Titta

UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Om UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Föreläsningar och samtal från temadagen "Livssmärta eller psykisk sjukdom?" med fokus på barn och unga vuxna. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen, Sigtuna. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Till första programmet

UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom? : Oro - att leva med tillvarons ovisshetDela
  1. Oro är en integrerad del i våra liv.
    Det kan inte vara på ett annat sätt-

  2. -för att leva är fantastiskt, men
    det är också ett riskabelt projekt.

  3. Tack för inbjudan. Jag har i
    så många år önskat att få komma hit-

  4. -och det har inte blivit av,
    men wow, vilket ställe ni är på!

  5. När jag blev kontaktad av
    Johan Sundelöf på Betaniastiftelsen-

  6. -så bad han mig komma hit och prata
    om oro utifrån min senaste bok.

  7. Sen gick det några månader,
    sen sa han:

  8. "Sen vill vi att du förmedlar hopp."

  9. Hur får jag ihop det här med oro,
    ångest, unga, självskador-

  10. -och depression med hopp,
    men det är ganska lätt för mig.

  11. Jag har jobbat i drygt 40 år
    med psykoterapi.

  12. 23 år av dem
    har jag ägnat den mesta av min tid-

  13. -åt forskning
    och behandlingsutveckling-

  14. -för patienter med komplex proble-
    matik, s.k. borderline-diagnoser-

  15. -eller emotionellt instabil
    personlighetsstörning.

  16. Det har jag gjort både på KI och
    på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

  17. Med det vill jag säga att jag aldrig
    har känt så mycket hopp som i dag.

  18. När jag började på 90-talet på KI
    i en jättestor forskningsstudie-

  19. -kring borderline-patienter
    med självskada och suicidalitet-

  20. -så var de med emotionell
    instabilitet betraktade som parias.

  21. Vi fick remisser med en post-it-lapp-

  22. -där det stod: "Vi vill inte ha henne
    här." Vi behandlade främst kvinnor.

  23. Det avspeglade hur man såg på dem
    med komplex problematik på den tiden.

  24. Man visste inte
    hur man skulle behandla dem.

  25. I dag är läget ett helt annat.

  26. Jag har inte varit med i dag,
    för jag kunde inte komma tidigare-

  27. -men jag förstår att ni har fått
    mycket kunskap och inspiration-

  28. -av bland annat Ullakarin Nyberg,
    som kanske är här i dag-

  29. -och andra som har förmedlat hopp.

  30. Jag är nog bara en av många här
    som kan förmedla hopp till er.

  31. Men i dag under de här 45 minuterna-

  32. -tänkte jag prata
    om nåt som är allmänmänskligt.

  33. Så ta till er allihop,
    för oro är nånting-

  34. -som vi alla får dras med-

  35. -därför att det är som sagt
    en ingrediens i projektet att leva.

  36. Först ska jag beskriva vad oro är
    utifrån olika perspektiv.

  37. Jag kommer att knyta det
    till unga och oro-

  38. -och oss som omger de unga
    med mycket oro och ångest.

  39. Sen vänder jag mig till två fiktiva
    personer, Linda och Jacob-

  40. -där jag tänkte göra ett extrakt
    av de behandlingsmetoder-

  41. -som vi har utvecklat
    på Karolinska och på Akkis-

  42. -som ju förmodligen
    är inget nytt för er-

  43. -men ett extrakt som är livskunskap
    som vi alla kan ta till-

  44. -när vi vill hantera
    ett inre lidande-

  45. -som vi känner
    att vi har svårt för att hantera.

  46. Varför ska man prata om oro, då?

  47. Är det relevant när vi pratar om unga
    som har det jättesvårt-

  48. -och inte klarar av att leva? Ja.

  49. Man kan kalla oro för "ångest light"-

  50. -men det är faktiskt
    så som jag sa att...

  51. Oro är en integrerad del i våra liv.
    Det kan inte vara på ett annat sätt-

  52. -för att leva är fantastiskt, men
    det är också ett riskabelt projekt-

  53. -för det är så mycket
    som kan hota oss.

  54. Andra människor, naturen,
    katastrofer...

  55. Inre och yttre hot kan förgöra oss.

  56. Vi måste ha beredskap
    för att kunna hantera det-

  57. -och där kommer
    rädsla och oro in i bilden.

  58. Så oro har
    i allra högsta grad en relevans-

  59. -för när vi ska prata om det tunga,
    komplexa lidandet.

  60. Det lidande där vi närmar oss själv-
    destruktivitet och vilja att dö.

  61. Vi vet i dag
    att oro har en väldig koppling-

  62. -till psykisk ohälsa i allmänhet.

  63. Vi vet så mycket, att man i dag
    till och med startar studier-

  64. -bland annat i Karlstad
    under ledning av Maria Tillfors-

  65. -där man vill behandla patienter
    i primärvården med en metod-

  66. -som man kallar orosfokuserad
    kognitiv beteendeterapi.

  67. Man antar att oron förenar alla
    patienter med affektiva störningar-

  68. -som depression och ångest, och
    de kommer till primärvården först.

  69. Oro tycks vara en röd matta-

  70. -in till tyngre psykisk problematik
    och psykiatriska diagnoser.

