Titta

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Om UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Föreläsningar från Lättlästdagen 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Lättlästdagen 2018 : Läsning och ohälsaDela
  1. Om man läser om nån som blir jagad
    av en köttätande Yeti på tundran-

  2. -så kanske ens egen artros
    känns lite mindre ansträngande.

  3. Jag ska prata om biblioterapi. Det är
    spännande att få göra det för er.

  4. Berättelser finns överallt, i böcker,
    filmer, teater och tidningar.

  5. Vi lär oss om livet, kulturella
    koder, historia och samhället.

  6. Man hör berättelser hela tiden.
    Det är det man lever för.

  7. Jag köpte en kaffe på Rival i morse.

  8. De fem minuter jag stod i kön hörde
    jag två kvinnor prata med varandra.

  9. Den enas mormor hade dött-

  10. -och hennes vigselring
    hade varit borta i 23 år.

  11. När de hade städat ur hennes hem
    hade de hittat vigselringen-

  12. -i fodralet på en soffkudde.

  13. En amazing berättelse
    under den korta stunden.

  14. Ofta när man hör nåt på bussen eller
    så, dras man in i det.

  15. Man använder också berättelser
    för att förklara saker för barn.

  16. Min ena dotter frågade:
    "Varför bildas aldrig regeringen?"

  17. "Hmm, hur ska jag förklara det här?"

  18. De älskar ju gosedjur.

  19. En tufsig koala var Stefan Löfven
    och en smal hund var Ulf Kristersson.

  20. Jag försökte berätta.

  21. "Han har lovat det här. Om han
    försöker vara kompis med den här"-

  22. -"blir det svårt, för den har lovat
    de här djuren saker."

  23. Jag tror inte nån blev klokare
    av det, men i alla fall...

  24. För mig har läsandet
    alltid varit otroligt viktigt.

  25. När jag var liten lånade jag hem
    hyllmeter av böcker från bibblan.

  26. Jag läste och läste. Jag läser
    fortfarande innan jag lägger mig.

  27. Jag hade en period när jag slökollade
    i mobilen, men inte längre.

  28. Jag läser varje kväll och det hjälper
    mig att släppa oron-

  29. -över mina barn,
    hur det ska gå i världen-

  30. -hur det ska gå för mina klienter,
    och hur det ska gå att skriva.

  31. Allt sånt jag oroar mig för...

  32. Det känns bra.

  33. Böckerna kan vara ens vänner.
    Jag har också riktiga vänner.

  34. Man kan gå till böckerna
    och leta efter perspektiv.

  35. Jag kan fråga mig själv:
    "Vad skulle Jane Eyre ha gjort?"

  36. "Vad skulle
    Anne på Grönkulla ha gjort?"

  37. "Vad skulle Ester Nilsson ha gjort?"

  38. I fråga om Ester Nilsson
    så skulle jag nog göra tvärt om-

  39. -i alla fall
    när det gäller kärleksrelationer.

  40. Det finns likheter mellan
    att vara författare och psykolog.

  41. Det kanske är de här intressena
    som har gjort-

  42. -att jag har dragits in
    i båda jobben.

  43. Jag är intresserad av människors
    känslor och tankar.

  44. Här är känslorna och tankarna
    i fokus.

  45. Ett konstnärligt verk som inte väcker
    nån känsla eller tanke-

  46. -är för mig ganska pointless.

  47. Jag vill att det ska väcka en känsla
    eller ge mig en ny tanke.

  48. Som författare, psykolog och läsare-

  49. -kan man leva sig in i en annan
    människa och försöka förstå den.

  50. Det kan vara värdefullt
    för empatiutveckling-

  51. -och förståelse av andra.

  52. När man jobbar terapeutiskt
    med klienter...

  53. Människan är en berättelse.

  54. För vissa klienter är allt
    ganska kaotiskt.

  55. Man kan hjälpa dem
    att göra en kronologi över sina liv-

  56. -så att inte allt har hänt
    i en kaosartad ordning.

