Titta

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Om UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Föreläsningar från Lättlästdagen 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018 : Vårdad, enkel och begripligDela
  1. Vi kommer tillbaka till mottagaren,
    där vi måste vara.

  2. För du som skribent kan inte bestämma
    om det här är begripligt.

  3. Kunden har alltid rätt här.

  4. "Vårdat, enkelt och begripligt".
    "Klarspråk" och "lättläst".

  5. Och "Klartext" såg jag nån ifrån
    här också.

  6. Vad är vad? Vad är det egentligen?
    Man förstår att det är krångligt.

  7. "Klarspråk" och "lättläst" använder
    vi lite annorlunda än vanligt folk.

  8. Man kan säga: "Nu måste politikerna
    prata klarspråk i den här frågan."

  9. Då menar vi inte det som jag menar.
    Vi menar att de ska säga som det är.

  10. Jag menar inte riktigt så.

  11. Och om vi säger "boken var lättläst"
    tänker vi inte på de här principerna-

  12. -utan snarare att den slank ner
    ganska enkelt, och kändes bra.

  13. Men vi menar lite annat med det.

  14. Och det gör det lite problematiskt
    att veta vad som är vad.

  15. När jag pratar om klarspråk brukar
    jag gå till en paragraf i språklagen:

  16. "Språket i offentlig verksamhet ska
    vara vårdat, enkelt och begripligt."

  17. Nu gick det ett ryck
    genom publiken när jag sa "paragraf".

  18. Om man säger "paragraf" en halvtimme
    före lunch blir det inte så bra.

  19. Jag tänkte att jag ska prata
    om paragrafen hela mitt pass-

  20. -men jag tänkte göra så här:

  21. Det här är min mamma. Hon heter
    Marga, är 81 år och bor i Mölndal.

  22. Och jag tänkte
    att vi skulle ta med oss mamma.

  23. För det viktigaste med klarspråk-

  24. -är att tänka på den som står
    på andra sidan - mottagaren.

  25. Vi kan kalla det för "läsaren".
    Det behöver inte handla om text.

  26. Det kan handla om film eller samtal.

  27. Men det blir så krångligt
    om man ska gardera sig-

  28. -så jag kommer att säga "skriva" och
    "läsa", men det kan vara nåt annat.

  29. Men det är jätteviktigt att tänka
    på den som sitter på andra sidan.

  30. Om jag ska ge ett enda råd:
    Tänk på mamma. Tänk på mottagaren.

  31. Ibland är det jättelätt att veta.

  32. Om jag ska prata med dig ser jag ju,
    om du ser lite förvirrad ut-

  33. -att du inte fattade riktigt.

  34. Eller ibland ser jag att hon ser
    uttråkad ut, så då snabbar jag på.

  35. Och om jag pratar i telefon kan jag
    känna att nån hummar lite konstigt-

  36. -och tar det en gång till.

  37. Om jag ska mejla till nån
    kanske vi redan har pratat-

  38. -och jag vet vad hon redan vet,
    så jag behöver inte ta med det.

  39. Det är lätt
    när det bara är en person.

  40. Om man skriver till en grupp kan man
    tänka på nån som man känner till.

  41. Om jag skriver om hundar tänker jag
    på min kompis Birgitta, som har två-

  42. -och försöker anpassa texten
    efter henne.

  43. När jag skulle komma hit frågade jag
    Anders: "Vem ska jag prata för?"

  44. "Ja, det är väl SFI-lärare
    och en del bibliotekarier."

  45. Då tänkte jag-

  46. -att min gymnasiekompis Annika
    är bibliotekarie i Trollhättan.

  47. Nu säger ni "vi känner Annika".
    Visst är det så? Fantastiskt, va?

  48. Men det är sant att jag gjorde så.
    - Hälsa till Annika.

  49. Då försökte jag anpassa efter Annika,
    som hon är en halvtimme före lunch-

  50. -när hon är "hangry" - "hungry"
    och "angry", som man kan vara då.

