Titta

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Om UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Föreläsningar från Lättlästdagen 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018 : Jakten på ett autentiskt språkDela
  1. Som författare kan man inte tänka sig
    nån bättre källa än äkta samtal-

  2. -som man lyssnar på
    dag ut och dag in.

  3. Vilka slangord används?
    Vilka skämt drar man?

  4. Vi befinner oss ju bara ett stenkast
    från Stureplan nu-

  5. -ganska nära det som är centrum
    för dina romaner.

  6. Var det det som var den givna miljön
    när du började skriva?

  7. Miljön runt Stureplan?

  8. Vi uppehåller oss kanske mest
    vid min första trilogi.

  9. "Snabba cash" och de böckerna är ju
    mer centrerade kring Stureplan.

  10. Jag hade väl två världar
    som intresserade mig.

  11. Vid den tidpunkten jobbade jag
    i en tingsrätt i norra Stockholm-

  12. -och fick en inblick i en värld
    via domstolen-

  13. -som inte många människor
    kommer nära-

  14. -annat än via tidningsrubriker
    eller brottsjournalistiken.

  15. Och det var den kriminella världen.
    Varje dag hörde jag vittnesförhör.

  16. Man lyssnar på avlyssningar
    och läser polisprotokoll.

  17. Sedermera började jag jobba
    som försvarsadvokat-

  18. -och ha människor åtalade för brott
    som klienter.

  19. Så man kom nära varandra.

  20. Den världen intresserade mig
    att beskriva.

  21. Jag kände inte att den var beskriven
    i nån form av litteratur i Sverige.

  22. Den andra världen
    var ju den du var inne på.

  23. Det var nåt nytt fenomen i Stockholm
    i mitten på 90-talet med Stureplan.

  24. Tidigare hade ju överklassen festat
    mer bakom ridåer, mer undanskymt-

  25. -men här såg vi en ny kultur växa
    fram som var mer exhibitionistisk.

  26. Det kom upp hemsidor som bara ägnade
    sig åt att skildra de här festerna.

  27. Det blev en kult kring
    den här exhibitionistiska kulturen-

  28. -som gick ut på att festa och
    att visa hur mycket man kunde festa.

  29. Och det är alltid intressant
    när världar möts.

  30. Kontaktytan mellan världarna
    intresserade mig.

  31. Det var de två delarna av Stockholm
    jag djupdök i i mina första böcker.

  32. Nu när "Snabba cash" kom som lättläst
    så fick jag höra-

  33. -att det har varit
    den mest efterfrågade boken-

  34. -bland annat på anstalter och så där.
    Jag kopplade det till det du sa:

  35. Att den miljön inte har beskrivits
    innan. Den typen av kriminell miljö.

  36. -Har det skapat den efterfrågan?
    -Jag tror det finns olika skäl.

  37. I dag läser vi tyvärr om skjutningar
    och grov brottslighet-

  38. -varje dag i tidningarna och i media-

  39. -och vi är ganska vana vid
    att läsa om mordförsök och rån.

  40. "Snabba cash" kom 2006,
    och när jag skrev den 2004, 2005-

  41. -så var jag oerhört försiktig med
    att blanda in skjutvapen.

  42. Jag visste från mina erfarenheter-

  43. -att det inte är så trovärdigt att
    man använder skjutvapen i Sverige.

  44. I dag kan "Snabba cash" framstå som
    mild om man jämför med verkligheten.

  45. Men det huvudsakliga skälet till
    att boken-

  46. -både i originalformat
    och i lättläst format...

  47. Originalformatet har i många år varit
    den mest utlånade i fängelsesystemet-

  48. -och mina föreläsningar på Hall
    och Kronobergshäktet är uppskattade.

  49. Så jag tror att det huvudsakliga
    skälet är att det var första gången-

  50. -som nån skildrade det på riktigt.

  51. Vi har sett
    en massa svenska gangsterfilmer-

  52. -och skurkarna är alltid ryssar
    eller östeuropéer.

  53. Men jag ville gå in i huvudet.

  54. Vi hörde föregående talare prata om-

  55. -hur man skildrar nåt
    inifrån en persons utblick.

