Titta

UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Om UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Föreläsningar och samtal från temadagen "Livssmärta eller psykisk sjukdom?" med fokus på barn och unga vuxna. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen, Sigtuna. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Till första programmet

UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom? : Psykisk hälsa och ohälsaDela
  1. Jag tyckte om din formulering
    att vägen ut ur lidandet är livet-

  2. -inte döden,
    för döden är ju för alltid.

  3. Jag tänkte börja nånstans...

  4. Vem ska ha "space" i dag
    att må dåligt? I går var det Lisa.

  5. Jag ställer frågan till er båda.
    Är det trendigt att må dåligt?

  6. Jag tycker...

  7. På ett sätt.
    Det är nåt jag har tänkt mycket på.

  8. Vi måste ju prata mer
    om psykisk ohälsa.

  9. Men på ett sätt tycker jag också...

  10. Jag vet inte om vi pratar om det på
    fel sätt eller om det finns en gräns-

  11. -när det övergår från att man pratar
    om det på ett hjälpsamt sätt-

  12. -till att man pratar-
    så att det blir avdramatiserande.

  13. -och blir som en "trend",
    att man pratar för mycket om det.

  14. Jag vet inte
    om man pratar om det på fel sätt-

  15. -men jag tror att det är farligt
    att säga att det går trender.

  16. Folk mår dåligt,
    och det är jättehemskt.

  17. Det handlar inte om trender.
    Känslorna finns där.

  18. Det kanske handlar om
    att bygga upp ett nytt vokabulär.

  19. Det finns ETT ord för ångest.
    Hur många finns det för magont?

  20. Jag tror att när man mår dåligt,
    har man behov av andra människor.

  21. Man har behov av bekräftelse
    och att hitta sin identitet.

  22. Om mitt sätt att få bekräftelse
    är att visa att jag mår dåligt-

  23. -är det inte en trend,
    men det kan bli mitt språk.

  24. Vi behöver ha ett nyanserat språk.

  25. Vi behöver kunna prata både om
    när vi är glada och när vi är ledsna-

  26. -och att man inte blir fråntagen allt
    när man mår bättre.

  27. Jag möter unga som säger-

  28. -att det har blivit en identitet
    att vara den som mår dåligt.

  29. Och en ganska attraktiv identitet,
    för alla bryr sig om mig.

  30. Det är klart att det är attraktivt.

  31. Jag fick gå i terapi
    för att jag började må bra.

  32. -Det blir tomt.
    -Ja. Vem är jag nu?

  33. Jag gick in i min första
    utmattningsdepression när jag var 19.

  34. Jag var i en djup depression
    från jag var 17 till jag var 22.

  35. När det... Jag har mått dåligt
    längre tid än jag har mått bra.

  36. "Det här vet jag inte om jag vill
    komma ut i och göra saker plötsligt."

  37. -"Det är bekvämare..."
    -Och folk ställer krav.

  38. Och litar på att du kan
    och att du slutför.

  39. Det är den uppdelningen vi har. Sorg
    stänger man in i en särskild låda.

  40. Man stänger lådan
    och hoppas att nån tar hand om den.

  41. Det finns särskilda tillfällen
    när man ska vara ledsen eller glad.

  42. Men allt emellan... Man är både
    glad och ledsen. Det går upp och ner.

  43. Det måste vara okej att gråta
    en stund fast man är på fest-

  44. -men kanske inte hela festen.

  45. Jag möter många som får
    dåligt samvete när de visar glädje.

  46. Jag möter många närstående till
    människor som har tagit sitt liv.

  47. Märkligt nog finns det alltid rum för
    skratt. Det är både gråt och skratt.

  48. Man kanske tycker
    att det är märkligt att skratta-

  49. -men det handlar om att prata
    om det som väcker glädje också.

  50. -Så behöver vi förhålla oss.
    -Glädje och sorg är ju...

  51. Gråt och skratt är ju så nära.
    Man kan skratta tills man gråter.

  52. Man gråter ofta tills man skrattar.

  53. Ibland är det nästan tragikomiskt,
    och då skrattar man för det.

  54. Det är befriande.

  55. Det är variationen, att man inte
    fastnar i en roll eller en trend-

  56. -eller blir den som alltid gör si
    eller aldrig gör så.

  57. Det är man mer sårbar för som ung.
    Man är inte lika färdig.

  58. Det är fantastiskt att du
    är så klar och redig. Du är 23 år.

  59. Tänk om jag hade varit så klar
    och redig när jag var 23.

  60. Det är inte bara...

  61. Jag har många gånger förbannat
    att jag är så medveten om mitt psyke.

  62. "Kan jag inte bara vara
    lite dum i huvudet ibland?"

  63. -Att betrakta sig själv.
    -Vad skönt att koppla bort hjärnan!

  64. Just att veta varför jag känner så
    här, men jag känner det fortfarande.

  65. Jag vet att en känsla inte är farlig
    i sig, men det gör så jävla ont.

  66. Jag önskar att jag kunde koppla bort
    vetskapen om varför jag mår så.

  67. Det hade varit skönare att bara:
    "Jag mår dåligt!"

  68. Och inte reflektera utan bara känna.

  69. -Är det en del av din identitet?
    -Inte längre.

  70. Det är inte en del av mig
    som är tjejen som mår dåligt.

  71. Tiden kanske läker alla sår,
    men ärren finns ju och de är synliga.

  72. Även om...

  73. När man har mått dåligt,
    är det först läskigt att må bra-

  74. -men nu känner jag att det är härligt
    att vakna och veta att man mår bra.

  75. Men när det är mycket stress
    eller nåt påverkar en-

  76. -känner man igen de här...

  77. Min kropp vill alltid tillbaka till
    det jag var bekväm i då.

  78. När jag känner igen de tankarna
    blir jag livrädd att hamna där igen.

  79. Då blir det...
    Man hamnar i samma hjulspår direkt.

  80. Då är det så himla lätt
    att ta den där koftan på sig-

  81. -så känner jag mig bekväm i sängen.

  82. Då får man kämpa sig ur och säga:

  83. Hur mår du egentligen? Det är okej
    att gråta även om man mår bra.

  84. Förut har jag känt
    att jag mår dåligt men är glad-

  85. -medan jag nu är glad men mår dåligt
    ibland. Det är en stor skillnad.

  86. -Tyngdpunkten har förflyttats.
    -Exakt.

  87. Hur mycket möter du av det, personer
    vars identitet är psykisk ohälsa-

  88. -eller som upplever
    att deras identitet är det?

  89. Jag möter ju människor som är hårt
    drabbade av det allra värsta.

  90. Det är inte...

  91. Det är en selekterad grupp av de som
    är hårdast drabbade som jag möter.

  92. Jag vill inte säga att det är
    en identitet, och det jobbar vi med.

  93. Vi jobbar från ett helhetsperspektiv.

  94. Ofta får jag en tillåtande roll-

  95. -och blir som expert den som ger
    tillåtelse att vara på olika sätt-

  96. -och ens personlighet finns kvar.

  97. Mitt i sorgen, depressionen
    eller den psykiska sjukdomen-

  98. -finns personligheten.

  99. Min uppgift blir ofta att hitta den,
    för den kan falla i glömska.

  100. Förlorar man känslan av vem man är,
    blir man väldigt vilsen.

  101. Då finns det en risk
    att man skapar en ny personlighet-

  102. -genom att vara den som alltid mår
    dåligt och behöver bli omhändertagen.

  103. Men jag tror starkt på
    att vår personlighet finns där.

  104. Du nämnde, Ulla-Karin,
    existentiell tomhet-

  105. -under din föreläsning.
    - Vad tänker du om det?

  106. Jag kom i slutet av din föreläsning-

  107. -men när jag hör det tänker jag på-

  108. -varför så många ungdomar
    mår dåligt i dag.

  109. Det är "the million dollar question".

  110. Jag tror att mycket handlar om-

  111. -den här självförverkligande pressen.

  112. Vi har så många val i vår vardag.

  113. Jag ser på min bror som har barn
    och frågar: "Vad vill du äta i dag?"

  114. De är 6 och 2 år. Vad har de
    i hjärnan? Köttbullar och sand.

  115. De har ju ingen aning. I stället för:
    "I dag ska vi äta det här."

  116. Redan från att man är pytteliten...
    Han kan inte ens säga "ja" än.

  117. ...ska vi välja.

  118. När vi väljer måste vi veta
    vilka vi är för att välja rätt.

  119. Är jag en blåbärsyoghurt-
    eller en naturellyoghurt-människa?

  120. Väljer jag fel är jag "misslyckad".
    Obs! Inom citationstecken.

  121. Jag tror att den existentiella...

  122. Det finns en syn att du får vara
    den du är. Du har alla möjligheter.

  123. Du kan göra det du vill. Det är
    häftigt men man kan känna: "Vänta!"

  124. "Vad ska jag vara då?" Det är så jag
    tänker, just den tomhetskänslan.

  125. Mitt existerande, mina existentiella
    tankar och värderingar...

  126. ...bara töms
    för att det kan vara allt.

  127. Över huvud taget att det hänger
    på mig och att det SKA kännas bra.

  128. Jag hade ett intressant samtal
    med en ung man.

  129. En av hans bästa vänner tog sitt liv
    som en blixt från klar himmel.

  130. Han saknade språk för sitt lidande.

  131. Den här killen sa: "Jag känner igen
    hur min vän uttryckte sig om tomhet."

  132. "Jag känner samma tomhet. Jag
    tycker att livet är meningslöst"-

  133. -"men jag har bestämt mig för
    att man skapar mening."

  134. "Det är mitt ansvar att skapa mening,
    och det behöver inte kännas bra."

  135. Man möter människor som går och
    väntar på att det ska kännas bra.

  136. I min generation väntade man inte-

  137. -utan man satte i gång och tänkte att
    det blir väl bra eller också inte.

  138. Det hänger ihop med valmöjligheterna.

  139. Finns det alltid ett val som är rätt-

  140. -kanske man är rädd att pröva sig
    fram, som om det är ett misslyckande.

  141. Det går att börja om i livet
    om man har valt nåt som inte passar.

  142. Jag pluggar också kriminologi.

  143. Där pratar vi
    om nåt som heter "strainteorin".

  144. Det leder till Durkheim-

  145. -och hans anomiteorier
    och teorier om självmord.

  146. Just att det finns olika sätt.

  147. Alla drabbas av känslan av att vi
    inte vet hur vi ska hantera saker-

  148. -men att det finns olika sätt
    att hantera det. Vissa är innovativa.

  149. Vissa hittar nya vägar
    och vissa väljer att bara lämna.

  150. Det här svartvita är farligt,
    när man inte ser kompromisserna.

  151. Jag märker att som livshållning
    kan det vara riskabelt.

  152. Man kanske får pröva sig fram med
    olika lösningar som är HYFSAT bra-

  153. -inte att antingen
    är det bra eller dåligt.

  154. Jag är rädd för polariseringen,
    i alla sammanhang den dyker upp.

  155. I grunden är det vi och de.
    Tänker man "vi" är det lättare.

  156. Och liv ELLER död.

  157. Jag tyckte om din formulering
    att vägen ut ur lidandet är livet-

  158. -inte döden, för döden är ju
    för alltid. Det säger jag ofta.

  159. "Ni vet nåt som den som är död inte
    visste, att döden är för alltid."

  160. Man kommer aldrig tillbaka.

  161. Det är en permanent lösning...

  162. ...på ett kortsiktigt problem.

  163. Jag tänker också
    på det med det svartvita-

  164. -synen på psykisk ohälsa
    och psykisk hälsa.

  165. Den är så himla farlig.

  166. Alla kommer må dåligt ibland,
    och det går upp och ner.

  167. Jag upplever
    att många ungdomar är livrädda-

  168. -för den psykiska ohälsan
    som finns i samhället.

  169. Vi får...

  170. "Messages". ...meddelanden
    från ungdomar som säger:

  171. "Min partner har gjort slut,
    och jag är nog deprimerad."

  172. För några år sen hade jag känt så,
    men ju mer jag har pratat med-

  173. -framförallt äldre som mor-
    och farföräldrar... Det handlar om...

  174. Vi hade Gudrun Schyman i vår podd.
    Hon sa nåt som har fastnat.

  175. "Vissa reaktioner på situationer"-

  176. -"handlar snarare om psykisk hälsa."

  177. Att bli ledsen när nån dör
    eller när nån gör slut med en-

  178. -är egentligen jättehälsosamt.

  179. När du ett år efter att ha blivit
    dumpad fortfarande ligger i sängen-

  180. -då kanske det är psykisk ohälsa.

  181. Men rädslan för känslorna...

  182. Man är så rädd att få ångest
    att man får ångest.

  183. Perspektivet som jag pratade om
    är ganska användbart.

  184. Hur stort är mitt lidande,
    och hur är min funktion?

  185. Om jag lider svårt ibland
    men klarar det jag måste klara-

  186. -är det ofta inte så stor fara.

  187. Men blir jag liggande och står jag
    inte ut, ska jag alltid söka hjälp.

  188. Det finns en föreställning att det
    är oprofessionellt att visa känslor.

  189. Det kan man tycka är märkligt, men
    föreställningen finns i läkargruppen.

  190. Jag möter kollegor efter självmord
    när jag handleder som säger:

  191. "Jag kanske inte ska ägna mig åt
    det här, för jag blir så ledsen."

  192. Jag brukar fråga om de vill vara nån
    som blir ledsen när en patient dör.

  193. Det handlar ju om dig. Eller vill du
    vara nån som INTE blir ledsen?

  194. Då svarar alla att de vill vara nån
    som blir ledsen. Det är sunt och bra.

  195. Absolut.

  196. Du pratar om dina kollegor,
    de professionella.

  197. Du nämnde att psykisk ohälsa
    har fördubblats på tio år.

  198. Det är enligt självskattning.

  199. Om man pratar om vården:
    Hur rustad är vården-

  200. -att hantera det
    som inte är psykisk sjukdom?

  201. Det är en bra fråga
    för psykisk sjukdom har ju inte ökat.

  202. Det kan vara så att vi är bättre
    på att diagnostisera-

  203. -de neuropsykiatriska tillstånden
    till exempel-

  204. -Men det är en kraftig eftersläpning.

  205. Man ser på bred front att
    det psykiska lidandet ökar kraftigt.

  206. Då måste vården och professionella
    instanser följa med i snabbare takt.

  207. Just tillgänglighet,
    och du nämnde kontinuitet.

  208. Att bli slussad fram och tillbaka
    och skickad...

  209. Vi skickar paket, inte patienter.
    Jag möter det alldeles för ofta.

  210. Man avhänder sig ansvaret.

  211. "Det är inte mitt bord. Du får söka
    där." Det är ett jätteproblem.

  212. Tillgänglighet och samverkan, det är
    där vi måste ta ett gemensamt grepp.

  213. Psykiatrin måste finnas i annan
    verksamhet, och vara konsulter.

  214. Så att man snabbt får hjälp. Det är
    orimligt att om man känner ångest...

  215. Det spelar ingen roll om det är
    livsångest, ur personens perspektiv.

  216. Man måste snabbt få komma till nån
    som hjälper en att sortera lite-

  217. -och ger några enkla redskap
    för att uthärda.

  218. Det man längtar mest efter
    är inte en utredning.

  219. Det kan vara bra med en utredning,
    men man vill ha nån att prata med.

  220. Och inte heller ha ett piller.

  221. Inte som det första,
    men sen kanske man behöver det.

  222. Det första man vill ha är en annan
    människa som hjälper en att stå ut.

  223. Definitivt!

  224. Just det med vården
    är så jäkla svårt.

  225. När vi började med Pillerpodden
    var vi arga och frustrerade.

  226. "Hur kan..."

  227. Nu när vi känner psykiatrichefen
    i Uppsala, som är jättetrevlig-

  228. -förstår vi att alla är medvetna om
    att resurserna inte finns-

  229. -eller att de är felplacerade.

  230. Det är så himla svårt.

  231. Men om man ser det som en triangel,
    där basen är samhället...

  232. Här finns elevhälsan,
    fotbollsföreningar-

  233. -poddar om psykisk ohälsa,
    organisationer, kyrkan, präster-

  234. -och allt som borde vara grunden
    i ett samhälle.

  235. Den mellersta linjen är primärvården
    och Första linjen.

  236. Pyttetoppen där upp är psykiatrin.

  237. När folk inte blir upplockade
    i grunden...

  238. Vissa ungdomar kanske bara behöver
    en kuratorstid men de får inte det-

  239. -eftersom det står i lagen att alla
    ska ha "tillgång" till kurator.

  240. Det kan vara två mil härifrån
    som jobbar varannan tisdag-

  241. -och halva söndag
    när ingen går i skolan.

  242. Det är ju orimligt. Så när man inte
    blir upplockad där nere-

  243. -går man till Första linjen
    och blir uppslussad.

  244. Alla ska få plats i den här,
    de som egentligen inte ska vara där.

  245. Har man blivit så omslussad, är det
    klart att man mår skit till slut-

  246. -när man från början
    inte hade så stor problematik.

  247. Och är kanske lite övervårdad.

  248. Jag minns två tjejer som båda
    hade haft en panikångestattack.

  249. Den ena hamnade hos en person som
    hjälpte henne hitta egna verktyg-

  250. -att inte undvika situationer-

  251. -och fick hjälp
    att ta sig ut i sin vardag igen.

  252. Den andra hamnade hos en person
    som gjorde det motsatta-

  253. -som ökade hennes rädsla för ångest-

  254. -som förordade att vara hemma från
    skolan och inte överanstränga sig.

  255. Hon blev långvarigt handikappad
    av sin ångest-

  256. -medan den andra tjejen klarade sig
    bra och kom tillbaka snabbt.

  257. Det var inte bara på grund av det,
    men hon fick hjälp att hitta verktyg.

  258. Det är därför jag pratar om
    egenkompetens. Man lär sig så mycket.

  259. Utan dina erfarenheter
    hade du inte suttit här-

  260. -med den massiva kunskap du har.

  261. Det har tagit mig många år att
    tillägna mig det som du har lärt dig.

  262. Det är där vi måste mötas
    och hjälpas åt.

  263. Och lita på varandra
    och våga lyssna på varandra.

  264. Vi är inte psykologer eller läkare-

  265. -men har erfarenhetsbaserad kunskap,
    precis det du pratade om.

  266. Just kunskapen när man ligger
    i sängen och inte kan ta sig upp.

  267. Det är ju då man lär sig som mest.

  268. Man samlar på sig kunskapen om
    hur det är att må dåligt-

  269. -vilket gör att man senare
    kan hantera det.

  270. Alla som lider av psykisk ohälsa
    är fantastiska problemlösare-

  271. -för inget går på räls. Man är van
    att lösa problem dagarna i ända.

  272. När man har haft turen att inte bli
    sjuk, gör man mycket utan att tänka-

  273. -men om man löser problem
    hela dagarna, blir man duktig på det.

  274. Man blir kanske aldrig tillfrågad
    om den egna kompetensen.

  275. Hur brukar du göra för att lösa det
    här? Vad har du gjort hittills?

  276. Vad skulle du säga till en kompis
    i den situationen? Lyft kompetensen!

  277. Jag blir ledsen när jag hör:
    "Den frågan har jag aldrig fått."

  278. Från nån som ha haft professionella
    kontakter i 10 år.

  279. Är inte det märkligt?
    Det gör jobbet svårare-

  280. -om man inte släpper in
    den stora experten, du själv.

  281. Vilka yrkesgrupper... Det är ju
    en representativ skara här i dag.

  282. Om man ska generalisera-

  283. -vilka yrkesgrupper är expert på att
    se människan som expert på sig själv?

  284. Jag tror inte att det är kopplat
    till yrkeskategori.

  285. Jag tror att det är kopplat till
    individ och personliga egenskaper-

  286. -som nyfikenhet, trygghet
    och såna saker.

  287. -Kanske främst nyfikenhet.
    -Jag håller med.

  288. Också viljan, att vilja.
    Alla vill väl hjälpa varandra-

  289. -men viljan att se människor
    som de är-

  290. -och inte som en diagnos
    eller ett problem.

  291. Man klarar komplexitet.
    Man behöver inte förenklingarna-

  292. -som kan göra livet lättare
    men också tråkigare-

  293. -när man är klar med sin diagnos
    eller sin beskrivning av en person.

  294. I vården ser vi ofta
    när en patient tar sitt liv-

  295. -när man samlar personal efteråt-

  296. -så vet man mycket om personens vård
    och väldigt lite om personens liv.

  297. Jag brukar alltid fråga
    vad vi vet om människans liv.

  298. Som om vården var den centrala delen!

  299. Det är den ju ytterst sällan. Det är
    en viktig del, men inte den centrala.

  300. Man har relationer i vården, men
    att se människan som en hel varelse.

  301. Det kanske förutsätter att man
    ser sig själv som en hel varelse.

  302. Det tror jag definitivt.

  303. Självinsikten och att våga ha fel
    om andra människor-

  304. -är ju jätteviktig och jätteläskig.

  305. Att våga möta sina egna
    fördomar och demoner.

  306. Att våga prata om det komplexa.

  307. Om man har en människa
    med komplex och svår problematik-

  308. -där vi inte tycker
    att det passar in i nån diagnos-

  309. -kommunicera det till berörda! Då vet
    man vad man har att förvänta sig.

  310. Jag möter mycket besvikelse,
    då vi pratar så mycket diagnostik.

  311. Då tror man att det finns diagnos,
    behandling och sen blir allt bra.

  312. Så behöver det ju inte vara.

  313. Ibland är det nåt man får leva med,
    men man kan få hjälp med det.

  314. Kommunikationen,
    vi är lite rädda för det.

  315. -Absolut. Jag håller med.
    -Vad bra!

  316. Ni i Pillerpodden,
    via Veckorevyn till exempel-

  317. -måste ju få väldigt mycket
    enskilda berättelser.

  318. Det är kanske en brist på det
    i vården.

  319. Det finns helhetssyn,
    men hur ska man hinna med den?

  320. Ni möter säkert mycket av... "hur är
    mitt liv" när folk hör av sig.

  321. Verkligen. På tal om diagnoser
    är en supervanlig fråga vi får:

  322. "Jag känner igen mig så mycket..."
    Siri har diagnosen borderline.

  323. Jättemånga säger: "Jag känner igen
    mig så mycket. Har jag borderline?"

  324. Det är ju "big no, no"
    att självdiagnostisera-

  325. -eller att googla ett diagnostest
    på internet.

  326. Diagnoser kan hjälpa och stjälpa.

  327. Vad är en diagnos
    och vad är utstickande från normen?

  328. Det är ju ett samlingsnamn
    för en samling känslor och tankar.

  329. Det är en approximation som hjälper
    vården mer än den som är drabbad.

  330. Sen behövs diagnoser, för de kan ge
    viktiga redskap för att hjälpa.

  331. Men det där med vården
    och berättelser...

  332. Det finns en föreställning att vi
    inte har tid att lyssna på dem.

  333. Jag börjar alltid med att fråga:

  334. "Vill du berätta
    varför du ville träffa mig?"

  335. Sen är jag tyst lite längre
    än vad som känns bekvämt.

  336. Då kommer det alltid nånting viktigt,
    och man kan validera.

  337. Jag tycker om
    att du använder det mycket.

  338. Blir det tyst kan man säga:
    "Det här är svårt att prata om."

  339. "Finns det nåt annat sätt
    du kan berätta?"

  340. Kanske att skriva eller teckna.
    Det finns många sätt att kommunicera.

  341. Berättelsen gör inte
    att det tar längre tid.

  342. Den gör att vi vinner tid
    för vi ökar förståelsen.

  343. Det är så himla viktigt. Det handlar
    om investering och inte kostnad.

  344. När vi snackar resurser
    kring psykisk ohälsa...

  345. Med fysisk ohälsa, pratar man ofta
    om att det är en investering.

  346. Jag har aldrig hört det om psykisk
    ohälsa. Då är det ofta en kostnad.

  347. För mig är det helt absurt
    att tänka så.

  348. Att man tar lite längre tid
    för att få reda på det underliggande-

  349. -betyder ofta
    att det går snabbare sen.

  350. Långsiktigt måste vi se det
    som en investering.

  351. De som är unga och ligger på BUP nu-

  352. -kommer att belasta vuxenpsykiatrin
    om fem år.

  353. Att inte se det
    som en investering av resurser-

  354. -både tid och personer...

  355. Jag längtar efter att en
    ansvarstagande politiker ger signal-

  356. -att det är ett folkhälsoproblem
    och att vi ska satsa resurser.

  357. "Det får kosta men det här ska vi
    åtgärda." Kunskapen finns faktiskt.

  358. Vi måste inte börja om med nya
    studier. Vi vet allt vi behöver veta.

  359. Det är klart att det kostar, men
    varje människoliv kostar 40 miljoner.

  360. Varje person som dör i förtid
    är en kostnad på 40 miljoner.

  361. Och sjukskrivningar...
    Jag blir upprörd.

  362. Jag blir också upprörd, för jag möter
    kollegor som gråter och säger:

  363. "Så som du säger att man ska jobba
    vill jag, men jag får ju inte."

  364. Då har vi hamnat fel.

  365. Man känner sig tvingad in i nåt
    som man inte kan stå för.

  366. Mycket handlar om att inte ge plats
    åt personens berättelse.

  367. Det där går att ändra på.

  368. Hur ska ett sånt politisk beslut
    se ut, om du formulerar det färdigt?

  369. Jag tror att samhällets signaler
    har betydelse.

  370. Titta på drunkningsdöden,
    trafikdöden-

  371. -cancervården, förlossningsvård
    och barnhälsovård.

  372. Vi har haft ett antal områden som vi
    har lyft med samhällets resurser.

  373. Sen har man jobbat konsekvent
    på en nationell nivå-

  374. -så att vi jobbar på ett likartat
    sätt i landet och man får resurser.

  375. Allt är inte en resursfråga,
    men det behövs en enhetlig satsning-

  376. -annars blir det småduttande.

  377. Den organisationen får pengar
    det året och den får pengar nästa.

  378. Mind fick två miljoner,
    och det är jättebra-

  379. -men man måste tänka mer långsiktigt.

  380. Jag skulle vilja att man satte det
    längst upp när det gäller ohälsa.

  381. "De närmaste 10 åren prioriterar vi
    den psykisk ohälsan."

  382. Då handlar det om slutenvård,
    tillgänglighet, jobba med närstående,

  383. -samverkan, helhetssyn
    och alla möjliga saker

  384. Vi vet och vi kan det här.

  385. Samverkan då. Nu är det ju...

  386. Vi representerar både privat
    och offentlig sektor och kyrka.

  387. Vad är dina
    bästa samverkanstips, Emma?

  388. Jag tror ju, precis som du säger...

  389. Jag tror jättestarkt på att våga...

  390. ...ta och ge av varandra.

  391. Elevhälsan till exempel.

  392. Den måste ju stärkas
    och kompletteras.

  393. Det är inte rimligt
    att en kurator har tusen elever.

  394. Att våga ta av varandra och våga
    bredda kunskapen och sprida varandra.

  395. Att kuratorn kan hänvisa
    till en präst och säga:

  396. "Man behöver inte vara kristen
    för att gå till en präst."

  397. Det är sånt många tänker på
    men ingen lyfter.

  398. Att ringa en jourhavande medmänniska
    eller en jourhavande präst-

  399. -är sånt som också
    skulle gynna elevhälsan.

  400. Jag tror...

  401. Det handlar om solidaritet, oavsett
    vilket parti som leder landet-

  402. -och en, precis som du säger...

  403. ...ett meddelande att du kan få hjälp
    och att du är värd nånting.

  404. Kolla på arbetsmarknaden! Man kollar
    så mycket på vad man INTE kan.

  405. Folk med social fobi
    kanske inte kan vara med människor-

  406. -men de kanske är svinduktiga på
    att programmera eller göra smycken.

  407. Det syns inte.
    Det är inte det man fokuserar på.

  408. Slutord, Ulla-Karin!

  409. Vi ska inte bara fokusera på-

  410. -funktionshinder, symtom,
    biverkningar och problem.

  411. Vi ska också fokusera på
    resurser och kompetens.

  412. Gör man det och har den helhetssynen-

  413. -blir det lätt att koppla in resurser
    utifrån den enskilda individen-

  414. -som kanske har styrkor inom vissa
    områden och svårigheter inom andra.

  415. Vi måste ha ett system
    för hur vi samarbetar.

  416. Vi måste bort från att skicka vidare
    nån annanstans som inte är jag.

  417. Man...

  418. ...sänder TILL nånting, inte bort
    från nånting. Då kommer vi långt.

  419. Det finns, men det används inte
    i den utsträckning som det borde.

  420. Tillsammans! Fick ni med er det?

  421. Varmt tack, Emma och Ulla-Karin.
    Tack för att ni kom hit.

  422. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Psykisk hälsa och ohälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykiatern Ullakarin Nyberg samtalar med Emma Westas Rödin, som genom Pillerpodden har kontakt med mängder av unga som mår dåligt. Har de samma bild av verkligheten? Vad är det som gör att livet gör ont och hur vet man när gränsen till sjukdom har passerats? Hur kan vi stödja den som upplever livssmärta men inte är psykiskt sjuk? Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Barn- och ungdomspsykiatri, Depression (psykiatri), Psykiatri, Psykisk hälsa, Unga vuxna, Ångest hos ungdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Psykisk ohälsa bland barn och unga

Längtan efter ett meningsfullt liv finns hos oss alla och med depression och ångest kommer ofta en känsla av tomhet. Men var går gränsen mellan livssmärta och psykisk sjukdom? Hur kommer det sig att psykisk ohälsa hos barn och unga är så utbrett och vad kan vi göra åt det? Psykiatern och suicidforskaren Ullakarin Nyberg har ägnat hela sitt yrkesliv åt psykiskt lidande i olika former. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Från ond till god cirkel

Genom att dela med sig av egna erfarenheter av psykisk ohälsa i Pillerpodden fångar Emma Westas Rödin upp mängder av unga. Hur påverkar fördomar, normer, tabun, tystnad och okunskap stigmatiseringen av psykisk ohälsa? Här ger hon handfasta tips på vad vi kan göra för att se, stötta och sätta igång en förändring. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Psykisk hälsa och ohälsa

Psykiatern Ullakarin Nyberg samtalar med Emma Westas Rödin, som genom Pillerpodden har kontakt med mängder av unga som mår dåligt. Har de samma bild av verkligheten? Vad är det som gör att livet gör ont och hur vet man när gränsen till sjukdom har passerats? Hur kan vi stödja den som upplever livssmärta men inte är psykiskt sjuk? Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Det kreativa uttrycket som kraftkälla

Nyanlända har ofta traumatiska upplevelser i bagaget. Att träffas i ett skapande sammanhang kan leda till läkande samtal. Psykologen Minna Forsell och konstpedagogerna Ashraf Atraqchi och Thomas Woodski är engagerade i projektet Express yourself där ungdomar får uttrycka sig genom konsten. Moderator: Ulrika Lind. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Du är så jävla känslig

Under hela uppväxten fick Hannah Harvigsson kritiska kommentarer om hur känslig hon är. Orden fastnade i djupet av hennes person. Senare i livet insåg hon vilken tillgång det är att ha nära till sina känslor. Idag är hon artist och låtskrivare med artistnamnet Hanutten och många känner igen sig i hennes texter. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Oro - att leva med tillvarons ovisshet

Oro, liksom rädsla, ångest, stress och nervositet handlar om att vi inte kan kontrollera vad som händer i livet. Ibland är oron konstruktiv, men den kan också försvåra våra möjligheter att leva fullt ut. Varför verkar en del människor aldrig oroa sig, medan andra oroar sig för allt? Och kan man lära sig att minska oron? Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, föreläser om detta. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex är min hobby

Johanna har sex som hobby och ser fram emot att ha födelsedagssex med någon av sina älskare på kvällen. Hon bloggar också om sex och sexualpolitik. Niklas Eriksson forskar inom områdena kön, sexualitet och socialt arbete och menar att vi i Sverige länge haft en mer sexkritisk än sexpositiv feminism, något som nu håller på att förändras.

Fråga oss