Titta

UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Om UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Föreläsningar och samtal från temadagen "Livssmärta eller psykisk sjukdom?" med fokus på barn och unga vuxna. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen, Sigtuna. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Till första programmet

UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom? : Från ond till god cirkelDela
  1. Vi ser att den psykiska ohälsan
    och sociala medieanvändningen ökar.

  2. Vi tänker att det är en rimlig
    korrelation, så vi drar parallellen.

  3. Hej!

  4. Vad kul att vara här! Vad många
    ni är! Det är första gången...

  5. Det här är föreläsning 345,
    eller nånting.

  6. Det är femte gången
    jag föreläser själv.

  7. Vi har varit över hela landet,
    på ställen man inte visste fanns-

  8. -men i Sigtuna har jag aldrig varit.

  9. Det var spännande att glida upp
    och se det här magnifika huset.

  10. Och så är det fullsatt. Perfekt!

  11. Jag heter Emma
    och är ena halvan av Pillerpodden.

  12. Vi startade 2014
    av en slump, egentligen.

  13. Både jag och Siri är födda -95.

  14. Vi lärde känna varandra i åttan på
    högstadiet och var i samma tjejgäng.

  15. Vi kände att vi skulle vara vänner
    för livet och att det skulle gå bra.

  16. När gymnasiet kom, spreds vi åt olika
    håll för att vi båda mådde dåligt.

  17. En av anledningarna att vi spreds var
    att vi visste att båda mådde dåligt-

  18. -men vi kände båda: "Jag pallar inte
    att ta hennes skit också."

  19. Det är ofta det som...

  20. Det är den paradoxen vi ofta får höra
    när vi får erfarenheter från andra.

  21. Man vet att nån mår dåligt,
    men pallar inte att ta hens känslor-

  22. -och det som tynger hen-

  23. -men samtidigt är det allt man
    vill göra. Man vill hjälpa varandra.

  24. Pillerpodden startade en poddcast-

  25. -och blev Uppsalas största poddcast
    ganska snabbt.

  26. Det är vi fortfarande.
    Vi har 20 000 lyssnare i månaden.

  27. Eftersom vi delar med oss
    av våra erfarenheter...

  28. Min pappa gick bort i cancer
    en vecka innan jag började trean.

  29. Några månader efter fick mamma cancer
    och jag fick ätstörning.

  30. Jag har haft problem med panikångest,
    och det har varit väldigt mycket.

  31. Eftersom vi delar med oss
    av våra erfarenheter-

  32. -får vi också tillbaka
    många erfarenheter från unga-

  33. -och närstående
    till unga som mår dåligt.

  34. När vi startade var det en slump.
    Vi behövde ett forum-

  35. -och några som vi önskade att vi hade
    haft, som vi kunde relatera till.

  36. Vi insåg att när vi startade...

  37. Det fanns inga influencers
    som pratade om psykisk ohälsa.

  38. Det fanns... Therése Lindgren
    hade inte riktigt slagit igenom.

  39. Det var läkare, psykologer, lärare
    och föräldrar, vilket är fantastiskt-

  40. -men när man är 18
    och mamma säger att det blir bättre-

  41. -är det svårt att tro.

  42. Vi märkte att när vi sa det, som var
    nära i ålder men med viss distans-

  43. -blev det lättare för ungdomar
    att ta in.

  44. Nu har vi jobbat i fyra år.

  45. Vi har kvar podden
    och är Veckorevyns mentala coacher.

  46. Vi jobbar med kommunikation i sociala
    medier och där ungdomar finns.

  47. Vi jobbar med opinion, hänger med i
    debatten och skriver debattartiklar.

  48. Vi är noga med att ha
    en neutral bild utåt för vården.

  49. På sociala medier
    blir det ofta ryktesspridning.

  50. Om det är en som har varit med om
    ett rötägg till läkare, sprids det.

  51. Diskursen blir att ungdomar inte tror
    att det är värt att söka vård.

  52. Vi är supernoga med
    att vara neutrala-

  53. -och visa att det händer saker
    och att de ska våga söka hjälp.

  54. Inom stängda dörrar står vi med
    pekpinnar och säger hur de ska göra.

  55. Utåt är det viktigt att vara neutral.

  56. Den sista delen är utbildning,
    och det är det här - föreläsningarna.

  57. Vi har varit över hela Sverige.

  58. Vi har även haft kunskapsgrupper
    på gymnasieskolor i Uppsala-

  59. -där vi har pratat om vad som är
    livet och vad som är psykisk ohälsa.