  56. För mig är det viktigt
    när man läser mina böcker...

  57. Ta en karaktär som Jorge, som jagas
    av poliser över Västerbron-

  58. -när han springer med kokain. Jag
    vill att läsaren ska läsa och känna:

  59. "Jag hoppas att han klarar sig."

  60. Det räcker med att läsaren känner så
    i några sekunder-

  61. -så har narrativ fantasi uppstått.

  62. Man har satt sig in
    i en annan människas värld-

  63. -och ser världen
    ur den personens perspektiv.

  64. Många på anstalt
    tycker nog om böckerna-

  65. -för att de inte skildras
    som monster eller djävulusiska-

  66. -utan de skildras som människor.

  67. Det där är intressant.

  68. Dina böcker har i regel... Romanerna
    har ju flera olika huvudpersoner.

  69. Och ofta sitter man ju faktiskt där
    och känner sympati för personer-

  70. -som egentligen
    gör saker som definitivt är olagliga-

  71. -och som ibland
    kan vara moraliskt tveksamma.

  72. Men man sitter ändå där med en gnutta
    sympati och nåt slags identifikation.

  73. Hur gör man när man skapar
    den typen av huvudpersoner?

  74. Det har gått i vågor för mig. Jag
    har blivit alltmer teoretisk, tyvärr.

  75. I början var det bara "gut feeling".

  76. I synnerhet när jag skrev
    min första bok.

  77. Jag samlade anekdoter från domstolen
    och började hitta på saker.

  78. Jag hade ingen plan på en bok,
    utan jag kände-

  79. -att jag möter så spännande delar
    av Sverige att jag måste skriva det.

  80. Det var också ett sätt att debriefa-

  81. -de tragiska och hemska saker
    jag stötte på i mitt jobb.

  82. Att skriva av mig
    och lätta på trycket.

  83. Sen började jag se
    att det kunde bli nåt-

  84. -men det var bara lustdrivet och nåt
    som jag gjorde vid sidan av jobbet.

  85. Det var bara ett behov i mig. Första
    romanen och även andra romanen.

  86. Jag fortsatte att jobba i 10 år
    som advokat.

  87. Sen 1,5 år tillbaks
    jobbar jag inte som advokat.

  88. Att skriva är mitt jobb, ingen hobby.

  89. Och jag blir alltmer teoretisk.
    Hur ska man bygga en karaktär?

  90. Karaktären ska ha nåt som den vill
    men också nåt den omedvetet behöver.

  91. Så jag jobbar mycket
    med teoretiska modeller.

  92. När jag tittar tillbaka
    på många av karaktärerna-

  93. -så har jag redan gjort det där
    utan att veta om det.

  94. J.W. i "Snabba cash"
    vill tjäna mycket pengar-

  95. -men det han behöver är bekräftelse,
    att bli sedd som människa.

  96. Jag visste inte ens termerna
    i början. Nu kan jag termerna.

  97. Det kan förstöra lite också,
    att teoretisera strukturen.

  98. "Snabba cash"
    har ju tre huvudpersoner.

  99. J.W. från Norrland kommer till
    Stockholm och vill upp i världen.

  100. Och så har vi knarklangaren Jorge,
    och så har vi gangstern Mrado.

  101. De här hoppar ju lite
    mellan olika världar.

  102. Det är över- och underklass
    som möts på olika sätt.

  103. Hur jobbade du rent språkligt när du
    låter de här två världarna mötas?

  104. Jag är intresserad av språket och är
    rädd för att det ska bli tramsigt.

  105. Jag tror att även läsare som inte
    själva behärskar en subkulturs språk-

  106. -kan ändå känna att det är tramsigt
    eller att det inte är trovärdigt-

  107. -när nån har försökt lite för mycket
    att skriva gangsterspråk-

  108. -eller snobbigt språk
    eller akademiskt.

  109. Så det är en fin balansgång
    att använda ett språk-

  110. -som jag researchar
    för att det ska bli trovärdigt-

  111. -men att inte göra det till
    en schablon eller en karikatyr.

  112. Den kriminella världens språk har jag
    hämtat mycket från svensk rapmusik-

  113. -och från mitt f.d. jobb.

