UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

Om UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?
Föreläsningar och samtal från temadagen "Livssmärta eller psykisk sjukdom?" med fokus på barn och unga vuxna. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen, Sigtuna. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.
Dela serien
Dela serien på FacebookDela serien på TwitterDela serien på PinterestDela serien via e-post Kopiera länken till serienTangentbordskontroller för spelaren
- ␣Mellanslag,
- ↵Retur:
- Spela / pausa programmet
- M
- Ljud på / av
- ↑Pil upp:
- Höj ljudvolymen
- ↓Pil ned:
- Sänk ljudvolymen
- →Pil höger:
- Hoppa framåt 5 sekunder
- ←Pil vänster:
- Hoppa bakåt 5 sekunder
- 0 - 9
- Hoppa direkt till 0% - 90% av programmets längd
- C
- Välj språk för undertextning
- F
- Visa spelaren i helskärmsläge
- Esc
- Avsluta helskärmsläge

Under hela tonåren
tänkte jag att det var fel--att jag kände så mycket.
Kan jag inte bara känna lite mindre?Vi har haft mycket ord i dag.
Ord här framifrån.
Det ska bli ord nu också.Men det ska bli musik,
ett annat språk.Nåt som är viktigt,
inte minst här på Sigtunastiftelsen--är att med olika språk belysa
den verklighet vi försöker fånga.Till vår hjälp har vi
en fantastisk ung artist--som heter Hannah Harvigsson-
-under artistnamnet Hanutten.
Hon debuterade med ett album
som heter "Säg vad som känns".Det är musik och texter som
handlar om det vi talat om i dag.Vi är jätteglada
att hälsa dig välkommen--Hannah Harvigsson - Hanutten.
Välkommen!Du står längst bak i rummet
Temperaturen är ganska ljummen
Du är det konstiga djuret
som vissa vill låsa in i buren
Lite tystare, lite mindre av
Nu sprängs jag snart
av dina dåliga svarInte nu, inte sen
När du vill, när du kan
Inte nu, inte sen
Du får klara
klara dig själv
Ni säger att jag skapar förvirring
Kalla mig clown eller good feeling
Men det har aldrig varit viktigt
bara att göra något riktigt
Jag ska aldrig vara tystare
aldrig mindre av
Jag kan hjälpa dig
att förstå alla svarNär du vill, när du kan
Inte nu, inte sen
När du vill, när du kan
Inte nu, inte sen
Du får klara
klara dig själv
Vi är de konstiga djuren
som vissa vill låsa in i buren
Vi är de konstiga djuren
som vissa vill
Men vi ska aldrig vara tystare
aldrig mindre av
Jag kan hjälpa dig
att förstå alla svarNär du vill, när du kan
då tar jag, tar jag
Då tar jag din hand
Då tar jag din hand
Tack så hemskt mycket.
Det har verkligen varit en förmiddag-
-med så himla mycket inspiration
och input.Jag är faktiskt helt full i huvudet.
Jag hoppas att ni
har fått med er väldigt mycket.Jag är väldigt glad för att vara här.
Jag heter Hannah Harvigsson
och går under namnet Hanutten.Jag jobbar som låtskrivare, konstnär-
-och även projektledare
för ett projekt i Malmö--som jobbar med känslor och
kreativitet, som ni pratade om förut.Nästa år ska vi åka ut på en turné
som heter Trasslet.Det handlar om att det kan vara svårt
att sortera alla känslor--och att det kan kännas
som att man fastnar.Ibland handlar det inte
om att fly från trasslet--utan om att våga stanna kvar-
-och att våga använda sig av det.
Jag tänkte läsa några egna ord
som jag har skrivit--om hur jag ofta kan känna.
Prova innan du säger nej-
-även om det känns jobbigt,
och du inte ens mår okej.Ibland kan de enklaste medel
kännas dumt, till och med fel--men våga prova och bestäm dig sen.
Att ta steget utanför sin zon-
-då är du modig, allt annat än dum.
Vi lär oss att stänga av,
anpassa oss till situation--sudda, sudda, sudda bort
norm och prestation.Kommunikation. Något jag övat på.
Att visa tydligt hur jag mår.
Jag bestämde mig tidigt för att
jag aldrig mer ska lägga locket på.Det är det bästa beslutet
jag har tagit.Men ibland känns det farligt-
-för att andra drar sig ifrån.
Jag känner skammen komma.
Jag tvivlar på mig själv--och ifrågasätter det jag tror på.
Lämnar folk på grund av mig-
-eller handlar det om
de själva och deras inre?Om jag säger för mycket
så kanske jag blir ensam.För vem orkar lyssna och ta emot?
Vem orkar bära mig
när min livskraft runnit ut?Jag har börjat förstå
att jag behöver uttrycka mig mer.Skriva, måla, spela, sjunga
och ventilera det.Jag blir ofta förlamad
i mina känslor--men vill kunna agera
innan jag är fast.Förlamning leder till självhat. Sen
är det i gång. Det är aldrig rast.Tankarna börjar snurra, och självmord
känns som en lättare utgång.Men jag är inte rädd för att dö.