  60. En timme per vecka i fem veckor
    har vi gått igenom-

  61. -ångest, vad är självskadebeteende
    och vad är psykisk ohälsa.

  62. Det projektet
    fick fantastiska resultat-

  63. -både i ökad skolnärvaro
    och i skolresultat.

  64. Vår nyaste bäbis är vår bok
    "Ryck upp mig!" som vi har skrivit.

  65. Det är som en slutrapport på allt
    vårt arbete som inte är slut.

  66. Det var som att skriva en lång
    uppsats med allt vi har lärt oss.

  67. Den är fylld av konkreta tips
    och erfarenheter.

  68. Våra mammor har skrivit om vad de
    hade behövt när vi mådde dåligt.

  69. Jag ska läsa ur den senare.

  70. Vårt genidrag som vi kom på när vi
    ville kartlägga psykisk ohälsa...

  71. Det är så himla abstrakt.
    Man vet inte riktigt vad som sker.

  72. Om man inte vågar prata om det,
    får man varken distans-

  73. -eller nånting att relatera till.

  74. Vi hyrde in oss på en stor tavla
    på vår förra gymnasieskola.

  75. Det var klotter överallt
    och vi försökte kartlägga det här.

  76. Hur ska vi förstå psykisk ohälsa?

  77. Vi insåg att mycket av skammen
    och skulden kring psykisk ohälsa-

  78. -handlar om fördomar.

  79. Om jag säger att...

  80. Ni behöver inte tänka
    på era egna fördomar-

  81. -men tänk vad gubbarna och gummorna
    i Uppsala kan ha för fördomar.

  82. Om jag säger två alternativ,
    ska ni svara på tre.

  83. Det här är alltså enligt fördomen.

  84. Lyssnar en deprimerad person
    på Kent eller Benjamin Ingrosso?

  85. -1, 2, 3!
    -Kent.

  86. Ganska entydigt.

  87. Har en deprimerad person på sig
    svarta eller färgglada kläder?

  88. -1, 2, 3!
    -Svarta.

  89. Ni är med. Ni fattar grejen.
    Fördomarna finns där och är starka.

  90. De håller på att luckras upp, men de
    finns där även om de inte är sanna.

  91. Fördomarna leder till en norm,
    må bra-normen.

  92. Vi har erfarenheten att många
    ungdomar känner mycket kring normen.

  93. "Ni har det ju så bra.
    Hur kan du då må dåligt?"

  94. Så blir det en skam och skuld
    kring det, må bra-normen-

  95. -att man hela tiden ska svara "Bra"
    på frågan "Hur mår du?".

  96. Normer leder till tabu.

  97. Är det utanför normen är det tabu och
    lite pinsamt, jobbigt och tråkigt.

  98. Är det tabu blir det tystnad.

  99. Pratar man inte om det
    får man heller ingen kunskap.

  100. Har vi okunskap,
    finns det fler fördomar.

  101. Det här var den onda cirkel
    vi kom fram till-

  102. -som vi tyckte ringade in hela
    problemet kring skammen och skulden-

  103. -och avdramatiseringen
    av psykisk ohälsa.

  104. I den här...

  105. Kasta in...
    Den hackar lite, eller?

  106. Jag kör på, så får ni kirra det.

  107. I den här kastar vi in allt dåligt-

  108. -skammen, skulden, könsnormerna-

  109. -diskriminering, mörkertal
    och allt möjligt.

  110. När vi hade föreläst om den i 1,5 år-

  111. -kom vi på
    att vi skulle vända på den.

  112. Vi kanske ska vända på den
    till en positiv cirkel.

  113. Vi märkte
    att om vi börjar prata om det...

  114. Samtal råkar vara motsatsen
    till tystnad.

  115. Då får vi kunskap.

  116. Kunskapen handlar inte bara om
    att psykisk ohälsa finns.

  117. Det handlar om individuell kunskap-

  118. -om att man är värd att må bra
    och att det finns hjälp.

  119. Många ungdomar vet inte ens...

  120. En del av sjukdomen är att man inte
    känner att man är värd att få hjälp.

  121. Kunskaper leder till medvetenhet.

  122. Medvetenhet leder till normkritik.

  123. Normkritik leder till öppenhet...

  124. ...och öppenhet leder till samtal.