  114. Ett vanligt bevismedel i större
    rättegångar är hemlig avlyssning.

  115. Vi ser mer och mer hemlig avlyssning.

  116. Jag har tillbringat veckor ibland
    med att bara sitta och lyssna på-

  117. -polisens hemliga avlyssning i stora
    drogrelaterade mål eller kopplerimål.

  118. Som författare kan man inte tänka sig
    nån bättre källa än äkta samtal-

  119. -som man lyssnar på
    dag ut och dag in.

  120. Vilka slangord används? Vilka skämt
    drar man? Hur är syntaxen?

  121. Allt detta kan man inte föra in
    i boken, men delar av det.

  122. Överklassens språk är svårare.
    Det finns inga hemliga avlyssningar.

  123. Det är ganska lite analyserat.
    Det finns ju...

  124. -Vad heter hon på Expressen?
    -Annette Kullenberg.

  125. Hon som skrev
    "Fredrik och Charlotte".

  126. -Cecilia Hagen.
    -Cecilia Hagens bok kan man läsa.

  127. Det är två böcker. De har många år på
    nacken och är inte helt up-to-date.

  128. Där finns en del. Men överklassens
    språk är svårare och subtilare.

  129. Det kanske är vissa ord. Till exempel
    så svär man bara i positiva ordalag.

  130. Man säger:
    "Det här var ju förbannat trevligt."

  131. Det är mer subtilt
    och svårare att komma åt.

  132. Där gäller det att ha stora öron.
    I vissa juridiska sammanhang-

  133. -eller om jag umgås med vissa
    människor så lyssnar jag på språket.

  134. Men det är svårare.
    Det finns inget skrivet om det.

  135. Det finns ingen doktorsavhandling
    som jag känner till.

  136. Det finns uppsatser och avhandlingar
    om förortssvenska-

  137. -men ingenting om överklassens språk.

  138. Det är ju också en värld
    som man måste få tillträde till.

  139. Man kanske inte släpper in
    vem som helst.

  140. Du har ju slutat som försvarsadvokat.

  141. Hur kommer du att fortsätta hitta
    det där språket som känns autentiskt?

  142. Det är svårt. Jag lyssnar fortfarande
    väldigt mycket på rapmusik.

  143. Jag gjorde bland annat
    en sammanställning häromdagen.

  144. Jag lyssnade igenom
    nästan all ny svensk rap-

  145. -och tittade på syntax och ord.

  146. Vissa slangord används fortfarande,
    som jag använde i "Snabba cash"-

  147. -medan det kommer nya ord hela tiden
    som man först inte förstår-

  148. -utan man måste titta på sammanhanget
    och titta runt på texterna.

  149. Syntaxen blir rakare och rakare.

  150. I förortssvenska säger man inte:

  151. "Jag tar tunnelbanan nu."

  152. Man säger: "Nu jag tar tunnelbanan."

  153. "Jag tog tunnelbanan då" säger man
    inte, utan "Då jag tog tunnelbanan".

  154. Men det där kan man inte köra
    rakt igenom i en bok.

  155. Det blir för stötigt, så jag kanske
    plockar in delar av det lite mjukt.

  156. Men jag har inte
    samma tillgång längre-

  157. -även om jag kan ringa en tingsrätt
    och beställa ut förundersökningar.

  158. Offentlighetsprincipen gäller
    för de flesta rättegångar i Sverige.

  159. Så det kan man alltid göra. Och jag
    har nära kontakt med f.d. kolleger.

  160. Sen handlar det ju mycket om
    vilka karaktärer jag skriver om.

  161. Min uppfattning är ju att språket
    ska reflektera karaktären.

  162. Om det är en ung kille på 16 bast
    som tillhör nåt gäng i Södertälje-

  163. -som Nikola i min senaste bok-

  164. -då kommer språket att reflektera
    det språk han talar med sina vänner.

  165. Men om jag skriver om en advokat,
    som Emelie-

  166. -då kommer språket att vara
    en annan typ av prosa.

  167. Nu har jag precis skrivit manus
    till en barnbok-

  168. -och då är det en helt annan prosa.