  57. De kanske känner sig tomma
    och vet inte vilka de är.

  58. "Vem är du?"
    "Jag känner mig inte som nån."

  59. "Vad är du?" Jag ser ju personen
    och ser en tydlig personlighet.

  60. Det kan handla om
    vilken sorts ägg man gillar.

  61. Att förstå vem man är...

  62. ...och lägga sitt liv i kronologi
    för att få koll på det...

  63. Det finns en likhet i böckerna.

  64. Ord och meningar - vad man säger
    och inte säger - har betydelse.

  65. Jag tänker på hur man betonar saker.

  66. Ibland har jag haft klienter som har
    uttryckt sig otroligt bombastiskt.

  67. "Det känns som att nån
    sticker kniven i ryggen på mig."

  68. "Det var som att han slog mig
    med en stekpanna."

  69. Kommer det mycket metaforer förstår
    man att personen känner sig utsatt.

  70. I stället för om den skulle säga "han
    respekterar inte vad jag känner"...

  71. Exakt samma sak kanske har hänt.

  72. Jag är själv ganska bombastisk
    så jag förstår stekpannemetaforen.

  73. Undertexten och det outsagda
    spelar stor roll.

  74. Det är intressant vad man förstår
    mellan raderna, som inte sägs ut.

  75. Ibland fattar karaktären inget
    men som läsare känner man:

  76. "Nej, gå inte dit. Var inte så trög."

  77. Men det kan handla
    om annan undertext också.

  78. Säg en patient som ägnar
    de tio första gångerna åt-

  79. -att bara prata om sin pappa.

  80. Det kanske inte finns nåt problem med
    mamman och därför berörs hon inte-

  81. -eller så är problemen stå stora att
    man inte ens vågar ta i eller se dem.

  82. Det är också en typ av undertext
    som är intressant i litteratur.

  83. Vad är det karaktären tänker på
    och inte tänker på?

  84. Det var ett intro.

  85. Jag har jobbat med böcker
    som nån sorts terapeutisk form.

  86. Att skriva själv
    har varit terapeutiskt för mig.

  87. En stor sorg gjorde
    att jag skrev "Comedy Queen".

  88. Jag driver bokklubben
    Psykologer läser böcker-

  89. -där vi analyserar böcker
    ur ett psykologiskt perspektiv.

  90. Det är
    ett slags biblioterapeutisk gärning.

  91. Vad är biblioterapi?
    Det är ju det jag ska prata om.

  92. Det är en metod där läsning av böcker
    används i terapeutiskt syfte.

  93. Tanken är att läsningen
    har en helande effekt i sig själv-

  94. -eller i kombination
    med samtal tillsammans med andra.

  95. I biblioterapin drar man nytta av
    att skönlitteratur påverkar oss.

  96. Den väcker tankar och frigör känslor
    och kan få oss att må bättre.

  97. Läsning kan också få oss att må
    sämre, det vill jag verkligen betona.

  98. När jag läste "The Road" av Cormac
    McCarthy mådde jag dåligt.

  99. Men det kan ändå vara värdefullt
    att dra upp ångresten till ytan.

  100. Ordet "biblioterapi" kommer
    från grekiskans "biblion" - "bok"...

  101. ...och "terapi"
    - "tjänst, vård, behandling".

  102. Begreppet myntades 1916
    av Samuel McChord Crothers-

  103. -men tanken att läsandet
    kan få oss att må bättre-

  104. -har funnits betydligt längre än så.

  105. Man kan säga nåt om inriktningarna.

  106. När jag har lyssnat på föreläsningar
    eller läst olika texter-

  107. -är det här de stora uppdelningarna.

  108. Humanistisk biblioterapi
    är läsbiblioterapi-

  109. -där man tänker att läsningen
    har positiv effekt i sig själv.

  110. Då jobbar man inte med böckerna
    i grupp för att analysera dem.

  111. I England kan man skriva ut
    viss litteratur på recept.

  112. Har du en depression
    så rekommenderas dessa böcker.

  113. Det är lite svårt.

  114. Ibland kan det hjälpa att läsa en bok
    om nån annan som är deprimerad-

  115. -och ibland är det precis tvärtom.
    Då ska man läsa-

  116. -om folk
    som bara gör lättsinniga saker.