  71. Men det kan också förgifta vanliga
    liv utan att vi behöver kalla oss-

  72. -för patienter.

  73. Jag ska först berätta hur man
    ser på oro i psykologiska termer.

  74. En oroare är Mark Twain,
    en amerikansk författare.

  75. Han fångar oron på pricken.

  76. Han tittar i backspegeln på sitt liv
    och säger-

  77. -att det var fyllt av problem som
    aldrig inträffade. Det är kärnan.

  78. Oron är, säger vi psykologer, den
    tankemässiga komponenten av ångest.

  79. Det är malande tankar och bilder
    av risker och hot som kan drabba oss-

  80. -i kombination med en låg tolerans
    för ovisshet och osäkerhet.

  81. Hur många av er har inte legat vakna
    på nätterna och malt och malt?

  82. Man kan inte få stopp på hjärnan.

  83. Kroppen är trött och skriker "sov!"-

  84. -men hjärnan håller på och maler.

  85. Det behöver inte vara ångestväckande
    tankar, utan bara rappakalja.

  86. Det kommer ovidkommande saker
    som man inte får slut på.

  87. Men oron har en färg av ångest,
    eftersom den är framåtriktad.

  88. Vi tänker i tänk om-scenarion: "Tänk
    om jag bär på cancer utan att veta."

  89. "Tänk om mina barn blir överkörda.
    Tänk om min man lämnar mig."

  90. Det är de här "tänk om, tänk om".

  91. Känner vi igen det? Yes!

  92. Oro tillhör familjen "Hot".

  93. Oro tillhör alltså en stor familj-

  94. -som är baserad på rädsla. Rädsla är
    den största ingrediensen i familjen.

  95. Men vi skiljer på de olika sakerna.

  96. Rädsla är egentligen
    en avgränsad serie reaktioner-

  97. -på en avgränsad händelse-

  98. -typ att möta en varg i skogen-

  99. -eller att en bil kommer emot dig.

  100. Ångest är en mer komplex reaktion,
    som inte bara involverar det fysiska-

  101. -utan också en hel massa tankar-

  102. -framför allt om
    att inte klara av sin egen kropp.

  103. Att man håller på att dö
    i panikattacker.

  104. Nervositet är en slags anspänning
    inför nåt man ska göra-

  105. -som att tala inför grupp,
    redogöra för nåt på ett möte-

  106. -eller spela upp ett musikstycke.

  107. Det kallas nervositet,
    medan stress är att under lång tid-

  108. -befinna sig under krav som man
    inte tror att man ska kunna uppfylla.

  109. Men alla de här
    har liknande symptombild.

  110. Oro är då en form
    av den lätta varianten av ångest.

  111. I många kartläggande stora studier
    kan man se-

  112. -att vi tenderar
    att göra affektiva prognoser.

  113. När vi tittar på händelser
    som vi förutspår ska hända-

  114. -så gör vi också förutspåelser om
    hur vi ska känna när det inträffar.

  115. Då gör vi den prognosen
    utifrån hur läget är för mig just nu.

  116. Vi bortser alltså från faktorer
    som kan gälla då i framtiden.

  117. Därför har vi ofta fel när vi tror
    att nåt kommer att vara skrämmande-

  118. -och att man kommer att få ångest.
    Då överdriver jag min prognos.

  119. Samma sak när jag tänker hur lycklig
    jag ska bli när jag vinner på lotto.

  120. Jag blir inte så lycklig
    som jag tror att jag ska bli.

  121. Det är lite sorgligt, men det ger
    oss också väldigt mycket information.

  122. När vi tänker framåt,
    så överdriver vi våra reaktioner.

  123. Det har stor bärighet för patienter
    med ångest som gör prediktioner-

  124. -på sin framtid,
    så det här är viktigt att tala om.

  125. Det vi absolut inte vill
    är att hamna i emotionellt kaos.

  126. Så oro handlar om-

  127. -att mota starka emotionella
    reaktioner i framtiden.

  128. Därför oroar vi oss. Vi är rädda
    för och undviker starka känslor.

  129. Det är ett avigt sätt
    att använda känsloreglering på.

  130. Det är inte det vassaste redskapet
    att oroa sig för att förhindra-

  131. -starka känslor i framtiden.

  132. När vi oroar oss känner vi saker
    i kroppen. Vi spänner oss, o.s.v.

  133. Många med oro som får diagnosen
    generaliserad ångeststörning - GAD-

  134. -pratar mycket
    om att befinna sig "on the edge".

  135. Man går som på en lina-

  136. -där nånting händer som väldigt lätt
    kan putta omkull dig.

  137. Man är på gränsen
    till att nåt ska brista.

  138. Man har förhöjd vaksamhet
    och skannar tillvaron.

  139. Det är också så
    att en person som oroar sig mycket-

  140. -låter detta färga
    sin uppfattning om sig själv.

  141. Man låter det bli en ingrediens
    i ens identitet. "Jag är en oroare."

  142. Andra kanske också
    betraktar en som så.

  143. Man upplever också att man
    måste "tänka färdigt" på nånting.

  144. När man har gjort det, så kommer
    lugnet, vilket det sällan gör.

  145. Det kanske vi gör på nätterna. Man
    ska tänka färdigt, sen kommer lugnet.

  146. Många upplever också
    att oron gör en sjuk på nåt sätt.

  147. Precis som stress kan mala ner
    hjärnan och kroppen över tid-

  148. -så kan också
    att oroa sig väldigt mycket göra det.