  125. Det var den här goda cirkeln
    vi började leva efter-

  126. -som jag hoppas att ni tatuerar in.

  127. Om det är nåt ni ska ha med er,
    så är det den.

  128. Tatuera in den på valfritt ställe,
    beroende på när ni är födda. Här.

  129. Det beror på. Revbenen kanske.

  130. Den här goda cirkeln...

  131. ...handlar egentligt om
    att normalisera och validera-

  132. -utan att avdramatisera.

  133. Det är vår devis, vårt motto.

  134. När vi började föreläsa tänkte vi att
    vi behövde lite mer kött på benen-

  135. -så vi googlade ångest.

  136. Även om vi har haft ångest tänkte vi
    att det var bra att ha nåt i ryggen.

  137. På 1177 stod det:

  138. "Ångest är en stark känsla av oro.
    Ångest tillhör livet."

  139. Vi tänkte: "Okej. Att ångest tillhör
    livet har man hört och så är det ju."

  140. Alla kommer att ha ångest nån gång-

  141. -men vi tyckte att meningen
    signalerade ungefär samma som:

  142. "Äh! Det tillhör livet. Ryck upp dig!
    Det är inte värt att söka hjälp för."

  143. Då blev vi som vanligt arga
    och mejlade ett arg brev som sa:

  144. "Ni kan inte skriva så. Det är
    avdramatiserande och invaliderande."

  145. Ni står det:
    "Ångest är en stark känsla av oro."

  146. Ångest är väldigt vanligt,
    och det finns mycket hjälp att få."

  147. Skillnaden mellan
    att normalisera och avdramatisera-

  148. -är hårfin men väldigt viktig.

  149. Att normalisera
    handlar om att meddela en...

  150. Att försöka att inte förminska
    utan minska ensamhetskänslan.

  151. Att avdramatisera är att förminska.

  152. Det finns två saker
    som vi upptäckte var...

  153. Alla tusentals ungdomar
    som vi har träffat-

  154. -oavsett vad de har för bakgrund
    eller varför de mår dåligt...

  155. Det finns två gemensamma nämnare-

  156. -för vad som påverkar
    deras psykiska hälsa.

  157. Det är just ensamhetskänslan
    och brist på kontinuitet.

  158. Det var de två stora faktorerna-

  159. -som vi kunde mejsla ut
    ur den här statistiken.

  160. Just den här ensamhetskänslan-

  161. -att man inte är normal, att det jag
    känner har ingen känt förut...

  162. Det är det som händer när man inte
    pratar och speglar sina känslor.

  163. När man inte testar eller vågar säga
    hur man mår och få gensvar.

  164. Det är det som sprids,
    och det är det vi försöker stoppa.

  165. Vi har också mejslat ut tre myter-

  166. -tre myter
    som har varit återkommande teman.

  167. Härligt! Man hör bladen vändas.
    Ni antecknar. Tumme upp!

  168. Det är de starkaste
    och mest genomgående temana-

  169. -både från vuxna och ungdomar.

  170. Myt ett är att verktygen
    för psykisk hälsa inte finns-

  171. -att vi måste vänta på nästa rapport.

  172. Forskning är ju superbra.

  173. Inget ont om forskning, men om vi
    måste vänta på nästa rapport 2025-

  174. -och multiplicera det med antalet
    som tar livet av sig varje år-

  175. -blir det tusentals människor.

  176. Vi har inte tid att vänta
    när vi vet att verktygen-

  177. -som öppenhet, samtal, kunskap,
    medvetenhet och normkritik finns.

  178. Det som är bra
    med den goda cirkeln...

  179. Det finns en positiv
    och en negativ nyhet.

  180. Den negativa är att vi inte
    kommer att få Nobelpriset.

  181. Det är inget nytt vi har kommit på,
    men det positiva är just det.

  182. Det här är inget som vi
    har hittat på. Det här föds man med.

  183. Man behöver inte vara skitbra
    på alla.

  184. Om du är mer bekväm med samtal-

  185. -räcker det att rocka det,
    för det kommer att leda till kunskap.

  186. Känner du att kunskap
    är mer din grej, så rocka den-

  187. -för det kommer att leda
    till medvetenhet och normkritik-

  188. -som kommer att leda
    till öppenhet och samtal.