  117. Den kliniska biblioterapin är mer
    interaktiv. Man jobbar i en läsgrupp-

  118. -med en biblioterapeut och ofta nån
    som jobbar med psykisk ohälsa-

  119. -som en psykolog eller en socionom.

  120. Man träffas ofta och diskuterar ett
    verk - en bok eller en kortare text.

  121. Det behöver inte vara en bok.
    Det kan vara dikter.

  122. Diskussionerna leder till
    en djupare insikt, tänker man sig.

  123. Jag kan säga lite mer
    om humanistiska...

  124. Den kliniska biblioterapin-

  125. -används mer för personer
    som har uttalad psykisk ohälsa-

  126. -som ångest- eller
    depressionsproblematik.

  127. Det har också funnits grupper-

  128. -för anhöriga till en person
    som har tagit livet av sig-

  129. -eller till nån
    som har en demenssjukdom.

  130. Man kanske inte har en psykiatrisk
    problematik men man har nåt-

  131. -som förenar en i gruppen.

  132. Det har kommit fler studier på det.
    Jag går in på forskningen sen.

  133. Självhjälpslitteratur
    ingår i viss biblioterapi-

  134. -men jag fokuserar på skönlitteratur.

  135. Det finns evidensbaserad
    självhjälpslitteratur-

  136. -där forskningen har visat
    att de råd och tips man ger är bra.

  137. Men det ger inte
    samma typ av känslor.

  138. Det föder inte samma reflektioner
    som skönlitterära böcker.

  139. All självhjälpslitteratur är inte
    baserad på vetenskap. Det kan vara:

  140. "Jag är mamma och jag gjorde så här
    och det funkade för mig."

  141. De kan vara jättebra
    men det kanske inte funkar för alla.

  142. Man gjorde ett terapeutiskt försök
    med självhjälpslitteratur i Göteborg-

  143. -och den fick vissa att må sämre.

  144. Självhjälpslitteraturen är
    i sitt slag ganska uppfordrande.

  145. "Du behöver göra dessa förändringar
    för att få ett bättre liv."

  146. "Gör A, B, C; D, E, F och G
    och sen är du på banan igen."

  147. Man tar inte hänsyn till strukturella
    problem i samhället-

  148. -vilket är ganska synd.

  149. De sista två åren har biblioterapi
    fått mer uppmärksamhet-

  150. -i media. Förut var det mest
    bibliotekarier som kände till det.

  151. Utanför biblioteksvärlden
    var det ingen stor hajp.

  152. I Finland har det varit stort.
    Där har man utbildat bibliotekarier.

  153. I fjol startades en utbildning
    på Ersta Sköndal Bräcke högskola.

  154. Där lär man sig leda
    biblioterapigrupper.

  155. Idén om att böcker
    kan hjälpa folk må bättre-

  156. -går väldigt långt tillbaka.

  157. Över porten till biblioteket i Thebe
    stod det "själens läkehus".

  158. Det var en idé
    i det forntida Egypten.

  159. Det har varit en föreställning
    i antiken.

  160. Aristoteles hade en idé om katharsis.

  161. Tragedins syfte är att väcka känslor
    av medlidande och fruktan-

  162. -och leder till en rening
    som ger ett läkande av själen.

  163. Det finns en stark tilltro.

  164. Det känner man själv när man läser
    nåt som får en att gråta.

  165. Man känner sig tömd efteråt.
    Det är nåt slags rening.

  166. Man kanske blir arg
    å nån annans vägnar.

  167. Shakespeare skrev tragedin
    "Titus Andronicus".

  168. "Come and take choice of all my
    library, and so beguile thy sorrow."

  169. Jag längtade efter att få läsa det
    där, kände jag nu.

  170. "Kom, välj ur mitt hela bibliotek"-

  171. -"och gäcka sorgen så."

  172. Han verkar ha en idé om
    att gäcka sorgen-

  173. -med verk som är
    av mer lättsinnig karaktär.

  174. Ett av de första biblioterapeutiska
    försöken...

  175. ...skedde 1781, påstås det här.
    Det kan ha gjorts tidigare.

  176. Författaren Denis Diderot
    botade sin deprimerade hustru-

  177. -genom att läsa lättsinniga romaner
    för henne.

  178. Det påstår Alberto Manguel
    i sin bok "En historia om läsning".

  179. Under 1700-talet använde man böcker
    för att behandla psykisk ohälsa.

  180. Freud... Man kan säga mycket om
    honom. Många ogillar honom.

  181. Han förstod att konstnärer,
    författare och musiker-

  182. -kan visa,
    genom sitt konstnärliga verk-

  183. -saker som man själv som betraktare
    inte kan sätta ord på.

  184. Det kan få en att må bättre.
    Man kanske läser en tanke.

  185. "Så är det för mig."
    Det tycker jag var smart.

  186. När den här TBC-epidemin drog runt-

  187. -flyttade bibliotek in på sjukhus.

  188. Man låg ofta isolerad
    i flera månader-

  189. -utan kontakt
    med anhöriga eller vänner.

  190. Då var man tvungen att läsa
    för att få nåt trevligt i livet.

  191. Det stora biblioterapeutiska
    genomslaget kom-

  192. -när man försökte hjälpa soldater
    med PTSD från första världskriget.

  193. Man såg att de mådde bättre
    när de läste.

  194. Det finns en massa biblioterapeutiska
    institutioner i dag.

  195. Biblioterapi kan fås på recept.

  196. I Storbritannien finns
    School of Life-

  197. -där man kan fylla i formulär
    om sig själv och sina läsvanor-

  198. -och få tips på böcker man kan läsa.
    Det blir en sorts konsultation.

  199. Jag ska säga nånting om forskningen.

  200. Det finns mycket forskning, framför
    allt i USA, England och Tyskland.

  201. Många barn och vuxna
    har dragit nytta av det här.

  202. Det låter nästan
    som en mirakelmedicin, ibland.

  203. Man har blivit hjälpt vid ångest,
    depression och ätstörningar.

  204. Jag har en lista.

  205. I Sverige har det gjorts
    två intressanta studier.

  206. En kom 2013 och var gjord
    på kvinnor som var sjukskrivna-

  207. -för posttraumatiskt stressyndrom,
    ångest och depression.

  208. Det var läsvana personer
    som har läst mycket-

  209. -men, som när det blev sjuka,
    slutade läsa.

  210. Med det här projektet
    hittade de tillbaka till läsningen.

  211. De försökte lägga prestationsläsning
    åt sidan.

  212. Nån av dem
    sorterade upp sitt bibliotek-

  213. -i böcker de borde läsa
    och böcker de ville läsa.

  214. En enorm hög med böcker
    skänkte de till Stadsmissionen.

  215. Det skulle inte jag kunna göra,
    men jag förstår grejen.

  216. Man tar bort prestationen och tron
    att man måste läsa "duktiga böcker".

  217. Det finns ett stort värde
    i att lustläsa.

  218. Ska jag säga nåt mer om det?
    Just det...

  219. Gruppen hade en cirkel
    där de träffades regelbundet.

  220. Personerna fick delvis en stärkt
    jag-känsla. De var under isen-

  221. -men de kom i kontakt med
    ett inre rum av sig själva igen.

  222. De fick en stärkt självbild och
    en ökad förståelse för sig själva-

  223. -och medkänsla med sig själva
    och andra.

  224. De kände sig återhämtade.
    Det kunde kännas läkande.

  225. De valde lättare genrer-

  226. -som chicklit
    eller bästsäljande självbiografier.

  227. Det var väldigt skönt för dem.

  228. Den andra studien var 2015 med
    deltagare med ångest och depression.

  229. De fick gå i en cirkel
    och prata om olika böcker.

  230. De läste ofta kortare texter.

  231. De upplevde minskad social isolering
    och ökat självförtroende.

  232. De blev bättre på att sätta ord
    på hur de kände och tänkte.

  233. Det där är lite samma sak...
    "Ökad social gemenskap..."

  234. De fick mer ork till vardagssysslor.
    Många lyssnade på ljudböcker.

  235. Oöverstigliga saker som att hänga
    tvätt eller plocka ur diskmaskinen-

  236. -funkade plötsligt när de samtidigt
    lyssnade på en ljudbok.

  237. Det blev lättare att ta tag i saker,
    som att ringa jobbiga samtal.

  238. Man hade fått vila
    från sina egna bekymmer en stund.

  239. Det visade sig hjälpa mot det här.
    Det låter som-

  240. -medicinerna som gårdfarihandlarna
    krängde-

  241. -som hjälpte mot lungsot, fotvårtor
    och håravfall.

  242. Jag förstår att det låter så.

  243. Det här är de saker man har sett
    i olika forskningsstudier-

  244. -att det har hjälpt för.

  245. Man kanske inte blir kvitt sitt
    alkoholmissbruk genom biblioterapi-

  246. -men det kanske har lindrat symptomen
    eller gjort det lättare att avstå.

  247. Kunde ni läsa det,
    eller ska jag läsa dem högt?

  248. Det går bra, kanske.
    Ni kan nog läsa det.

  249. Depression, stress och utmattning
    har vi pratat om.

  250. Cecilia Pettersson
    som gjorde studien 2015-

  251. -på personer
    med ångest och depression-

  252. -gör nu en studie med kvinnor som
    har lidit av förlossningsdepression.

  253. Caroline Shrodes var
    en sjuksköterska-

  254. -som skrev den första avhandlingen
    om biblioterapi för snart 70 år sen.

  255. Hon har utgått från läsaren i fråga.

  256. Hon har inte utgått
    från hur skicklig terapeuten är-

  257. -eller den specifika boken,
    utan från vad läsaren gör med boken.

  258. Hon delar in det biblioterapeutiska
    i tre faser.

  259. Identifiering - att man känner igen
    sig och lever sig in i texten.

  260. Det Aristoteles pratade om
    - katharsis.

  261. Man får en emotionell release.
    Man känner att det händer nåt.

  262. Det måste inte alltid vara katharsis.
    Det kanske bara är roligt att läsa.

  263. Det kan vara läkande.

  264. Det behöver inte vara så här
    varje gång.

  265. Insikt - man får en djupare
    förståelse av sig själv eller andra.

  266. Det där är inte Shrodes
    utan Lena Andersson.

  267. Många koncentrerar sig på känslorna
    när det gäller biblioterapi.

  268. De har stor betydelse.
    Det är de man vill väcka.

  269. Den finske biblioterapeuten
    Juha Ihanus... Heter han det?

  270. Det är oklart just nu.
    Jag ska se om jag hittar det.

  271. Juhani Ihanus grundade Föreningen
    för biblioterapi i Finland.

  272. Han menar
    att det centrala är känslorna.

  273. Tankarna kan man möta inom filosofin.

  274. Där kan man bearbeta sina tankar
    på ett annat sätt.

  275. Men jag tänkte på det
    när jag läste Lena Anderssons-

  276. -"Egenmäktigt förfarande"
    och "Utan personligt ansvar".

  277. Jag fick inte starka känslor.

  278. "Nej, Ester, gör inte så där",
    kände jag kanske.

  279. "Vilken douchebag Olof Sten är",
    kanske man tänkte.

  280. Men jag grät inte.
    Jag gapskrattade inte.

  281. För mig var det
    en tankemässig upplevelse.

  282. Det är det här som händer
    i vissa typer av relationer.

  283. En person vill mer, och en
    vill mindre. Det blir en ond cirkel.

  284. Den ena drar sig undan
    och den andra följer efter.

  285. Sen tänker den som följer efter "jag
    ska inte följa efter mer"-

  286. -och drar sig undan
    och då reagerar den andra.

  287. Olof Sten eller den andra...
    Jag har trängt bort honom.

  288. Den undrar varför hon inte ringer
    längre. "Då ska jag höra av mig."

  289. Den blir en cirkelrörelse
    som kan pågå i hela livet.

  290. Det insåg jag när jag läste boken.

  291. Det var en intellektuell insikt
    som jag tyckte var ganska viktig.

  292. Många patienter har kommit och sagt
    till mig att de är Ester Nilsson.

  293. Det Caroline Shrodes
    pratar om gäller-

  294. -men jag vill också trycka
    på nöje och rekreation.

  295. Det kan vara värdefullt att lämna
    sina egna besvär en stund.

  296. Man ska inte underskatta eskapism.
    Det kan vara jätteviktigt.

  297. Man har ofta sett ner
    på eskapistiska genrer-

  298. -som fantasy, skräck-

  299. -eller chicklit.

  300. Men att en stund få befinna sig i ett
    annat universum kan vara värdefullt.

  301. Man får perspektiv
    på sina egna problem.

  302. Om man läser om nån som blir jagad
    av en köttätande Yeti på tundran-

  303. -så kanske ens egen artros
    känns lite mindre ansträngande.

  304. "Jag sitter här
    och har det ganska bra."

  305. "Taket läcker men det är inte lika
    farligt som att bli uppäten."

  306. Sen har vi problemlösning.
    Vad hade Jane Eyre gjort?

  307. Vad skulle en annan hjältinna
    ha gjort när man känner sig svag?

  308. Jag står upp för mig själv,
    som Anne på Grönkulla-

  309. -eller försöker göra nåt med list.

  310. Kunskap och fakta.
    Om man har en religiös uppväxt-

  311. -eller har fått en uppfostran som
    inte stämmer med vad man känner-

  312. -så kan det vara bra att läsa om nån
    som har samma åsikt som en själv.

  313. "Så här kan det också vara. Så här
    kan man också tänka och känna."

  314. Man kan fundera över etiska
    och moraliska dilemman.

  315. Man kan börja reflektera mer. Om
    man har varit med om nåt obehagligt-

  316. -kanske man reflekterar över
    vad det handlar om.

  317. Varför blev jag så upprörd? Av sorg?
    Ilska? Vanmakt? Äckel? Skam?

  318. Det sätter igång grejer
    som ibland pågår under ytan.

  319. Man bearbetar skeendet och känslorna
    som är häftade vid det.

  320. Det finns en konservativ syn
    på vilka böcker som ska användas.

  321. De svenska undersökningarna visade
    att klassiker inte är bäst.

  322. Lättlästa böcker...

  323. Det kan vara
    lättare eller kortare texter.

  324. Vi gjorde ett försök i en skola
    med en dikt av Märta Tikkanen.

  325. 17-åringarna kunde hitta saker
    de kände igen sig i.

  326. Okej, Tikkanen är ganska high brow,
    i och för sig...

  327. Men de kunde känna igen sig
    i sina tonårsliv.

  328. De kunde dra paralleller från en dikt
    om att hennes man söp så mycket.

  329. Det finns nån sorts begriplighet
    och hoppfullhet.

  330. Vissa teman kan vara bra.
    De slår an en känsla.

  331. Sen har man tittat på stilistik.
    Vad ska finnas i boken?

  332. Finns det en rytm
    eller ett slående bildspråk?

  333. Då är det lättare att ta till sig det
    och komma ihåg det.

  334. Det här är lite förvirrande. Det ska
    vara ett enkelt och precist språk-

  335. -men det kan också vara komplext.
    Det är vad forskarna skriver.

  336. Jag tänker att komplexiteten
    handlar om undertext.

  337. Så.

  338. Det här är frågor man kan ställa sig
    som biblioterapeut.

  339. Jag förstår att det är hopplöst
    att läsa. Jag kan skicka det till er.

  340. När man funderar djupare på
    karaktärerna, kan det hända mycket.

  341. Vad är huvudpersonen för person? Vad
    har den för styrkor och svagheter?

  342. Vad tror du personen brottas med?
    Vad tycker du om personens olika val?

  343. Vilken scen berörde dig mest
    och varför?

  344. Vad var det starkaste ögonblicket?
    Sånt kan man fundera på.

  345. Det ger spännande samtal-

  346. -när man närmar sig biblioterapin
    på det sättet.

  347. Ja, jag hade kanske tänkt göra
    en snyggare avslutning-

  348. -men nu får Anders komma upp igen.
    Tack så mycket.

  349. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Läsning och ohälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykologen och författaren Jenny Jägerfeld har, förutom att skriva en rad populära ungdomsböcker, även jobbat med biblioterapi. Här berättar hon vad biblioterapi är och hur man kan använda det för att jobba med psykiska ohälsa genom läsning. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Svenska > Läsning
Ämnesord:
Biblioterapi, Böcker och läsning, Litteratursociologi, Litteraturvetenskap, Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder, Psykisk hälsa, Unga vuxna, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Läsning och ohälsa

Psykologen och författaren Jenny Jägerfeld har, förutom att skriva en rad populära ungdomsböcker, även jobbat med biblioterapi. Här berättar hon vad biblioterapi är och hur man kan använda det för att jobba med psykiska ohälsa genom läsning. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Hjärnforskning och läsning

Hur kommer det sig att vi kan lära oss att läsa? Martin Ingvar, professor i neurofysiologi och integrativ medicin vid Karolinska institutet, berättar om vad som händer i hjärnan vid läsning och språkinlärning. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Första mötet med svenskan

Journalisten och författaren Negra Efendic berättar om sina upplevelser av att vara ny i Sverige, om sin pappas första möte med lättläst litteratur, och om sin bok "Jag var precis som du" som bearbetats till lättläst 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Vårdad, enkel och begriplig

Språklagen som kom 2009 innebar en skärpning av kraven på myndigheters språk. Enligt lagen ska språket i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Detta brukar kallas klarspråk. Men hur gör man? Ingrid Olsson, språkvårdare på Språkrådet, berättar. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

De är ju precis som jag!

Carina Fast, doktor i pedagogik samt literacyforskare, har under många år studerat barns läs- och skrivutveckling. Hon belyser hur viktigt det är att en läsare, barn eller äldre, kan känna igen sig i de texter hen möter. Texterna måste beröra och på något sätt handla om läsaren själv annars blir de inte lästa. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Jakten på ett autentiskt språk

Möt tidigare advokaten och numera succéförfattaren Jens Lapidus i ett samtal om hur språket får driv och liv. Och om betydelsen av lättläst, hur det ger fler människor möjlighet att ta del av skönlitteratur. Hans debutroman "Snabba cash" från 2006 gavs ut i lättläst version 2018. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Djupläsning: varför, vad och hur?

Mary Ingemansson, lektor i svenska med inriktning litteraturvetenskap, berättar om läsglädje från grunden och om lässtrategier för livet. 2016 kom hennes bok "Lärande genom skönlitteratur. Djupläsning, förståelse, kunskap". Där lyfter Mary Ingemansson fram skönlitteraturens roll i kunskapsutveckling och lärande även i andra ämnen än svenska. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2018

Konsten att skriva lättläst

Författaren Sara Lövestam har anpassat flera av sina egna böcker till lättläst. Här berättar hon om hur det arbetet har gått till och om vad hon har lärt sig på vägen. Inspelat den 9 november 2018 på Garnisonen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Svar på livets svåra frågor

Lena Andersson och Horace Engdahl har länge tagit sig an lyssnarnas personliga och existentiella frågor i radioprogrammet "Allvarligt talat". Hur gör de för att för att svara på de många gånger stora och svåra frågorna, och var vänder de sig själva med sina innersta funderingar? Samtalsledare: Björn Linell. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Natur & Kultur.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Jobba, sova, dö

Omorganisation

Sju av tio tjänstemän har varit med om en omorganisation på jobbet det senaste året. Hur nödvändigt är det med organisationsförändringar, och hur påverkas vi av dem? Vi träffar myndighetschefen som fått nog av omgörningar, och följer med en organisationskonsult som hjälper ett byggbolag med deras digitala transformation.