  149. Varför oroar vi oss, då?

  150. Eller snarare varför skiljer sig...

  151. Varför skiljer vi oss åt
    i detta med att oroa oss?

  152. En del oroar sig mer, andra mindre.

  153. Vi är biosociala varelser och föds
    med en viss biologisk uppsättning.

  154. Vi kan plocka ner det i termer
    av serotoninnivån i hjärnan-

  155. -där flödet är olika starkt
    hos olika individer.

  156. Men det räcker inte, utan det är
    också en kombination av erfarenheter-

  157. -våra övertygelser
    och det vi är med om i livet-

  158. -som gör att vi oroar oss
    mer än andra.

  159. Med oroliga föräldrar har vi varit
    under kraftfull modellinlärning.

  160. Oroliga föräldrar som har talat om
    för oss och visat i sina beteenden-

  161. -att livet är farligt
    och andra människor är hotande-

  162. -och skyddar dig
    och säger "var försiktig"...

  163. Mycket säkerhetsprat
    kan skapa oro hos barn.

  164. Barnet lär sig att ha
    ett sånt förhållningssätt till livet.

  165. Vi är sårbara
    i olika gränssituationer.

  166. Det kan vara både positiva
    och negativa saker, som att flytta-

  167. -att börja och sluta skolan-

  168. -att bli förälskad, att bilda familj,
    att separera, och så vidare.

  169. Allt det här är gränssituationer
    som kan göra att vi hamnar i oro-

  170. -och senare kanske ångest också.

  171. Och förstås kriser
    som är mer dramatiska.

  172. Att få en allvarlig sjukdom.

  173. Att en nära anhörig
    får en allvarlig sjukdom.

  174. Att bli lämnad och övergiven
    och såna saker. Råka ut för olyckor.

  175. Och förstås det här-

  176. -att om man har en låg självkänsla
    och dålig självtillit-

  177. -så är det lättare att oroa sig
    för framtiden. Det säger sig självt.

  178. Jag ska orda lite grann om olika
    dimensioner av oro - vad är det?

  179. Privat - global,
    vardaglig/konkret oro-

  180. -och lite grann kring filosofiska
    inslag eller perspektiv på oron.

  181. Jag brukar prata om giftig och klok
    oro. Vi ska inte jobba bort all oro.

  182. Det finns klok sådan,
    vilket jag ska prata lite om.

  183. Vi har den lågintensiva oron, som
    du och jag förmodligen tampas med-

  184. -och oro som psykiatrisk diagnos:
    generaliserad ångeststörning.

  185. Vi har också oro i olika livsfaser.

  186. Jag själv närmar mig nu pensionen.

  187. Jag vet att när mina barn var små-

  188. -så fick jag
    under en period flygrädsla.

  189. Jag begrep den inte, för jag
    hade inte varit flygrädd innan.

  190. På den tiden flög jag mycket till USA
    fram och tillbaka till Seattle.

  191. Jag tyckte att
    det blev mer och mer obehagligt.

  192. Jag slutade inte flyga, gudskelov-

  193. -för då hade jag nog
    låst fast det i en fobi.

  194. Jag tolkade rädslan som evolutionär.
    Den sa till mig:

  195. "Du ska hålla dig levande, för du
    har småbarn, så gör inget farligt."

  196. Hjärnan feltände och sa
    att det är farligt att flyga-

  197. -men det är inte farligare än E4:an.

  198. Men min hjärna tyckte
    att det var läskigt, och jag tänkte:

  199. "Tänk om piloten är full.
    Tänk om han inte har checkat allt."

  200. Så småningom lade sig det här.

  201. Jag hade också oro för mina barn-

  202. -att det inte skulle gå bra på dagis,
    och så vidare.

  203. I dag är min oro en helt annan.
    Jag kommer dit.

  204. Här har vi den privata/konkreta oron,
    som ni nog känner igen er i.

  205. Man ligger vaken och funderar
    på jobbet eller på nåt svårt beslut-

  206. -som ska fattas. Det här är det
    som hjärnan sysslar med till vardags.

  207. Det kan inrymma väldigt mycket oro
    kring de här sakerna.

  208. Det här oroar jag mig över i dag.

  209. Mitt perspektiv har lyfts från
    det privata, för där är det tryggt.

  210. Mina barn och mina fem barnbarn
    mår bra, såvitt jag vet i alla fall.

  211. Mina tre barnbarn i New York blir jag
    ibland orolig över när de är sjuka.

  212. Men jag har inte så mycket oro där.

  213. Jag har släppt taget
    om det som är mig närmast-

  214. -och även kring egna privata saker.

  215. Jag har levt så länge, så om jag blir
    sjuk, så är det okej om jag blir det.

  216. Men det här oroar jag mig över.

  217. Det finns ingenting som jag blir
    så påverkad av som att läsa nyheter-

  218. -som gör mig upprörd,
    ledsen och orolig.

