Titta

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Om UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Föreläsningar från Lättlästdagen 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018 : Hjärnforskning och läsningDela
  1. Det är kul att knyppla om man kan-

  2. -men kan man inte så kan jag försäkra
    er att knyppling är skittråkigt.

  3. Där är läsningen inte så annorlunda.

  4. Hej, allihop.

  5. Egentligen är det konstigt
    att vi kan läsa-

  6. -och det är konstigt att vi kan tala.

  7. Man kan börja här borta på en mening-

  8. -och så kan man prata utan att
    egentligen veta var det ska sluta-

  9. -och så kan man komma hit och få
    ett naturligt slut på meningen.

  10. Utan att man mentalt
    visste vart man skulle gå.

  11. Det är ett underverk.

  12. Det är ett biologiskt underverk att
    vi med ett maskineri som kör i 150...

  13. Era datorer kör med ljusets hastighet
    - 300 000 meter i sekunden.

  14. Hjärnan kör i 150.

  15. Och ändå kan man både gå och tala
    samtidigt, trots att man är man.

  16. Läsningen är ännu mer ett underverk.

  17. Läsningen är ju
    en kontinuerlig informationsström-

  18. -som vi hanterar medan den pågår.

  19. Det står krumelurer på papperet.

  20. Dem omvandlar vi till ljud här inne.

  21. Bara det! Bara den ingenjörsgrejen
    är rätt stor.

  22. Ovanpå det så ska vi försöka fylla
    de ljuden med nån slags betydelse-

  23. -först som ljud, sen symboler och
    språk och som ett svar på det hela.

  24. Och det måste gå riktigt fort.

  25. Det här är inga nyheter.
    Det här visste man för hundra år sen.

  26. Men ändå verkar det inte slå igenom
    på det sättet som vi lär ut läsning.

  27. Vi gör fel.

  28. Vi gör som den som konstaterar...
    Jag har en klass på trettio personer.

  29. Några lyckas inte snöra på sig
    pjäxorna när de ska åka skidor.

  30. Vad säger vi till dem? "Det är bara
    att åka mer skidor så löser det sig."

  31. Det är precis det vi gör.

  32. Därför att läsa väldigt tydligt
    är ett antal kognitiva-

  33. -tankemässiga eller
    hjärnfunktionsmässiga funktioner-

  34. -som måste köras lite övning på-

  35. -för att man ska klara
    det grundläggande problemet-

  36. -med kravet på hastighet.

  37. Det är inte svårare än så.

  38. Man måste liksom kunna identifiera
    en bokstav från en icke bokstav.

  39. Man måste kunna ha en automaticitet
    från att se en bokstav-

  40. -till..."O".

  41. Man måste ha en vana
    av flera olika steg-

  42. -annars hackar maskineriet.

  43. Då kan man mäta
    hur maskineriet hackar-

  44. -med såna här pseudomätningar
    av ögonrörelser och såna grejer.

  45. Men det kan man veta bara genom att
    lyssna på någon som försöker läsa.

  46. All den informationen finns i det.

  47. Därför att vad vi letar efter när vi
    tittar på när människor lär sig läsa-

  48. -barn oftast, men även vuxna-

  49. -är ju att vi tittar
    på ett uttryck från läsningen...

  50. ...som signalerar "jag kan språket
    och kan tala om vad som står."

  51. Och "jag har en förståelse
    för vad som finns i själva texten."

  52. Det är liksom inte "magic" det här.

  53. Det mest evidensbaserade sättet
    att göra det här på-

  54. -är det engelska system
    som heter "Simple view of reading".

  55. Det är superenkelt och finns översatt
    till svenska. Vi återkommer till det.

  56. Metoden säger att man måste först...
    och tillsammans med det övriga...

  57. Man måste ha lite teknisk grund, och
    sen måste man ha lite träningsgrund.

  58. Förståelsen kan inte komma av
    att läsa mycket om man inte har den.

  59. Problemet är att vi inte
    har lärt flera generationer lärare-

  60. -dessa grunder i läsinlärning.

  61. Så de står där som vänliga,
    frustrerade personer och säger:

  62. "Det är bara att läsa mer".
    Men ungarna har inte kommit dit.

  63. Därför är jag kritisk.

  64. Jag är också kritisk till att man,
    när man försöker göra rätt för sig-

  65. -inom myndigheterna, gör man åtgärder
    för att skyla över dumheterna.

  66. 2012 gav Skolinspektionen
    ut en skrift-

  67. -som heter "Skolan och dyslexi"
    eller nåt sånt.

  68. Då uppfann man ett helt eget uttryck-

  69. -nämligen att ett barn
    skulle befinna sig... Lyssna nu...

  70. ..."i dyslexi". Som om det
    var nånting att befinna sig i!

  71. När det i själva verket är enkelt.
    En tredjedel får en bok i handen.

  72. En tredjedel, såna som jag,
    måste man liksom prata och gulla med-

  73. -och efter ett tag är de rimliga
    i sin läsning och går vidare.

  74. Det behövs ingen specifik pedagogik.

  75. Men så har vi den tredjedelen kvar
    som har lite längre väg till läsning.

  76. Den hårda kärnan har en massa olika
    saker med sig, i sig och på sig.

  77. Det kan vara socialt
    eller biologiskt.

  78. Är det biologiskt så är det dyslexi
    och då behöver vi träning, kunskap-

  79. -effektiv värdering och framför allt
    möjligen en del hjälpmedel.

  80. Men om vi säger att alla
    i den gruppen ska ha hjälpmedel-

  81. -hindrar vi två tredjedelar-

  82. -från att få en läsning
    som ger dem en väg in i samhället.

  83. Alltså...

  84. Ovanpå det så har man
    ett obligatoriskt testinstrument-

  85. -som förr hette "Nya språket lyfter"-

  86. -och nu, som inom politiken, "Nya
    språket lyfter R", som i revision.

  87. Den har man lagt ut som obligatorium
    som tar jättemycket tid-

  88. -och när man har ägnat jättemycket
    tid åt att testa barnen i klassen-

  89. -har man, som min statistiklärare sa:

  90. "När hundra personer
    går i valfri riktning"-

  91. -"så går man i medeltal ingenstans."

  92. Det är så att om man ska testa-

  93. -vilket är jättebra att göra
    om man har en formativ hantering-

  94. -och alltså använder resultatet
    för att i relationen med eleven-

  95. -plocka fram det som just du och jag
    måste arbeta på tillsammans-

  96. -för att du ska nå det mål du satt...

  97. Då har du en anledning att testa.

  98. Men att testa för att rektor eller
    världen ska se är inte meningsfullt.

  99. Men om man har ont om tid i skolan-

  100. -ska man då ägna 20-40 minuter
    per barn på ett meningslöst test-

  101. -två gånger år ett och två?

  102. Eller ska man göra
    nånting som är inbakat i inlärningen?

  103. Den här vreden hos mig-

  104. -är att vi inte använder det som vi
    vet, det som kunskapen anvisar...

  105. När vår läsdidaktik var värd namnet
    hade vi den högsta literacynivån-

  106. -alltså den högsta läskunskapsnivån,
    i hela världen.

  107. Vi var bäst.

  108. Och nu kan man ju helt säkert säga
    att vi inte är bäst.

  109. Hur många av er
    är anställda i offentlig sektor?

  110. Det är 80 %. Om man är anställd
    i offentlig sektor-

  111. -ska man vara tacksam
    för läskunnighet.

  112. Den har skapat det välstånd som gör
    att vi har en offentlig sektor.

  113. Vi kan sitta på konferenser
    och tala om det vi egentligen vet.

  114. Därför att vi
    har skapat systematik och välstånd-

  115. -baserat på att vi kan utväxla
    information på ett bra sätt.

  116. Så läsning är ingen trivial sak.
    Läsning är det som skapar samhället.

  117. Ännu mer intressant är
    att jag som individ, när jag läser-

  118. -får ett rikare tänkande.

  119. Min förmåga att förstå symboler-

  120. -min förmåga till abstrakt tänkande-

  121. -och min förmåga att göra matematik
    är linjärt kopplat till min läsning.

  122. Våra problem med matematik är två.

  123. Det ena är
    att ingen vill bli matematiklärare-

  124. -och det andra att en tredjedel av
    ungarna inte kan läsa tillräckligt-

  125. -så att de
    får ett koncepttänkande som duger.

  126. Det här är tufft.
    Det är en väldigt tuff läxa.

  127. För några år sen fick jag möjlighet-

  128. -att tillsammans
    med en mycket vänlig person-

  129. -starta en stiftelse
    som heter LegiLexi, som är...

  130. ...icke vinstdrivande, allmännyttig-

  131. -och som har plockat fram ett svenskt
    material för Simple view of reading.

  132. Inklusive testning i åtta dimensioner
    som tar tio minuter på en hel klass-

  133. -som är gratis
    och finns tillgängligt att använda.

  134. Den innehåller en kursbok
    som är gratis-

  135. -med övningsexempel som är gratis-

  136. -som innehåller testmetodik
    som är gratis-

  137. -och som ger varje lärare
    som använder systemet ett språk-

  138. -för att kunna beskriva
    vad just lilla Pelle eller Zadja-

  139. -behöver för att kunna komma vidare.

  140. Därför att vi måste
    ta våra lärare ifrån-

  141. -att stå och säga
    att det bara är att åka mer skidor-

  142. -då ungarna inte får på sig pjäxorna.

  143. Det går inte att komma med mängd-
    träning om inte grunderna finns med.

  144. Man blir totalt skadad i...vad då?

  145. Tilliten till vuxna
    och självförtroendet. Rakt av.

  146. Det går liksom inte att gå den vägen.

  147. Det är min uppgift som pedagog
    att använda den kunskap som finns.

  148. Men om jag inte har ett språk själv-

  149. -och ett interprofessionellt språk
    för att tala med de andra lärarna...

  150. ...om läsprocessens olika steg-

  151. -och var just du
    befinner dig i läsprocessen, och du.

  152. Kanske är det så
    att din fonologiska avkodning...

  153. ...är det som behöver träning.

  154. Kanske du, som kommer från ett annat
    land, behöver ordförrådsträning-

  155. -för att du ska få de där naturliga,
    kulturella referenserna-

  156. -som man behöver
    för att kunna få lite textförståelse.

  157. Och kanske är det så att du-

  158. -verkar har svårt
    att känna igen bokstäverna.

  159. Vad bra, då vet vi det.
    Då är du precis den personen-

  160. -som en annan person ska se till
    att dina glasögon blir lite bättre.

  161. Och så vidare, och så vidare.

  162. Men att stå här och säga:
    "Det är mängdträning som gäller"...

  163. Då har man inte ens fel.

  164. Vi ser i dag att skolan alltmer
    utvecklas på ett segregerande sätt.

  165. En statligt och kommunalt organiserad
    ojämlikhetsmaskin.

  166. Det är inte okej.

  167. En maskin
    som tidigare kompenserade ganska bra-

  168. -för bostadssegregationen-

  169. -har nu blivit en maskin
    som förstärker segregationen.

  170. Givet det,
    och att vi har en stor andel barn-

  171. -som kommer
    utan den fonologiska, naturliga-

  172. -inhemska...

  173. ...fonologiska träningsvolymen...

  174. ...hamnar vi i det att väldigt många
    hamnar i den tredjedel jag talar om-

  175. -som är i verkligt behov av bra-

  176. -didaktiskt, lästekniskt stöd-

  177. -för att komma de första stegen
    mot läsningen så att det lönar sig.

  178. För har man väl kommit hit
    kan man säga: "Läs, läs, läs!"

  179. Men man kan inte stå här och säga:
    "Läs mer."

  180. Det måste vara kul att läsa.

  181. Det måste vara kul
    att knyppla om man ska göra det-

  182. -men kan man inte knyppla
    så är knyppling skittråkigt.

  183. Där är läsningen inte
    särskilt annorlunda.

  184. Så vad är då den stora utmaningen?

  185. Den stora utmaningen i Sverige är
    att läsetablissemanget har hållit på-

  186. -och fjantat sig med den ena
    inlärningsmetoden mot den andra-

  187. -utan att gå ner
    från metodernas teoretiska bas-

  188. -och se att man måste ta det stegvis-

  189. -och se till att alla stegen sitter i
    alla ungar för att de ska kunna läsa.

  190. Så vi har folk
    som med stor röststyrka-

  191. -säger att det bara är okej
    med svarta bilar.

  192. En annan säger
    att det bara är okej med röda bilar.

  193. Och sen piper nån: "Är det inte bra
    om de har däck också?"

  194. Det är där vi befinner oss.

  195. Har det hänt nånting nytt
    forskningsmässigt?

  196. Ganska mycket nytt, men framför allt
    väldigt mycket nytt som visar:

  197. Ett: Gör man rätt från början
    går det lättare än om man gör fel.

  198. Om man inte har läsning
    före fjorton-femton års ålder...

  199. ...får man jobba ganska mycket-

  200. -för då har man inte bara missat
    mycket i lästeknik och läsförståelse.

  201. Man har också missat
    en del av sin kognitiva potential.

  202. Då får man jobba mer. Världsbanken
    slog fast att vuxenliteracyprogram-

  203. -alltså vuxenutbildning
    för att lära sig läsa-

  204. -utöver att kunna
    läsa skyltarna i snabbköpet-

  205. -i princip inte är effektiv.
    Det gäller att göra rätt från början.

  206. Hur har vi då gjort i Sverige?
    Vi har satt alla ungar i samma klass.

  207. Vi har kört pjäxtricket. Funkar inte.

  208. I sjunde klass blir man förbannad
    och häller lite hormoner i ena örat-

  209. -och då får man diagnosen dyslexi och
    en ursäkt för att bära sig illa åt.

  210. Det är inte okej.

  211. Skolan är inte en...

  212. ...filial till BUP.

  213. Det kan vara kontroversiellt
    att säga det.

  214. Skolan har en huvuduppgift, och det
    är att sköta sin huvuduppgift.

  215. Om huvuduppgiften
    i nollan, ettan, tvåan och trean-

  216. -är att bibringa
    grundläggande kapacitet-

  217. -att kunna gå i skolan-

  218. -är det rimligt att fokusera på det.

  219. Att man fokuserar på att alla
    hänger med, för gör vi inte det-

  220. -blir det inte bara så att vi har en
    klass med tredjedelar i läskunskap.

  221. Vi har en klass med en tredjedel som
    kan läsa när de kommer till skolan-

  222. -åker till Mallorca
    på vårvinterlovet, eller sportlovet-

  223. -och har alla nycklar hemma.

  224. De flyter ovanpå då man har sänkt
    tempot på grund av problematiken.

  225. Sverige är det enda landet i världen
    med en skola där betygen går upp...

  226. Där resultaten på nationella proven
    ständigt ligger på samma...

  227. ...och där internationella
    jämförelser pekar på utförsbacke.

  228. Det är en mycket märklig situation.

  229. Du refererade
    till min kritiska hållning.

  230. Nyligen körde vi en debattartikel
    där vi påvisar-

  231. -att om man har hundra personer som
    man vill tala om vart de ska gå...

  232. A: Det är bra att ha en karta.

  233. B: Man bör veta om folk kan gå.

  234. C:
    Man bör ha en idé om vart man ska gå.

  235. D: Man bör veta var det är på kartan
    så att man kan förmedla det.

  236. Om man tar bort de fyra stegen och
    säger: "Det är bara att läsa mer"...

  237. Då blir det ett bekymmer.

  238. Det är inte lätt att vara lärare
    i dag. Jag avundas inte lärare.

  239. De effekterna vi har sett
    när vi har intervjuat lärare-

  240. -om effekten av ett interkollegialt
    språk som motsvarar lässtegen-

  241. -det som vi har plockat fram
    på LegiLexi, är enorma.

  242. Lärarna får självförtroende i rollen.

  243. De känner att de är kung
    över situationen-

  244. -när lilla Sara "yxar" sig
    på ett ord som hon aldrig har sett.

  245. Man vet precis vad det gäller
    att få i gång henne på-

  246. -för att hon ska tycka att... "Titta,
    jag kan bättre." Självförtroendet.

  247. Och vägen framåt. Jättetydligt.

  248. Det här är grunden för det hela.

  249. Vi har gjort en sak till på LegiLexi.

  250. Vi har en hemsida
    som också är...gratis.

  251. Det är viktigt i skolsammanhang.

  252. Trots att skolan använder
    8-9 procent av vår samlade ekonomi-

  253. -har man aldrig några pengar.
    Har ni märkt det?

  254. Vi har gjort sajten jagharläst.se.

  255. Den är jättekul.

  256. Den innebär
    att ett barn läser en bok-

  257. -och sen ska de skriva en recension
    och skicka den till sin lärare.

  258. Samtidigt räknar vi hur många böcker
    som läses och talar med lärarna:

  259. "Du har lyckats entusiasmera dina
    barn att läsa så här många böcker."

  260. De får det helautomatiskt.

  261. Och det gör att vi har läsfrämjande-

  262. -som ett rent verktyg.
    Helt jätteunderbart.

  263. Det bästa som finns är barn
    som har fått det med sig från början.

  264. Jag fick det inte med mig
    från början. Mitt barnbarn fick det.

  265. Han sitter, åtta år,
    och läser Harry Potter på franska.

  266. Han är väldigt begåvad...
    Han bor i Frankrike. Förlåt!

  267. Men ändå.

  268. Antalet barn som kommer in
    i det vi kallar "bokslukaråldern"-

  269. -har radikalt minskat
    de sista tjugofem åren.

  270. Och skyll inte
    på mobiltelefonerna och paddorna.

  271. Ta åtminstone med
    den minskade entusiasmen-

  272. -träningsvolymen och effektiviteten
    i läsinlärningen som en stor puck-

  273. -i den soppan.

  274. Hurra för läsning! Hurra för hjärnan!
    Och reformera lärarutbildningarna.

  275. Tack så mycket.

  276. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hjärnforskning och läsning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kommer det sig att vi kan lära oss att läsa? Martin Ingvar, professor i neurofysiologi och integrativ medicin vid Karolinska institutet, berättar om vad som händer i hjärnan vid läsning och språkinlärning. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Ämnen:
Svenska > Läsning
Ämnesord:
Allmän medicin, Folkbildning, Hjärna, Inlärning, Läsning, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Läsning och ohälsa

Psykologen och författaren Jenny Jägerfeld har, förutom att skriva en rad populära ungdomsböcker, även jobbat med biblioterapi. Här berättar hon vad biblioterapi är och hur man kan använda det för att jobba med psykiska ohälsa genom läsning. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Hjärnforskning och läsning

Hur kommer det sig att vi kan lära oss att läsa? Martin Ingvar, professor i neurofysiologi och integrativ medicin vid Karolinska institutet, berättar om vad som händer i hjärnan vid läsning och språkinlärning. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Första mötet med svenskan

Journalisten och författaren Negra Efendi¿ berättar om sina upplevelser av att vara ny i Sverige, om sin pappas första möte med lättläst litteratur, och om sin bok "Jag var precis som du" som bearbetats till lättläst 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Vårdad, enkel och begriplig

Språklagen som kom 2009 innebar en skärpning av kraven på myndigheters språk. Enligt lagen ska språket i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Detta brukar kallas klarspråk. Men hur gör man? Ingrid Olsson, språkvårdare på Språkrådet, berättar. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

De är ju precis som jag!

Carina Fast, doktor i pedagogik samt literacyforskare, har under många år studerat barns läs- och skrivutveckling. Hon belyser hur viktigt det är att en läsare, barn eller äldre, kan känna igen sig i de texter hen möter. Texterna måste beröra och på något sätt handla om läsaren själv annars blir de inte lästa. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Jakten på ett autentiskt språk

Möt tidigare advokaten och numera succéförfattaren Jens Lapidus i ett samtal om hur språket får driv och liv. Och om betydelsen av lättläst, hur det ger fler människor möjlighet att ta del av skönlitteratur. Hans debutroman "Snabba cash" från 2006 gavs ut i lättläst version 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Djupläsning: varför, vad och hur?

Mary Ingemansson, lektor i svenska med inriktning litteraturvetenskap, berättar om läsglädje från grunden och om lässtrategier för livet. 2016 kom hennes bok "Lärande genom skönlitteratur. Djupläsning, förståelse, kunskap". Där lyfter Mary Ingemansson fram skönlitteraturens roll i kunskapsutveckling och lärande även i andra ämnen än svenska. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Konsten att skriva lättläst

Författaren Sara Lövestam har anpassat flera av sina egna böcker till lättläst. Här berättar hon om hur det arbetet har gått till och om vad hon har lärt sig på vägen. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta HBTQ i ungdomsboken

Samtal mellan författarna Sara Lövestam och Sebastian Lönnlöv om homosexuella karaktärer i ungdomsböcker. Behöver det vara någon skillnad mellan homosexuella och heterosexuella karaktärer? Här diskuteras bland annat att fiktiva karaktärer kan fungera som förebilder. Moderator: Erik Titusson. Inspelat på Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget och BTJ Förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Få brev! Fatta noll?

Myndigheter kommunicerar oftast med oss på ett krångligt och byråkratiskt språk som kan vara svårt att förstå. Vi ska försöka knäcka koden med myndighetsspråket. Vi träffar Jonas Klintberg som suttit bakom lås och bom. När han insåg att det enda han var bra på var att sälja knark så bestämde han sig för att välja en annan väg. Han gjorde om sin cell till ett kontor där han hjälpte andra intagna att förstå myndighetsspråket. Och det är något han fortsätter med nu när han är fri. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.

Fråga oss