Jag är rädd
för att jag inte orkar stå ut.När mina impulser går från noll
till hundra, och jag tar steget ut--då är livet slut.
Jag ser på min mamma-
-och säger att det nog inte kommer
vara kvar för att fira min 25-årsdag.Med tårar i ögonen vet jag att hon
inte vill höra det jag precis sa.Vem vill höra att ens barn, ens vän-
-någon man känner eller någon alls-
-inte vill vara kvar?
Det känns som jag har testat allt,
och shit, vad jag varit på gränsen.När det är en manisk period,
då behöver jag er.Jag behöver dig och dig och dig.
Jag kan inte själv stoppa
eller sakta ner utan er.Och vi är fler - många, många fler.
Se mig även när jag inte kan ropa.
Hör mig även när ni inte ser mig.
Medmänniska, medmänniska,
medmänniska.Nån gång behöver du mig,
och nån gång behöver jag dig.Jag trodde länge att vi va'
människor som saallt till varann,
men det löftet försvannoch nu är bara minnet kvar
Jag trodde länge på allt du sa
allt du var, det formade mig
att knyta riktigt starka band,
tand för tandmen du lurade mig
Om du hade frågat lite mer
och velat normalisera det
För kroppen stänger av
när smärtan blir för svårmen känslorna finns kvar ändå
Kartongen med små lufthål,
syret som inte räcker tillSom att andas i sugrör
att leva på begränsad tid
Vi måste bryta trenden
och allt som kväver friheten
som gott och ontSom cirkus på lina,
fördelad vikt på varje sidaOm du hade frågat lite mer
och velat normalisera det
För kroppen stänger av
när smärtan blir för svårMan känslorna finns kvar ändå
Ja, känslorna finns kvar ändå
Ja, känslorna finns kvar ändå
Men allt som är viktigt
är på gränsen till för mycketDet var alltid det du sa
och det du tyckte
När någonting blev svårt
och motgång tog sin platsdå vek du ihop din kropp
till ett pappersplanoch flög bort
Om du hade frågat lite mer
och velat normalisera det
För kroppen stänger av
när smärtan blir för svårMen känslorna finns kvar ändå
Känslorna finns kvar ändå
Känslorna finns kvar ändå
De flesta har säkert tittat i
programmet, eller läst i programmet.Vid mitt namn står det
"Du är så jävla känslig".De orden har jag fått höra
väldigt många gånger--under min uppväxt.
Men inte som ett hurrande
eller en väldigt bra grej:"Du är så jävla känslig!", liksom.
Inte på det sättet,
utan mer med den där tonen:Du är så jävla känslig.
Jag säger det på riktig skånska,
så ni ska förstå vad jag säger.Nej, jag skojade.
Eller den här: "Du är så jävla
överkänslig. Du överreagerar."Det är nånting som verkligen
har etsat sig fast i mig länge.Under hela tonåren
tänkte jag att det var fel--att jag kände så mycket. Kunde jag
inte bara känna lite mindre?Det var så mycket av allt hela tiden.
Det var inte bara
en tonårsperiod som går över--utan det var mina känslor.
Jag har fortfarande dem.Det kunde vara min pappa.
Det kunde vara andra i familjen.Det kunde vara vänner och lärare
som sa det här till mig--gång på gång.
Jag är lite nyfiken.
Är det nån här inne
som nånsin fått höra de orden?Räck upp en hand.
Att ni är så jävla känsliga.Okej. Om jag frågar så här, då:
Är det nån här inne som nånsin
har sagt de orden till nån annan?Om ni är helt ärliga nu.
Ja.
Det är rätt spännande att tänka på.
När vi säger det är det kanske
för att vi tycker att nån är jobbig--att nån överreagerar eller liknande.
Jag sa det nån gång när jag inte hade
tillgång till min egen känslobank--som jag brukar kalla det.
Till mina egna känslor.Jag skulle aldrig säga det i dag,
till nån annan.Jag tror det är väldigt vanligt
att man bara slänger ur sig det--utan att man tänker hur mycket
det kan fastna och finnas kvar--i en person.
Efter tonåren började jag fatta-
-att det är ganska coolt
att ha så mycket känslor.Jag kan göra mycket med det
och använda det.Precis som många pratat om i dag,
och projektet som var här innan...Jag missade lite,
men det jag hörde var jättefint.Om kreativitet och att uttrycka sig.
Det är enormt viktigt, och det är
inte bara vissa som kan göra det.Alla kan göra det.
Det finns inom oss.Men vi behöver kanske
lite hjälp på vägen.Vi behöver uppmuntran, helt enkelt.
Nu tänkte jag spela en till låt.
