Titta

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Om UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Föreläsningar från Dysleximässan 2018. Inspelat den 19-20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Dysleximässan 2018 : Ett färgglatt livDela
  1. Vi skulle bokstavera, och klassen
    visste att jag hade dyslexi-

  2. -så om jag inte stavade helt rätt,
    så accepterade de det.

  3. Välkomna hit! Jag heter Rebecca
    och har föreläst i ungefär två år nu.

  4. Jag har precis gått ut gymnasiet
    och jobbar som resurs på en skola.

  5. Nu ska vi se. Så.

  6. Jag ska prata om svårigheter för dys-
    lektiker, läsning och energinivå-

  7. -ord och bilder, styrkor, hjälpmedel,
    studiestrategier och tips.

  8. Bokstavsavkodning är ju nånting
    som många dyslektiker har svårt med.

  9. Och även ljudsegmentering.

  10. Det är att man ska höra
    de olika småljuden i ett ord-

  11. -som till exempel att höra
    att det är tre ljud i sol: S-o-l.

  12. Det kan vara svårt för dyslektiker
    och göra det svårt med stavningen.

  13. Om man inte hör ljuden,
    hur ska jag då kunna stava det rätt?

  14. Läsförståelse kan man ha svårt med-

  15. -men många dyslektiker
    har inte jättesvårt med det-

  16. -utan det handlar om
    hur man testar det.

  17. Om läraren ska testa om jag förstår,
    så måste jag få rätt förutsättningar-

  18. -för att testa detta.

  19. Om jag ska läsa en text,
    så kommer jag att ta lång tid på mig-

  20. -och fokusera på att avkoda orden.

  21. Då tar det längre tid och mer energi-

  22. -och det blir svårare att sätta ihop
    orden till en förståelse.

  23. Om jag däremot får lyssna på texten,
    så kommer jag att förstå.

  24. Men det är olika för alla,
    och det är inte absolut så-

  25. -att alla dyslektiker
    har svårt med de här grejerna.

  26. Och det här betyder ju absolut inte
    att man är mindre smart än nån annan-

  27. -eller på nåt sätt dum i huvudet.

  28. Tänk er att strecken
    är min energinivå.

  29. Jag får en uppgift där jag ska läsa
    en text och sen svara på frågor.

  30. Det kan vara i NO. Vi ska läsa tre
    sidor och besvara instuderingsfrågor.

  31. När den personen som inte har
    dyslexi- längst bort där-

  32. -har kommit hit, så har den
    gjort av med så mycket energi-

  33. -och har energi kvar
    att svara på frågorna.

  34. Jag som dyslektiker har kommit
    ända hit när jag har läst texten-

  35. -och har resten på mig att svara.

  36. Det är inte så jättemycket energi
    kvar att svara på frågorna.

  37. Vi gör i stället om
    den svarta linjen till min lästid.

  38. Det här är min lästid, och när
    jag har kommit ungefär halvvägs-

  39. -har mina klasskamrater läst klart.

  40. Då tänker jag att jag verkligen
    måste koncentrera mig.

  41. Klasskamraterna börja prata lite,
    vissa om helt andra saker än ämnet.

  42. Vissa kanske frågar
    om hur de ska göra-

  43. -så det blir lite pratigt, och då
    får jag svårare att koncentrera mig-

  44. -och min lästid förlängs.

  45. Här är en ögonskanning
    av barn i årskurs tre.

  46. Lexplore har tagit fram bilderna.

  47. Längst bort ser vi ett barn som
    inte är i riskzon för att ha dyslexi.

  48. Strecken visar
    hur man följer med i texten-

  49. -och ringarna visar
    hur länge man stannar på ett ord.

  50. På den bortre sätter man inte
    ner blicken på alla ord-

  51. -medan man på den närmast mig ser
    att det är mycket stora blåa ringar.

