Titta

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Om UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Föreläsningar från Dysleximässan 2018. Inspelat den 19-20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Dysleximässan 2018 : LegiLexi - ett formativt bedömningsstödDela
  1. Det finns inte ett test i världen
    som lär nån att läsa.

  2. Det är undervisning och övning
    som lär barn att läsa.

  3. Hej allihopa. Sofia Norén heter jag-

  4. -och kommer från en stiftelse
    som heter LegiLexi.

  5. Vi sitter i Stockholm, men jag själv
    är faktiskt född i Kristinehamn.

  6. Vi är
    en icke vinstdrivande stiftelse-

  7. -och vår vision är att alla barn i
    Sverige ska lära sig läsa ordentligt-

  8. -läsa själva med god förståelse,
    innan de lämnar lågstadiet.

  9. Det vill säga innan de slutar
    årskurs tre i den svenska skolan.

  10. Det är vår vision. Och varför
    finns en sån här stiftelse?

  11. Vi finns tack vare Bertil Hult. Det
    är möjligt att ni känner till Bertil.

  12. Han startade på 60-talet
    ett språkreseföretag som heter EF-

  13. -nu ett globalt utbildningsföretag.

  14. Han personligen
    har finansierat stiftelsen LegiLexi.

  15. Så allt vi gör är helt gratis
    för lärare och elever att använda.

  16. Det är hans sätt
    att ge tillbaka till Sverige-

  17. -för han brinner
    för barns rätt att läsa.

  18. Bertil själv,
    och även hans barn, har dyslexi-

  19. -så han vet hur oerhört viktigt
    det är att få rätt stöd i rätt tid.

  20. Tillsammans
    med professor Martin Ingvar-

  21. -tog han initiativ till
    och instiftade LegiLexi 2015.

  22. Sen dess har vi, tillsammans med
    forskare från Karolinska institutet-

  23. -Linnéuniversitetet i Växjö,
    Linköpings universitet, med flera-

  24. -utvecklat en mängd verktyg
    som ni kan använda i skolorna-

  25. -för att fler barn ska lära sig läsa.

  26. Vi som arbetar på stiftelsen
    är bara två-

  27. -så vi har ett nätverk av forskare,
    speciallärare och lärare-

  28. -som hjälper oss att utveckla
    och kvalitetssäkra det vi gör.

  29. Sen har vi en referensgrupp
    med Mats Myrberg-

  30. -Christer Jacobsson, Inger
    Fridolfsson, Ulf Fredriksson m.fl-

  31. -som granskar och agerar bollplank.

  32. Och allt riktar sig
    i första hand till lågstadielärare-

  33. -för det är via lärarna
    vi kan nå alla.

  34. Går vi via föräldrarna når vi dem
    med de mest engagerade föräldrarna-

  35. -men det finns barn vars föräldrar
    inte kan eller vill engagera sig.

  36. Via lärarna tror vi
    att vi kan nå alla.

  37. Dessutom är det så
    att vi inte kan lära nån att läsa.

  38. Jag är ett exempel. Jag är inte
    lärare. Jag är mamma och civilekonom.

  39. Jag har två barn och har inte
    lärt nån av dem att läsa.

  40. Den ena lärde sig helt själv.
    När han var 4 1/2 började han läsa.

  41. Den andra
    har inte lärt sig läsa hemma-

  42. -utan har lärt sig
    den tuffa, långa vägen i skolan.

  43. Hon går i årskurs fyra och
    äntligen har det släppt för henne.

  44. Hon är inte så glad
    att jag jobbar på LegiLexi.

  45. Hon tycker att det är ett himla tjat
    om läsning hemma. Så är det.

  46. Men lågstadielärare - klasslärare,
    specialpedagog eller speciallärare-

  47. -ni är superviktiga,
    ni kan hantverket.

  48. Det är ni som kan göra
    så att våra barn lär sig att läsa.

  49. Då är det ju så att små barn, små
    bekymmer - stora barn stora bekymmer.

  50. Det handlar ju om att ge barnen
    rätt undervisning tidigt.

  51. Att anpassa undervisningen, anpassa
    insatserna så tidigt som möjligt-

  52. -för då är det ingen
    som behöver halka efter.