Ingen vet allt, men alla vet ju något
Ta det lite kallt
och våga ställa frågor
Ingen vet allt
men alla kan ju lära och du
kan göra det nu
För vill du så får du
Kom närmre
Kom närmre
Vill du
då får du
Jag lär dig
Du lär mig
Se det som
en tillgång
att bygga på det du redan har
Ge det tid
Förändringar
och vändningar
För vill du
så får du
Kom närmre
Kom närmre
Vill du
då får du
Jag lär dig
Du lär mig
Men det kommer gå över, och hon sa
Låt det komma,
du kommer inte dö i dagMen du kanske går sönder några gånger
längs vägenDu kanske tappar modet
och faller ifrån trädetMen sällan är ju någon
alltid helt stabilDet är en normativ fantasibild
Och jag har alltid varit den
som är så vågadJag har ganska mycket ofta
blivit såradOch jag tänker på dig
som aldrig sagt nejDet är okej
Det är okej
För det kommer gå över, och hon sa
Låt det komma,
du kommer inte dö i dagMen du kanske går sönder några gånger
längs vägenDu kanske tappar modet
och faller ifrån trädetMen aldrig är ju någon
alltid helt stabilDet är en normativ fantasibild
Men hur håller du emot
när alla säger att du ärdum, dum, dum, dum i huvudet?
Hur håller du dig kvar
när alla ser så uppenbartdum, dum, dum, dum i huvudet?
Men det kommer gå över, och hon sa
Låt det komma,
du kommer inte dö i dagOm man vill får man sjunga med.
Men du kanske går sönder några gånger
längs vägenDu kanske tappar modet
och faller ifrån trädetMen aldrig är ju någon
alltid helt stabilDet är en normativ fantasibild
Det kommer gå över, och hon sa
Låt det komma,
du kommer inte dö i dagMen du kanske går sönder några gånger
längs vägenDu kanske tappar modet
och faller ifrån trädetMen aldrig är ju någon
alltid helt stabilDet är en normativ fantasibild
Textning: Frida Jorlin
www.btistudios.com
Skapa klipp
Klippets starttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Klippets sluttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.Du är så jävla känslig
- Produktionsår:
- Längd:
- Tillgängligt till:
Under hela uppväxten fick Hannah Harvigsson kritiska kommentarer om hur känslig hon är. Orden fastnade i djupet av hennes person. Senare i livet insåg hon vilken tillgång det är att ha nära till sina känslor. Idag är hon artist och låtskrivare med artistnamnet Hanutten och många känner igen sig i hennes texter. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.
- Ämnen:
- Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Musik > Musikskapande
- Ämnesord:
- Kreativitet i musiken, Känslor, Psykiatri, Psykisk hälsa, Unga kvinnor
- Utbildningsnivå:
- Högskola
Alla program i UR Samtiden - Livssmärta eller psykisk sjukdom?

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Psykisk ohälsa bland barn och unga
Längtan efter ett meningsfullt liv finns hos oss alla och med depression och ångest kommer ofta en känsla av tomhet. Men var går gränsen mellan livssmärta och psykisk sjukdom? Hur kommer det sig att psykisk ohälsa hos barn och unga är så utbrett och vad kan vi göra åt det? Psykiatern och suicidforskaren Ullakarin Nyberg har ägnat hela sitt yrkesliv åt psykiskt lidande i olika former. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Från ond till god cirkel
Genom att dela med sig av egna erfarenheter av psykisk ohälsa i Pillerpodden fångar Emma Westas Rödin upp mängder av unga. Hur påverkar fördomar, normer, tabun, tystnad och okunskap stigmatiseringen av psykisk ohälsa? Här ger hon handfasta tips på vad vi kan göra för att se, stötta och sätta igång en förändring. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Psykisk hälsa och ohälsa
Psykiatern Ullakarin Nyberg samtalar med Emma Westas Rödin, som genom Pillerpodden har kontakt med mängder av unga som mår dåligt. Har de samma bild av verkligheten? Vad är det som gör att livet gör ont och hur vet man när gränsen till sjukdom har passerats? Hur kan vi stödja den som upplever livssmärta men inte är psykiskt sjuk? Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Det kreativa uttrycket som kraftkälla
Nyanlända har ofta traumatiska upplevelser i bagaget. Att träffas i ett skapande sammanhang kan leda till läkande samtal. Psykologen Minna Forsell och konstpedagogerna Ashraf Atraqchi och Thomas Woodski är engagerade i projektet Express yourself där ungdomar får uttrycka sig genom konsten. Moderator: Ulrika Lind. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Du är så jävla känslig
Under hela uppväxten fick Hannah Harvigsson kritiska kommentarer om hur känslig hon är. Orden fastnade i djupet av hennes person. Senare i livet insåg hon vilken tillgång det är att ha nära till sina känslor. Idag är hon artist och låtskrivare med artistnamnet Hanutten och många känner igen sig i hennes texter. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Oro - att leva med tillvarons ovisshet
Oro, liksom rädsla, ångest, stress och nervositet handlar om att vi inte kan kontrollera vad som händer i livet. Ibland är oron konstruktiv, men den kan också försvåra våra möjligheter att leva fullt ut. Varför verkar en del människor aldrig oroa sig, medan andra oroar sig för allt? Och kan man lära sig att minska oron? Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, föreläser om detta. Inspelat den 13 november 2018 på Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Betaniastiftelsen och Sigtunastiftelsen.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Högskola