  52. Man stannar länge på orden och sätter
    ner blicken på i princip alla ord.

  53. Det kan också förklara att
    det tar mer energi att läsa själv.

  54. Ord och bilder.
    Det är så att jag ser bara i bilder.

  55. Jag ser inga ord,
    vilket gör det svårare att stava.

  56. Om inte jag ser ett ord i min hjärna,
    så kan jag inte skriva av.

  57. Jag kan inte skriva av ordet "bild",
    för jag ser inte "bild".

  58. Nu har jag lärt mig att höra ljuden.
    Jag pratade ju om ljudsegmentering.

  59. Men det behövs mer träning
    att lära sig.

  60. Det kan också förklara att det blir
    svårt att ibland översätta bilderna.

  61. Det är ju svårt att översätta en bild
    och få ord på bilden man tänker på.

  62. Att sätta ord
    på nånting som man tänker.

  63. Ibland skulle jag vilja kunna skriva
    ut bilden ur hjärnan på ett papper.

  64. Det vore så mycket enklare.

  65. Det här har jag varit med om på
    workshops med barn som har dyslexi.

  66. När många av dem
    ska beskriva en uppfinning-

  67. -så tar de fram en uppfinning
    om att just kunna, på nåt sätt-

  68. -få tankarna till datorn.

  69. Då kommer de på ibland: "Vad tokigt
    om man tänker på vad man ska äta."

  70. Jag lär mig ju då
    som sagt med bilder.

  71. Min mamma började lära sig
    stödtecken-

  72. -när jag gick i åttan eller nian-

  73. -så jag blev intresserad
    av teckenspråk.

  74. När jag började gymnasiet valde jag
    en skola som erbjöd teckenspråk-

  75. -som B-språk,
    eller som C-språk, blir det väl.

  76. Och...

  77. På första lektionen
    fick vi lära oss handformerna.

  78. Dem kunde jag redan ganska bra,
    för bokstavering, alltså.

  79. Vi tränade, och efter några lektioner
    fick vi ett papper-

  80. -med bara handformerna
    för bokstäverna-

  81. -och skulle skriva varje bokstav
    under och läsa vad det stod.

  82. Det var en hel mening.

  83. Det var första gången jag hade
    läst klart ett papper i hela klassen.

  84. Om jag inte minns fel, så var nummer
    två att ha läst klart efter mig-

  85. -den andra dyslektikern i klassen.

  86. Jag behövde inte berätta att jag
    hade dyslexi på de här lektionerna-

  87. -förrän vi skulle filma och berätta
    mer om oss själva. Då sa jag det.

  88. Innan dess behövde jag det inte.

  89. Visst skulle vi bokstavera,
    och klassen visste om dyslexin-

  90. -så om jag inte stavade helt rätt,
    så accepterade de det och förstod.

  91. Det här med att se i bilder
    går ihop med att se i helhet.

  92. Om jag får ett papper framför mig,
    så vill jag ta in allt på en gång.

  93. För nån utan dyslexi är det naturligt
    att bara börja läsa direkt högst upp.

  94. Inte för mig.
    Jag vill ha allting på en gång.

  95. Därför kan det vara svårt
    att börja läsa.

  96. Det jag skulle vilja göra är så här.

  97. Jag vill få in allting som en helhet
    i min hjärna direkt.

  98. För att få in det här mer direkt-

  99. -och kunna koncentrera sig direkt-

  100. -så är att få det uppläst
    en väldigt bra grej.

  101. Så jag använder mycket talsyntes
    och framför allt Inläsningstjänsten.

  102. Vad har vi då för styrkor?

  103. Ja, det finns ju flera forskning...

  104. Det finns mycket forskning
    på styrkor hos dyslektiker-

  105. -som det här med svarta hål i rymden.

  106. Astrofysiker med dyslexi, har man
    märkt, upptäcker fler svarta hål-

  107. -än vad en icke-dyslektiker gör.

  108. Vanligtvis upptäcker man som astro-
    fysiker ett svart hål i sin karriär-

  109. -men en person med dyslexi som är
    astrofysiker upptäcker oftast fler.

  110. En dyslektiker
    upptäckte hela nio svarta hål.

  111. Det är just för att man ser en hel-
    het. Man vill ta in allt på en gång-

  112. -och kan då kanske avgöra små
    skillnader och det som är annorlunda.

  113. Att rita tredimensionella figurer
    har man ofta också enklare för.

  114. Det kanske inte blir jättesnyggt,
    men jag kan tänka i 3D och bilder-

  115. -och då blir det lättare att rita av.

  116. För jag kan inte skriva av ett ord-

  117. -men jag kanske kan rita av en bild
    som jag tänker.