  219. Om vi jobbar med den privata oron
    hos våra patienter, för det gör vi...

  220. Oron är en ingrediens
    hos alla oavsett diagnos-

  221. -men det här läggs
    ovanpå den privata oron-

  222. -på ett sätt som vi inte såg
    för tjugo år sen, kanske.

  223. Jag frågar unga hur mycket de tar
    till sig av det som händer i världen-

  224. -och vad det gör med dem.

  225. "Lägger det till i din ångest inför
    ditt eget liv och inför ditt inre?"

  226. "Hur ser det ut med den saken?"
    Det finns nästan ingen patient-

  227. -som tycker det är oväsentligt. Det
    kan variera hur mycket ork man har-

  228. -att delta i nyhetsmedia,
    men alla är medvetna om det-

  229. -och får nån sorts undergångskänsla.

  230. "Det är inte bara mitt liv som
    är kört, hela jordklotet är kört."

  231. Konsekvensen av oro
    är att vi blir oerhört trötta-

  232. -men det jag skulle säga är den
    kanske allvarligaste konsekvensen-

  233. -är nummer tre och nummer fem.

  234. Tappad glädje, kreativitet,
    spontanitet och nyfikenhet-

  235. -och ensamheten.

  236. Jag brukar säga att nyfikenheten
    tillhör min favoritgrundkänsla-

  237. -för den är en antipol
    till psykiskt lidande.

  238. Kan man hjälpa en patient
    att hitta sin nyfikenhet-

  239. -vare sig det är musik eller att måla
    eller att göra nånting för andra-

  240. -eller vad som helst...

  241. Kan man väcka en nyfikenhet inför nåt
    som ligger utanför en själv-

  242. -så är man på väg in i psykisk hälsa.

  243. Så nyfikenhet är en så oerhört
    viktig känsla att försöka fånga.

  244. Ensamheten är den största förgöraren
    av oss, skulle jag vilja påstå.

  245. När vi upplever att ingen förstår
    oss, så mår vi fruktansvärt dåligt.

  246. Är det nåt psykoterapin
    måste förmedla till patienten-

  247. -så är det att man ovillkorligt
    står vid patientens sida.

  248. Hur trängd man än blir
    som behandlare-

  249. -eller hur svårt man än tycker det är
    så står man på patientens sida-

  250. -och att man finns där över tid.

  251. Att det inte bara är tio sessioner,
    eller nåt sånt där, som gäller.

  252. Det här är också konsekvenser av oro.

  253. Det behöver vi inte
    uppehålla oss vid.

  254. Sen får vi de här goda råden,
    eller ger oss dem själva:

  255. "Lägg av! Sluta tänka på det där."

  256. "Det ordnar sig." Just det, också.
    "Tänk på nåt annat."

  257. Ändå fortsätter vi,
    och det finns en anledning.

  258. Jag tycker om inlärningsteori
    och att titta på funktionerna-

  259. -av olika beteenden och reaktioner.

  260. Det finns en falsk funktion av oro:

  261. Att vi känner oss väldigt förberedda.

  262. Ju mer vi oroar oss,
    desto mer förberedda är vi.

  263. Det känns som om vi får en kick.
    Oron är en sorts drivkraft för oss.

  264. Det kan garantera hög prestation.

  265. Om jag till exempel ska föreläsa,
    så känner jag-

  266. -att jag måste vara väldigt
    förberedd, på gränsen till orolig-

  267. -för det garanterar att det blir bra.

  268. Det sambandet finns inte alltid.

  269. Jag måste förbereda, men det finns en
    gräns där det blir överförberedelse-

  270. -där förberedelsen övergår
    i reaktioner som jag inte vill ha.

  271. Vi kan också känna oss empatiska
    av att oroa oss.

  272. Det är en klok oro. Om vi inte oroar
    oss över våra nära och kära-

  273. -så skulle vi ju inte vara empatiska.

  274. Därför är viss oro, i synnerhet
    en oro som är riktad mot andra-

  275. -otroligt viktig att ha kvar.

  276. Vi behöver oroa oss för varandra,
    men på ett klokt sätt.

  277. Där kommer det.
    Vi behöver naturligtvis planera...

  278. Om jag ska åka
    på en häftig resa till Amazonas-

  279. -och vandra i regnskogen,
    så behöver jag tänka på-

  280. -vilka sprutor jag ska ta,
    vilka kängor jag ska köpa-

  281. -hur jag ska packa och vad jag ska
    tänka på. Jag behöver förbereda mig.

  282. Det kallar jag inte oro, men det
    kan övergå till oro om förberedelsen-

  283. -blir så stark och innehåller
    så många saker att jag till slut-

  284. -väljer att inte åka,
    för att det gör mig så rädd.

  285. Vi kan ju inte leva våra liv utan
    att planera och utan att problemlösa-

  286. -men det är inte samma sak
    som att vara orolig.

  287. Jag hoppar över orons biologi.

  288. Det jag vill säga med det är att vår
    hjärna är så sinnrikt konstruerad-

  289. -att den håller en balans mellan
    amygdala och prefrontala cortex.

  290. Amygdala är som en yster hundvalp
    som väcker alla våra känslor-

  291. -och prefrontala cortex
    håller den i schack.

  292. När den balansen rubbas
    hamnar vi i oro eller ångest-

  293. -eller depression.

  294. Oron är den tankemässiga
    komponenten av ångest-

  295. -och då säger vi
    att hjärnan är överhettad.

  296. Din amygdala stimuleras otroligt
    mycket hela tiden med känslor-

  297. -och prefrontala cortex får jobba
    mycket för att hålla det i schack.

  298. Man kan med fog säga att din hjärna
    blir överhettad. Den får jobba hårt.

  299. Nu till ett ämne som blir mer och mer
    påtagligt i modern psykoterapi-

  300. -inte bara i KBT som jag jobbar med,
    nämligen existentiella frågor.

  301. Ni har haft ett inslag här i dag om
    existentiell psykologi, stämmer det?

  302. Ja. Jag är otroligt intresserad
    av filosofi, alltmer på äldre dar.

  303. Jag ser inga gränser
    mellan psykologi och filosofi.

  304. Mina samtal med patienterna i dag-

  305. -innehåller mycket mer av de stora
    livsfrågorna än för 30 år sen.

  306. Jag tror att det
    är en av flera trender som kommer.

  307. Det tror jag beror på
    att filosofi inte är en domän-

  308. -som ger sig ut
    för att ha svar på frågor-

  309. -utan inom filosofin vill man
    helt enkelt bara hjälpa individer-

  310. -att förstå sig själv
    och sin plats i livet.

  311. Vad det innebär
    att vara en levande människa.

  312. Det behöver vi prata
    med våra patienter om väldigt mycket.

  313. Jag lyssnade på en paneldebatt
    med Caroline Krook för några år sen.

  314. Hon är biskop emerita i Stockholm
    och sa-

  315. -att det är de tre översta frågorna
    som hon sysslar mycket med i samtal:

  316. Duger jag? Är jag älskad?
    Har jag mening i mitt liv?

  317. Det är en fin sammanfattning av de
    frågor som varje individ rör sig med-

  318. -också våra patienter i psykiatrin.

  319. Svaret för dem är ju oftast nej.

  320. Jag har lagt till en väsentlig fråga.

  321. Jag jobbar med traumatiserade
    patienter och väldigt mycket med...

  322. ...traumatiserade flyktingar som
    har varit med om förfärliga saker.

  323. För dem är trygghet
    definitivt nånting-

  324. -som de nästan aldrig har upplevt.

  325. Jag tänker att
    det är en otroligt viktig faktor-

  326. -för patienter i psykiatrin.

  327. De har oftast inte känt nån trygghet
    under sin uppväxt-

  328. -och känner fortfarande
    ingen trygghet.

  329. Så dessa frågor är väldigt viktiga.

  330. Sören Kierkegaard,
    som är en av företrädarna-

  331. -för den existentiella filosofin-

  332. -var den förste
    som använde begreppet "ångest".

  333. Han har sagt många kloka saker.

  334. Jag ska nämna några
    som har bäring för dagens ämne.

  335. Han pratar bl.a. om mod, och Anna
    sjöng och pratade om mod här också-

  336. -i en lite annan variant - i musiken.

  337. En existentialist säger att vi föds
    in i livet med vissa ramar-

  338. -som vi inte kan ändra på.

  339. Du har den ögonfärg du har
    och den hårfärg du har-

  340. -du har de föräldrar du har o.s.v.

  341. Vi föds in i livet med vissa ramar
    och är samtidigt dömda till frihet-

  342. -att formge våra liv, och här börjar
    det gnaga, menar existentialisterna.

  343. All denna frihet
    gör att vi också måste välja-

  344. -och då måste vi
    välja bort nåt annat.

  345. Det är alla dessa val som, enligt
    Kierkegaard, skapar ångest hos oss-

  346. -då vi inte kan förutse
    konsekvenserna av våra val.

  347. Här kommer oron in i bilden. "Ska jag
    köpa den eller den tvättmaskinen?"

  348. Vilken som är bäst kan du inte veta.
    Du kan i och för sig läsa på lite-

  349. -men du måste välja,
    och väljer kanske fel.

  350. "Ska jag välja den utbildningen?
    Vilken partner ska jag välja?"

  351. Det är stora och små val som vi måste
    göra, och vi kan inte veta i förväg-

  352. -vad som är rätt eller fel
    eller funktionellt-

  353. -i alla fall inte
    i de stora frågorna.

  354. Existentialisten menar
    att det gnager på oss.

  355. Livet börjar bli svårt när vi
    inte kan ha kontrollen över våra liv.

  356. Ändå måste vi leva
    autentiskt och modigt.

  357. Den existentiella oron rör
    de här stora frågorna som är ovissa.

  358. Vem vet hur man ska dö? Det vet
    vi inte, och det kan skapa ångest.

  359. Både att och hur vi ska dö.

  360. Kommer vi att få lida mycket?
    Kommer det att gå snabbt?

  361. Det här med livsmening är en oerhört
    central fråga för oss alla-

  362. -men vad är det för nåt egentligen?
    Vad är ett meningsfullt liv?

  363. Vi är nog lika många i salen
    som det finns svar.

  364. Det finns oändligt många sätt
    att se på livsmening-

  365. -och det är svårt att veta
    hur man ska skapa den.

  366. Vi har också nånting som tangerar-

  367. -det här med de stora filosofiska
    frågorna, men som är mer konkret.

  368. Det är sociala medier.

  369. Det finns både en god sida
    och en problematisk sida av det.

  370. I dag har vi poddar som är oerhört
    hjälpsamma för våra patienter.

  371. Ni har talat om Pillerpodden, och det
    finns andra mycket hjälpsamma poddar-

  372. -som är terapeutiska,
    men det finns också sajter-

  373. -som lär ut hur man skadar
    och tar livet av sig på bästa sätt.

  374. Hur man kan göra det i grupp, o.s.v.

  375. Ute på internet är det en jämförelse-
    kultur som är oerhört svår för många-

  376. -där man alltid drar det kortaste
    strået och aldrig kan räcka till.

  377. Jag frågar ofta mina patienter-

  378. -vad de gör på sociala medier
    och hur de påverkas av det.

  379. Det här har ni nog pratat om, så jag
    ska inte upprepa det så mycket.

  380. Ni har hört mycket
    om sårbarheten hos de unga-

  381. -men jag vill ta upp det här.

  382. Det finns två förhållningssätt
    hos ungdomar.

  383. Många tar på sig ansvaret för
    sitt eget lidande och sina nederlag.

  384. Det handlar väl också om
    att jag går in-

  385. -och blir lite "årsrik".

  386. Jag kan koppla det enskilda lidandet-

  387. -mycket mer till samhället i stort
    och vad som pågår.

  388. Vi kan inte isolera det från det
    samhälle som vi håller på att skapa.

  389. Där har det individualiserats
    och tempot har skruvats upp enormt.

  390. Frågan är hur mycket vi tål-

  391. -av krav, prestationer och stress
    och så vidare.

  392. Det är viktigt att prata med ungdomar
    om, att det kanske inte är så-

  393. -att ditt lidande är individuellt.
    Du lever i ett samhälle-

  394. -som premierar vissa saker
    som är väldigt stressande för dig.

  395. Det svåraste valet som patienter har
    som kommer med svårt lidande-

  396. -är det här, och båda alternativen
    innehåller en osäkerhet.

  397. När jag jobbade i Seattle med
    en kollega som heter Marsha Linehan-

  398. -som har skapat en behandlingsmetod
    för dem med borderlineproblematik-

  399. -så vågade hon säga till sina
    patienter som hon hade träffat länge:

  400. "Hur kan du vara säker på
    att lidandet tar slut när du är död?"

  401. Det är en mycket radikal fråga
    att ställa till sina patienter.

  402. Men vi vet ju inte.

  403. Vi har ingen aning om hur det blir.
    Vi kan bara förutspå.

  404. Hon sa det till dem som hade låst sig
    vid att döden är den enda utvägen.

  405. Det är ett val som de måste göra.

  406. Patienter måste göra val i psyko-
    terapin. De måste välja att leva.

  407. Det här är den oro som många unga
    rör sig med i psykoterapin-

  408. -och ni har pratat om hur viktigt
    det är med alliansen för de unga-

  409. -men också för oss terapeuter att stå
    ut med ambivalensen hos de unga-

  410. -att gå in i förändringsprocesser
    i psykoterapi.

  411. De både vill
    och inte vill förändra.

  412. De vet inte hur det blir om de väljer
    det eller om de väljer det.

  413. Dessutom måste de hitta mod för att
    delta i jobbiga saker i terapin.

  414. Utforskningar, exponeringar, o.s.v.

  415. De är oroliga över att misslyckas
    eller att bli kränkt igen-

  416. -som de ofta har blivit tidigare.

  417. Det finns också en oro över att bli
    frisk, för där borta i det friska-

  418. -väntar kraven, och det tror man inte
    att man orkar med.

  419. Som frisk får jag ingen hjälp,
    och då fixar jag inte det här.

  420. Jag litar inte på mig själv. Jag
    har inte de färdigheter jag behöver.

  421. Vi som omger känner oss också oroliga
    - anhöriga och behandlare.

  422. Här har jag ett citat
    av en professor i England.

  423. Han heter Germer och jobbar
    med "compassion focused therapy"-

  424. -där man lär patienter
    att känna medkänsla med sig själv.

  425. Att ha tolerans, ödmjukhet
    och acceptans av sig själv.

  426. Det är väldigt fina förhållningssätt.

  427. Han säger det här, vilket jag
    stödjer mig på när det känns svårt-

  428. -och när jag handleder studenter, så
    försöker jag ha det som ett mantra:

  429. Alla har sin egen livsresa att göra,
    och vi är inte orsaken till-

  430. -vår anhörigs eller patients lidande.

  431. Vi kanske vill, men kan inte ta bort
    det, men vi kan försöka hjälpa.

  432. Det är för att inte invaderas av
    lidandet och bli handlingsförlamade-

  433. -för då kan vi inte hjälpa.