  51. Men ibland är det ju inte så enkelt
    att man kan få fram den här...

  52. ...att man känner nån i gruppen.
    Då kan man ta fram mamma.

  53. Om du inte vet vem du skriver till,
    tänk då att det är din mamma.

  54. Det är rätt bra att det är din egen,
    för man tycker ju om sin mamma.

  55. Man vill att det ska gå bra,
    att hon ska känna sig hemma i texten-

  56. -och att hon ska lyckas med det
    man vill. Vad gör pensionärer?

  57. Hon kanske ska fylla i en ansökan
    om bostadstillägg.

  58. Då vill man att hon ska lyckas.

  59. Hon ska förstå att hon ska fylla i
    blanketten, var hon hittar den-

  60. -och om hon ens ska fylla i den.
    Hon ska se om hon har rätt till det.

  61. Sen ska hon förstå beslutet.

  62. Så vi tar med mamma genom dagen.

  63. Vi sätter henne i hörnet, neddämpad,
    för mammor kan vara lite påträngande.

  64. Jag är också mamma. Jag vet.

  65. Men sen kör vi lagtexten ändå,
    och tittar lite på den.

  66. Den är lite bättre när mamma är med.

  67. Vi börjar med "språket"
    i offentlig verksamhet.

  68. Det är spännande att veta
    att i början - i propositionen-

  69. -stod det "svenskan"
    i offentlig verksamhet.

  70. Men det står det inte nu.
    Så det gäller inte bara svenska.

  71. Det gäller även texter
    på arabiska eller jiddisch-

  72. -eller en film på teckenspråk.
    Det måste också vara begripligt.

  73. Och inget säger
    att det måste vara skriven text-

  74. -utan det gäller även
    om man lägger ut en film-

  75. -eller om man ringer
    eller står här och pratar.

  76. Om jag är obegriplig
    kan ni anmäla mig.

  77. Dessutom står det
    "i offentlig verksamhet".

  78. Då hade jag tänkt fråga er hur många
    som jobbar i offentlig verksamhet.

  79. Och så gjorde han det förut!
    Så tokigt! Men vi kör det igen.

  80. Hur många här jobbar i offentlig
    verksamhet? Det är nästan alla.

  81. Men det är framför allt er
    som den här paragrafen gäller.

  82. Ni måste följa den.

  83. Om man jobbar på ett vanligt företag
    behöver man inte följa den här lagen.

  84. Men det är ganska osmart
    att inte göra det.

  85. För vad är det företag vill
    mest av allt? De vill ju sälja.

  86. Och man vill ha kundens förtroende.

  87. Om man skriver obegripligt får man
    ju inte förtroende hos kunden.

  88. Om mamma ska välja en försäkring
    och läser den ena broschyren-

  89. -och inte förstår vad det står,
    väljer hon ju nästa i stället.

  90. Det går ju inte med bostadstillägg.
    Det gör man hos Pensionsmyndigheten.

  91. Om det som står där är obegripligt
    kan ju inte mamma strunta i det-

  92. -och söka hos Försäkringskassan
    i stället. Nej, det går inte.

  93. Eller nån annan trevlig myndighet.

  94. Det finns ingen konkurrens, så därför
    är den här lagen väldigt viktig.

  95. Våra kunder är inga riktiga kunder.

  96. De kan inte gå nån annanstans,
    som ju en kund ofta kan göra.

  97. De är ju hänvisade till oss.

  98. Och det här att det är
    i offentlig verksamhet gör också-

  99. -att det inte är texter som nån läser
    eller skriver för skojs skull.

  100. Vi gör det inte för vårt nöjes skull.

  101. Vi har pratat om böcker.
    Det är en helt annan sak.

  102. Men sån här brukstext eller sakprosa
    eller vad vi ska kalla det-

  103. -skriver man för att man måste,
    i tjänsten.

  104. Men man läser det bara när man
    behöver ha tag på informationen.

  105. För alla som läser de här texterna
    vill hellre göra nåt annat.

  106. Det känns ju himla tacksamt
    för oss som skriver.

  107. Mamma går mycket hellre och fikar med
    en väninna, än söker bostadstillägg.

  108. Men det är ändå så det är.

  109. "Ska vara". Det här är en lag.