  118. Det kanske inte blir lika snyggt
    som jag tänker mig-

  119. -eller som om jag skulle tänka i ord.

  120. Sen tänker ju alla inte i ord jämt,
    utan vi tänker ju i bilder allihop.

  121. Jag använder också
    mycket teckenspråk.

  122. Därmed kopplar jag det till styrkor-

  123. -för att det är,
    skulle jag säga, ett bildspråk.

  124. Därför tycker jag att det är enklare
    att lära mig teckenspråk.

  125. Jag har ganska svårt för de andra
    språken, framför allt engelska.

  126. Jag provade på franska, men det gick
    inte, så jag fokuserade på engelskan.

  127. Därför tyckte jag att teckenspråk var
    enklare, just för att man lär sig-

  128. -hur handformerna är och att man
    relaterar till saker hela tiden.

  129. Här har vi lite hjälpmedel.

  130. Längst bort finns "Diktationsappar" -
    Dragon dictation och iVoice.

  131. Dragon dictation är en gratisapp-

  132. -medan iVoice
    kostar 75 kronor ungefär.

  133. I de här apparna kan man säga-

  134. -det man vill
    att telefonen ska skriva.

  135. Om man har en Apple-produkt-

  136. -så finns det här redan i telefonen.

  137. Man går in på Inställningar
    och sen Hjälpmedel.

  138. Likaså med talsyntes.

  139. De kräver att man pratar tydligt.

  140. Jag har använt dem mest i engelskan
    när man ska skriva nåt längre.

  141. "Skanning och talsyntes".

  142. Längst bort längst ner i hörnet
    har vi Skanner och översättare.

  143. Det är också en gratisversion.

  144. Man tar kort på texten,
    och sen kan man få den uppläst.

  145. Claro scanpen tycker jag är bättre.

  146. Den kostar också runt 75 kronor.

  147. Man tar kort på pappret
    och får det precis som det är-

  148. -och markerar
    det man vill få uppläst.

  149. Med Office lens kan man ta kort
    på till exempel en Powerpoint-

  150. -eller på tavlan
    eller på ett dokument-

  151. -och göra det
    till en pdf eller liknande.

  152. Om jag står här
    och ska ta kort på den här-

  153. -så vinklar Office lens kamera upp
    det ordentligt, så att jag ser det-

  154. -precis rakt framifrån.

  155. Under "Talböcker"
    har vi Inläsningstjänst.

  156. De finns här
    och har utställningsbord.

  157. I Inläsningstjänst har vi ju flera...

  158. ...böcker från skolan.

  159. Om skolan har nån bok
    som inte finns på Inläsningstjänst-

  160. -så ska skolan kunna kontakta dem
    och säga att boken inte finns inläst.

  161. Då ska de kunna lösa det.

  162. Legimus är
    för skönlitterära böcker i stället-

  163. -och där lyssnar jag väldigt mycket
    på "Harry Potter" och andra böcker.

  164. När man ska läsa
    rekommenderar jag Legimus.

  165. Man måste även lära sig
    att lyssna på böcker.

  166. Sen har vi "Skrivprogram"
    med Simple mind högst upp.

  167. Simple mind är en mind map-app
    där man kan göra tankekartor.

  168. Man skriver det man vill ha
    i mitten av tankekartan-

  169. -klickar utåt och skriver det
    man vill. Man kan ha olika färger-

  170. -och designa den lite som man vill.

  171. Notability är ett skrivprogram-

  172. -där man kan skriva på sin iPad
    samtidigt som man kan spela in.

  173. När ni lyssnar kan ni skriva ett ord
    samtidigt som det spelas in.

  174. Om jag snackade om hjälpmedel,
    så trycker ni på det ordet.

  175. Då hoppar den dit
    där jag pratade om det.

  176. Man kan också rita
    och göra figurer i programmet.

  177. DysseAppen har FDB tagit fram
    ihop med två tjejer - Louise och Gro.

  178. Där finns nåt som heter DyssePodden-

  179. -där Louise och Gro eller Simon och
    Stephani intervjuar olika personer.

  180. Det kan vara personer med dyslexi
    eller såna som jobbar med dyslexi-

  181. -till exempel de från Inläsnings-
    tjänst eller en specialpedagog.

  182. I "Smarta tips" har vi flera
    kategorier med tvåminutersklipp-

  183. -där Louise och Gro berättar
    om det som står i checklistan.

  184. Checklistan är rättigheter
    som man har som dyslektiker.

  185. Där kan man klicka i det
    som man skulle vilja ha i skolan-

  186. -och skicka listan till sin lärare,
    som kan använda den som underlag-

  187. -i utvecklingssamtal.

  188. Man kan fråga eleven vad som är bra
    och om den skulle vilja testa nåt.

  189. I "Dyssa" svarar man på en fråga.

  190. Till exempel: "Tycker du att lärarna
    kan tillräckligt om dyslexi?"

  191. Man klickar ja eller nej
    och ser resultatet.

  192. Sen har vi "Verktygslådan".
    Där kommer man till FDB:s hemsida-

  193. -och får tips på appar
    och tips på program till datorn.

  194. I "Studiestrategi" ska jag berätta
    lite om vad jag har för studieteknik.

  195. Min studieteknik lärde jag mig...

  196. Jag började lära mig hur jag lär mig
    bäst i nian ungefär, skulle jag säga.

  197. På gymnasiet
    kom jag in i det här mer.

  198. Jag lärde mig mer
    om hur man lär på olika sätt.

  199. Jag använde mycket mindmapping.

  200. Varför kommer det inte nån bild? Så.

  201. Med mindmapping
    kan det vara så att...

  202. Jag skriver det som jag ska skriva,
    om jag ska skriva en text.

  203. Så här brukar man lära sig i skolan:

  204. "Ni ska göra en tankekarta
    om vad ni ska skriva om."

  205. Jag brukar också använda tankekartan
    till att skriva-

  206. -saker som texten handlar om.

  207. När jag ska plugga till ett prov-

  208. -så skriver jag t.ex. en underrubrik-

  209. -drar ut
    och säger vad det handlar om.

  210. Eller när jag ska lära mig
    ett begrepp.

  211. Ett begrepp
    har ju inte bara en betydelse-

  212. -utan det finns ju
    många förklaringar på det.

  213. När jag har gjort kartan tar jag den
    i handen och ställer mig i mitt rum.

  214. Jag har mycket bilder
    på min tankekarta, och mycket färger.

  215. Jag har kartan, står mitt i rummet,
    och så går jag den.

  216. Jag tar ett steg utåt
    och säger vad det står.

  217. Sen gör jag en rörelse som relaterar
    till det här. Jag kliver tillbaka-

  218. -och tar ett kliv kanske hit.

  219. Här har vi kanske
    "creativity" och "ideas".

  220. Hur kan jag göra det med rörelser?

  221. Jag kanske tänker "idéer",
    och tar ett steg tillbaka.

  222. På nästa ställe gör jag likadant.

  223. Då använder jag flera sinnen.
    Jag har målat, skrivit-

  224. -jag får se det jag gjort, jag gör
    det med kroppen och säger det.

  225. Ibland kanske jag sjunger lite,
    och då får jag också höra det.

  226. Jag tycker att det är lättare
    att få in det på det här sättet.

  227. Jag kommer bättre ihåg
    vad jag försöker träna in.

  228. Jag brukar också sitta på golvet.
    Då kan man använda en Ztool.

  229. Man sitter på delen längst ner,
    sen går det upp en stolpe-

  230. -till ett bord där man kan ha datorn.

  231. Innan jag hade en sån, så satt jag på
    golvet med datorn i knät och skrev.

  232. Varför skulle jag då sitta på golvet?

  233. Det var framför allt i klassrummet
    jag satte mig på golvet.

  234. Jag satt där, för när jag satt vid
    bordet och skrev och kollade upp-

  235. -för det gör man då och då
    för att tänka på vad man ska skriva-

  236. -så var det en massa som störde mig.