  189. De här verktygen finns.

  190. Vi kan agera nu,
    och det är det vi måste göra-

  191. -för att ungdomar ska må bättre.

  192. Den andra myten är att man inte
    kan prata med unga och barn-

  193. -om suicid eller självdestruktivitet.

  194. Det är väldigt många som känner så-

  195. -inklusive jag, Siri,
    min mamma och alla i familjen.

  196. Det är läskigt att prata om
    suicid och självdestruktivitet.

  197. Man är rädd att säga fel
    och göra nånting som förvärrar-

  198. -nåt som är sista droppen
    så att bägaren rinner över.

  199. När det handlar om
    att prata med ungdomar...

  200. De som vi har träffat...
    Vi har samarbetat med BUP i Uppsala.

  201. De flesta som ligger inne...
    De som vi har kontakt med är 13-14.

  202. De hade sin första självmordstanke
    när de var 7.

  203. Det som har missats är att prata.

  204. När man pratar handlar det inte om
    hur man går till väga.

  205. Man behöver inte ens säga
    ordet "självmord".

  206. Det handlar om att prata om
    att livet kommer att gå upp och ner-

  207. -om att vägen ur lidandet är livet,
    inte döden eller nånting annat.

  208. Vägen ur lidande är att fortsätta-

  209. -för det kommer att bli bättre
    även om det är svårt att se just då.

  210. Lika mycket som vi snackar
    om skydd när man kör knattefotboll-

  211. -måste vi snacka om symtomen
    på att man mår dåligt.

  212. Om du har en hemlighet som gör ont
    i magen, ska man berätta om det.

  213. Om du har en hemlighet som handlar
    om fest, är det en bra hemlighet.

  214. Men om det är nåt som gör ont,
    ska man prata med en vuxen.

  215. Det handlar om såna saker.
    Det kommer att förebygga.

  216. Känslorna kommer att finnas kvar,
    men man känner sig inte lika ensam.

  217. Man kommer att ha inpräntat att det
    går över och att man förtjänar hjälp.

  218. Myt tre är att sociala medier
    är orsaken till ungars...

  219. "Ungars"... Som om jag vore vuxen.
    Jag är ju 23.

  220. ...ungdomars psykiska ohälsa.

  221. Vi ser att den psykiska ohälsan
    och sociala medieanvändningen ökar.

  222. Vi tänker att det är en rimlig
    korrelation, så vi drar parallellen.

  223. Hade det varit så enkelt, hade vi
    inte behövt ha den här konferensen.

  224. Då hade psykologer inte haft jobb. Då
    hade vi bara kunnat stänga ner allt.

  225. Det är tyvärr inte så.

  226. Vi har träffat tusentals ungdomar-

  227. -och hundratals av dem-

  228. -tycker att sociala medier
    är ett fantastiskt forum-

  229. -för att träffa andra människor.

  230. Självklart kan sociala medier
    bidra till ensamhetskänslor-

  231. -och att man känner att man
    inte duger när man ser normerna.

  232. BRIS till exempel.

  233. När jag var liten, skulle jag ringa
    BRIS en gång men jag vågade inte.

  234. Jag var rädd att nån annan
    skulle plocka upp den andra luren.

  235. Telefonen var i vardagsrummet.

  236. Skulle jag springa in i ett hörn
    och viska?

  237. Nu finns BRIS ett knapptryck bort.

  238. Vi har träffat flera som har sagt-

  239. -att sommaren 2015 kom de ur
    sin sociala fobi med sociala medier.

  240. Vad hände sommaren 2015?
    Alla gick runt så här.

  241. Pokemon Go.

  242. Det var ett enkelt forum där alla
    kunde träffas på sina egna premisser.

  243. Det som är viktigt att tänka på-

  244. -är inte att stänga ner
    eller kasta skit på sociala medier.

  245. Det handlar om
    hur vi använder sociala medier.

  246. Ungdomar är...

  247. ...tenderar att använda sociala
    medier på ett bredare sätt än vuxna.

  248. Det finns inte en enda som har ett så
    lyckligt liv som mamma på Facebook.

  249. Hon skulle inte skriva: "I dag hade
    jag ett litet käbbel med Ingvar."

  250. Hon lägger ut när min brorsdotter
    fyller fem och är jätteglad.

  251. Jag menar inte
    att alla ska lägga ut när de bråkar-

  252. -men vi måste prata om
    vilken bild vi sänder ut-

  253. -även vi vuxna.

  254. Vi har träffat många som säger:

  255. "Jag skulle prata med mamma,
    men hon satt med Facebook."

  256. Att ta ansvar är att tänka på sin
    egen användning av sociala medier.

  257. När vi snackar om...

  258. ...det här samhällsproblemet
    som psykisk ohälsa är-

  259. -måste vi också prata om hur man
    som närstående kan hjälpa till.

  260. Vi har märkt att vänner
    till ungdomar som mår dåligt-

  261. -är en extremt stor riskgrupp
    till att själva må dåligt.

  262. För att ju mer ungdomar inte pratar
    med föräldrar eller andra vuxna-

  263. -desto mer pratar de med sina vänner.

  264. I skolan i dag är det
    små vårdinstitutioner av vänner-

  265. -som försöker lösa
    sina vänners problem.

  266. Det kan bli som en tävling.

  267. Vem har värst panikångestattack?
    Vilken brand ska vi släcka i dag?

  268. Vem har mest rätt att känna i dag?
    I går var det Lisa.

  269. Det här anser vi måste ändras.

  270. Ungdomar tar nästan för mycket ansvar
    för varandra.

  271. Det är upp till vuxna
    att ta tillbaka det ansvaret.

  272. Med ansvar menar jag inte
    att man ska känna sig mer tyngd-

  273. -att man ska lägga mer tyngd på sig,
    så att man själv inte orkar.

  274. Att ta ansvar
    är att våga sätta sin gräns.

  275. Att säga: "Jag tycker
    att det här är jättesvårt."

  276. "Jag vet inte vad jag ska säga,
    för jag är rädd att säga fel."

  277. "Jag känner att det står utanför..."
    Precis som du sa.

  278. "Jag ska göra allt i min makt."
    Man har nånting man kan göra.

  279. Att ta sin makt kan vara att våga
    slussa vidare till professionen.

  280. Även om man som förälder, vän,
    syskon eller arbetskompis-

  281. -vill lösa
    sina närståendes problem...

  282. Så är det, för vi är alla goda, typ.

  283. ...så går inte alltid det att lösa.

  284. Att tänka i snabba lösningar och
    hitta ett problem att fokusera på...

  285. Till exempel att tänka
    att sociala medier är anledningen.

  286. Det hamnar i...

  287. Det är nån vinkel jag inte kan...

  288. Att lyssna på riktigt däremot...

  289. Att säga: "Jag har fem minuter nu,
    men jag ska lyssna med allt jag har."

  290. "Sen kan jag ringa efter mitt möte."
    Det är...

  291. ...i den goda cirkeln.

  292. Att fokusera på att lyssna,
    och inte att lösa.

  293. Åter till normalisering och
    validering utan att avdramatisera.

  294. Det bästa man kan säga
    när man inte vet vad man ska säga...

  295. Ofta när man får höra nåt,
    kan man tycka att det är läskigt.

  296. Det är inte konstigt. Man får inte
    känna skam eller skuld för det.

  297. Vi är alla fostrade
    i den onda cirkeln.

  298. När man hör nåt, tänker man ofta:
    "Jag vet inte vad jag ska säga nu."

  299. "Jag vet inte vad jag ska göra. Fan!"

  300. Man kanske inte säger nånting,
    men det signalerar ungefär:

  301. "Ryck upp dig! Ditt problem är inte
    tillräckligt för att jag ska svara."

  302. En invalidering,
    att inte bekräfta problemet.

  303. Säg: "Jag tycker att det är svårt
    och vet inte vad jag ska göra."

  304. Det signalerar att man tar problemet
    på största allvar-

  305. -att man känner sig maktlös men är
    villig att slussa till nån annan.

  306. Man är ärlig. Det är viktigt
    att inte börja lova saker.

  307. "Jag lovar att jag ska ringa doktorn
    åt dig och ta din tvätt."

  308. "Jag kan ta föreläsningen
    och göra det här."

  309. Det leder ofta till besvikelse
    hos en själv och den som mår dåligt.

  310. Men det som den här frågan...

  311. ...eller den här meningen gör
    är att bidra till en självinsikt.