  169. Jag är inte säker på att jag kommer
    att hålla på med slang så mycket.

  170. En sak som jag blir imponerad av när
    jag läser dina böcker är lyhördheten.

  171. Du tangerade en sak
    som jag tänkte komma till.

  172. Jag jobbar på Språktidningen,
    och vi får mycket språkfrågor-

  173. -så jag tycker att jag har en ganska
    bra bild av vad folk reagerar på-

  174. -och vad folk tycker är konstigt.

  175. Ofta är det när nåt befinner sig
    i en förändringsfas-

  176. -när inte alla är överens om
    hur man säger en viss sak.

  177. Och det finns flera språkfrågor
    som jag har hittat i dina böcker.

  178. Dels är det att man slopar verbet
    i en mening som "Vi på plats".

  179. Och du gör en poäng av att skriva
    "Sötälje" och inte "Södertälje".

  180. I Södertälje säger man "Sötälje",
    eller vissa i alla fall.

  181. Men så undrar jag också: Finns det
    en inre språkpolis hos dig också?

  182. För ibland låter du en karaktär
    avreagera sig på-

  183. -att nån säger "fråga frågor"
    i stället för "ställa frågor".

  184. Har du nån språkpolisbatong som du
    kan vifta med genom karaktärerna?

  185. Superfascist, alltså.

  186. Man kan säga...

  187. Ett av skälen till att jag valde
    att studera juridik är-

  188. -att språket är juristens vapen
    och instrument.

  189. Det är extremt noggrant
    att man använder språket korrekt.

  190. I synnerhet när man skriver domar
    eller avtal.

  191. Minsta tvetydighet
    kan tolkas på olika sätt.

  192. Vi ska vara ense om en sak,
    och vi ska veta vad vi är ense om.

  193. Uppstår frågor kan vi gå till avtalet
    och förstå vad vi var ense om.

  194. All redundans måste bort,
    för det kan skapa tvetydighet.

  195. Det får inte heller finnas
    språkliga fel-

  196. -för då framstår dokumentet
    som ofärdigt och oseriöst.

  197. "Är det här verkligen den sista
    versionen vi har av avtalet?"

  198. Ja, det bor en sån språkpolis i mig,
    och det smyger väl fram ibland.

  199. Saker jag stör mig på
    kan jag låta nån karaktär driva med.

  200. Män som alltid säger "jajamän" tycker
    jag är väldigt överhurtiga typer.

  201. Folk som alltid ska dra små liknelser
    dissar jag i nån bok.

  202. "Man är väl inte född bakom en sten."

  203. Såna här plattityder
    är väldigt irriterande.

  204. Så min irritation framkommer ibland
    i böckerna.

  205. Om vi ska prata lite om
    hur man skapar tempo i berättelser...

  206. En annan sak som jag är nyfiken på
    rent språkligt-

  207. -är din användning av kolon,
    som är spännande.

  208. Man ser ju ofta
    kolon användas traditionellt.

  209. Det kan inleda uppräkningar
    och används vid citat och repliker.

  210. Men så har vi ju också kolon
    som hos dig ersätter verbfraser-

  211. -som "det är" och "det var".

  212. Jag tänkte läsa ett exempel,
    ifall nån av er inte har läst Jens.

  213. Det är
    från romanen "Sthlm delete"-

  214. -där just den här Nikola planerar
    att tillsammans med en kompis-

  215. -ta sig in i en ICA-butik,
    spränga ett kassaskåp-

  216. -och komma över alla pengar som finns
    där efter midsommaraftons handel.

  217. "Nästa dag ringde han en kille han
    suttit med på Spillersbodahemmet."

  218. "Ett vagt minne:
    snubben som pratat om sin kusin"-

  219. -"som jobbade
    på en jättebutik. Saman."

  220. "Bingo: Saman hade varit uppackare
    och lagerkille på ICA Maxi i sju år."

  221. "En hederlig man
    med en flippad shurda till kusin."

  222. "Men enligt vännen: Saman låg
    i skilsmässa. Hade behov av flos."

  223. Hur började du använda kolon
    på det här sättet?

  224. Jag använder mycket kolon,
    korta meningar och slang.

  225. När jag kom
    till min första förläggare-

  226. -med manuset till "Snabba cash"
    så läste hon det.

  227. Hon var inte min förläggare än, och
    hon sa: "Berättelsen är fantastisk"-

  228. -"men ditt språk är för stackato-hårt
    och det är för mycket kolon."

  229. "Skriv om det. Ditt språk
    är en ridå för berättelsen."

  230. "Läsaren kan inte penetrera språket."

  231. Jag sitter hela sommaren
    och skriver om varenda mening.

  232. Jag stryker ut kolon,
    fyller på med verb-

  233. -stryker ut slangord och gör
    meningarna längre och fullständiga.

  234. Då säger hon:
    "Två lektörer läste det i somras."

  235. "Vi gillade det som det var."

  236. Och det var nog tur. Uppenbarligen
    hade jag inte tillräcklig integritet-

  237. -för att stå upp för det här språket.

  238. Jag jobbar mycket med rytm,
    och kolon är ett sätt att skapa puls-

  239. -att stryka ut verb och att radda på-

  240. -och skapa en rad ord
    som kulspruteskjuter telegramprosa.

  241. Jag inspireras
    av amerikanska författare-

  242. -som staplar ord på varandra
    efter kolon.

  243. Så på ett sätt är det en uppräkning,
    precis som kolonet är till för-

  244. -men det stryker också ut verben.

  245. När jag skrev mitt första utkast
    på manuset använde jag semikolon-

  246. -som ingen jag har stött på vet
    exakt hur det ska användas.

  247. Det är ju en märklig blandning
    av kolon och komma på nåt sätt.

  248. -Så det har jag inte.
    -Nej. Jag har inte läst...

  249. ...ett enda semikolon i dina böcker.

  250. Generellt är det
    ett väldigt ovanligt skiljetecken.

  251. Du pratade lite om självförtroende
    i början av ditt författarskap.

  252. Hur färdig tycker du att du var
    så här i efterhand?

  253. Hur färdig var du när du debuterade?

  254. Boken var ganska färdig. Jag gjorde
    inte så mycket redigering av den.

  255. Jag har gjort mer redigering nu när
    jag arbetar närmre mina förläggare.

  256. Nu kan jag skicka in efter 100 sidor.
    "Vad tycker du om det här?"

  257. Så nu är det mer av ett grupparbete.
    Mina första böcker skrev jag själv.

  258. Sen är det alltid en redigerings-
    process, men de var ganska klara.

  259. Däremot ser jag
    hur jag utvecklas som författare:

  260. Vilka världar jag väljer att skildra,
    mina huvudkaraktärer och mitt språk.

  261. Även om du citerade
    från en av mina senare böcker-

  262. -så är språket betydligt mjukare
    i mina nyare böcker.

  263. Jag använder mer kommateringar och
    kan använda en annan ton i böckerna.

  264. Jag kan också skildra
    andra delar av Sverige.

  265. I "Top dogg" skildrar jag för första
    gången en vanlig medelklasstyp.

  266. En tjej hyr en lägenhet i andra hand
    och upptäcker en hemlig vägg-

  267. -bakom vilken det ligger knark.

  268. Storyn tar henne in på territorier
    som inte är så vanliga för henne-

  269. -men hon är inte kriminell
    eller nån överklass.

  270. Så jag har rört mig
    mot andra typer av berättelser.

  271. Det finns en liten skillnad i tempot
    i dina böcker-

  272. -och den här sista trilogin,
    som just avslutas med "Top dogg".

  273. I dina böcker är det flera olika
    huvudpersoner som man får följa.

  274. Om vi pratar om de första romanerna
    så är ju de korsklippta.

  275. Det är ett kapitel om en person och
    i nästa kapitel en annan berättare.

  276. I "Top dogg" och "Vip-rummet" får man
    följa olika personer i samma kapitel.

  277. Och så är kapitlen varierande långa.
    Det finns de som är tio sidor-

  278. -och de som är en sida. I
    "Snabba cash" är de fyra, fem sidor.

  279. Jag har inte tänkt på kapitellängden
    så mycket.

  280. Men tänker du annorlunda
    kring rytm i dag?

  281. Ja, i viss mån.

  282. Jag jobbar ju fortfarande med rytmen.
    Meningen ska ju ligga bra i munnen.

  283. Men jag är inte lika fixerad
    vid den här stackato-typen av rytm.

  284. I mina tidiga böcker
    är det en konisk form på kapitlet.

  285. Meningarna blir kortare och kortare-

  286. -varvid vi går mot crescendot
    i kapitlets dramaturgi och händelse.

  287. Så i slutet på kapitlet, där det ofta
    är högt tempo och intensiv spänning-

  288. -då är meningarna så här korta.
    Jag kallar det "den koniska formen".

  289. Jag har beskrivit det där
    väldigt noggrant i "Snabba cash XL"-

  290. -som är en 10-årsjubileumbok.

  291. Det är hela boken, men i marginalen
    får man mina kommentarer på-

  292. -varför det blev som det blev.
    "Varför använde jag det här ordet?"

  293. "Den här händelsen är baserad
    på det här målet."

  294. "Varför använde jag kolon
    på det här viset?"

  295. Det är för fansen. En "Reader's
    Guide" till varför boken kom till.

  296. Där beskriver jag hur kapitlen rent
    visuellt blir smalare och smalare-

  297. -för att meningarna blir kortare.

  298. Jag jobbar fortfarande med rytm.

  299. Jag jobbar med längre meningar nu, i
    synnerhet i vissa delar av böckerna.

  300. Jag försöker skriva
    en mer normal prosa, kan man säga.

  301. Du har ju varit väldigt skicklig på
    klipphängare, eller cliffhangers.

  302. Vad är det som gör att det funkar?

  303. Vad får mig att hela tiden känna
    att jag vill läsa ett kapitel till?

  304. Är det den koniska metoden?

  305. Det grundläggande
    har du redan varit inne på.

  306. Man måste känna med karaktärerna.
    Man måste inte tycka om dem-

  307. -men man måste vara nyfiken på
    hur det ska gå för dem-

  308. -eller identifiera sig med dem och
    sympatisera med dem. Helst både och.

  309. Jag tror att det är grunden
    kring en berättelse.

  310. Sen kan man hänga upp det på
    ett skelett av dramaturgi och intrig-

  311. -men helt ärligt så har inte intrigen
    varit det centrala för mig.

  312. Vi ser ju
    det här svenska deckarundret.

  313. Det kommer ut mycket deckare.
    Förra året kom det ut...

  314. Nån norrman sa till mig
    på en krimfestival i Oslo-

  315. -att det kom ut över 200
    kriminalromaner förra året i Sverige.

  316. I Norge kommer det ut 50.

  317. Så vi har en enorm produktion
    i Sverige.

  318. Men vad man ser som ett väldigt
    tydligt sammanhängande tema-

  319. -är en väldigt stark "plot" i de här.

  320. I mina första böcker
    sket jag i "plotten".

  321. Med "plot" menar jag
    det här brottet som ska utredas-

  322. -med stickspår
    och en historisk parallellberättelse.

  323. Jag sa: "Jag skiter i det."

  324. "Det intressanta ska vara:
    Hur går det för de här människorna?"

  325. Det är tydligt i mina första böcker.
    Intrigen skulle man kunna stryka ut.

  326. Det skulle ändå vara spännande
    att följa karaktärerna.

  327. Intrigen är mer som ett skäl
    att bara berätta historien.

  328. I mina senare böcker
    har jag gått mot mer intrigstyrka.

  329. Det är mer stickspår och vändningar-

  330. -för jag ville testa att göra
    en hybrid av de här två formerna.

  331. Det gör att... Varför pratar jag
    om det här? Jag kommer inte ihåg.

  332. Men så är det.

  333. Det var jag som tyckte
    att det var intressant.

  334. -Du skriver ju numera på heltid.
    -Ja.

  335. Hur ser en typisk skrivdag
    eller arbetsdag ut?

  336. Nu bor inte jag i Sverige längre-

  337. -och det gör att jag har skurit bort
    mycket annat, som mitt advokatjobb-

  338. -ideella engagemang
    och sociala måsten.

  339. Men jag går ändå upp på morgonen.
    Barnen ska till skolan och så.

  340. Då går jag upp, och så brukar jag
    gå och träna varje dag.

  341. Jag kan unna mig lyxen nu.

  342. Sen sätter jag mig för att skriva.
    Det går alltid trögt inledningsvis.

  343. Jag surfar på Dagens Nyheter,
    Expressen och så vidare-

  344. -runt, runt i en sån här slags cykel-

  345. -som om nåt nytt skulle ha hänt
    var sjunde minut ungefär.

  346. Sen så händer det inte så mycket
    före lunch.

  347. Och så går jag och äter lunch,
    och det gör man sent där jag bor.

  348. Efter lunch brukar det flyta till.
    Då har jag byggt upp det här trycket-

  349. -och så har jag tänkt
    och antecknat när jag åt lunch.

  350. Och då börjar jag skriva.

  351. På den bästa av dagar kommer jag in
    i det här beryktade "flowet".

  352. När det händer så är det
    en väldigt härlig upplevelse-

  353. -som jag blir upprymd av och
    som ligger kvar i mig hela kvällen.

  354. Att jag bara skrev på. Det bara tog
    mig med. Berättelsen tog med mig.

  355. Skriver du ända in på småtimmarna då?

  356. Ofta tar jag upp datorn
    när barnen har somnat-

  357. -för jag vill vara kvar i den känslan
    att vara ett med texten.

  358. Men det leder också till
    att berättelsen tar mig till platser-

  359. -jag inte själv hade tänkt.

  360. Jag försöker ha nån tanke om vart
    mina böcker ska och nån struktur-

  361. -men jag har inga
    detaljerade kapitelplaneringar.

  362. Berättelsen tar mig med
    och överraskar mig.

  363. Ofta lär jag inte känna
    mina karaktärer förrän en bit in.

  364. Först då vet jag: "Hon blir förbannad
    om nån drar ett sånt skämt."

  365. Då får jag gå tillbaks och ändra för
    att jag har lärt känna karaktären.

  366. Jag sa att jag har blivit
    mer teoretisk, och det har jag.

  367. Men förut så fanns det
    ingen plan riktigt.

  368. Du jonglerar ju
    med tre olika huvudpersoner-

  369. -som dessutom förekommer
    i tre ganska långa romaner.

  370. Många författare jobbar
    med nåt slags post-it-lapp-system-

  371. -där man flyttar kapitel
    och händelser fram och tillbaka.

  372. Många jobbar i Scrivener, där du kan
    flytta runt mycket mer än i Word.

  373. Jag har försökt göra det,
    men det blev inte bra för mig.

  374. Jag har alltid nån kapitelplanering
    där jag skriver-

  375. -"Kapitel 1: det här ska hända".
    Två rader.

  376. Sen blir det där vagare och vagare.
    I slutet står det bara: "Upplösning?"

  377. Jag tycker att det är jävligt tråkigt
    att planera.

  378. Jag kommer till liv som författare
    när jag är i skrivandet.

  379. Därför har jag bejakat det
    mer och mer och bara skriver på.

  380. Min process är väldigt baktung.

  381. När manuset är klart
    inser jag att det inte funkar.

  382. Jag kanske har skrivit långa
    utläggningar som inte ledde nånvart.

  383. Då blir det redigering i efterhand.

  384. Den tiden andra lägger på att planera
    lägger jag på att skriva om efteråt.

  385. Du sa att du nyligen var klar
    med en barnbok. Vad är nästa projekt?

  386. Hela förra året skrev jag på en grej
    som inte blev bra. Den skrotade jag.

  387. Då var jag med tidningen Vi Läser
    på en litteraturkryssning i våras-

  388. -och det är ju en deja vu-upplevelse.

  389. Man äter på samma buffé, man håller
    samma gig och man är på samma båt.

  390. Man är där i tre dygn.
    Man bor i samma hytt i samma hav.

  391. Allting är exakt samma-

  392. -förutom att det kommer på
    en ny åhörarskara en gång per dygn.

  393. Jag sitter i hytten och bestämmer mig
    för att skrota det här-

  394. -som jag har hållit på med
    i ett års tid. Jag kommer ingenvart.

  395. Då börjar jag skriva barnboken.

  396. Jag skriver halva barnboken
    på de här tre dygnen.

  397. Sen skriver jag en barnbok till,
    så jag har skrivit tvåan redan.

  398. Det här är korta saker på 60 sidor
    med väldigt stor text-

  399. -så det går relativt fort.

  400. Nu håller jag på med en helt ny grej
    som jag inte vill säga så mycket om-

  401. -men det är väldigt spännande.

  402. Vi får lita på det.
    Vi säger tusen tack, Jens Lapidus.

  403. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jakten på ett autentiskt språk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Möt tidigare advokaten och numera succéförfattaren Jens Lapidus i ett samtal om hur språket får driv och liv. Och om betydelsen av lättläst, hur det ger fler människor möjlighet att ta del av skönlitteratur. Hans debutroman "Snabba cash" från 2006 gavs ut i lättläst version 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Ämnen:
Svenska > Läsning, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Böcker och läsning, Fiktiva berättelser, Författare och läsare, Kreativt skrivande, Lättläst, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skönlitteratur, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Läsning och ohälsa

Psykologen och författaren Jenny Jägerfeld har, förutom att skriva en rad populära ungdomsböcker, även jobbat med biblioterapi. Här berättar hon vad biblioterapi är och hur man kan använda det för att jobba med psykiska ohälsa genom läsning. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Hjärnforskning och läsning

Hur kommer det sig att vi kan lära oss att läsa? Martin Ingvar, professor i neurofysiologi och integrativ medicin vid Karolinska institutet, berättar om vad som händer i hjärnan vid läsning och språkinlärning. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Första mötet med svenskan

Journalisten och författaren Negra Efendi¿ berättar om sina upplevelser av att vara ny i Sverige, om sin pappas första möte med lättläst litteratur, och om sin bok "Jag var precis som du" som bearbetats till lättläst 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Vårdad, enkel och begriplig

Språklagen som kom 2009 innebar en skärpning av kraven på myndigheters språk. Enligt lagen ska språket i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Detta brukar kallas klarspråk. Men hur gör man? Ingrid Olsson, språkvårdare på Språkrådet, berättar. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

De är ju precis som jag!

Carina Fast, doktor i pedagogik samt literacyforskare, har under många år studerat barns läs- och skrivutveckling. Hon belyser hur viktigt det är att en läsare, barn eller äldre, kan känna igen sig i de texter hen möter. Texterna måste beröra och på något sätt handla om läsaren själv annars blir de inte lästa. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Jakten på ett autentiskt språk

Möt tidigare advokaten och numera succéförfattaren Jens Lapidus i ett samtal om hur språket får driv och liv. Och om betydelsen av lättläst, hur det ger fler människor möjlighet att ta del av skönlitteratur. Hans debutroman "Snabba cash" från 2006 gavs ut i lättläst version 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Djupläsning: varför, vad och hur?

Mary Ingemansson, lektor i svenska med inriktning litteraturvetenskap, berättar om läsglädje från grunden och om lässtrategier för livet. 2016 kom hennes bok "Lärande genom skönlitteratur. Djupläsning, förståelse, kunskap". Där lyfter Mary Ingemansson fram skönlitteraturens roll i kunskapsutveckling och lärande även i andra ämnen än svenska. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Konsten att skriva lättläst

Författaren Sara Lövestam har anpassat flera av sina egna böcker till lättläst. Här berättar hon om hur det arbetet har gått till och om vad hon har lärt sig på vägen. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Jordens undergång i serieform

Författaren Jesper Weithz samtalar med serietecknaren Sara Granér om hur apokalypsen och kapitalismen gestaltas i hennes serier. Dessutom blir det bildanalys av Saras serieteckningar. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Långsamma läsare

Författaren Beate Grimsrud berättar om hur det var att först som 15-åring knäcka läskoden och varför en författare inte behöver vara bra på att stava eftersom det finns både ordprogram och redaktörer. När 13-åriga Vera Barlach Nordenskiöld började högstadiet orkade hon inte med skolan mer. Först gick hon inte dit. Sedan skrev hon låten "Dyslexi är bajs" och fick sjunga i Allsång på Skansen. Nu går hon i en specialskola för dyslektiker och behöver inte oroa sig för att inte hinna med längre. I programmet får vi också veta vilka egenskaper som många dyslektiker har som människor utan läs- och skrivsvårigheter saknar. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.

Fråga oss