  237. Bilvägen utanför, affischen framför
    mig eller nån som gick i korridoren.

  238. Eller klasskamrater som höll på
    med mobilen eller nånting annat.

  239. Därför blev det svårare för mig
    att koncentrera mig.

  240. När jag däremot sitter på golvet
    och kollar upp, vad ser jag då?

  241. Det är ju en vägg rakt fram, kanske,
    och möjligtvis nåt stolsben.

  242. Ben på mina klasskamrater
    och bordsben, så klart.

  243. Jag ser till att inte sitta
    vid fönstret ut till korridoren.

  244. Annars har jag ofta väggen vid ryggen
    och sätter mig på golvet.

  245. Då är det mycket lättare för mig
    att koncentrera mig på att skriva.

  246. Jag brukar använda
    en färgad bakgrund.

  247. Plastfickor om man får
    ett lösblad med nånting.

  248. Annars byter jag bakgrundsfärg i
    dokumentet när jag skriver på datorn.

  249. Det är lättare.
    Det blir liksom mjukare.

  250. Svart på vitt blir sån stor kontrast-

  251. -och det tar mer energi för ögonen.

  252. Så att ha en plastficka-

  253. -eller bara en annan bakgrund-

  254. -hjälper för att orka koncentrera
    sig längre, i alla fall för mig.

  255. Jag gillar färgen ljusblå.
    Den dämpar väldigt mycket.

  256. Nu har jag lite tips
    till er dyslektiker-

  257. -och senare mer till lärare.

  258. Då ska vi se.

  259. Häromdagen skulle eleverna på den
    skola som jag jobbar på redovisa-

  260. -en kort faktatext om djur
    som de höll på med.

  261. De går i trean, och det är ungefär
    första gången de redovisar i klassen.

  262. De fick skriva först-

  263. -och många sa att de måste träna
    in det och stå och läsa för klassen.

  264. Jag sa: "Nej, ni måste träna in det
    och kunna det nästan utantill."

  265. Hur gör man då? Man kan inte bara
    läsa och läsa och sen kunna det.

  266. Det funkar inte för mig.

  267. Om man läser många gånger, så kommer
    man ihåg, men man är ju lite nervös-

  268. -när man ska prata med hela klassen.

  269. Så jag sa till några stycken
    som jag pratade med:

  270. "Om vi tänker så här,
    att vi gör till exempel ett tecken"-

  271. -"för vad katten är bra på,
    till exempel."

  272. "Eller vad den har för egenskaper."

  273. "Om vi tänker att katten"-

  274. -"är väldigt bra på att se i mörker"-

  275. -"och att klättra."

  276. "Vi tänker att kattens superkrafter
    är att se i mörker och att klättra."

  277. "Katten har också vassa klor och
    vassa tänder. Hur kan vi visa det?"

  278. "Kanske med en klo
    och att le väldigt brett"-

  279. -"eller kanske att rita den
    som en tiger, eller liknande."

  280. På det här sättet
    försökte jag få dem att se det här-

  281. -och försöka tänka mer i bilder och
    med kroppen för att komma ihåg det.

  282. Men när man står där kommer man inte
    göra så här: "Kattens superkrafter!"

  283. Det vore kul, men man kan också
    tänka: "Just det, så gjorde jag."

  284. "Katten är bra på att se i mörker."

  285. Berätta. Det var jättebra för mig
    att berätta att jag har dyslexi.

  286. Det var fler i min klass som hade
    det, så då fick jag mer hjälp av dem.

  287. I grundskolan erbjöd min kompis,
    utan att jag hade sagt nånting-

  288. -att hon kunde läsa högt för mig.

  289. Det tyckte jag var jättebra.

  290. Engelska är nåt
    som har varit svårt för mig-

  291. -och är ofta svårt för dyslektiker.

  292. Mitt tips
    är att prata mycket engelska.

  293. I skolan ska man ha lektionerna
    och verkligen våga prata engelska.

  294. Också "Läger".
    Jag har gått på ett engelskaläger-

  295. -på KFUM Brevik,
    som ligger utanför Norrköping.

  296. FDB har det lägret
    tillsammans med Brevik.

  297. På det här lägret är jag nu ledare-

  298. -och det är ett läger med fokus
    på engelska och självkänsla.

  299. Jag lärde mig jättemycket.
    Även om inte jag som trettonåring-

  300. -vågade prata engelska med engelsk-
    talande ledare eller deltagare-

  301. -så hörde jag mycket engelska.

  302. Jag lärde mig därav när jag kom hem.

  303. "Vad är det där på svenska nu igen?"

  304. Jag satt med mamma i Stegeborg
    och funderade på:

  305. "Vad heter det där ordet på svenska?"

  306. Jag hade under en vecka bara fått det
    på engelska, och visste vad det var-

  307. -och kunde förklara:
    "Det är en frukt som är gul"-

  308. -"med blad som är gröna."
    Jag menade alltså "ananas"-

  309. -men hittade inte det svenska ordet.

  310. Jag hade ju varit en vecka på läger
    och för det mesta bara hört engelska.

  311. Jag fick mer självkänsla och tyckte
    att engelska inte var så tokigt ändå.

  312. Man måste bara lära sig
    att våga prata.

  313. "Tips till lärare."

  314. "Det stavas som det låter"
    har man ofta fått höra.

  315. Jag hoppas att lärare inte säger så,
    för de flesta vet nog om det-

  316. -men vet eleverna om det?

  317. Det är lärarnas uppdrag
    att se till att de vet om det.

  318. Ofta kan jag ju fråga min bänkkompis:
    "Hur stavar jag till det här ordet?"

  319. "Hur stavar jag
    till 'lärare och 'dyslexi'?"

  320. Om svaret blir "det stavas som det
    låter", så vågar jag inte fråga igen.

  321. Jag kan ju inte, för jag hör ju inte
    och jag ser ju inget ord heller.

  322. Så säg inte
    "det stavas som det låter"-

  323. -oavsett om personen har dyslexi
    eller inte. Säg bara hur det stavas-

  324. -eller skriv upp det på ett papper.

  325. Utnyttja Inläsningstjänst.

  326. Att få ett papper framför sig
    med en text som man ska läsa-

  327. -är inte alltid jättekul. Läs då
    högt i stället eller utnyttja ILT.

  328. Ni kan koppla upp det
    till projektorn direkt-

  329. -och få pappret
    uppläst för hela klassen.

  330. Det är lika bra för dem utan dyslexi
    att träna på att lyssna på text.

  331. "Provtid." Vid prov
    har vi ganska mycket rättigheter.

  332. Man ska kunna få använda dator och
    kunna få det uppläst, och så vidare.

  333. Här tänker jag
    att jag ska få längre tid-

  334. -men jag vill också att läraren har
    förberett det här och inte säger-

  335. -att jag inte kan sitta kvar efter.

  336. "Vad gör jag då?"
    - "Det får vi lösa sen."

  337. Jag vill vara mer förberedd
    och att läraren har lagt upp det-

  338. -och säger att jag kan sitta kvar
    lite eller att vi delar upp det.

  339. Att jag gör lite nu och lite sen.

  340. Man ska även få komplettera muntligt,
    eller få göra muntligt direkt.

  341. "Läsning."

  342. Att läsa högt inför klassen är ju
    ingen hit. Inte för mig, i alla fall.

  343. Om jag skulle läsa högt inför klassen
    i femman-sexan, så räknade jag ut:

  344. "Det sitter sex före.
    Jag kommer komma där."

  345. Och så tränar jag bara på det,
    och när det kommer till mig-

  346. -så var det inte det, och jag har
    inte hört på vad de andra har läst.

  347. Att läsa högt inför klassen
    är ganska meningslöst, utan...

  348. Ska man träna läsning, så kan man väl
    göra det själv med en resurs.

  349. Eller sitta med en kompis
    och läsa högt.

  350. Och det här med tystläsning.

  351. "Nu ska ni läsa tyst i en halvtimme."

  352. Jaha. Jag kommer inte att läsa.

  353. Jag kommer att kolla.
    Det kanske finns bilder.

  354. Jag har inte koncentration eller ork
    till att läsa.

  355. Jag kanske läser lite. Jag hade inget
    intresse av att läsa i grundskolan.

  356. I stället låtsades jag läsa.

  357. Jag kollade på kamraten bredvid, och
    alla visste ju att jag läste sakta-

  358. -så jag kollade lite. "Nu bläddrar
    hon. Jag väntar fem sekunder"-

  359. -"sen kan jag bläddra."

  360. Jag bläddrade strax efter nån kompis.
    Läste gjorde jag sällan.

  361. Varför inte bara sätta hörlurar
    på eleven, så att man får träna på-

  362. -att lyssna på texten?

  363. "Tillgängligt material." Allting som
    eleven får ska finnas tillgängligt.

  364. Vad är då tillgängligt?
    I mitt fall: att det finns inläst.

  365. Saknas det på ILT ska läraren läsa,
    eller så ska det finnas inskannat.

  366. På datorn finns det tillgängligt,
    för de flesta datorer har talsyntes.

  367. Är det en pdf, så kan det vara svårt,
    för ibland kan den bli som en bild.

  368. Det här måste läraren ha tänkt på
    lite innan och ha testat om det går.

  369. Läraren kan kanske lyssna på rösten.

  370. Hur kan eleven känna? Hur kan det
    vara att lyssna på den här rösten?

  371. Som sagt, var förberedd
    och se till att det finns material.

  372. Och förbered också eleven.

  373. "Ni ska läsa
    det här kapitlet själva"-

  374. -"så se till att ha det uppe
    och ha det förberett bredvid dig."

  375. "Så när jag säger att vi ska läsa,
    så tar det inte längre tid för dig."

  376. Det ska inte ta längre tid för mig.

  377. Jag ska få upp min telefon,
    ILT och koppla in hörlurarna-

  378. -och då har de andra redan börjat,
    för de behöver ju bara börja läsa.

  379. Så jag måste
    kunna vara förberedd innan.

  380. Då sa nån lärare till mig:

  381. "Jag skulle ju vilja göra det här"-

  382. -"men det finns inte tid
    att förbereda dem hela tiden."

  383. "Jag förstår hur du menar,
    men skulle du kunna"-

  384. -"lägga ut det
    på till exempel nån tjänst"-

  385. -"där alla uppgifter kommer ut?"

  386. På gymnasiet hade vi Inläsnings-
    tjänst. Det finns också Schoolsoft.

  387. "Jo, det kan man ju göra", säger hon.

  388. Man skickar ett meddelande
    till eleven:

  389. "I morgon ska vi läsa
    det här kapitlet."

  390. "Ha hörlurarna
    och Inläsningstjänst uppe"-

  391. -"så att du kan börja lyssna direkt."

  392. Eleven kan ju glömma det nån gång-

  393. -men då har man i alla fall sagt det
    och man lägger lite ansvar på eleven-

  394. -vilket kan vara viktigt
    för eleven själv.

  395. Sen har vi min favoritbild.

  396. "För ett rättvist urval måste alla göra
    samma prov. Klättra upp i trädet, tack."

  397. Vi ser ju att djuren inte har riktigt
    samma förutsättningar att klättra.

  398. Den här bilden brukar jag använda
    när jag har workshops med barn.

  399. Jag går alltså ut i hela klasser
    och har workshop-

  400. -för det ska accepteras
    fler olikheter där.

  401. Jag tar inte ut dyslektikerna. Jag
    vill ha hela klassen, för det är den-

  402. -som gör miljön för varandra.

  403. Einstein: "Alla är genier, men om man
    dömer fisken efter hur den kan klättra"-

  404. -"så kommer den att leva i tron
    att den är dum."

  405. Jag tycker att de här är jätteviktiga
    och man kan inte se dem för mycket.

  406. Lite till det här också-

  407. -så får vi tänka på
    att vi har klasser-

  408. -som är på ungefär 20-30 elever.

  409. Och bland de här eleverna-

  410. -så finns det antagligen
    ett par dyslektiker.

  411. Men betyder det att de,
    och de med nån annan diagnos-

  412. -behöver kompenseras med hjälpmedel?

  413. Kan vi i stället se klassen som olika
    individer som lär sig på olika sätt?

  414. Oavsett om man har en diagnos eller
    inte, så lär man sig på olika sätt.

  415. Alla dyslektiker
    lär sig inte på samma sätt-

  416. -eller alla med adhd.

  417. Vi är olika och vi har svårt och lätt
    för olika saker.

  418. Det behöver man ta med sig
    till klassrummet också. Tack.

  419. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ett färgglatt liv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rebecca Andersson berättar om svårigheter med dyslexi, som bokstavsavkodning, ljudsegmentering, stavning och läsförståelse. Hon berättar om läsning och energinivå men även om styrkor med dyslexi och tips på hjälpmedel och studiestrategier. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Vikten av dyslexiutredningar

Om ett barn visar tecken på eftersläpning och motvilja mot läsning är det hög tid att agera, menar logopeden Elisabet Miske. En noggrann kartläggning och bedömning ska ligga till grund för adekvata åtgärder. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

LegiLexi - ett formativt bedömningsstöd

LegiLexi är ett formativt bedömningsstöd som används av tusentals lågstadielärare. Tillsammans med svenska läsforskare har man utvecklat verktyg som på olika sätt gynnar lågstadieelevers läsutveckling. Sofia Norén, verksamhetschef, presenterar här ett heltäckande kartläggningsverktyg och tillhörande analysportal. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Räknesvårigheter och dyskalkyli

Vad kan skolan göra för att hjälpa elever med stora räknesvårigheter? Och vad kan du som förälder göra för ditt barn när matten inte fungerar? Markus Björnström är logoped och har skrivit boken "Värt att veta om dyskalkyli". Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Appar och teknik vid läs- och skrivsvårigheter

Johanna Kristensson berättar om hur olika digitala verktyg kan fungera som stöd vid läs- och skrivsvårigheter. Varför är språk och läsning så viktigt? Cirka 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället. En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjlighet, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Engelska när man inte vill och kan

Engelska är ett viktigt ämne, och ofta även efterlängtat. För elever med dyslexi och/eller svårigheter med språket kan det bli riktigt besvärligt och några tappar lusten och självförtroendet. Astrid Frylmark, logoped och metodutvecklare, beskriver vad som kan vålla svårigheter vid olika typer av språkliga problem och presenterar förslag på arbetssätt. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Rättsutredningen för nationella proven för dyslektiker

Blir elever med dyslexi diskriminerade på nationella provet? Juristerna Stellan Gärde och Ola Linder berättar om den pågående rättsaktionen mot kommuner och Skolverket för diskriminering av barn med dyslexi i skolan. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Lyckas med allt, trots dyslexi

Daniella Heljeved är författare och föreläsare och ser sin egen dyslexi som en tillgång. Hon vill hjälpa andra genom att berätta om sina erfarenheter och att allt går med rätt inställning och hjälpmedel. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Ett färgglatt liv

Rebecca Andersson berättar om svårigheter med dyslexi, som bokstavsavkodning, ljudsegmentering, stavning och läsförståelse. Hon berättar om läsning och energinivå men även om styrkor med dyslexi och tips på hjälpmedel och studiestrategier. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Strategier när man lever med språkstörning

Simon Sjöholm arbetar som produktspecialist inom it-relaterade hjälpmedel. Här berättar han om hur han klarade skolan med goda betyg trots sin språkstörning. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Aktuella frågor från Dyslexiförbundet

Hur arbetar Dyslexiförbundet och hur når de ut och informerar om verksamheten? Bengt-Erik Johansson, Inger Rålenius, Ester Hedberg och Janet Eltebo svarar på aktuella frågor och ger allmän information om förbundet och dess historia samt exempel på pågående projekt och arbetsmetoder. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Författaren som inte kan stava

En författare måste inte kunna stava, en författare behöver kunna berätta en bra historia på ett riktigt bra sätt, säger Helene Tursten. Hon är deckarförfattare och menar att hon blev författare tack vare sin dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Dyslexi är inte bara läs- och skrivsvårigheter

Anna Fouganthine förklarar några av de underliggande fonologiska funktioner som är nedsatta vid dyslexi och som gör aktiviteter som läsning och skrivning svårt. Avslutningsvis presenteras ett nytt dyslexitest som utvecklats för att identifiera och kartlägga de fonologiska funktionerna hos individer där man misstänker dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Integrering av entreprenörskap

Hur ska man hitta former för integrering av entreprenöriellt lärande, både i samarbete med andra högskolor men också regionalt? Malmö högskola har tillsammans med fyra andra högskolor och Tillväxtverket samarbetat för att integrera entreprenörskap och innovation i högre utbildning. Här samtalar representanter för tre av dessa samarbetspartners. Medverkande: moderator Jens Sjölander, Malmö högskola, Magnus Hoppe, Mälardalens högskola och Linda Johansson, Karolinska Institutet. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss