Titta

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Om UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Föreläsningar från Dysleximässan 2018. Inspelat den 19-20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Dysleximässan 2018 : Appar och teknik vid läs- och skrivsvårigheterDela
  1. Vi kanske får erbjuda olika verktyg
    till elever beroende på olika behov.

  2. Det är inte säkert
    att Chromebooks funkar för alla.

  3. Jättemånga som är här. Det är roligt.

  4. Jag presenterar mig lite.
    Johanna Kristensson-

  5. -och är logoped och språk-,
    läs- och skrivutvecklare i Halmstad.

  6. Där jobbar jag
    på resurscentrumet Kärnhuset-

  7. -som jobbar mot förskolor och skolor-

  8. -med råd, stöd och service
    på olika sätt.

  9. Jag ska prata om både om appar
    och annan teknik.

  10. Mycket av verktygen vi har
    funkar på olika plattformar-

  11. -vilket gör det mer tillgängligt
    för elever-

  12. -och personer som befinner sig
    i språk-, läs- och skrivsvårigheter.

  13. Jag ska bara säga att om ni är
    intresserade av presentationen-

  14. -så kommer den ligga
    på den här webbadressen:

  15. -"bit.ly/karlstad2018".

  16. Så... Det är inte alltid jag hinner
    gå igenom alla saker som finns.

  17. Då kan ni ändå kolla i efterhand i så
    fall, för då har ni presentationen.

  18. Jag tänkte inleda med
    varför språk och läsning är viktigt.

  19. Jag kommer att demonstrera
    appar och verktyg sen-

  20. -men jag tänkte inleda med det här.

  21. För tekniken finns där ute redan-

  22. -men den måste tillgängliggöras
    för alla elever och personer.

  23. Språk och läsning är viktigt.

  24. Ungefär 20 % av alla elever lämnar
    grundskolan utan gymnasiebehörighet-

  25. -och utan en fungerande
    språk-, läs- och skrivförmåga-

  26. -som gör att man kan vara en del av
    det demokratiska samhället fullt ut.

  27. Det kan vara att förstå en
    dagstidning och avkoda vad som står-

  28. -i en bok eller artikel.
    Att hänga med i nyheterna.

  29. Och att kritiskt granska och värdera
    informationen som översköljer oss.

  30. Den förmågan blir allt viktigare
    hela tiden i takt med vår utveckling.

  31. Vi vet att man med god språk-,
    läs- och skrivförmåga-

  32. -har bättre anställningsmöjligheter
    då man kan nå högre studier.

  33. Ett friskare liv.

  34. Med mer bildning kanske man väljer
    en hälsosam livsstil.

  35. Och det är viktigt,
    inte bara för individen-

  36. -utan för hela demokratin,
    att folk är rustade-

  37. -för att ta det ansvaret fullt ut.

  38. All forskning visar att vi inte kan
    börja i nian när vi märker det.

  39. Forskning visar att förbyggande
    arbete och tidiga insatser-

  40. -har en avgörande betydelse för
    om det blir en framgångsrik skolgång-

  41. -eller inte. Och aldrig vänta.

  42. Redan i ettan, om nån har svårt
    att läsa och skriva-

  43. -ska insats in så tidigt som möjligt.

  44. Om man tittar vad vår skollag säger
    så sägs att alla barn och elever-

  45. -ska ges den ledning och stimulans
    de behöver i lärande och utveckling-

  46. -för att kunna utvecklas så långt
    som möjligt enligt utbildningens mål.

  47. Här står det inte "80 % ska få det"-

  48. -utan det står
    "alla barn och elever."

  49. Det är viktigt att ha med oss det.
    Vi har lagen bakom oss.

  50. När man tänker...
    Jag ska prata mycket om teknik.

  51. Det är ju en del i det här.
    Det finns ju så mycket mer.

  52. Men om vi går in på teknik så finns
    det ganska bra teknik nu för tiden-

  53. -som kan underlätta vid språk-,
    läs- och skrivsvårigheter.

  54. Eller om man kanske har NPF eller nåt
    och behöver kognitivt stöd.

  55. Att man numera kanske kan ha
    de verktyg man behöver i sin telefon.

  56. Sen är det jätteindividuellt
    givetvis.

  57. Assisterande teknik eller alternativa
    lärverktyg, begreppet varierar lite-

  58. -är t.ex. talsyntes. Att kunna
    markera en text och få den uppläst.

  59. Rättstavningsprogram.
    Att kunna rätta-

  60. -utan att nån annan
    behöver rätta åt en.

  61. Smarta anteckningsfunktioner
    som spelar in och antecknar.

  62. Ljud- och talböcker, diktering
    och annat kognitivt stöd m.m.

  63. För att det här ska funka
    behöver vi se verktygen-

  64. -som vilka som helst
    bland alla andra.

  65. Inte att det är ett hjälpmedel.

  66. Det är ett hjälpmedel, men inte bara
    för dem med svårigheter.

  67. Det här är verktyg
    vi erbjuder lika naturligt som-

  68. -att ibland har vi en bok,
    ibland en platta eller en dator.

  69. Ibland har vi penna,
    ibland talsyntes.

  70. Vi breddar basen för vilka verktyg
    vi erbjuder inom skolan.

  71. Och som sagt, många verktyg finns
    till de flesta plattformar.

  72. Vi kan ha dem i datorerna,
    i mobilerna, plattor-

  73. -och på webben,
    som webbaserade verktyg.