  53. Tyvärr är det så att merparten
    av det särskilda stödet som sätts in-

  54. -det specialpedagogiska stödet-

  55. -sätts in i årskurs nio.

  56. Då är barnen 15 år gamla.

  57. Det är lite sent. Det hade varit
    mycket bättre att börja tidigare.

  58. Prins Carl Philip och föreläsningen
    innan mig var inne på det.

  59. Ju tidigare vi kan sätta in
    rätt stöd, desto bättre.

  60. Det syns ju också
    i den statistisk som finns.

  61. Staplarna visar de nationella proven
    i svenska i årskurs 3.

  62. Andelen elever
    som blir godkända i läsförståelse.

  63. Och som ni ser är det bara en liten
    andel längst upp på stapeln för 2017-

  64. -det är fem procent av eleverna som
    inte blir godkända i läsförståelse.

  65. En av tjugo. Men det är
    fortfarande mer än en i varje klass-

  66. -som inte blir godkända.

  67. Och då ska man lägga till
    att de nationella proven i svenska-

  68. -anses av forskarna
    vara för genomsläppliga.

  69. Vi missar en del elever
    med läs- och skrivsvårigheter-

  70. -som blir godkända och inte fångas
    upp i de nationella proven.

  71. Men små barn, små bekymmer.
    Om vi hoppar fram till femtonåringar.

  72. Det görs en stor internationell
    mätning vart tredje år-

  73. -i Pisamätningen, där man bland annat
    mäter elevers läsförståelse.

  74. Där har ju Sverige tappat i rankingen
    jämfört med resten av världen-

  75. -men vi hade en liten uppgång
    vid senaste mättillfället 2015.

  76. Vi gick från vår bottennotering,
    där 20%, nästan var fjärde elev-

  77. -inte kunde läsa med egen förståelse,
    till att nu "bara" ha 18 %-

  78. -vilket ju fortfarande är en av fem
    femtonåringar i Sverige i dag-

  79. -som inte
    kan läsa och förstå en text.

  80. Var femte femtonåring.
    Låt den siffran sjunka in.

  81. Det är många
    och det behöver man göra nåt åt.

  82. Då är det ju bra
    att man för in det på agendan.

  83. Politiken gör vad de kan, bland annat
    via läsa-skriva-räkna-garantin.

  84. Allt handlar om att så tidigt som
    möjligt ta reda på elevernas behov-

  85. -och anpassa undervisningen.
    Men problemet, som vi ser ofta-

  86. -är att vi lägger
    oerhört mycket tid och resurser-

  87. -på att testa och kartlägga eleverna.

  88. Inte så mycket
    på att analysera resultaten.

  89. Framförallt,
    när all den här tiden har gått åt-

  90. -finns det inte så mycket kvar
    till att göra mera i klassrummet.

  91. Jag törs säga:

  92. Det finns inte ett test i världen
    som lär nån att läsa.

  93. Det är undervisning och övning
    som lär barn att läsa.

  94. Vi ska inte införa nån testhysteri.
    Det kan kännas bra-

  95. -att säga att man har gjort allt.
    Men vi har ju bara skrapat på ytan.

  96. Om man har gjort allt
    har man jobbat med eleven.

  97. Så vi har tänkt att vi försöker vända
    upp och ner på den här pyramiden-

  98. -så att inte resurserna läggs
    på att testa och kartlägga.

  99. Det går att göra ganska enkelt
    och behöver inte kosta.

  100. Det kan man göra gratis
    tack vare Bertil.

  101. Vi kan dessutom leverera en
    hyfsat bra analys, nu på 2000-talet.

  102. Man behöver inte börja från början
    med några få siffror-

  103. -utan vi kan leverera en ingående
    analys. Jag ska visa hur den ser ut.

  104. Men målsättningen
    är att frigöra tid och resurser-

  105. -och ge insikter och fakta så att
    man kan göra ett ännu bättre arbete.

  106. Mer action i klassrummet,
    eller där undervisningen sker.

  107. I stället
    för att köpa in dyrt material-

  108. -och lägga tid på att genomföra
    en massa olika saker-

  109. -så kan ni göra nåt enkelt och lägga
    fokus där ni gör störst skillnad-

  110. -där ni tillför värde i ekvationen
    med eleverna i klassrummet.

  111. När vi drog i gång
    var vi ute och intervjuade lärare.

  112. Och det lärarna främst ville ha, som
    vi fastnade på och ville utveckla-

  113. -ett heltäckande
    kartläggningsmaterial-

  114. -för att ta reda
    på elevernas läsfärdigheter-

  115. -och vilka styrkor
    och svagheter som finns.

  116. Så att vi både kan lyfta styrkorna
    och självförtroendet-

  117. -men också stärka eleverna
    så att de kommer över sina svagheter.

  118. Sen var det många
    som ville ha ett färdigt program-

  119. -övningar och så vidare
    och det kan vi inte leverera.

  120. Det finns ingen som kan bygga nåt
    "Gör A till Ö så är det klart".

  121. Så enkelt är det inte. Det finns
    ingen quick fix på att lära sig läsa.

  122. Vissa elever kommer till skolan
    och kan redan läsa, som min son.

  123. Andra elever är inte ett dugg
    intresserade av bokstäver eller ljud.

  124. Det är inte ens säkert
    att de kan några bokstäver.

  125. Dem måste vi ju också hjälpa.

  126. Men vi har ändå tagit,
    utifrån den forskning som finns-

  127. -och utifrån speciallärare,
    som vet vad som fungerar på riktigt-

  128. -har vi satt ihop en liten
    övningsdatabas där man kan börja.

  129. Det är inga fancy digitala verktyg
    att sätta i handen på eleverna.

  130. Det är väldigt mycket basic material
    där man jobbar en och en-

  131. -eller jobbar mer i grupper,
    anpassade efter elevernas nivå.

  132. Det viktiga är interaktionen
    mellan er och eleverna.

  133. Man kan inte låta barn lära sig
    helt ensamt hur man lär sig läsa.

  134. De behöver träna med er och få
    feedback när det blir rätt och fel.

  135. Otroligt många lärare efterfrågade-

  136. -mer material kring att själva
    lära sig om barn och läsinlärning.

  137. Det har vi tagit fasta på. Det saknas
    i många lärarutbildningar i dag.

  138. Längre kurser, åtminstone,
    i hur man faktiskt lär barn att läsa.

  139. Med experters hjälp har vi
    satt ihop ett inspirationsbibliotek-

  140. -om alla olika läsfärdigheter.

  141. Men det börjar i hur hjärnan fungerar
    i en artikel av Martin Ingvar.

  142. Det här finns i en bok,
    eftersom artiklarna blev så bra:

  143. "Lära barn att läsa"

  144. Den finns att ladda ner gratis
    på vår hemsida, som e-bok.

  145. Den används numera på flera lärosäten
    i lärarutbildningen-

  146. -vilket ju är oerhört kul, tycker vi.

  147. Sen har vi verktyget jagharläst.se,
    som vi kommer tillbaka till.

  148. När vi såg statistiken
    från vårt första pilotår-

  149. -kunde vi se att nånting händer
    med elevernas läsförmåga-

  150. -under sommarlovet.

  151. Vad tror ni händer?
    Går den upp eller ner?

  152. Ner, det stämmer. Tyvärr är det så
    att de som inte var de starkaste-

  153. -kommer tillbaka och har tappat-

  154. -medan de som var starka läsare
    innan sommarlovet-

  155. -är minst lika starka,
    ibland ännu starkare.

  156. Gapen ökar och ni har ett
    spännande uppdrag redan i augusti-

  157. -att försöka få upp alla i samma
    hastighet, höll jag på att säga.

  158. Vi har utvecklat ett verktyg för att
    försöka täppa till sommarlovstappet.

  159. Det heter jagharläst.se.

  160. Vi tar vår utgångspunkt för boken,
    våra tester och övningar-

  161. -i en modell av läsning som kallas
    för "The Simple View of Reading".