  110. Det står inte "det vore trevligt
    om ni så ofta ni kunde"-

  111. -"skriver lite enklare
    och begripligt".

  112. Det står "ska vara". Vi pekar
    med hela handen. Det måste vara.

  113. För vad händer annars? Då kan man bli
    anmäld till Justitieombudsmannen, JO.

  114. Tyvärr kan inte vi på Språkrådet
    ge oss ut... Jag skulle...

  115. Konkurrensverket brukar ge sig ut
    på gryningsräder.

  116. Är inte det ett härligt ord? Åh, vad
    jag skulle vilja göra gryningsräd!

  117. Man tänker
    att det nästan måste vara till häst.

  118. Man måste rida ut i soluppgången,
    som Lucky Luke.

  119. Och så kommer man ut...
    "Hej, kommunen!"

  120. "Den här texten om att söka bygglov
    var faktiskt alldeles obegriplig."

  121. "Nu får ni sitta i skamstocken,
    och så får folk kasta ägg på er."

  122. Fast att bli anmäld till JO är väl en
    modern motsvarighet till skampålen?

  123. Man hängs ut på nätet,
    och det står i pressen-

  124. -att man har blivit anmäld
    för obegripligt språk.

  125. Nu kommer vi fram till orden:
    "vårdat, enkelt och begripligt".

  126. Vi börjar med "vårdat".

  127. Det är lite samma problem
    som med "klarspråk" och "lättläst".

  128. Det betyder nåt annat på allmänspråk.

  129. När man säger att nån
    ska använda ett vårdat språk-

  130. -är det mest som om man säger
    "du ska inte svära".

  131. Det betyder det väl här också, men
    det är inte riktigt det man menar.

  132. Och att vara vårdad är mest
    att inte vara skrynklig-

  133. -eller ha en klänning som hänger
    snett med en mikrofon i ena sidan.

  134. Men när språklagen kom
    satte vi oss på Språkrådet...

  135. Det var före min tid,
    men de som jobbade där då funderade:

  136. Hur ska vi uttolka de här orden?
    Vad betyder "vårdat"?

  137. De kom fram till det här:

  138. Vad är det, då? Jo, det är
    bland annat vi på Språkrådet.

  139. Vi ger ut den här boken:
    "Svenska skrivregler".

  140. Hur många har tillgång till den?
    Vad skönt, det var nästan allihop.

  141. Jag, som svarar på språkfrågor,
    måste slå upp saker varje dag.

  142. För "regeringen" har liten bokstav
    och "Regeringskansliet" har stor.

  143. Och ska "tolvtumsspik" ha bindestreck
    eller inte? Jag måste slå upp det.

  144. Ni kanske har en randig eller en med
    ett stort s på. Då är de lite äldre.

  145. Då kan ni önska er den nyaste
    i julklapp. Den är från förra året.

  146. "Myndigheternas skrivregler" är till
    för oss som jobbar på myndighet-

  147. -eller i offentlig sektor.

  148. Vi ger samma rekommendationer där,
    men den är mer anpassad för oss.

  149. Det finns bland annat
    ett kapitel om klarspråk.

  150. Den finns dessutom som PDF på
    vår webb, så ni kan googla fram den-

  151. -ifall ni inte vill ha boken,
    utan bara vill skriva ut den.

  152. Vi på Språkrådet svarar
    på språkfrågor hela dagarna.

  153. Folk ringer och mejlar och twittrar-

  154. -och en hel del av dem hamnar
    i Språktidningen och i DN.

  155. Och en hel del av frågorna hamnar
    i Frågelådan på vår webb.

  156. Jag frågade hur många poster vi har,
    men det är omöjligt att ta reda på.

  157. Men ungefär 4 000, tror vi.
    Så det finns väldigt många.

  158. Så man kan slå upp nästan allt där.

  159. Men det är ju inte bara vi
    på Språkrådet-

  160. -som är den officiella språkvården.
    Svenska Akademien finns också.

  161. Då menar jag inte just de där arton,
    eller hur många de nu är.

  162. Det går ju inte att hålla reda på.
    Man kan ha det som fråga:

  163. "Hur många är de
    i Svenska Akademien?"

  164. Men de har nåt jättebra,
    där de har folk som jobbar åt dem.

  165. De har "Svenska Akademiens ordlista",
    "Svenska Akademiens ordbok"-

  166. -och "Svensk ordbok".

  167. De tre bokverken är så lika,
    så man vet knappt vad som är vad.

  168. Men det behöver man inte längre,
    för nu finns webbplatsen svenska.se.

  169. Den kom för ungefär ett år sen. Där
    får man upp svar i alla på en gång.

  170. Det är jättebra! Alltid när man
    undrar hur ett ord stavas, böjs-

  171. -eller hur det låter...
    I SO finns det möjlighet att lyssna.

  172. ...och varifrån ordet kommer,
    när det kom till Sverige - allt.

  173. Allt får man reda på där.

  174. Men om man då har de här fyra-

  175. -börjar man kunna bocka i rutan
    "vårdat", om man följer det där.

  176. Då tänker folk: "Det är ju bara ord.
    Det är ju petitesser."

  177. Och ja, det är det ju egentligen.
    Och mycket annat är mycket viktigare.

  178. Men det är väldigt bra
    att ha gemensamma normer-

  179. -och veta att så här stavar vi
    det här ordet.

  180. Det är lättare att skriva och läsa-

  181. -om vi har bestämt oss
    för att köra på samma sätt.

  182. Har ni försökt läsa
    riktigt gamla texter, så förstår ni.

  183. Då kunde man stava hur som helst.
    Där kan man snacka om särskrivning.

  184. De kunde dela precis var som helst
    och slänga in ett h eller w och...

  185. Om vi stavar som det står här, blir
    det mycket enklare för den som läser.

  186. Mamma försvann, men hon är ändå
    med.

  187. Mamma har lite svårt att stava. Man
    fick inte diagnoser som dyslexi då.

  188. Men att hon har svårt att stava
    gör att hon lätt ser stavfel.

  189. När hon läser en text
    ser hon direkt om det finns stavfel.

  190. Och det kanske går att förstå lika
    bra, men man tappar lite förtroende.

  191. Om de som skriver om bostadstillägget
    stavar fel, kan de räkna fel också.

  192. Då är de kanske inte
    så himla noggranna.

  193. Så på det sättet är det bra att
    skriva och stava som vi har bestämt.

  194. Och framför allt
    gäller det här ju brukstexter.

  195. Det gäller inte om vi skriver poesi,
    ett privat brev eller en dagbok.

  196. Då kan jag stava hur jag vill.

  197. Jag kan välja att uttrycka mig
    på ett annat sätt då-

  198. -men inte när jag skriver i jobbet,
    en text som ska ut till medborgarna.

  199. Då ska det vara som vi har bestämt.
    Men det ska också vara enkelt.

  200. Jag ska erkänna att jag tycker
    att ordet "vårdat" är lite si och så.

  201. Det låter lite för mycket röda bockar
    i kanten. Och ordet "enkelt"...

  202. Man får lätt tillbaka "ska vi skriva
    barnspråk?". Nej, det ska vi inte.

  203. Vi ska anpassa det till mottagaren.

  204. Det är jobbigt när man ska jobba med
    tre ord och inte gillar två av dem.

  205. Men det får vara så.

  206. "Enkelt" är helt enkelt att man
    ska undvika sån här krångelsvenska.

  207. "Är fastighet belägen vid två
    eller flera gator"-

  208. -"och har fördelningen jämlikt
    fjärde paragrafen skett samt..."

  209. Ingen - inte ens en professor
    i juridik tycker om en sån här text.

  210. Och "enkelt" kan betyda olika saker
    för olika mottagare. Folk säger:

  211. "Jag kan inte skriva enkelt. Det här
    ska ju gå till näringsdepartementet."

  212. Jo, men enkelt kan då vara...
    Tänk på den här handläggaren.

  213. Handläggare på näringsdepartementet
    har jättemycket att göra.

  214. De har jättemycket texter att läsa.

  215. Så gör det så lätt som möjligt
    för handläggaren att se-

  216. -varför hen över huvud taget ska
    ägna tid åt att läsa just din text.

  217. Få med huvudbudskapet i rubriken.

  218. Skriv en sammanfattning med det allra
    viktigaste. Skriv bra underrubriker.

  219. Bara "introduktion", "bakgrund"
    och "slutsatser" säger inget.

  220. Bra underrubriker blir som en samman-
    fattning, och så hittar man direkt.

  221. Om det är en punktlista,
    luftigt och så-

  222. -underlättar det för experten också,
    så att det går så fort som möjligt.

  223. De har jättemycket att göra.
    Det har alla. De flesta är stressade.

  224. Sen beror allt på mottagaren.

  225. Kanske ska texten vara lättläst, för
    att mottagaren har svårt att läsa.

  226. Kanske ska det vara en text
    där man kan ha med fackord-

  227. -för att det ska läsas i en grupp
    där alla kan de orden.

  228. Om jag skickar nåt till nån på jobbet
    måste jag inte förklara vad verb är.

  229. Men om jag skickar till andra kan jag
    inte vara säker på att de vet.

  230. En annan sak som vi gör på Språkrådet
    är att dela ut Klarspråkskristallen.

  231. Den gick i år till 1177 Vårdguiden.
    Alla har väl varit inne på den?

  232. Man kollar om det är en förkylning,
    eller om man håller på att dö.

  233. De har inte bara en webbsida,
    utan tre.

  234. Dels är det 1177, dels UMO,
    en ungdomsmottagning på nätet.

  235. Och så finns Youmo, ungdomsmottagning
    för ungdomar som är nya i Sverige.

  236. Så den finns på lätt svenska
    och flera olika invandrarspråk.

  237. Jag fick de här exemplen av dem
    när de berättade om sitt arbete.

  238. De skriver om mensvärk.
    På 1177 står det så här:

  239. På UMO, som riktar sig till ungdomar,
    är det lite lättare.

  240. Till Youmo kör vi ännu en variant:

  241. Ni ser: enkelt, enklare, enklast.
    Det beror på.

  242. Jag är snart framme vid sista ordet.
    Men nej, vi highlightar även "och".

  243. För det räcker inte med vårdat och
    enkelt eller enkelt och begripligt.

  244. Det ska vara alla tre.
    Man ska kunna klicka i allihop.

  245. Men ett ord som jag tycker om
    och som är viktigt, är "begripligt".

  246. Det är det viktigaste ordet i lagen.

  247. I lagen? I hela lagboken, eller hur?
    För då kommer vi tillbaka till mamma.

  248. Vi kommer tillbaka till mottagaren,
    där vi måste vara.

  249. För du som skribent kan inte bestämma
    om det här är begripligt.

  250. Kunden har alltid rätt här. Om mamma
    säger "det här var obegripligt"-

  251. -kan du inte säga
    "det står ju klart och tydligt".

  252. Om hon säger att det är svårt att
    förstå, så är det så. Hon bestämmer.

  253. Hur ska jag få reda på det här, då?
    Enda lösningen är att fråga mamma-

  254. -att fråga mottagaren
    om det är begripligt eller inte.

  255. Och då tänker folk: "Gud, mottagar-
    testning... Det är ju jättedyrt."

  256. Och det kan det ju vara.
    Man kan göra en jättestor testning.

  257. Jag hörde någon berätta
    om när de skulle skriva om bostads...

  258. ...alltså, hur man lånar pengar
    till bostad i USA.

  259. Jättemånga har fått gå från sina hus,
    för de förstod inte informationen.

  260. De gjorde ny information och testade
    i alla delstater och på alla språk.

  261. Det kostade ju jättemycket. Men man
    behöver inte göra det så avancerat.

  262. Ta hem texten och testa. Låt mamma
    eller tonåringen i familjen läsa.

  263. Eller bjud in en granne och säg:
    "Vi gör en ny webbplats."

  264. "Kan du kolla? Hur skulle du göra?"
    Det behöver inte kosta mycket.

  265. Om inte annat
    kan man be en kollega att läsa-

  266. -nån som inte jobbar med samma sak,
    kanske nån som sitter i växeln-

  267. -eller nån annan,
    så att nån mer har läst det.

  268. För det viktigaste är ändå, som sagt,
    inte riktigt orden och stavningen-

  269. -utan det är hela upplevelsen
    - tonen, perspektivet-

  270. -och vilket innehåll man tar med.
    Det här kom från Skatteverket.

  271. Det var information
    om hur man ska betala moms.

  272. Men de insåg att nästan allt handlar
    om ifall du har gjort affärer med EU.

  273. Men det har de flesta inte gjort.
    Så de gjorde så här i stället.

  274. De lade till lite bilder
    och lite mer luft, och så skrev de:

  275. "Om du har handlat med EU
    kan du läsa mer på baksidan."

  276. Då kan de fem procenten som det
    var frågan om läsa mer på baksidan.

  277. Det är mycket större chans
    att nån läser det över huvud taget.

  278. Jag har ett exempel
    från Statistiska centralbyrån.

  279. De skickar ut en enkät
    till barn i femte klass.

  280. Jag har ett barnbarn i femte klass.

  281. De gör ju det som lärarna säger till
    dem, så de fyllde säkert i den.

  282. Men ni ser att hela översta stycket
    handlar om:

  283. "Folkhälsomyndigheten jobbar
    på regeringens uppdrag."

  284. Tror du att Rasmus bryr sig? Nej.

  285. Då har de gjort om den "Hej!
    Vi hoppas du kan svara på frågorna."

  286. Visst ser det mycket bättre ut?

  287. Och "så här gör du ditt svar anonymt:
    Skriv inte ditt namn".

  288. Det gör så mycket med layouten också.
    Det ser väldigt mycket trevligare ut.

  289. Sen är det inte bara vad det står,
    utan situationen påverkar också.

  290. Det mesta som vi lägger ut är kanske
    webbtexter, men var läser vi dem?

  291. I mobilen. Vi läser nästan allt där.

  292. Det här är ett exempel från Kanada
    på webbplatsen canada.ca.

  293. Den information som de flesta
    läser där är konsumentinformation-

  294. -alltså när nåt är återkallat
    eller så. Och de gjorde om den.

  295. Då är det ännu viktigare att man
    får med det viktigaste först.

  296. Nu ska jag läsa innantill.
    De testade det här och upptäckte-

  297. -att "findabilityn",
    alltså hur många som hittade rätt-

  298. -ökade från 51 % till 75 %.

  299. Och att kunna utföra det
    som de skulle göra-

  300. -ökade från 54 % till 87 %.
    En rätt rejäl ökning, va?

  301. Det här handlar om att det finns
    ont om nån sån här Epipen-

  302. -som diabetiker har liggande,
    ifall man behöver akut.

  303. Och det står att det inte gör nåt
    om bästföredatumet har gått ut.

  304. Det funkar ändå. Det är ju
    lite rart att få reda på det direkt.

  305. För man ska ju göra nåt
    med informationen också.

  306. Organisationen Plain har tagit fram
    en internationell...

  307. ...förklaring av vad klarspråk är.

  308. Men mamma kan inte engelska. Efter en
    termin tog hon handarbete i stället.

  309. Det är inte klarspråk att lägga ut
    nåt på engelska. Många kan inte det.

  310. Så vi gör så här. Det här är inte den
    officiella översättningen, men ändå:

  311. Det är lite mer än i lagen.

  312. För man ska både hitta det,
    förstå det och sen kunna använda det.

  313. Det är en jättebra sammanfattning
    av vad klarspråk är.

  314. För vad gör mamma om hon
    inte kan använda informationen?

  315. Då ringer hon. Eller så går hon dit.

  316. Hon har banken i huset. När hon får
    obegripliga brev av dem går hon dit.

  317. Jag vet inte vad banken tycker,
    men hon tycker att det är jättebra.

  318. Eller så ringer hon. Antingen ringer
    hon dit, eller så ringer hon mig.

  319. Så man kan tänka på det också. Det är
    bäst om hon själv kan klara ut det.

  320. Och med det säger jag och mamma
    tack.

  321. Och det går precis lika bra med en
    pappa. Vi ska inte vara genusbundna.

  322. Och det är fars dag på söndag,
    så ni kan också tänka på pappa. Tack.

  323. Textning: Karin Werge Hjerpe
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vårdad, enkel och begriplig

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Språklagen som kom 2009 innebar en skärpning av kraven på myndigheters språk. Enligt lagen ska språket i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Detta brukar kallas klarspråk. Men hur gör man? Ingrid Olsson, språkvårdare på Språkrådet, berättar. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Ämnen:
Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Klarspråk, Lättläst, Myndighetsspråk, Språk och samhälle, Språkvetenskap, Språkvård
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Läsning och ohälsa

Psykologen och författaren Jenny Jägerfeld har, förutom att skriva en rad populära ungdomsböcker, även jobbat med biblioterapi. Här berättar hon vad biblioterapi är och hur man kan använda det för att jobba med psykiska ohälsa genom läsning. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Hjärnforskning och läsning

Hur kommer det sig att vi kan lära oss att läsa? Martin Ingvar, professor i neurofysiologi och integrativ medicin vid Karolinska institutet, berättar om vad som händer i hjärnan vid läsning och språkinlärning. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Första mötet med svenskan

Journalisten och författaren Negra Efendic berättar om sina upplevelser av att vara ny i Sverige, om sin pappas första möte med lättläst litteratur, och om sin bok "Jag var precis som du" som bearbetats till lättläst 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Vårdad, enkel och begriplig

Språklagen som kom 2009 innebar en skärpning av kraven på myndigheters språk. Enligt lagen ska språket i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Detta brukar kallas klarspråk. Men hur gör man? Ingrid Olsson, språkvårdare på Språkrådet, berättar. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

De är ju precis som jag!

Carina Fast, doktor i pedagogik samt literacyforskare, har under många år studerat barns läs- och skrivutveckling. Hon belyser hur viktigt det är att en läsare, barn eller äldre, kan känna igen sig i de texter hen möter. Texterna måste beröra och på något sätt handla om läsaren själv annars blir de inte lästa. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Jakten på ett autentiskt språk

Möt tidigare advokaten och numera succéförfattaren Jens Lapidus i ett samtal om hur språket får driv och liv. Och om betydelsen av lättläst, hur det ger fler människor möjlighet att ta del av skönlitteratur. Hans debutroman "Snabba cash" från 2006 gavs ut i lättläst version 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Djupläsning: varför, vad och hur?

Mary Ingemansson, lektor i svenska med inriktning litteraturvetenskap, berättar om läsglädje från grunden och om lässtrategier för livet. 2016 kom hennes bok "Lärande genom skönlitteratur. Djupläsning, förståelse, kunskap". Där lyfter Mary Ingemansson fram skönlitteraturens roll i kunskapsutveckling och lärande även i andra ämnen än svenska. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Konsten att skriva lättläst

Författaren Sara Lövestam har anpassat flera av sina egna böcker till lättläst. Här berättar hon om hur det arbetet har gått till och om vad hon har lärt sig på vägen. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Få brev! Fatta noll?

Myndigheter kommunicerar oftast med oss på ett krångligt och byråkratiskt språk som kan vara svårt att förstå. Vi ska försöka knäcka koden med myndighetsspråket. Vi träffar Jonas Klintberg som suttit bakom lås och bom. När han insåg att det enda han var bra på var att sälja knark så bestämde han sig för att välja en annan väg. Han gjorde om sin cell till ett kontor där han hjälpte andra intagna att förstå myndighetsspråket. Och det är något han fortsätter med nu när han är fri. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.