  74. Och tanken här är att vi
    inom skola... Jag jobbar mot skolor.

  75. Vi är väldigt fokuserade på tryckt,
    skriven text.

  76. Men text är så mycket mer.

  77. Där får vi tänka på hur...

  78. Vilka redskap och verktyg
    erbjuder vi elever-

  79. -för att de ska kunna presentera
    sin kunskap?

  80. Där inte det skrivna ordet
    är det viktigaste.

  81. Det kan vara en film
    eller man kan visa med tecken.

  82. Med symbolstöd.
    På en mängd olika sätt.

  83. Man får tänka på att det också är
    sätt att presentera sin kunskap-

  84. -och visa vad man kan,
    att man har förstått.

  85. Och även att eleverna själva
    kan ta emot intryck-

  86. -genom mer av de här kanalerna-

  87. -än bara genom den tryckta texten.

  88. Men när det kommer
    till det här med verktyg-

  89. -är en fråga som jag brukar ställa
    till skolor-

  90. -när jag är ute och pratar:

  91. När introducerar vi de olika
    verktygen? T.ex. talsyntes-

  92. -och inlästa läromedel.
    När gör vi det?

  93. Från förskoleklass med alla elever så
    att alla lär sig det här från början?

  94. Eller gör vi det först till vissa,
    när de har "misslyckats"-

  95. -i sin läs- och skrivinlärning?
    När de har fått jobba i ett par år-

  96. -men nu, plötsligt finns verktyg.
    Hur gör man?

  97. Integrerar vi det i undervisningen
    och visar för alla elever-

  98. -eller får eleverna hitta det själva?

  99. "Ja, du har det i din Ipad
    eller dator."

  100. Och vilka strategier finns på
    skolorna för att nå ut till eleverna?

  101. Jag ska beröra
    några framgångsfaktorer-

  102. -för att få det här att funka
    så bra som möjligt.

  103. De alternativa lärverktygen
    har olika syften.

  104. Eller assisterande tekniken.

  105. Först och främst det vi kanske tänker
    på här, på en dysleximässa-

  106. -att de har en kompenserande funktion
    om jag har en nedsatt läshastighet.

  107. Då kanske jag kan läsa texten
    i samma hastighet som mina jämnåriga.

  108. Jag kanske kan rätta min text
    fast jag har svårt att stava.

  109. Eller så kan jag säga ordet jag inte
    kan stava, direkt in i verktyget-

  110. -så skrivs ordet automatiskt åt mig.

  111. Men man kan använda det förebyggande,
    innan de börjar läsa och skriva.

  112. Det finns jättesmarta appar och
    program som kan ljuda bokstäverna.

  113. Och att höra vilket bokstavsljud
    som är kopplat till bokstaven "B".

  114. Jaha, "B". Det är inte uppenbart.
    Barn lär sig att rabbla alfabetet-

  115. -men inte alltid vad man gör med det.

  116. Att tidigt kunna förstå att språket
    inte bara har ett innehåll-

  117. -det har också en form.
    Så här låter det.

  118. Och det kan man göra tidigt för att
    väcka intresse för skriftspråket.

  119. Och som tidiga insatser.
    Som sagt, aldrig vänta.

  120. Märker man på höstterminen i ettan
    att några har svårt att knäcka koden-

  121. -så måste de eleverna få språket
    även om de inte kan läsa.

  122. De ska givetvis träna läsning.

  123. Det enda sättet att bli en bättre
    läsare är att läsa. Man måste träna.

  124. Men jag kanske kan läsa en bok som
    "Harry Potter" eller "PAX"-böckerna-

  125. -eller vilka som helst. Då måste jag
    lära mig att lyssna på böcker.

  126. Då kan jag ta till mig texten
    och bygga ordförråd-

  127. -som är viktigt för att bygga vidare
    på läsförståelsen.

  128. Det kan jag göra från tidig ålder,
    lyssna på en bok.

  129. Men även språkutvecklandet.

  130. Och talsyntes,
    som är ett jättebra verktyg.

  131. Men att kunna lyssna på en text
    som man har skrivit...

  132. Man upptäcker många saker man har
    gjort i texten om man lyssnar-

  133. -till skillnad från att bara läsa,
    som meningsbyggnadsfel-

  134. -eller om jag har vänt två bokstäver.
    Den läser ju det som står.

  135. "Här saknas punkt eller komma."
    Man kan använda det på olika sätt.

  136. Det är bra. Mantrat är
    att det är bra för alla elever.

  137. Men då måste vi
    erbjuda alla elever detta.

  138. Vi behöver erbjuda olika verktyg.

  139. Vi pratar om den här bilden från
    Specialpedagogiska skolmyndigheten.

  140. "Tillgänglig utbildning" eller nåt.

  141. Vi behöver... Utbildningen
    ska vara tillgänglig för alla.

  142. Det ska inte spela roll
    vilket klassrum jag är i.

  143. Ibland handlar det om
    att vi måste bredda basen-

  144. -för våra tillgängliga läromiljöer
    för fler.

  145. Det finns alltid elever i behov
    av extra anpassning och stöd.

  146. Men allt behöver inte räknas
    som extra stöd.

  147. Om vi breddar basen
    kan fler elever vara delaktiga-

  148. -i den ordinarie undervisningen
    på egna villkor.

  149. Vi får en ökad likvärdighet
    och tillgänglighet.

  150. Och för individen kanske det här
    med ökad självständighet-

  151. -är det viktigaste.
    Att själv kunna ta sig an en text-

  152. -att själv kunna rätta sin text
    och våga gå ut i sociala medier-

  153. -och publicera nåt
    utan att bli stenhårt dömd.

  154. Man kan bli dömd för sin text
    om man har skrivit fel på Twitter-

  155. -Snapchat, Facebook
    eller vad som helst.

  156. Det finns de som påpekar stavfel
    om nån har skrivit.

  157. Får man dem ofta kanske man
    inte vågar skriva nåt där.

  158. Men då kanske jag kan säga det
    och så kommer det ut i text.

  159. Och då vågar jag vara med
    och publicera mina inlägg.

  160. Jag var inne på minskad
    stigmatisering.

  161. Vi ser det ibland som hjälpmedel
    för vissa. Många verktyg har haft-

  162. -en stigmatisering
    som har fått elever att:

  163. "Jag känner mig redan utpekad och
    nu ska jag dessutom ha hjälpmedel"-

  164. -"som ingen annan har."
    Då erbjuder vi det till alla.

  165. Man kan ha vad man vill.
    Det spelar ingen roll.

  166. Vi har olika verktyg och då kan det
    bli minskad stigmatisering.

  167. När jag är ute och pratar har jag
    visat den här bilden i flera år-

  168. -för den är så himla bra.

  169. Vi har jättemycket verktyg. Det finns
    extremt mycket verktyg där ute.

  170. Där jag jobbar har alla elever
    från fyran och uppåt-

  171. -ett eget digitalt verktyg
    som man får ta hem från skolan.

  172. Och till de lägre åldrarna har man
    i alla fall två elever per verktyg.

  173. Vi har mycket kommunlicenser
    och program vi erbjuder alla-

  174. -men vi vet inte riktigt
    hur de används.

  175. Då spelar det ingen roll om jag
    köper in fler datorer och program-

  176. -när vi inte vet hur de används.

  177. Jag har listat
    några framgångsfaktorer-

  178. -för att det ska funka.

  179. Det här speciellt riktat mot er
    som jobbar i skola.

  180. Elever, vårdnadshavare och andra
    med läs- och skrivsvårigheter-

  181. -kan ju också tänka omkring det här.
    Ledningen behöver en tydlig vision.

  182. Annars blir det eldsjälen
    i ena klassrummet som driver-

  183. -så händer inget i det andra.

  184. Skolledaren måste sätta ner foten
    att det ska erbjudas alla elever-

  185. En god it-infrastruktur
    med fungerande nätverk-

  186. -när alla elever kopplar upp sig m.m.
    Det är en självklarhet.

  187. Vi behöver sprida
    det här förhållningssättet-

  188. -som visar acceptans
    för alternativa verktyg.

  189. Och att det inte är fusk.

  190. Det är inte fusk att lyssna på en bok
    eller att ha rättstavningsprogram.

  191. Det är nåt jag behöver för att
    kunna visa att jag kan det här.

  192. T.o.m. väldigt små elever
    kan tro att det är fusk.

  193. Jag har utrett elever i trean.
    När man visar talsyntes:

  194. "Du kan lyssna på din text."
    "Det är ju fusk."

  195. Vad har du fått det ifrån?
    Det är inbyggt i oss-

  196. -att läsa gör man med ögonen.

  197. Men det är ju samma kognitiva
    processer i vårt huvud-

  198. -oavsett om vi läser texten
    med ögonen eller öronen.

  199. Vi pratar textförståelse här.

  200. Skolan behöver också
    en god delarkultur mellan lärarna.

  201. Det kollegiala lärandet. Och en liten
    plan hur kunskapsdelningen ska ske.

  202. Tillgång till
    en skoldatateksfunktion.

  203. Ett skoldatatek finns inte alltid.

  204. Men nån inom kommunen eller skolan
    som kan lite mer-

  205. -som man kan vända sig till
    och att den finns tillgänglig-

  206. -så att man kan fråga och som kan
    komma och visa hur man jobbar.

  207. Några andra framgångsfaktorer
    är att man ger alla elever tillgång-

  208. -till de här verktygen,
    inte bara vissa, utan alla elever.

  209. Att alla elever får utbildning.

  210. Vi har haft ett lyckosamt projekt
    där vi utbildade elevpiloter.

  211. Vi gav några elever med läs- och
    skrivsvårigheter extra utbildning-

  212. -i de här verktygen. Sen fick de
    lära ut hur programmen funkade-

  213. -till klasskamrater, yngre årskurser
    och även till lärarna.

  214. De lyfte rätt mycket
    och kände sig stärkta av det här.

  215. Och det kan man göra på olika sätt.

  216. Vi kanske får erbjuda olika verktyg
    till elever beroende på olika behov.

  217. Det är inte säkert
    att Chromebooks funkar för alla.

  218. Nån elev kanske behöver nåt annat.

  219. Eller nu ska alla köra talsyntes.
    Nån kan behöva nåt annat.

  220. Det är lite individuellt.
    Och det får man tänka på.

  221. All personal måste utbildas.

  222. Det är väl den största fallgropen.
    Man utbildar inte personalen.

  223. Man köper verktyg för hela budgeten.
    Sen finns inga pengar kvar-

  224. -till att personalen får utbildning.

  225. De måste få utbildning.
    Annars funkar det inte.

  226. Ta vara på möjligheten för alla,
    snarare än att verktygen-

  227. -är hjälpmedel bara för dem med
    svårigheter. Inga konstigheter.

  228. Nu kommer jag in på lite verktyg.
    Vad finns det för program och sånt?

  229. Appar kan fungera
    som alternativa verktyg.

  230. I min platta... Nu kör jag Ipad här.
    Det använder man mycket på skolorna.

  231. Det finns även Android.
    Det kan man också använda.

  232. Det är inte exakt samma appar
    till båda-

  233. -men ofta kan man ha
    nästan vad som helst.

  234. Här kan jag ha bokstavsljudning,
    talsyntes, rättstavning, diktering-

  235. -ta anteckningar, skicka
    röstmeddelanden, påminnelser-

  236. -almanacka och en mängd olika saker.

  237. Och en telefon kan man ju till
    och med ringa med, om nån gör det.

  238. Kolla internet,
    filmer och annat också.

  239. Man kan ha det till ganska mycket,
    bara rakt ner i fickan.

  240. Vad som mer är vanligt på skolor-

  241. -som kommer mer och mer
    sen ett par år tillbaka-

  242. -är ju det här med Chrome.
    Chromebooks.

  243. Där jobbar man annorlunda
    än på en vanlig dator.

  244. Den har ingen hårddisk,
    utan man jobbar på nätet hela tiden.

  245. I molnet. Många av programmen
    kräver en fungerande uppkoppling-

  246. -så det är inte säkert att det funkar
    på bussen eller om man sitter ute.

  247. Då man inte kan ladda ner program
    och installera på hårddisken-

  248. -så jobbar man med "tillägg". Det
    finns tillägg till hela webbläsaren-

  249. -till Google Chrome. Och även tillägg
    som funkar i Google Dokument.

  250. Eller till Word Online,
    om det är där man skriver.

  251. Många skriver i det ena eller det
    andra. Det finns fler ställen också.

  252. Och många skolor jobbar webbaserat.

  253. Oftast är det med G Suite
    eller Office 365.

  254. Talsyntes, då.

  255. Som sagt ger det en extra dimension
    att lyssna på texten-

  256. -än att bara läsa med ögonen.

  257. Du hör ofta det du skrivit... Har du
    skrivit fel så hör du det tydligare-

  258. -än om du bara läser den. Jag skriver
    på bloggen "logopeden i skolan".

  259. Ni får adressen sen.

  260. Ibland måste jag lyssna på
    mina inlägg innan jag lägger ut dem.

  261. Ofta hör jag saker jag har stavat
    fel. Fast jag har läst tio gånger-

  262. -hittar jag ändå fel med talsyntesen.
    Jättebra verktyg.

  263. Och då kan jag läsa bra, tänker jag.
    Bra vid läs- och skrivsvårigheter.

  264. Det kompenserar
    för nedsatt läshastighet.

  265. Det kan återkoppla medan jag skriver-

  266. -om jag har ställt in
    att vid mellanslag-

  267. -så blir ordet
    jag skrev senast uppläst.

  268. Då ger den återkoppling hela tiden.

  269. Kan förenkla sökläsning.

  270. Ibland översköljs man
    av all text på nätet.

  271. Markerar jag ett stycke
    kan jag lyssna på det.

  272. "Är det här nåt
    jag vill fortsätta läsa?"

  273. Då kan jag göra det
    eller hoppa till nästa sida.

  274. Jättebra vid andraspråksinlärning.
    För engelska, tyska-

  275. -eller andra moderna språk.
    Hur uttalas orden?

  276. Jag ser att det står "e-no-ugh",
    men hur uttalas det?

  277. Tar jag den engelska talsyntesen
    hör jag att det uttalas "enough".

  278. Så jättebra
    när jag lär mig andra språk också.

  279. Och det finns på många modersmål.
    Har jag...

  280. ...annat modersmål, som arabiska,
    kan jag få text uppläst på arabiska.

  281. Eller på polska, engelska eller ja...
    Många språk finns det i alla fall.

  282. I plattan jag har
    finns inbyggd talsyntes-

  283. -som ni ska få lyssna på.
    Finns på många olika språk.

  284. Ska nämna att det även finns
    inbyggt på Mac-dator

  285. -och nu även Word för Office 365
    om man är där.

  286. Och om man inte har tillgång
    till just det här-

  287. -så finns det andra separata program
    och tillägg, t.ex.-

  288. -Appwriter, Intowords, Oribi Speak
    och Claroread m.fl.

  289. Det finns en uppsjö.

  290. Och nu hoppar jag upp.

  291. Så ska jag bara visa hur man gör.
    Ni med telefoner kan göra det här.

  292. Jag går... Det heter "hjälpmedel".
    Det är ju hjälpmedel också.

  293. Om jag går på "tal" ska jag ha
    "läs upp markering" påslagen.

  294. Sen kan jag då se
    vad det finns för språk.

  295. Det finns på ganska många och de
    är inbyggda i operativsystemet.

  296. Om jag vill ha svenska ska man bara
    ladda ner en förbättrad röst.

  297. -Man hör skillnaden.
    -Hej, jag heter Oskar.

  298. -Det var den första.
    -Hej, jag heter Oskar.

  299. Det finns en skillnad,
    så ladda ner den förbättrade rösten.

  300. Och sen om jag går ut på nätet här.

  301. Här har vi en artikel från i dag.
    Så kan jag markera lite text.

  302. Vi tar så och så tar jag "läs upp".

  303. "Störningar drabbade resenärer
    i Stockholms tunnelbana."

  304. Det var bara dit jag markerade.
    Hyfsad kvalitet ändå.

  305. Säg aldrig:
    "Det kan man inte lyssna på."

  306. Det här kan vara det enda sättet för
    vissa elever att läsa den här texten.

  307. Så det får man hela tiden
    ha i åtanke.

  308. Och går jag in på en engelsk sida-

  309. -kommer den läsa på engelska
    automatiskt.

  310. Det är lite fiffigt.

  311. Den översätter inte.
    Jag fick den frågan.

  312. Det enda som översätter
    på textnivå...

  313. Det finns ju Google Translate
    och några till-

  314. -men det blir ju inte perfekt.

  315. Det ska man alltid veta. Ska man ha
    nåt översatt krävs det en människa.

  316. En tolk eller så.

  317. Fler saker som finns inbyggda
    i plattan...

  318. Alla vill testa det där.
    Man brukar höra lite.

  319. En annan smart sak som finns inbyggd
    i operativsystemet är diktering.

  320. Den finns också inbyggd till datorer.
    Till Mac och Google Dokument.

  321. Och jag vill slå ett slag för en
    gratis webbtjänst: "dictation.io".

  322. Är man i Chrome-läsaren och går in
    på sidan kan man, oavsett dator-

  323. -diktera text
    som man klistrar in där man vill-

  324. -om man skriver på nåt ställe
    där det inte finns diktering.

  325. Det här är bra om jag har tankar
    som jag har svårt att få på papper-

  326. -eller tangentbord. Till skärmen.
    Då kan jag prata in text.

  327. Krävs någorlunda god artikulation.

  328. Man får prata i ganska långsamt
    tempo, alltså inte jättesnabbt.

  329. Och inte med för mycket dialekt.
    Det har jag provat. Det funkar inte.

  330. Säger jag "Jag har ätit korv på Stora
    torg" på halländska så blir det fel.

  331. Men det kan snabba upp min skrivning.

  332. Och det finns på många språk.
    Säger jag "journey" på engelska-

  333. -som jag inte kan stava. Men säger
    jag det så kan jag få det skrivet.

  334. Med talsyntesen hör jag
    om det var rätt ord.

  335. Så har jag gjort klart det.

  336. Då kan elever våga använda
    lite mer avancerade ord-

  337. -som de har i sitt ordförråd,
    men som de inte vet hur de ska stava.

  338. Och det funkar så här.

  339. Jag går in i en ordbehandlingsapp.
    Det ligger i mitt tangentbord-

  340. -på mikrofonknappen. Säger jag nåt
    här så ser vi om det funkar.

  341. Hej! Solen skiner i Karlstad.

  342. Punkt.

  343. Det har jag lärt mig att den gör.
    Då ser jag texten där.

  344. Då kan jag markera den
    och läsa upp den.

  345. -"Hej solen skiner i Karlstad."
    -Så läser den.

  346. Jag kanske bara har den till enstaka
    ord. Jag ska skriva "generell".

  347. Generell. Eller "järnvägsstation".
    Så kan jag använda det på det sättet.

  348. Och vill jag diktera på engelska
    så byter jag tangentbord.

  349. Och väljer det engelska. Det styrs
    av tangentbordet som är aktivt.

  350. Det är inte en speciell app,
    utan det ligger i operativsystemet.

  351. Du kan vara i vilken app som helst
    och skriva-

  352. -bara du har tillgång till ditt
    tangentbord eller att det kommer upp.

  353. Jag kan ta lite frågor mot slutet.
    Frågar ni nu får jag upprepa dem.

  354. Men jag finns kvar här efteråt också.

  355. Det operativsystemet inte har
    är bokstavsljudning.

  356. Det finns några. Här är några appar
    som innehåller bokstavsljudning.

  357. Och talsyntes medan man skriver.
    Det är rätt enkla ordbehandlare.

  358. Jag tänkte visa en
    som heter Skolstil.

  359. Om jag går in här
    så kan jag hitta den.

  360. Den finns i olika versioner.
    Om jag nu skriver...

  361. "S-o-l"

  362. ...så får jag återkoppling
    på bokstavsljudet.

  363. -"Sol."
    -Och vid mellanslag läses ordet upp.

  364. -"i"
    -"i"

  365. "K-a-r-l-s-t-a-d"

  366. -Karlstad
    -Så.

  367. Väldigt enkel, basic. Denna kan man
    använda från tidig ålder.

  368. För att hitta det här, vilka ljud
    som är kopplade till vilken bokstav.

  369. Det här är nästan
    mer en aha-upplevelse-

  370. -för dem som inte har sett det.
    Man kan göra en läsbarhetsvy-

  371. -i webbläsarna. Ni vet hur mycket
    reklam och sånt som sköljer över en.

  372. Det är svårläst och jag råkar klicka.

  373. Med läs- och skrivsvårigheter är det
    ännu svårare med blinkande annonser.

  374. En väldigt enkel grej. De två översta
    är gratistillägg till Chrome-läsaren.

  375. Men i Safari finns det...
    Ni ser ju hur det ser ut.

  376. Trycker jag på några horisontella
    streck i adressfältet-

  377. -så försvinner allt och det blir
    lättare och renare att läsa.

  378. Går man in på en artikel,
    blogginlägg eller receptsida-

  379. -kan ni ofta klicka på strecken.
    Ni ser skillnaden.

  380. Här nere kommer artikeln.
    Först kanske: "Oj. Råkat hamna fel."

  381. Så där.

  382. Fler saker som finns...
    Vi var inne på rättstavning lite.

  383. Där finns det de som tar hänsyn
    mer till grava stavfel-

  384. -som kan funka... De här är från
    hur det funkar i Google Dokument.

  385. Men Stava Rex och Spellright.
    Kan även ta hänsyn-

  386. -till lättförväxlade ord
    som "släckt" eller "släkt".

  387. Med "ck" eller "k"?
    Det beror på sammanhang.

  388. Det är inte alltid lätt
    att veta sammanhanget.

  389. I Google Dokument kan jag få
    rättstavningsförslagen översatta-

  390. -till 90 olika språk. Det är bra
    om jag har svenska som andraspråk-

  391. -och har ett annat modersmål
    så kan jag se.

  392. Kan jag inte orden kan jag få
    översättning till arabiska-

  393. -engelska, spanska
    eller nästan vad du vill.

  394. På Ipad finns en app
    som funkar som ordbehandlare-

  395. -med bokstavsljudning och talsyntes.
    Men också rättstavningskontrollen.

  396. Och för att visa den
    så ser den ut så här.

  397. Jag går in på ett testdokument.

  398. Jag har lite text på svenska
    och engelska.

  399. Vill jag rättstava svenska
    har jag inställt på det.

  400. Då får jag: Jag hann inte med bussen
    till järnvägsstationen.

  401. Då får jag sätta in ordet
    i ett annat sammanhang.

  402. Då hjälper det med med hur "hann"
    ska stavas i den här meningen.

  403. Då klickar jag på "hann".

  404. Så går den vidare till nästa ord.

  405. Här var det "bussen".

  406. Och "järnvägsstationen".

  407. "Vilken genre?" Som inte heller
    är så lätt att stava till alltid.

  408. Så jag kan stava som det låter.
    Vill jag rätta på engelska-

  409. -så får jag hjälp
    med lättförväxlade ord.

  410. Men här får jag en översättning
    som hjälper mig att förstå.

  411. Att det ska ju vara "know"
    som i "veta".

  412. Och även här "which",
    som kan ha olika betydelser.

  413. Så... Då är det den.

  414. "I booked". Och så t.ex. "journey".

  415. Jag kan stava det som det låter.

  416. Exemplet som står nedan
    skrev min son till mig, som är nio.

  417. Fick han och hans syster göra det?
    Jag fattade inte.

  418. "Milkshake"? Vad är det ni vill?

  419. Nej, då han ville göra "mug cake".

  420. Så. Så han hade kunnat få hjälp
    med rättstavningen där.

  421. Fler verktyg man kan ha,
    som också finns till Chromebook-

  422. -fast funkar då på annorlunda sätt.
    OCR för textuppläsning.

  423. Där kan jag även nämna
    en annan talsyntes-

  424. -som jobbar mycket med uppläsning
    av text med OCR, Tool Talk-

  425. -som också finns.
    Det jag tänkte visa i appar.

  426. Jag kan faktiskt ta kort på en text
    och få den uppläst direkt.

  427. Det finns lite olika.
    Den jag tänkte visa kostar pengar.

  428. Den heter Claro Scanpen
    Och då...

  429. Så jag tog den här lilla boken
    som vi har fått i våra påsar.

  430. Så tar jag Claro Scanpen.

  431. Det här gör det ju
    ganska enkelt för mig.

  432. Om jag ser en skylt
    som jag har svårt att läsa-

  433. -eller baksidan av en bok.

  434. Jag kan liksom bara peka med fingret
    på mitt foto.

  435. -Ett ord.
    -"Författarnas".

  436. Eller så tar jag en mening.

  437. "Barnboken är nyskriven och utgår
    från författarnas tidigare..."

  438. Det blev lite märkligt.
    Jag kan markera ett ord-

  439. -eller ett mattetal
    som jag kämpar med att läsa texten i-

  440. -för att avkodningen är svår.
    Då fotar jag, markerar-

  441. -och får det uppläst flera gånger.

  442. Så väldigt basic.

  443. Man kan ha Google Translate-appen
    just för bara denna funktionen-

  444. -och inte översätta det. Men det går.

  445. Inlästa läromedel och böcker.
    Talböcker och ljudböcker.

  446. MTM, Myndigheten för tillgängliga
    medier, har säkert 110 000 böcker-

  447. -som de med läsnedsättning
    har tillgång till.

  448. Men man behöver ingen diagnos, intyg
    eller utredning för tillståndet-

  449. -eller inloggen till Legimus.

  450. Man får läsa de här böckerna utan
    att säga vilka svårigheter du har-

  451. -utan bara försäkra att du har dem.
    Det är en upphovsrättsfråga.

  452. Och det kostar inget.
    Sen har vi Inläsningstjänst.

  453. De är väl störst och finns också här.

  454. De ger alla elever tillgång
    till inlästa läromedel.

  455. Då har man ett abonnemang
    som skolan eller kommunen köper in.

  456. Karlstad ger alla elever tillgång
    till inlästa läromedel.

  457. Då är det bara att gå in i appen
    eller via webbsidan-

  458. -och ladda ner den bok
    som man vill börja läsa.

  459. Historia, religion
    och vad det nu finns.

  460. Om skolan jobbar med det här
    känner inte alla vårdnadshavare till-

  461. -att Legimus och Inläsningstjänst
    finns. Skolan måste informera-

  462. -om att det finns.

  463. Och att man inte värderar att läsa
    med öronen är sämre än med ögonen.

  464. Man kan inte säga det
    för många gånger.

  465. Jag kör på.

  466. Smarta anteckningar finns det också.

  467. Jag var inne på det tidigare,
    bland det första jag sa.

  468. Att kunna lyssna på en föreläsning,
    spela in den och ta anteckningar.

  469. Det här är för de lite äldre
    som sitter på föreläsningar.

  470. Men att kunna sitta på en föreläsning
    och spela in och anteckna samtidigt.

  471. Man kan spela in med en diktafon-

  472. -men då har du en ljudfil på kanske
    en timme som du ska navigera i.

  473. Det kan bli jobbigt.
    Jag har använt den en hel del själv.

  474. Den som heter Audionote. För den här
    har jag suttit med min telefon-

  475. -och det massor av felstavningar.
    Man sitter på en dyslexikonferens-

  476. -i Atlanta. Jag skulle skriva
    en artikel om den föreläsningen.