  312. Man får tänka till. "Emma vet inte
    vad hon ska göra. Vad behöver jag?"

  313. Har man självinsikt,
    leder det ofta till självacceptans.

  314. Då är det lättare att jobba på.

  315. Har man självacceptans,
    har man ofta självrespekt.

  316. Har man självrespekt, är det
    en god grund för psykisk hälsa.

  317. Att ha självrespekt
    och självacceptans händer inte så.

  318. "I wish!" Det är tyvärr inte så.

  319. Det kan man hjälpa till att bygga upp
    hos varandra genom att ställa frågor-

  320. -i stället för att leta snabba svar
    och lösningar.

  321. Man kan hjälpa till
    genom att prata och vara öppen.

  322. De fem forumen i den goda cirkeln-

  323. -samtal, kunskap, medvetenhet,
    normkritik och öppenhet-

  324. -leder till varandra.

  325. Det är superviktigt att komma ihåg
    när man som närstående känner...

  326. Jag känner ofta att jag vill ta
    alla kamper och prata om allt.

  327. Jag vill vara öppen, normkritisk-

  328. -jättemedveten och samla på mig
    och googla hur mycket som helst.

  329. Om jag skulle försöka anamma alla-

  330. -skulle jag inte orka hjälpa
    eller ens orka hjälpa mig själv.

  331. Att veta att de leder till varandra-

  332. -och att påminna sig om
    att man gör sin grej...

  333. "Jag har tagit mitt forum."

  334. Det leder till att nån annan
    tar nåt annat. Jag ska köra ett test.

  335. Ni får 30 sekunder på er-

  336. -att bestämma vilket forum
    ni känner er mest bekväma med.

  337. Ni måste inte vara bra på det.
    Tänk för er själva i några sekunder!

  338. Även om ni känner
    att ni är bäst på allt, så välj en.

  339. Medvetenhet, normkritik, öppenhet,
    samtal och kunskap.

  340. Hur många känner
    att medvetenhet är deras grej?

  341. Inte bara en liten tass,
    utan en stor arm.

  342. Normkritik?

  343. Öppenhet?

  344. Samtal?

  345. Där var händerna! Och kunskap?

  346. Vi ska göra det igen, men jag vill
    att ni tittar er omkring.

  347. Medvetenhet, upp med en lång arm!

  348. Normkritik!

  349. Öppenhet!

  350. Samtal!

  351. Och kunskap!

  352. Det är det här som är själva grejen.

  353. Ni är ju den goda cirkeln
    personifierad i det här rummet.

  354. Ni har tagit ett ansvar
    genom att bara komma hit.

  355. Påminn er om att det ni gör är rätt-

  356. -och är nog, ofta.

  357. Det finns inget man egentligen
    kan göra eller säga för att förstöra.

  358. Man kan egentligen bara förändra.

  359. Det sa min psykolog,
    på tal om saker som har fastnat.

  360. Min psykolog sa det nån månad
    efter att min pappa hade dött.

  361. Jag sa: "Mitt liv är förstört."

  362. Hon sa: "Ingenting är förstört,
    men allt är förändrat."

  363. Så är det ofta. Det kan man också
    tatuera in nån gång om man vill.

  364. Jag ska avsluta med att läsa lite-

  365. -ur boken.

  366. "Men vad är egentligen att må bra?"

  367. "Ju mer vi har jobbat, skrivit,
    bloggat och träffat unga och vuxna"-

  368. -"desto bättre har vi mått."

  369. "Det handlar om att vi fick en
    uppgift som blev syfte och mening"-

  370. -"när vi inte kände oss
    tillräckligt meningsfulla."

  371. "Det hade lika gärna kunnat handla om
    jobb eller en ny vän"-

  372. -"eller en lägenhet
    som behövde målas om."

  373. "I vårt fall blev det Pillerpodden.
    Där fann vi också en gemenskap."

  374. "Vi kunde relatera till varandra
    eller våra lyssnare."

  375. "Vi fick dela det som var svårt
    och minskade känslan av ensamhet"-

  376. -"eller föreställningen
    att vi var konstiga."

  377. "Det fanns alltid nån som hade känt
    samma före, samtidigt eller efter."

  378. "Det fanns en tröst i det, ett lugn."

  379. "Men vi var också rätt i tiden.
    Vår generation är och förblir unik."

  380. "Vi har pratat om det som
    generationer före aldrig pratade om."

  381. "Unga som har lidit av psykisk ohälsa
    som pratar med unga som lider"-

  382. -"är det koncept vi byggde på."