  434. Tycker ni att det är fint eller
    tycker ni att det är frustrerande?

  435. Det är okej?

  436. Det är ju svårt att vara anhörig till
    nån som har svåra psykiska problem.

  437. Vad kan man då säga till en person?

  438. Det behöver inte vara en ung person.
    Linda och Jacob kan vara 60 plus.

  439. Jag riktar mig till Linda och Jacob:

  440. Om vi fick samtala ett antal gånger,
    vad skulle jag då hjälpa dig med?

  441. Jag skulle först säga att din upp-
    levelse av dina problem är verklig.

  442. Ingen kan ta dem ifrån dig.
    Respektera att du mår dåligt.

  443. Det är första steget till åtgärd.

  444. Du behöver inte ha fått sju-åtta
    diagnoser. Man kan må dåligt ändå.

  445. Det här kommer från podden "Mörkret".
    Det är två unga personer-

  446. -som är skapare till den podden.

  447. Sen har vi det som Hanna pratade om:
    Sätt ord på din förtvivlan.

  448. Varje berättelse kräver en lyssnare,
    så välj den noggrant.

  449. Berätta för din terapeut
    eller för nån du har förtroende för.

  450. Om du hittar nån som har
    lång livserfarenhet, så är det bra.

  451. Nån som kan ta emot din berättelse
    och ge dig perspektiv på ditt liv-

  452. -bara du börjar sätta ord på det.

  453. Du kan göra det med mig
    eller leta upp nån annan.

  454. Om du har svårt att prata om det,
    så skriv.

  455. Det använder man
    i modern psykoterapi i dag.

  456. Många har svårt att prata
    om krigsupplevelser-

  457. -och har lättare för att
    skriva ner det på papper i ett brev-

  458. -eller i en berättelse.

  459. Om du kom till mig i psykoterapi,
    så skulle jag envist-

  460. -försöka hjälpa dig att se vad som är
    konstruktivt och friskt i dig själv.

  461. Det finns där, även om man
    i psykoterapin ofta letar problem.

  462. Vad är det som är konstruktivt
    för dig i ditt liv? Stå upp för det.

  463. Sen skulle vi göra en livskompass.
    Jag skulle inte fråga-

  464. -vad meningen med ditt liv är,
    utan vad du vill fylla ditt liv med.

  465. Att säga att man har en massa livsmål
    blir väldigt stort och svårt.

  466. Det är lättare att säga vad man vill
    fylla livet med. Ofta handlar det om-

  467. -kärleksfulla relationer
    och nåt intressant att göra.

  468. Nånting på fritiden. Många vill vara
    ute i naturen, andra älskar musik.

  469. Vad vill du fylla livet med?
    Det är det som ger det mening.

  470. Inte bara om två år, utan just nu.

  471. Jag skulle hjälpa dig att bli modi-
    gare och leda dig ut i situationer-

  472. -som du är rädd för. Jag vill också
    att du blir modigare i att möta-

  473. -vad du har inuti och att våga kart-
    lägga situationer då ångesten ökar-

  474. -då du tänker
    att du ska ta livet av dig-

  475. -och då du får självskadebeteenden.
    Jag skulle hjälpa dig att kartlägga-

  476. -vad som händer inom dig
    och att våga vara i det.

  477. Jag skulle ha en rejäl känsloskola
    med dig och gå igenom alla känslor-

  478. -och prata om
    hur de kan jobba för och emot dig.

  479. Känslor har vi på gott och ont.
    De ingår i att leva-

  480. -så de är värdefulla.

  481. Men du ska veta hur du
    ska reglera dem - öka eller minska-

  482. -och hur du läser av känslor, så att
    du blir en bra känslonavigatör-

  483. -i relationer till andra.

  484. Jag skulle vilja hjälpa dig att tycka
    olika och att stå upp för dig själv-

  485. -och att våga att inte vara omtyckt
    av alla. Det är oerhört viktigt.

  486. Jag vill hjälpa dig att se på dina
    tankar som hypoteser, inte sanningar-

  487. -som måste leda dig in i beteenden.

  488. Att vara lite distanserad
    till tankarna.

  489. Det arbetar vi med
    i det som kallas för "ACT":

  490. "Acceptance and commitment therapy" -
    en variant av KBT.

  491. Man betraktar sitt inre med lite
    distans. Man låter det komma och gå.

  492. Jag skulle lära dig mindfulness,
    att styra din uppmärksamhet-

  493. -till här och nu, för det är kanske
    i framtiden eller i dåtiden-

  494. -som det hotfulla finns när vi tänker
    på hemska saker i vår historia-

  495. -eller på skräckscenarion
    i framtiden.

  496. Men här och nu i den här stunden
    är det sällan hotfullt på det viset.

  497. Och jag skulle träna dig i den
    jättesvåra konsten att acceptera.

  498. Det innebär inte träning
    i att ge upp eller bli passiv-

  499. -eller att tycka att andra har rätt
    och att du har fel. Ingenting av det.

  500. Bara att rakt upp och ner
    se på ditt inre precis så som det är-

  501. -utan att lägga till
    "det borde vara på nåt annat sätt!"

  502. Jag skulle lära dig att inte binda
    upp energi på hur det borde vara-

  503. -utan att lägga ner energi
    på att se vad som faktiskt är.

  504. Det brukar vara hjälpsamt,
    men ack så svårt.

  505. Jag skulle lära dig hur du skapar
    och bevarar goda relationer.

  506. Hur du bekräftar
    och får bekräftelse tillbaka.

  507. I din relation till dig själv ska du
    möta dig själv med större vänlighet-

  508. -och mjuka den inre tonen mot dig
    själv. Var inte kritisk och dömande.

  509. När läget är akut,
    så jobba med dina fem sinnen.

  510. När patienter ringer till oss och
    säger att de har rakbladet i handen-

  511. -eller att de har mediciner i handen
    och tänker svälja dem-

  512. -så måste vi gå via de fem sinnena.

  513. Man börjar med att låta patienten
    titta sig om och beskriva i detaljer-

  514. -var hon är.

  515. Lukter...

  516. Om hon kan känna på nånting -
    texturen på tröjan, eller nånting.

  517. Där börjar vi för att jorda patienten
    i stunden, sen börjar vi prata.

  518. "Kan du lägga ifrån dig tabletterna?
    Finns det nån i närheten?"

  519. Att lindra via sina sinnen
    är en krishanteringsfärdighet-

  520. -som vi lär ut och som är väldigt
    viktig och upplevs som väldigt bra.

  521. Tills sist skulle jag vilja lära dig
    en kanonfärdighet:

  522. Att ta dig till platser
    som ger dig ett lugn.

  523. Fornnordiskans "lughn",
    som det stavas här-

  524. -betyder
    "en plats där vattnet lyser blankt".

  525. Så skapa dina egna inre platser
    dit du kan ta dig i fantasin-

  526. -och var där när du mår dåligt.
    Vila där.

  527. Sen rycks du ut, men du kan ta dig
    tillbaka till stenen vid stranden-

  528. -gläntan i skogen,
    det perfekta rummet - "whatever".

  529. Den lugna platsen. Det är att jobba
    med föreställningar och fantasier.

  530. Det är vad jag skulle lära ut.

  531. Det här är ett extrakt, eller en del-

  532. -av de färdigheter som vi lär ut till
    patienter med svårt inre lidande.

  533. Det är svårt att framställa enkelt-

  534. -men jag har försökt dra ut kontentan
    av de här färdigheterna.

  535. Det finns inte plats för frågor,
    men jag har en:

  536. Är det nån av er som fyller år i dag?

  537. Ingen? Min sonson Valter
    fyller nio år, men han är inte här.

  538. Jag har inga böcker till försäljning,
    men fyllde nån år i går?

  539. Där? Då får du den här boken av mig.

  540. Tack ska du ha.

  541. Tack.

  542. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Oro - att leva med tillvarons ovisshet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Oro, liksom rädsla, ångest, stress och nervositet handlar om att vi inte kan kontrollera vad som händer i livet. Ibland är oron konstruktiv, men den kan också försvåra våra möjligheter att leva fullt ut. Varför verkar en del människor aldrig oroa sig, medan andra oroar sig för allt? Och kan man lära sig att minska oron? Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, föreläser om detta. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Känslor, Oro, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Stress, Ångest, Ångestsyndrom
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Psykisk ohälsa bland barn och unga

Längtan efter ett meningsfullt liv finns hos oss alla och med depression och ångest kommer ofta en känsla av tomhet. Men var går gränsen mellan livssmärta och psykisk sjukdom? Hur kommer det sig att psykisk ohälsa hos barn och unga är så utbrett och vad kan vi göra åt det? Psykiatern och suicidforskaren Ullakarin Nyberg har ägnat hela sitt yrkesliv åt psykiskt lidande i olika former. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Från ond till god cirkel

Genom att dela med sig av egna erfarenheter av psykisk ohälsa i Pillerpodden fångar Emma Westas Rödin upp mängder av unga. Hur påverkar fördomar, normer, tabun, tystnad och okunskap stigmatiseringen av psykisk ohälsa? Här ger hon handfasta tips på vad vi kan göra för att se, stötta och sätta igång en förändring. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Psykisk hälsa och ohälsa

Psykiatern Ullakarin Nyberg samtalar med Emma Westas Rödin, som genom Pillerpodden har kontakt med mängder av unga som mår dåligt. Har de samma bild av verkligheten? Vad är det som gör att livet gör ont och hur vet man när gränsen till sjukdom har passerats? Hur kan vi stödja den som upplever livssmärta men inte är psykiskt sjuk? Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Det kreativa uttrycket som kraftkälla

Nyanlända har ofta traumatiska upplevelser i bagaget. Att träffas i ett skapande sammanhang kan leda till läkande samtal. Psykologen Minna Forsell och konstpedagogerna Ashraf Atraqchi och Thomas Woodski är engagerade i projektet Express yourself där ungdomar får uttrycka sig genom konsten. Moderator: Ulrika Lind. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Du är så jävla känslig

Under hela uppväxten fick Hannah Harvigsson kritiska kommentarer om hur känslig hon är. Orden fastnade i djupet av hennes person. Senare i livet insåg hon vilken tillgång det är att ha nära till sina känslor. Idag är hon artist och låtskrivare med artistnamnet Hanutten och många känner igen sig i hennes texter. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Oro - att leva med tillvarons ovisshet

Oro, liksom rädsla, ångest, stress och nervositet handlar om att vi inte kan kontrollera vad som händer i livet. Ibland är oron konstruktiv, men den kan också försvåra våra möjligheter att leva fullt ut. Varför verkar en del människor aldrig oroa sig, medan andra oroar sig för allt? Och kan man lära sig att minska oron? Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, föreläser om detta. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.

Fråga oss