  162. Det är när man bryter ner läsningen
    i dess enklaste form.

  163. Den ser ut som följer.

  164. Läsning, och i det här fallet
    pratar vi om läsning med förståelse-

  165. -består av och är produkten
    av två faktorer:

  166. Avkodning å ena sidan,
    den tekniska delen av läsningen-

  167. -att ta sig från krumelurerna,
    bokstäverna-

  168. -till att ljuda ihop dem
    till ett ord-

  169. -då har vi tekniskt avkodat.

  170. Sen behöver vi språkförståelsen,
    att förstå vad ordet betyder.

  171. Eller ramsan som vi kallar för
    mening. Vad betyder det vi har läst?

  172. Man behöver både det tekniska
    och det innehållsmässiga.

  173. Först när vi har ett värde i båda två
    kan vi prata om egen läsning.

  174. Om vi backar och tittar på Pisa
    eller de nationella proven-

  175. -så är ju det enda de testerna visar-

  176. -att vi inte har ett värde i läsning.

  177. Vi vet inte vad det beror på.
    Vi kan inte säga:

  178. "Nu vet vi precis hur vi
    ska lära våra 15-åringar att läsa."

  179. Då måste vi backa. Beror det
    på en svaghet inom avkodning-

  180. -eller inom språkförståelse? Eller
    både och? Det kan det också vara.

  181. Först när man vet det
    kan man börja anpassa undervisningen-

  182. -eller insatserna, om man så vill.

  183. Vi tycker
    att det fortfarande är lite trubbigt-

  184. -för man kan bryta ner det
    i vad vi kallar "läsfärdigheter".

  185. Inom avkodning måste man behärska
    fonologisk medvetenhet-

  186. -och bokstavskunskap.

  187. De utgör ju nån typ av förkunskaper
    för att ens kunna knäcka koden.

  188. När man har knäckt koden,
    om man är mamma, som jag...

  189. När nån säger
    att "ditt barn har knäckt koden"-

  190. -tror man att de kan läsa
    - så som jag definierar läsning.

  191. Men det kan de ju inte, de har
    förstått den alfabetiska principen.

  192. De har lyckats läsa
    sina första, stapplande ord.

  193. Efter det
    krävs det ju en massa träning-

  194. -för att automatisera sin läsning
    och det är målet inom avkodning.

  195. Att få till
    en helt automatiserad läsning.

  196. När har vi fått det?
    När vi läser utan att tänka på det.

  197. Om ni tänker
    att ni tittar på tv en kväll-

  198. -och det är en repris på UR,
    som är textad på svenska-

  199. -trots att de pratar svenska.

  200. Då läser ni helt omedvetet texten
    som står på textraderna-

  201. -och kommer att reagera
    om den som har skrivit-

  202. -inte har fångat upp
    alla ord som de säger.

  203. Ni registrerar och läser vad de säger
    och ser om det finns en diskrepans.

  204. Ni har automatiserat avkodningen,
    ni tänker inte på det.

  205. Ni bara läser när det finns en text.
    Det gör inte nybörjare.

  206. Som nybörjare går det åt
    jättemycket arbetsminneskapacitet.

  207. Om hjärnans arbetsminneskapacitet
    ägnas till avkodning-

  208. -blir det svårt
    att komplettera med förståelsen.

  209. Det är svårt
    att få ut nåt av texten man läser.

  210. Det kan man känna igen, om man läser
    på kvällen, om man är trött.

  211. Då kan man läsa en hel sida
    och sen tänker man:

  212. "Vad har jag läst för nånting?"

  213. Hjärnan har slappnat av för mycket,
    så man minns inte vad man har läst.

  214. Så är det ofta för våra elever.

  215. De börjar meningen men när de kommer
    till punkt eller slutet av stycket-

  216. -kommer de inte ihåg
    vad det började med.

  217. Så rent tekniskt kan de läsa, men
    språkförståelsen hänger inte med.

  218. Så vi vill automatisera avkodningen.

  219. På språkförståelsesidan, som man
    börjar utveckla väldigt tidigt.

  220. Så fort man föds eller ännu tidigare
    utvecklar man en språkförståelse.

  221. Där är det framförallt ordförrådet
    som är viktigt för läsförståelsen.

  222. Om vi inte har ett rikt ordförråd
    blir det svårt att förstå texter.

  223. Om man inte läser berikar man inte
    sitt ordförråd, tyvärr-

  224. -för nästan hela ordförrådet
    kommer från skrivna texter.

  225. Vi pratar sällan i hela meningar och
    använder ett väldigt fattigt språk.

  226. Det blir mycket rikare
    och nyansrikare i skriven text.

  227. Så ordförrådet är superviktigt och
    det kan man arbeta med i alla ämnen.

  228. Man kan arbeta med det på fritids
    och få barn intresserade av ord.

  229. Ord är jättehäftigt.

  230. I boken finns ett jättebra kapitel
    om ordförråd, som jag rekommenderar.

  231. Sen är språkstrukturen, grammatiken,
    jätteviktigt för förståelsen.

  232. Man kan skriva enkla meningar eller
    invecklade och knepiga meningar.

  233. Det påverkar barnens förståelse.
    Vi ska inte bara ha enkla texter-

  234. -men vi måste anpassa texterna
    utifrån barnens läsförståelse.

  235. Det vi också kikar på i våra tester
    är att barnen har en hörförståelse.

  236. Det vill säga att de förstår texter
    som nån annan läser-

  237. -så att det finns en god förståelse
    om man tar bort läsmomentet.

  238. Det är viktig information
    för er att veta.

  239. Vi kartlägger
    alla de här färdigheterna-

  240. -och tittar på läsflyt, avkodnings-
    hastighet och läsförståelse.

  241. Totalt har vi byggt ihop
    ett färdigt test med nio deltester-

  242. -som kartlägger
    elevernas färdigheter.

  243. Testerna tar för en elev
    ungefär 40 minuter att genomföra.

  244. Man gör det digitalt. För en
    klasslärare är det lite mer tid.

  245. Ni behöver sitta med eleverna en till
    en och genomföra snabbläsningstester.

  246. Gamla H4, som ni kanske känner till,
    som utvecklades på 50-talet.

  247. Vi har också ett nonsensordtest
    som är oerhört viktigt-

  248. -för att säkerställa
    att eleverna avkodar alfabetiskt.

  249. Att de inte läser logografiskt.

  250. Det kan man
    komma långt med under lågstadiet.

  251. Det vill säga att man läser orden
    mer som loggor, som bilder-

  252. -än som ord.

  253. Om ni tänker på texterna
    i lågstadieböcker eller material-

  254. -är det ofta korta,
    vanligt förekommande ord.

  255. Där finns ofta bildstöd till texten.

  256. Och det är inte ovanligt
    att du som lärare har läst texten-

  257. -innan eleverna ska läsa den.

  258. Det finns en överlevnadsstrategi för
    att inte visa att man inte kan läsa.

  259. Att memorera hur orden ser ut och
    koppla det till det man har hört-

  260. -och koppla ihop det med bilderna -
    sen kan man klara sig ganska långt-

  261. -utan att faktiskt kunna läsa.
    Därför har vi ett nonsensordtest.

  262. Det går inte att läsa de orden om man
    inte vet hur man avkodar alfabetiskt.

  263. Och det är en varningsflagga för er,
    att de inte har greppat principen.

  264. Den behöver man
    längre upp i åldrarna-

  265. -för att kunna automatisera
    sin avkodning.

  266. Så för er tar det
    kanske ungefär tre timmar-

  267. -för en fullkomlig kartläggning
    på både klass- och individnivå.

  268. Man kan använda testerna
    tre gånger per läsår.

  269. På hösten, på vintern, på våren.

  270. Oftare
    tycker vi inte att ni ska testa.

  271. Men varför tre gånger? Det är
    vad forskarna har rekommenderat.

  272. Det stödjer ett formativt arbetssätt
    och "Response to Intervention"-

  273. -ett ramverk som ofta lyfts fram
    som ett framgångsrikt sätt-

  274. -att arbeta
    med elevers tidiga läsinlärning.

  275. Man sätter in en intervention och
    mäter och ser om det ger resultat.

  276. Om det inte ger resultat
    måste man anpassa sin undervisning.

  277. Men ger det resultat har
    utvecklingen skett och då ser ni det.

  278. Tre gånger per år
    kan man använda testerna.

  279. Testerna har inte Sara och jag
    utvecklat själva-

  280. -utan de bygger på forskning
    och beprövad erfarenhet.

