Titta

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Om UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Föreläsningar från Lättlästdagen 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018 : Konsten att skriva lättlästDela
  1. Till och med att skriva en ganska
    trivial mening som "han är arg nu"-

  2. -blir starkare i lättläst,
    med tanke på hur lättläst blir läst.

  3. Jag ska komma med en så kallad
    disclaimer först. Jag är lite sjuk.

  4. Så jag är inte så sprudlande.

  5. Jag är lite sprudlande
    bara för att jag får vara här.

  6. Men det var jobbigt i morse.
    Jag ska prata om att skriva lättläst.

  7. Och jag har ju då...
    Ja, vi kommer till det, helt enkelt.

  8. Jag är skönlitterär författare.
    Jag är ju...

  9. ...som ni har hört
    med i Språknyheterna.

  10. Jag är också på "Nyhetsmorgon"
    i Språkakuten.

  11. Och så har jag gjort lite annan
    språk-tv också, som vi kommer till.

  12. Själv ser jag mig mest
    som författare.

  13. Det här är ett gäng av mina böcker.
    Inte alla, men några av mina böcker.

  14. Det första
    ni ska få lära er av mig i dag är-

  15. -att när ni gör om en powerpoint-
    presentation mellan olika format-

  16. -ska ni kolla var era ringar hamnar.

  17. För jag tror att den här... Ja.
    Den skulle vara runt den där.

  18. Jag upptäckte det på vägen hit.
    Där ringen skulle ha varit ser ni-

  19. -att en av mina böcker på den här
    uppställningen är min lättlästa...

  20. "Flicka försvunnen" är den lättlästa
    "Sanning med modifikation".

  21. Det tänkte jag prata om i dag.

  22. Jag är ju då också sfi-lärare,
    som inte nu är aktiv, tyvärr-

  23. -för att jag inte har tid.
    Jag slutade jobba som lärare.

  24. Det rekommenderar jag inte.
    För jag älskar att jobba som lärare.

  25. Jag kommer antagligen att gå tillbaka
    till att jobba som lärare.

  26. Denna är från språk-tv som jag gjort:
    "Tio lektioner i språkdidaktik"-

  27. -där man kan se mig och mina äkta
    sfi-elever ha olika sfi-lektioner.

  28. Det är faktiskt mina sfi-elever som
    fick mig att börja skriva lättläst.

  29. För... På två sätt. Det ena var
    att vi ofta har ett litteratur...

  30. Är det några sfi-lärare här?
    Några stycken.

  31. Vi har i alla fall
    ett litteraturtema.

  32. Då får de läsa
    olika lättlästa böcker.

  33. Vi brukar gå till biblioteket,
    och de får själva välja en bok.

  34. Sen läser vi dem
    och använder det på olika sätt.

  35. Det första som gjorde
    att jag skrev de här böckerna var-

  36. -att mina elever fick nys om...

  37. Jag menar:
    Sfi-elever, de kan googla.

  38. De upptäckte:
    "Vår lärare är författare."

  39. Och så får jag berätta om mina böcker
    för dem. "Vad handlar böckerna om?"

  40. Och... Så.

  41. Jag berättar: "'Udda' handlar om tre
    unga vuxna och ett triangeldrama."

  42. "'I havet finns så många stora
    fiskar' är en bok om en pojke"-

  43. -"som är på väg
    att råka väldigt illa ut."

  44. Jag brukar tipsa om den
    om man vill må dåligt.

  45. "'Tillbaka till henne' är en roman
    om kampen för kvinnlig rösträtt."

  46. "En folkskollärarinna
    som förälskar sig i en annan kvinna."

  47. "'Hjärta av jazz' handlar om
    en flicka i Björke i Värmland"-

  48. -"som älskar Povel Ramel
    och gammal jazz"-

  49. -"och börjar bonda med
    en 89-årig man som heter Alvar"-

  50. -"som åkte till Stockholm
    för att bli jazzmusiker på 40-talet."

  51. Då säger mina elever:
    "Okej, finns de som lättläst?"

  52. Då säger jag:
    "Nej, de finns inte som lättläst."

  53. Och så säger de:
    "Men varför, Sara? Du älskar ju oss."

  54. "Ja... Jag vet. Jag vet. Jag gör det.
    Men de finns inte som lättläst."

  55. Det blir alltid den dialogen
    varje gång vi har litteraturtemat.

  56. Så småningom blev det faktiskt så-

  57. -att jag och LL-förlaget
    inledde ett samarbete.

  58. Att de böckerna kom till...
    De kommer här.

  59. Att de här böckerna kom till hade
    också med mina sfi-elever att göra.

  60. Inte nog med att de krävde lättlästa
    böcker av mina egna böcker till dem.

  61. Utan en av dem sa också: "Men Sara,
    varför skriver du inte om oss?"

  62. Jag sa, i dessa dagar av tolknings-
    företräde: "Det ska inte jag göra."

  63. "Det är ni som ska skriva om er."

  64. "Jag kan inte skriva om att komma ny
    till Sverige, att vara invandrare"-

  65. -"eller hur det är att resa."

  66. "Det är ni som ska skapa de berätt-
    elserna. Jag vet inte hur det är."

  67. "Jaha", svarade min elev. "När var du
    en liten pojke i Norrland?"

  68. Det fick mig ändå att tänka att det
    ändå är det man gör som författare.

  69. Man försöker sätta sig in i
    hur det kan vara-

  70. -att vara nånting
    som man själv inte är.

  71. Den stora utmaningen blir ju-

  72. -att ju längre ens huvudpersons
    erfarenheter är från ens egna-

  73. -desto mer research måste man göra.

  74. Jag... Inför de här böckerna
    så intervjuade jag många personer-

  75. -och hade många testläsare som hade
    erfarenheter som jag inte har-

  76. -för att det inte ska bli fel,
    helt enkelt. Det är nåt som...

  77. Om nån skulle skriva en bok och inte
    intervjuar nån som varit med om det-

  78. -och inte själv varit med om det,
    kan det bli fel.

  79. Så det gjorde jag mycket. Jag ska
    berätta vad böckerna handlar om.

  80. Jag kommer att berätta hur jag har
    gjort om dem till lättläst.

  81. "Sanning med modifikation" blev
    den lättlästa "Flicka försvunnen"-

  82. -som jag också själv har skrivit om.

  83. Men först lite om målgrupperna
    för lättläst och hur jag har tänkt.

  84. För det är så olika människor
    som är målgrupp för lättlästgenren.

  85. Det är dyslektiker,
    men det är också ovana läsare.

  86. Eller kognitivt funktionsnedsatta,
    som behöver enklare berättelser.

  87. Det kan vara
    folk som inte kan så mycket svenska.

  88. Mina elever är oftast
    inget av de första tre.

  89. Utan det är bara svenskan
    som är svår att förstå för dem.

  90. Och om vi går vidare till
    vad mina elever kan...

  91. De har hög kognitiv förmåga.

  92. De vet ändå varken vad "plogsådd"
    eller "förkläde" betyder.

  93. De har det väldigt jobbigt
    redan första sidan-

  94. -i den lättlästa versionen
    av "Anna, Hanna och Johanna".

  95. De slår upp frenetiskt
    i sina lexikon.

  96. Nån med lässvårigheter
    som är född i Sverige-

  97. -tycker inte att det är svårare med
    "plog" än med nåt annat ord i texten.

  98. Då blir det så... En del lättlästa
    böcker kan ha en kognitiv nivå...

  99. De delas upp i nivå 1, 2 och 3.
    1 är lättast, 3 är svårast.

  100. Och en del kan då ha en ganska enkel
    historia för att man ska hänga med.

  101. Men språkligt kan den ligga
    på "plogsådd"-nivån.

  102. Att det är för många
    och för svåra ord för en sfi-elev.

  103. Medan mina böcker om Kouplan ligger
    på en kognitivt ganska hög nivå.

  104. Det finns många inslag av att saker
    inte är som man först trodde-

  105. -vilket är en tankenöt.

  106. Det finns en del hopp.

  107. Att man tänker tillbaka på ett minne.
    Då belyser det hur det är nu.

  108. Medan den språkliga nivån
    är på en lägre nivå.

  109. Så det är nånting som man kan
    tänka på när man väljer böcker.

  110. Även om det står lättläst på dem,
    kan det betyda lite varierande saker.

  111. Och att skriva lättläst...
    När jag började...

  112. När vi först hade möte,
    jag och LL-förlaget, tänkte jag:

  113. "Det här kan ju jag. Jag har jobbat
    på sfi och skriver skönlitterärt."

  114. Sen på mötet fick jag veta-

  115. -att det fanns en massa kriterier
    som jag inte hade begrundat riktigt.

  116. Som... Det här kommer automatiskt
    om man har jobbat som sfi-lärare.

  117. Korta meningar med aktiva verb. Alla
    behöver inte vara korta och aktiva.

  118. Men man ska förstå vem som gör vad
    och att meningen är avgränsad.

  119. Ändå ska det vara tydlig textbindning
    så att man hänger med.

  120. För ibland om man kortar för mycket-

  121. -och glömmer bort alla "men",
    "eftersom" eller "för att"-

  122. -då kan man till och med
    tappa lite begriplighet.

  123. Det här var jobbigt: Undvik bildspråk
    och idiomatiska uttryck.

  124. Hur ska man då få till
    känslan i scenen?

  125. Jag kommer att visa exempel på det.

  126. T.ex. får man inte vara
    så metaforisk.

  127. Den första meningen
    i den första boken om Kouplan-

  128. -började jag med:
    "Kouplan är en man utan liv."

  129. Då sa de: "Så där kan du inte skriva.
    Vissa kommer att tro att han är död."

  130. Redan från första meningen fick jag
    ändra så att det blev mer konkret.

  131. Jag tror att det blev: "Kouplan är
    en man utan ett riktigt liv."

  132. Men om man ändå vill använda
    bildspråk och idiomatiska uttryck-

  133. -är det bra att förklara dem
    i texten. Jag kommer att visa det.

  134. Förtydliga. Ni kanske har hört "Klar-
    text" med nyheter på lätt svenska.

  135. -Tio i sex varje dag på nån...
    -18.55.

  136. -18.55. På...?
    -P4.

  137. P4. Bra.

  138. Där säger de alltid...
    De säger aldrig t.ex. "Norge".

  139. De säger "landet Norge".

  140. På samma sätt
    kan man göra det lättare i lättläst.

  141. Använda vanliga ord. Framför allt
    när man har sfi-elever som målgrupp.

  142. Och liten variation. Allt det här
    motsäger god litteratur på nåt sätt.

  143. Är det nåt som jag får röda bockar
    i kanten för när jag lämnar in manus-

  144. -är det
    att jag har råkat upprepa ett ord...

  145. "Du skrev samma ord på förra sidan."

  146. När det gäller
    mina typer av lättlästa böcker-

  147. -är det ett plus att använda
    samma ord på flera ställen.

  148. Då behöver personen bara slå upp det
    en gång, kanske två.

  149. Sen så får den dessutom
    en upprepning.

  150. Inga tidshopp. Tydliga förflyttningar
    i tid, rum och perspektiv.

  151. Och jag ska berätta hur...
    Jo, ämnet kan ändå vara komplext.

  152. Det är inte så att min målgrupp,
    folk som lär sig svenska...

  153. Det är inte så att de inte kan tänka.
    Utan de kan inte alla svenska ord.

  154. Den första boken om Kouplan heter
    "Sanning med modifikation"-

  155. -och den lättlästa heter "Flicka
    försvunnen". Det är samma historia.

  156. Jag får ofta frågan:
    "Varför heter de olika saker?"

  157. Det beror bara på
    att originalet har en för svår titel.

  158. Originalet och den lättlästa
    måste inte heta olika saker.

  159. Men "Sanning med modifikation" är ett
    idiomatiskt uttryck med svåra ord-

  160. -och som är ogenomträngligt.
    Det handlar om en...

  161. Det handlar om
    en kvinna som heter Pernilla-

  162. -som har en dotter som heter Julia
    och är sex år.

  163. En dag går de på den lilla gångvägen
    mellan Globen och Gullmarsplan.

  164. De går och pratar om vädret,
    regnet och så där.

  165. Pernilla vänder sig till sin dotter,
    och så är hon försvunnen.

  166. Hon blir förtvivlad...
    Först ropar hon: "Julia, var är du?"

  167. Sen blir hon mer desperat. Hon frågar
    alla hon ser. Ingen har sett Julia.

  168. "Har du sett en liten tjej
    med rosaröd regnjacka och stövlar?"

  169. Nej, ingen har sett... En vanlig
    människa skulle ha kontaktat polisen.

  170. Men Pernilla har stora hemligheter-

  171. -som gör att hon inte vill kontakta
    några myndigheter.

  172. Hon vill inte ha nånting att göra med
    Försäkringskassan eller polisen.

  173. Så lite som det bara går.
    Framför allt med socialen.

  174. Vad ska hon då göra
    när hennes flicka har försvunnit?

  175. Hon går in på Blocket och kollar
    om det finns nån privatdetektiv.

  176. Där kommer självaste Kouplan in
    i historien.

  177. Kouplan kom till Sverige
    när han var nitton år från Iran.

  178. Där hade han jobbat
    med sin storebror Nima på en tidning.

  179. Tidningen var kritisk mot Irans regim
    och jobbade för demokrati.

  180. Det gillade inte Irans polis. En dag
    var Kouplans storebror försvunnen.

  181. Familjen bestämde sig för
    att skicka Kouplan utomlands.

  182. Han kom till Sverige, sökte asyl
    och det blev en lång process.

  183. Efter två år fick han
    sitt slutgiltiga avslag.

  184. Han måste åka tillbaka till Iran
    eller leva gömd i Sverige.

  185. Han väljer det senare.

  186. Han är en av vad man tror är
    mellan 10 000 och 50 000 personer-

  187. -som lever gömda i Sverige
    och försöker överleva bäst det går.

  188. När den här boken börjar,
    har han levt gömd i tre år.

  189. Efter fyra år
    får man söka asyl på nytt.

  190. Han har det ganska så knepigt.
    Han tänker: "Vad kan jag göra?"

  191. "Vad kan jag som kan ge lite pengar?
    Jag är ändå journalist."

  192. "Jag var duktig i Iran på att ta reda
    på hemligheter och information."

  193. Han sätter ut en annons: "Kan du inte
    kontakta polisen, kontakta mig."

  194. "Kouplan, privatdetektiv."

  195. Så börjar "Sanning med modifikation".

  196. Pernilla anlitar Kouplan
    för att försöka hitta hennes dotter.

  197. "Önska kostar ingenting" heter
    "Bedragaren" på lätt svenska.

  198. I den boken hjälper Kouplan...

  199. Han råkar höra en väldigt fin dam
    som är borgarråd i Stockholm-

  200. -prata i telefon om
    hur hon har blivit sol-och-vårad.

  201. Hon kan inte gå till polisen. Det var
    en hemlig relation med en kvinna-

  202. -som har lurat henne på 200 000 kr.

  203. Kouplan lyckas få henne att anlita
    honom för att hämnas på kvinnan.

  204. I den tredje boken
    har Kouplan blivit hemlös.

  205. Den heter "Luften är fri"
    eller "I skuggorna".

  206. Och han bor under en bro nu.

  207. Det är en månad
    tills han kan söka asyl på nytt.

  208. Han får mitt i sin misär
    ett telefonsamtal-

  209. -av en kvinna som vill ge honom det
    vanligaste uppdraget för en detektiv:

  210. Att ta reda på
    om hennes man är otrogen.

  211. Jag kommer nog aldrig mer
    att skriva en deckarserie.

  212. Så nån gång skulle jag skriva
    om det vanligaste uppdraget.

  213. Det visar sig
    att mannen inte är otrogen.

  214. Men han går inte heller till jobbet.
    Han gör nånting ganska farligt.

  215. I den fjärde boken
    "Finns det hjärterum"...

  216. ...ska Kouplan lösa sitt eget fall.

  217. Hans bror är försvunnen, och han har
    inte haft kontakt med sin familj.

  218. Nu vill han ta reda på
    vad som har hänt med sin bror.

  219. Jag ska nu visa några exempel på-

  220. -hur jag har ändrat när jag har
    skrivit om originalen till lättläst.

  221. Jag kan säga
    att det är en stor utmaning.

  222. För som författare älskar man
    sin text medan man skriver den.

  223. Man sliter och drar i den.

  224. Varje mening ska betyda nånting
    i förhållande till stycket-

  225. -och allt ska gå till en kärna.
    Det ska vara en viss rytm och känsla.

  226. Och sen ska man skriva om allt
    i enkla huvudsatser.

  227. Det är inte jättelätt.

  228. Från "Sanning med modifikation"
    har jag exemplifierat med det här.

  229. Det här är... Ni ska inte få chansen
    att läsa innan jag har berättat.

  230. Det här är när Kouplan har fått
    sin betalning för det första jobbet.

  231. Nu kan han köpa ett SL-kort.

  232. "'Ungdom?' frågar kassörskan
    och skärskådar honom onödigt noga."

  233. "Ett ungdomskort
    kostar trehundra kronor mindre."

  234. "Man sparar en smärre förmögenhet."

  235. "Ungdomar måste också legitimera sig
    när det kommer kontrollanter."

  236. "'Vuxen', säger Kouplan. Förlusten
    av tre hundralappar bränner till."

  237. "Pipet när han drar sitt kort
    är en lättnad, en välkomstkram."

  238. "Välkommen ner i tunnelbanan,
    medborgare!"

  239. "Bakom honom väntar
    ett par-tre killar på att planka in."

  240. "I en månad framöver
    är han inte en av dem."

  241. Jag hittar sällan ett stycke som jag
    skrivit om till lättläst som det är.

  242. För oftast skriver man om boken
    som lättläst.

  243. Det är inte samma stycken... Man
    skriver inte om stycke för stycke.

  244. Men här har vi ett stycke som
    motsvarar det ur "Flicka försvunnen".

  245. Det här stycket har jag valt att visa
    för att det visar lite på orden.

  246. Ni som är sfi-lärare ser vilka ord
    i den första delen som är svåra.

  247. Det är hur många som helst.
    "Kassörska". "Skärskåda".

  248. "Onödigt". "Noga".

  249. "Smärre". De sitter och säger:
    "Smärre, smärre..." "Förmögenhet".

  250. "Legitimera". "Förlusten". "Bränna
    till". Vad är det som bränner?

  251. "Pipet". "Medborgare". "Tillfälle".

  252. "Planka". "Framöver". Hur många ord
    som helst behöver man slå upp.

  253. Medan i den här texten är det kanske
    "planka" som kan behöva diskuteras-

  254. -och "spärrar"
    om man inte bor i Stockholm.

  255. Det här är från slutet där man får
    veta att Kouplan är en transkille.

  256. Den har jag valt för att visa just...
    Lyssna nu på mig, läs inte.

  257. Det behöver inte vara ett enkelt ämne
    bara för att man använder enkla ord.

  258. Då står det:

  259. Den andra boken handlar om
    hon som blev sol-och-vårad.

  260. Här har jag tagit ett exempel på...

  261. ...hur man kan...föra in
    de här svenska uttrycken och idiomen.

  262. Man kan inte använda dem rakt av.

  263. Här har vi ett sånt här exempel.
    Då är det så att... Att...

  264. Att...Amanda är sol-och-våraren.

  265. Jenny är uppdragsgivaren
    som har blivit bedragen.

  266. Hon har skickat Kouplan
    för att hämnas.

  267. Men när Kouplan hittar Amanda
    berättar hon sin sida av historien-

  268. -vilket ger honom en liten kris.

  269. Sen har vi i den tredje boken
    när han har blivit hemlös-

  270. -och får i uppdrag av...
    Vad heter hon? Ulrika.

  271. Att...försöka ta reda på
    vad hennes man gör.

  272. Exemplet från den här-

  273. -är hur man får göra-

  274. -när man verkligen vill förmedla
    en känsla med sin text.

  275. Man använder många liknelser
    i en vanlig skönlitterär text.

  276. Hur ska man då göra för att överföra
    känslan till en lättläst text?

  277. Det är inte helt lätt. Ibland får man
    ta bort en viss liknelse, som här.

  278. Det här är
    precis i början av den boken.

  279. "Tågen jagar över hans ansikte.
    De hörs först som en vibration."

  280. "Sen som ett dån, sen är de
    över honom, sen är de borta."

  281. "Det finns inte tankar i hans huvud.
    Bara fragment av minnen."

  282. "De stimmar under hans ögonlock, när
    tunnelbanans ljus trycker emot dem."

  283. "Han vill sova och vill inte somna.
    Omkring honom finns stad och luft."

  284. "En blandning av oändlighet
    och stryphalsband."

  285. "Över honom dundrar ett tåg.
    I dem sitter andra människor."

  286. "Ingen vet att han ligger här."

  287. "Stockholm är som en valnöt.
    Hårt, med banor där tågen åker."

  288. "En insida där det goda är.
    Ett skal som får ta smällarna."

  289. "Och luften runt omkring, utan vilken
    valnöten inte skulle ha konturer."

  290. "Han är luften nu."

  291. På lättläst svenska
    skippade vi valnöten:

  292. "Kouplan fryser. Det är natt. Han har
    inget hem. Han ligger under en bro."

  293. "Uppe på bron åker tunnelbanan. Det
    mullrar när tågen åker över honom."

  294. Ändå tycker jag
    att det blir lite känsla i den också.

  295. Det blir det bl.a. för att ett enda
    ord får mer tyngd i en lättläst bok.

  296. När jag skriver lättläst
    tänker jag på-

  297. -att den som läser det här nu kommer
    ju att läsa hela det här ordet...

  298. När jag läser...
    Jag läser jättesnabbt.

  299. Jag läser en mening,
    och sen är den liksom förbi.

  300. Ibland tänker man: "Bra formulering."

  301. Men oftast är det mer
    att man insuper en text.

  302. Medan de som läser lättläst
    slår upp en text-

  303. -eller har svårt att läsa ordet.
    Så man läser verkligen det.

  304. Gör man det, betyder också
    ordet "mullrar" mycket mer.

  305. Därför att man läser det
    under längre tid, helt enkelt.

  306. Till och med att skriva en ganska
    trivial mening som "han är arg nu"-

  307. -blir starkare i lättläst,
    med tanke på hur lättläst blir läst.

  308. Att... Det märker jag också
    hos mina elever.

  309. Gestaltar jag den här ilskan alltför
    mycket så att de inte hänger med...

  310. Men om de läser "han är arg nu"-

  311. -då kopplar de det på nytt till
    hur man känner när man är arg.

  312. Så man kan tänka på-

  313. -att man inte behöver använda
    "valnöt", "stryphalsband" och det.

  314. Det kan man ju tänka på
    även när man skriver för alla.

  315. Att "less is more" ibland.

  316. Den fjärde boken
    "Finns det hjärterum"-

  317. -som heter "Hjärterum"
    på lätt svenska...

  318. I den har jag tagit ett exempel från
    slutet av boken som också visar på...

  319. För jag gillar svenska idiom.
    Jag gillar språkliga uttryck.

  320. Då kan jag tycka: "Jag måste få in
    det." Hjärterum måste jag förklara.

  321. Här har vi ett exempel på hur jag har
    fört in ett svenskt uttryck i texten-

  322. -men samtidigt förklarar det.

  323. "Innan de åker,
    tittar Håkan allvarligt på Kouplan."

  324. "'Jag hörde att ni saknar ett boende.
    Vi har ett gästrum.'"

  325. "'Det känns fel att det står tomt.
    Så en person kan flytta in hos oss.'"

  326. "'Om det finns hjärterum,
    finns det stjärterum.'"

  327. "Kouplan har aldrig hört
    det ordspråket."

  328. "'Om det finns hjärterum så finns det
    stjärterum? Vad betyder det?'"

  329. "'Om det finns kärlek i hjärtat så
    finns det plats för fler personer.'"

  330. Det blir lite sfi-verksamhet i...

  331. Det är så där jag skulle förklara det
    i mitt klassrum ifall nån frågade.

  332. Egentligen vill jag bara visa
    lättlästgenrens effekter.

  333. Det är det här... Det ser jag
    på mina elever. Att ha läst en bok...

  334. De flesta på sfi som läser en svensk
    bok som inte är i lättlästgenren-

  335. -lyckas inte ta sig mer än kanske
    ett kapitel, hur ambitiösa de än är.

  336. Men om man har läst lättläst...

  337. Jag kommer ihåg att en tjej bara
    ville läsa de här romance-böckerna.

  338. LL-förlaget har nån serie
    som heter Kärlekskiosken.

  339. Hon plöjde alla dem. De fick välja
    en bok. Hon valde en sån bok.

  340. Sen lånade hon alla Kärlekskiosken-
    böcker. Hon blev bättre på att läsa.

  341. Och vem är jag att lägga mig i? Jag
    läste Kitty-böcker när jag var ung.

  342. Det ger självförtroende och läslust,
    vilket leder till fortsatt läsning.

  343. Men också demokratitanken.

  344. Att lättläst information ger frihet,
    agens och demokrati.

  345. Det här är en typ av meddelanden
    som gör mig varm om hjärtat.

  346. Jag får de här i sociala medier.

  347. Kouplan-böckerna används jättemycket
    i sfi, på svenska 2 och i sprint.

  348. Och så får jag såna här meddelanden
    av till exempel den här killen:

  349. Då... Egentligen spelar inga andra
    böcker nån roll när man får det.

  350. Sen har jag också fått,
    vilket är väldigt starkt...

  351. Att...svenska 2-lärare och sprint-
    lärare har kontaktat mig och sagt-

  352. -att mina böcker har betytt nåt för
    dem - ofta pojkar - som fått avslag-

  353. -precis som Kouplan. De har då kanske
    inte gått in på detektivbanan.

  354. Men man har känt att man kan göra
    nånting, trots sin låsta situation.

  355. För man har nån litterär person att
    känna igen sig i och ha som förebild.

  356. Det skulle jag säga är det absolut
    bästa med att ha skrivit de här.

  357. Eftersom det var några sfi-lärare
    här, kan ni fota den här bilden.

  358. Mina tips om hur man kan träna
    svenska med lättlästa böcker.

  359. Det viktigaste är
    att bara läsa böckerna.

  360. Sen kan man göra saker i klassrummet,
    som att testa med och utan lexikon.

  361. Vad händer om du läser utan lexikon?

  362. Det här är för att träna lyssning.

  363. Man kan lyssna på boken
    och sen ta tillbaka texten.

  364. Läsa den lättlästa
    och sen originalet.

  365. Och sen har vi den typiska
    skoluppgiften, kan man säga.

  366. Det här brukar jag tipsa folk om. Jag
    får också meddelanden av unga män-

  367. -som inte har fått
    nån undervisning än.

  368. Då brukar jag ge dem
    den här sista uppgiften.

  369. Det är ju svårt att träna själv.
    Nu så har vi ett par minuter...

  370. En stor applåd för Sara!

  371. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Konsten att skriva lättläst

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren Sara Lövestam har anpassat flera av sina egna böcker till lättläst. Här berättar hon om hur det arbetet har gått till och om vad hon har lärt sig på vägen. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Ämnen:
Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Författare och läsare, Författarintervjuer, Kreativt skrivande, Litteraturvetenskap, Lättläst, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Läsning och ohälsa

Psykologen och författaren Jenny Jägerfeld har, förutom att skriva en rad populära ungdomsböcker, även jobbat med biblioterapi. Här berättar hon vad biblioterapi är och hur man kan använda det för att jobba med psykiska ohälsa genom läsning. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Hjärnforskning och läsning

Hur kommer det sig att vi kan lära oss att läsa? Martin Ingvar, professor i neurofysiologi och integrativ medicin vid Karolinska institutet, berättar om vad som händer i hjärnan vid läsning och språkinlärning. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Första mötet med svenskan

Journalisten och författaren Negra Efendi¿ berättar om sina upplevelser av att vara ny i Sverige, om sin pappas första möte med lättläst litteratur, och om sin bok "Jag var precis som du" som bearbetats till lättläst 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Vårdad, enkel och begriplig

Språklagen som kom 2009 innebar en skärpning av kraven på myndigheters språk. Enligt lagen ska språket i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Detta brukar kallas klarspråk. Men hur gör man? Ingrid Olsson, språkvårdare på Språkrådet, berättar. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

De är ju precis som jag!

Carina Fast, doktor i pedagogik samt literacyforskare, har under många år studerat barns läs- och skrivutveckling. Hon belyser hur viktigt det är att en läsare, barn eller äldre, kan känna igen sig i de texter hen möter. Texterna måste beröra och på något sätt handla om läsaren själv annars blir de inte lästa. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Jakten på ett autentiskt språk

Möt tidigare advokaten och numera succéförfattaren Jens Lapidus i ett samtal om hur språket får driv och liv. Och om betydelsen av lättläst, hur det ger fler människor möjlighet att ta del av skönlitteratur. Hans debutroman "Snabba cash" från 2006 gavs ut i lättläst version 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Djupläsning: varför, vad och hur?

Mary Ingemansson, lektor i svenska med inriktning litteraturvetenskap, berättar om läsglädje från grunden och om lässtrategier för livet. 2016 kom hennes bok "Lärande genom skönlitteratur. Djupläsning, förståelse, kunskap". Där lyfter Mary Ingemansson fram skönlitteraturens roll i kunskapsutveckling och lärande även i andra ämnen än svenska. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Konsten att skriva lättläst

Författaren Sara Lövestam har anpassat flera av sina egna böcker till lättläst. Här berättar hon om hur det arbetet har gått till och om vad hon har lärt sig på vägen. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Gränslöst rädd

Kan skräckromanen säga saker som andra genrer inte kan eller får uttrycka? Vad händer med genus och etnicitet när de ses genom skräckromanens svarta filter? Författaren och forskaren Johan Höglund berättar här vad som intresserat honom när det gäller skräcklitteratur och de gränser som den här typen av litteratur överskrider. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Linnéuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Kärlekens språk

Vi försöker ta reda på hur kärlek gestaltas i texter. Rapparen och Grammis-vinnaren Erik Lundin berättar i sina låtar om sitt liv, sin uppväxt och kärleken till förorten. Svenskar är flitiga på att nätdejta, men det är viktigt med en bra presentation för att du ska hitta den stora kärleken. Att flörta är en hel vetenskap och ibland kan det behövas hjälp av ett proffs. Vår reporter Lovisa Haag träffar dejtingcoachen Viktor Sander och får lära sig vad man kan göra och vad man absolut inte ska göra. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.

Fråga oss