  477. En fransman föreläste
    på bruten engelska, jättesnabbt.

  478. Jag kan ta kort och lägga in
    samtidigt som jag spelar in.

  479. Vad han sa här? Det ska stå
    "face-" och "word recogintion".

  480. Vad sa han om det?
    Jag klickar på "face".

  481. Då är det taggat i min inspelning.
    Jag trycker på play.

  482. "...i uppfinningen.
    Och i fallet ansikten..."

  483. Jag hade aldrig hunnit anteckna.
    Men jag har det kvar.

  484. Jag kan lätt navigera.
    Vad sa han om bilden?

  485. Det var om hjärnan och dyslexi.
    Klickar jag på bilden-

  486. -hoppar den till 13:32.
    Då får jag precis vad han sa då.

  487. Så fantastiskt verktyg som man skulle
    ha haft när man pluggade, kanske.

  488. Det hade gjort det lättare.

  489. Sen är frågan om man får spela in.

  490. Det kan vara schyst att fråga
    föreläsaren, särskilt i ett klassrum.

  491. Den här är mina sparade
    anteckningar. Jag visade er-

  492. -men det är inget jag delar ut på
    webben. Det kan man ju tänka kring.

  493. Direktöversättning kan man behöva.
    Att slå i en ordbok eller skriva in-

  494. -kan också vara svårt.
    Man kan skriva in ett ord felaktigt.

  495. Då får jag inte upp
    rätt översättningsförslag.

  496. Då finns det några appar
    som kan hjälpa mig.

  497. Jag kan ta ett kort
    med Google Översätt-

  498. -eller Worldictionary,
    där jag med hjälp av kameran-

  499. -kan få ordet översatt direkt.

  500. Om jag går in i den nu så...

  501. Där har vi den.

  502. Om vi tar... Nu får jag det
    till "dutch". Vi kan ta engelska.

  503. Så tar jag boken och riktar jag då...

  504. Så får jag texten översatt.

  505. Det kanske går lite snabbare

  506. Jag har använt den
    för en italiensk meny en gång.

  507. Då ställde jag in den
    på italienska till svenska.

  508. Nåt som går enkelt i appen.

  509. Den heter Worldictionary
    och stavas med ett "d".

  510. Den finns i Iphone-appar.
    Android har nog den.

  511. Många av dem finns också
    till Android. Så ni vet det.

  512. Man ska inte underskatta de inbyggda
    funktionerna i operativsystemet.

  513. T.ex. påminnelser. Ibland har man
    svårt att komma ihåg saker.

  514. "Jag ska ta med gympapåsen
    på torsdagar."

  515. Då kan jag få en pling
    varje onsdagskväll:

  516. "Kom ihåg att packa gympapåsen."
    Kan hjälpa mig lyckas lite mer.

  517. Att jag i kalendern
    kanske lägger in hela schemat.

  518. Eller påminnelser
    innan rasten slutar.

  519. Man kanske blir sen
    för att man har svårt med tider.

  520. Men då kan man få påminnelsen
    om man har telefonen med sig.

  521. "Nu ska jag gå in!"
    Så slipper jag sen ankomst igen.

  522. Men även kamera. Att använda den.
    Fota tavlan och situationer-

  523. -för att förtydliga.

  524. Att kanske även lärarna
    gör det för eleverna.

  525. Dela. Det är så enkelt
    att dela bilder.

  526. För att hjälpa till.
    Allt behöver inte vara text.

  527. Det kan vara nåt som förtydligar
    och förklarar.

  528. Presentationsverktyg.
    Det här med att inte bara värdera-

  529. -den skrivna texten.

  530. Det kanske går lika bra
    att spela in en film.

  531. "Så här går det till."
    Och man förklarar.

  532. Man kan spela in
    en muntlig framställan i stället.

  533. Är det svårt att stå framför klassen
    kan jag göra det i mindre sammanhang-

  534. -och dela filmen med min lärare.

  535. Då kan jag ändå kanske bedöma.

  536. Nu kör jag en vanlig. Det finns ju
    många andra presentationsverktyg.

  537. Jag kör Keynote. Det kan vara Power-
    point eller Google Presentationer.

  538. Det finns en mängd olika.

  539. Sista apparna som jag ska visa
    är nåt som visualiserar uträkningar.

  540. Vissa med läs- och skrivsvårigheter
    har svårt med uträkningar-

  541. -på olika plan.

  542. Ibland är det att man har svårt
    att ta till sig texten.

  543. Men ibland vet man inte hur
    man räknar ett tal.

  544. Och den appen jag tänkte visa
    heter Photomath-

  545. -som är en gratisapp. Nu har jag
    på ett papper skrivit ett tal-

  546. -med handskrift.

  547. Jag kanske ser i facit
    vad talet blir. Talet står i boken.

  548. Jag ser vad det ska bli.
    Men vilket ska jag ta först?

  549. Är det minus, plus eller parentes?
    Hur jag än räknar blir det inte rätt.

  550. Då kan jag få lite hjälp
    med appen som heter Photomath...

  551. ...genom att jag skannar av talet...
    Nu ska vi se.

  552. Så här.

  553. Så där fick jag. Det var ju
    det som stod i facit också.

  554. Men jag har nåt som heter
    lösningssteg. Vad gör jag först?

  555. Jo, först adderar jag talen
    inom parentesen.

  556. Det här kan vara bra
    för många föräldrar också.

  557. "Så hur ska jag hjälpa barnet
    med matten? Jag kan ju inte själv."

  558. Men det gör jag först.
    Först parentesen.

  559. Sen ska jag beräkna potensen.

  560. Och sen beräknar man differensen.

  561. Och då får jag minus 1 815.

  562. Så det kan vara
    väldigt avancerade tal.

  563. Och jag kan gå in i miniräknarläget-

  564. -och ändra.
    "Nej det var ju 28 det stod."

  565. Jag kan ändra
    och se hur talet ändras.

  566. Vissa feluträkningar kan vara
    att jag har tryckt fel.

  567. Jag skulle säga nåt snabbt här
    innan jag avslutar.

  568. Det här är min blogg där jag skriver
    ganska mycket om digitala verktyg-

  569. -och annat inom språk-,
    läs- och skrivutveckling.

  570. Jag tipsar om konferenser. Där står
    det om Dysleximässan till och med.

  571. Så. Den får man gärna följa.
    Där finns instruktionsfilmer-

  572. -och allt kring hur olika appar
    och verktyg funkar.

  573. Förra året gav jag och min kollega ut
    boken "Alternativa lärverktyg:"-

  574. -"Digitalt stöd för elevens språk-,
    läs- och skrivutveckling"-

  575. -som handlar mycket
    om det jag har sagt i dag.

  576. Men lite mer omfattande
    än vad man hinner på 50 minuter.

  577. Här är adressen till bloggen:
    "logopedeniskolan.se"

  578. Har man nån fråga till mig
    finns jag på så finns jag på mejl.

  579. Jag finns även på Twitter.

  580. Sista länken
    är om språkutvecklingsarbetet-

  581. -i Halmstad med förebyggande arbete
    och tidiga insatser-

  582. -för alla elevers språk-, läs-
    och skrivutveckling.

  583. Så. Tack så mycket.

  584. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Appar och teknik vid läs- och skrivsvårigheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Johanna Kristensson berättar om hur olika digitala verktyg kan fungera som stöd vid läs- och skrivsvårigheter. Varför är språk och läsning så viktigt? Cirka 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället. En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjlighet, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Dyslexi, Elever med särskilda behov, Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, Läs- och skrivsvårigheter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Vikten av dyslexiutredningar

Om ett barn visar tecken på eftersläpning och motvilja mot läsning är det hög tid att agera, menar logopeden Elisabet Miske. En noggrann kartläggning och bedömning ska ligga till grund för adekvata åtgärder. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

LegiLexi - ett formativt bedömningsstöd

LegiLexi är ett formativt bedömningsstöd som används av tusentals lågstadielärare. Tillsammans med svenska läsforskare har man utvecklat verktyg som på olika sätt gynnar lågstadieelevers läsutveckling. Sofia Norén, verksamhetschef, presenterar här ett heltäckande kartläggningsverktyg och tillhörande analysportal. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Räknesvårigheter och dyskalkyli

Vad kan skolan göra för att hjälpa elever med stora räknesvårigheter? Och vad kan du som förälder göra för ditt barn när matten inte fungerar? Markus Björnström är logoped och har skrivit boken "Värt att veta om dyskalkyli". Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Appar och teknik vid läs- och skrivsvårigheter

Johanna Kristensson berättar om hur olika digitala verktyg kan fungera som stöd vid läs- och skrivsvårigheter. Varför är språk och läsning så viktigt? Cirka 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället. En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjlighet, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Engelska när man inte vill och kan

Engelska är ett viktigt ämne, och ofta även efterlängtat. För elever med dyslexi och/eller svårigheter med språket kan det bli riktigt besvärligt och några tappar lusten och självförtroendet. Astrid Frylmark, logoped och metodutvecklare, beskriver vad som kan vålla svårigheter vid olika typer av språkliga problem och presenterar förslag på arbetssätt. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Rättsutredningen för nationella proven för dyslektiker

Blir elever med dyslexi diskriminerade på nationella provet? Juristerna Stellan Gärde och Ola Linder berättar om den pågående rättsaktionen mot kommuner och Skolverket för diskriminering av barn med dyslexi i skolan. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Lyckas med allt, trots dyslexi

Daniella Heljeved är författare och föreläsare och ser sin egen dyslexi som en tillgång. Hon vill hjälpa andra genom att berätta om sina erfarenheter och att allt går med rätt inställning och hjälpmedel. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Ett färgglatt liv

Rebecca Andersson berättar om svårigheter med dyslexi, som bokstavsavkodning, ljudsegmentering, stavning och läsförståelse. Hon berättar om läsning och energinivå men även om styrkor med dyslexi och tips på hjälpmedel och studiestrategier. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Strategier när man lever med språkstörning

Simon Sjöholm arbetar som produktspecialist inom it-relaterade hjälpmedel. Här berättar han om hur han klarade skolan med goda betyg trots sin språkstörning. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Aktuella frågor från Dyslexiförbundet

Hur arbetar Dyslexiförbundet och hur når de ut och informerar om verksamheten? Bengt-Erik Johansson, Inger Rålenius, Ester Hedberg och Janet Eltebo svarar på aktuella frågor och ger allmän information om förbundet och dess historia samt exempel på pågående projekt och arbetsmetoder. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Författaren som inte kan stava

En författare måste inte kunna stava, en författare behöver kunna berätta en bra historia på ett riktigt bra sätt, säger Helene Tursten. Hon är deckarförfattare och menar att hon blev författare tack vare sin dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Dyslexi är inte bara läs- och skrivsvårigheter

Anna Fouganthine förklarar några av de underliggande fonologiska funktioner som är nedsatta vid dyslexi och som gör aktiviteter som läsning och skrivning svårt. Avslutningsvis presenteras ett nytt dyslexitest som utvecklats för att identifiera och kartlägga de fonologiska funktionerna hos individer där man misstänker dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss