autism- och Aspergerförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

Lär av döva föräldrar

Carin Roos är docent i specialpedagogik och berättar om vikten av att som hörande förälder till döva barn hitta strategier. Hon framhåller hur man alltid måste vara synlig, visa och kommentera saker för barnet och aldrig skärma av det från omgivningen. Döva föräldrar som förutsätter att barn förstår tecken och mimik triggar igång barnets språkutveckling. Språkutvecklingen hos barn till döva föräldrar börjar tidigare än den hos barn till hörande föräldrar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gymnasievalet och framtiden

Selma och Ellen är två av 100 000 femtonåringar som ska välja gymnasium till hösten - inte alls enkelt när det finns så många olika inriktningar och skolor att välja på. Det tar tid att gå på öppna hus och att läsa alla kataloger som skolorna skickar ut. Hur vet man vad som passar en bäst? Det är ett stort steg i en femtonårings liv. Men hur viktigt är det egentligen att komma in på rätt skola?