  383. "Vi hittade inte bara en modell
    för att utveckla elevhälsan."

  384. "Vi hittade ett sätt
    att själva utvecklas."

  385. "Med tiden har det varit vår väg
    till psykisk hälsa."

  386. "Lidandet går över
    bara man fortsätter leva."

  387. "Vi har kommit fram till
    vad som passar oss bäst"-

  388. -"i livets olika situationer."

  389. "Vi ska vara ärliga med att det inte
    bara har varit en dans på rosor."

  390. "Det har i perioder varit skittufft
    och svårt och vi har varit nermalda."

  391. "Detta har lett till
    att vi har varit ledsna och arga"-

  392. -"och hamnat i djupare hål
    än tidigare."

  393. "Det har tagit tid att ta sig upp."

  394. "Men på det stora hela har det alltid
    gått uppåt och framåt."

  395. "Vi har valt, rannsakat, mött
    ångesten, tagit oss förbi dilemman"-

  396. -"alltid varit påminda om att
    fortsätta och till sist återerövrat."

  397. "Vi har med egna ögon fått se
    att det var sant"-

  398. -"det mamma sa
    när hon stod där i nattlinne"-

  399. -"att det blir bättre."

  400. Tack!

  401. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från ond till god cirkel

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Genom att dela med sig av egna erfarenheter av psykisk ohälsa i Pillerpodden fångar Emma Westas Rödin upp mängder av unga. Hur påverkar fördomar, normer, tabun, tystnad och okunskap stigmatiseringen av psykisk ohälsa? Här ger hon handfasta tips på vad vi kan göra för att se, stötta och sätta igång en förändring. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Barn- och ungdomspsykiatri, Depression, Poddradio, Psykiatri, Psykisk hälsa, Psykiska sjukdomar, Unga vuxna
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Psykisk ohälsa bland barn och unga

Längtan efter ett meningsfullt liv finns hos oss alla och med depression och ångest kommer ofta en känsla av tomhet. Men var går gränsen mellan livssmärta och psykisk sjukdom? Hur kommer det sig att psykisk ohälsa hos barn och unga är så utbrett och vad kan vi göra åt det? Psykiatern och suicidforskaren Ullakarin Nyberg har ägnat hela sitt yrkesliv åt psykiskt lidande i olika former. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Från ond till god cirkel

Genom att dela med sig av egna erfarenheter av psykisk ohälsa i Pillerpodden fångar Emma Westas Rödin upp mängder av unga. Hur påverkar fördomar, normer, tabun, tystnad och okunskap stigmatiseringen av psykisk ohälsa? Här ger hon handfasta tips på vad vi kan göra för att se, stötta och sätta igång en förändring. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Psykisk hälsa och ohälsa

Psykiatern Ullakarin Nyberg samtalar med Emma Westas Rödin, som genom Pillerpodden har kontakt med mängder av unga som mår dåligt. Har de samma bild av verkligheten? Vad är det som gör att livet gör ont och hur vet man när gränsen till sjukdom har passerats? Hur kan vi stödja den som upplever livssmärta men inte är psykiskt sjuk? Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Det kreativa uttrycket som kraftkälla

Nyanlända har ofta traumatiska upplevelser i bagaget. Att träffas i ett skapande sammanhang kan leda till läkande samtal. Psykologen Minna Forsell och konstpedagogerna Ashraf Atraqchi och Thomas Woodski är engagerade i projektet Express yourself där ungdomar får uttrycka sig genom konsten. Moderator: Ulrika Lind. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Du är så jävla känslig

Under hela uppväxten fick Hannah Harvigsson kritiska kommentarer om hur känslig hon är. Orden fastnade i djupet av hennes person. Senare i livet insåg hon vilken tillgång det är att ha nära till sina känslor. Idag är hon artist och låtskrivare med artistnamnet Hanutten och många känner igen sig i hennes texter. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Oro - att leva med tillvarons ovisshet

Oro, liksom rädsla, ångest, stress och nervositet handlar om att vi inte kan kontrollera vad som händer i livet. Ibland är oron konstruktiv, men den kan också försvåra våra möjligheter att leva fullt ut. Varför verkar en del människor aldrig oroa sig, medan andra oroar sig för allt? Och kan man lära sig att minska oron? Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, föreläser om detta. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.

Fråga oss