  281. Jag har nämnt att ett par av testerna
    finns att använda på andra ställen.

  282. Vi har jobbat med forskarteam från
    Linköping och Linnéuniversitetet.

  283. De har hjälpt oss att utveckla
    och kvalitetssäkra testerna.

  284. Det har vi gjort under två läsår med
    två pilotlärargäng och deras elever.

  285. Första året hade vi 80 lärare,
    andra året 150 lärare.

  286. Det här startade höstterminen 2015-

  287. -och pilotverksamheten var färdig
    vårterminen 2017.

  288. Under pilotåren
    har det gjorts en del studier-

  289. -som forskarna har...bedrivit
    forskning på resultaten.

  290. Bland annat
    har vi gjort en effektstudie.

  291. Inte vi, utan forskarna
    i Linköping och Linnéuniversitetet.

  292. En så kallad
    "randomized controlled trial".

  293. Man delar in en testgrupp,
    i det här fallet 80 lärare-

  294. -i olika grupper. En fick tillgång
    till allt material i LegiLexi:

  295. Övningar, artiklar,
    tester och testresultat och analys.

  296. Sen hade vi en grupp
    som bara fick genomföra testerna.

  297. Men de fick inte ens rätta testerna.
    Sen hade vi en grupp däremellan.

  298. Efter ett läsår kunde man se, trots
    att eleverna började på samma nivå-

  299. -drar den gruppen ifrån, som har
    fått tillgång till allt material.

  300. De har lärt sig läsa bättre
    än de andra två grupperna.

  301. Det betyder inte att man inte
    lär sig läsa utan LegiLexi.

  302. Men studien visar att lärarna som
    fick tillgång till allt material-

  303. -lyckades något bättre än de som inte
    fick det. Det är ju oerhört positivt.

  304. Då har man gjort fördjupningsstudier
    för att ta reda på varför.

  305. En lärarstudie
    och en bedömningsstödsstudie.

  306. Där framkommer att lärarna känner
    att de har fått mer kött på benen.

  307. Att de bättre kan organisera under-
    visningen i och utanför klassrummet.

  308. Att de är stärkta i sin roll som
    lärare, vilket är oerhört viktigt.

  309. Och att man helt enkelt
    har fått mer data om sina elever-

  310. -och bättre vet, även om man
    tidigare hade en magkänsla.

  311. Det är lättare att föra diskussioner
    med skolledning-

  312. -med elevhälsoteam,
    med föräldrar och med elever.

  313. Det finns, om man tittar till exempel
    på John Hatties senaste bok...

  314. Han har tagit massvis med studier-

  315. -för att se: Vilka faktorer påverkar
    mest hur vi lär oss att läsa?

  316. Då finns det tre
    som är på topp 3-listan-

  317. -av 140 faktorer,
    eller nåt åt det hållet.

  318. Dels är det elevernas bakgrund, deras
    socioekonomiska och genetiska status.

  319. Den kan ni inte göra nåt åt.
    Den är vad det är.

  320. Men sen är er roll som ledare
    i klassrummet som är tvåa på listan.

  321. Och tredje viktigast är
    om man arbetar med ramverket RTI-

  322. -"Response to Intervention".
    Det är tre saker att tänka på.

  323. Ni kan inte påverka genetiken,
    möjligen genom att byta skola.

  324. Men ni kan påverka resten.

  325. Vi släppte LegiLexi fritt till alla
    lärare i Sverige för ett år sen-

  326. -och sen dess har det spridit sig och
    vi har fått en enormt fin respons.

  327. I går kväll-

  328. -hade vi 8 959 lärare
    uppsignade i vårt verktyg-

  329. -och det ökar med flera hundra lärare
    i veckan, så det är jättehäftigt.

  330. Då är det ju så
    att alla som använder testverktyget-

  331. -som finns på vår hemsida-

  332. -är med och bidrar
    till läsforskningen i Sverige.

  333. All statistik som kommer in, när man
    har tagit bort alla personuppgifter-

  334. -är sånt som forskarna kan titta på
    för att komma med bättre metoder.

  335. Nu tittar man
    på sommarlovstapp i läsningen.

  336. Vilka är drabbade,
    kan vi göra nåt åt det?

  337. Det har genomförts en första
    pilotstudie, som de tittar på.

  338. Det finns ingen svensk forskning där,
    men nu har vi en databas-

  339. -där det är enkelt
    att gå in och titta.

  340. Målet är ju att nå vår vision, att
    fler barn ska lära sig läsa bättre-

  341. -och i slutändan, förhoppningsvis,
    alla barn i Sverige.

  342. Jag ska visa hur det ser ut
    när man har testat sina elever-

  343. -så att ni får ett hum
    om vilka data man får ut.

  344. Först och främst
    har vi nio stycken deltester.

  345. De har allt från 12 rätt
    till 144 rätt som max.

  346. För att få en tydlighet i analysen-

  347. -har vi tagit poängen
    och delat in den i sex olika nivåer.

  348. Det illustreras av
    det här diagrammet. Nivå 1 till 6.

  349. På nivå 1 har man en extremt
    begränsat färdighet inom det området-

  350. -oavsett om det är bokstavskunskap,
    ordförråd eller läsförståelse.

  351. Nivå 6 är hela tiden en överkursnivå.

  352. Men som ni ser har vi ett grönt
    område från nivå 3 och uppåt.

  353. Vi har med hjälp av forskare
    och speciallärare-

  354. -försökt kalibrera resultaten
    så att om man når nivå 3-

  355. -är man där man bör vara
    i slutet av årskurs ett.

  356. I slutet av årskurs ett bör man
    behärska våra tester upp till nivå 3.

  357. Nivå 4 är motsvarande för årskurs 2
    och nivå 5 är målnivån för årskurs 3.

  358. Och blir man grön i LegiLexis system-

  359. -råder det ingen tvekan
    om att man behärskar den färdigheten-

  360. -eller har haft förmånen
    att tjuvkika på nån som gör det.

  361. Det finns alltid en brist i ett
    system. Men det har ju ni koll på.

  362. Vi gör allt vi kan, genom att blanda
    svarsalternativen, och så vidare.

  363. Men vi har ganska tuffa målnivåer.

  364. Det är inga observationsgränser, utan
    är man grön banne mig kan man det.

  365. Det är inte att man kan hälften
    av bokstäverna i ettan, utan alla.

  366. Det finns många tester
    som jobbar med observationsgränser-

  367. -och börjar ni arbeta med våra tester
    tycker ni att vi har höga nivåer-

  368. -som ni inte alls har mött tidigare.
    Vi jobbar med målnivåer.

  369. Hit bör man komma
    för att inte vara i farozonen framåt.

  370. Många andra
    tittar på observationsgränser-

  371. -nån typ av minsta godkänd-nivå.

  372. Det här gapet
    har ju en tendens att öka.

  373. Vi vill
    att alla ska kunna läsa ordentligt-

  374. -och inte nöja oss
    med att komma precis på målsnöret.

  375. Då gäller det
    att man är där och lite till.

  376. Vi har försökt utgå från Lgr11
    och kalibrerar gentemot det.

  377. Men om ni har haft förmånen
    att läsa måldokumentet för skolan-

  378. -så är det inte,
    åtminstone inte när vi läser det-

  379. -klockrent och supertydligt
    vad man förväntas kunna.

  380. Nu säger jag det
    utifrån mitt icke-lärarperspektiv.

  381. Jag tycker
    att det är svårt att avgöra-

  382. -om en elev läser
    på ett någorlunda bra sätt-

  383. -en elevnära text
    för just den eleven.

  384. Det är lite luddiga formuleringar

  385. Vi har utgått ifrån det
    men tittat, med forskarnas hjälp, på:

  386. Vad ska man klara?
    Hur många ord ska man kunna läsa?

  387. Hur långa texter ska man kunna läsa
    för att klara sig efter årskurs tre?

  388. Det läskiga livet
    när man börjar mellanstadiet.

  389. Som mamma kan jag konstatera, när
    mina barn har passerat det gapet.

  390. Man ska byta lärare och kanske skola
    och sen händer det nåt magiskt.

  391. Man förväntas kunna läsa jättelånga
    texter utan nåt som helst bildstöd.

  392. -och manövrera olika textkällor.

  393. Man ska helt plötsligt
    ha blivit källkritisk.

  394. För mig...
    Jag uppfattar det som ett jättekliv.

  395. Det har vi försökt ta hänsyn till,
    så att vi inte ger nån glädjekalkyl.

  396. "Här är det grönt och härligt
    och alla kan allting."

  397. Hos oss är det lite mer krasst.
    Men är det grönt - då är det grönt.

  398. Hur ser då ut
    när man har testat sin klass?

  399. Det första man möts av när man
    loggar in... Så fort de är testade-

  400. -kan man gå in
    och titta på sin klasslista.

  401. Det här är en etta
    som testades förra hösten.

  402. Vi har maskat namnen och skolan,
    men det är riktiga elevdata.

  403. Vi har en sammanställning
    utifrån "The Simple View of Reading":

  404. Avkodning,
    språkförståelse och läsförståelse.

  405. Om ni tittar ser ni att det är mest
    orange i kolumnen för läsförståelse.

  406. Det är inte konstigt.
    Det är höstterminen i ettan.

  407. De flesta kan inte läsa
    och har inte läsförståelse.

  408. Inte för att de saknar
    läsförståelsestrategier.

  409. Det beror oftast på att de är orange
    eller gula-

  410. -inom områdena avkodning
    och/eller språkförståelse.

  411. Ska man arbeta framgångsrikt behöver
    man fånga upp var de behöver hjälp.

  412. Inte på läsförståelsen,
    för de har inte kommit så långt.

  413. Däremot finns det en elev i mitten
    som heter Fred.

  414. Han är grön rakt igenom, på alla
    delar.

  415. Han kan alltså redan läsa
    med mycket god förståelse.

  416. Honom måste ni också fånga upp.
    Annars ägnar han sig-

  417. -åt nåt som Martin Ingvar kallar
    för "anti-pedagogiska aktiviteter".

  418. Det kan störa er och eleverna, men
    man måste utmana de som är starkare.

  419. I vårt verktyg kan ni se både
    styrkor och svagheter på individnivå.

  420. I en tabell kan man se vilka elever
    som har samma typ av behov-

  421. -samma styrkor och svagheter.

  422. Det är svårt att se här,
    men vi kartlägger läsförkunskaper-

  423. -avkodning, ordförråd,
    hörförståelse och läsförståelse.

  424. Jag har ringat in två grupper. En som
    har nivå 5 och 6 på läsförståelse-

  425. -och en grupp längre ner, som ligger
    på nivå 1 och 2 i läsförståelse.

  426. De är vitt skilda i sin förmåga
    att läsa och förstå själva.

  427. Man kan inte ge dem samma uppgift-

  428. -om uppgiften är att ha egen,
    tyst läsning.

  429. Egen läsning gynnar den övre gruppen.
    De klarar av att läsa själva.

  430. Men om den nedre gruppen
    följer med till biblioteket-

  431. -tar de oftast tjocka böcker
    med häftiga omslag-

  432. -eller rejäla faktaböcker. Alltså
    texter som de ännu inte ännu klarar.

  433. Det är jätteviktigt att ni hjälper
    eleverna att välja texter och böcker-

  434. -eller annat som passar deras nivå.

  435. Men nåt som är bra för hela gruppen,
    som ingen kan få för mycket av är...

  436. ...högläsning.

  437. Man kan aldrig läsa för mycket för
    barn, unga vuxna eller kanske vuxna.

  438. Men vi läser för lite högt för dem,
    i alla fall hemma hos mig.

  439. Det här är bara ett axplock.

  440. Sen kan vi kika på elevnivå.
    Det finns massvis med diagram.

  441. Det börjar med en sammanfattning, som
    är samma sak som i klassdiagrammet.

  442. Men man får också
    en individuell rekommendation.

  443. Man får länkar direkt in i övningar
    som kan vara relevanta.

  444. Och länkar
    direkt in i artiklar i boken-

  445. -så att ni kan damma av kunskaperna.

  446. "Hur ska jag nu lära ut
    alfabetisk avkodning?" Till exempel.

  447. Man kan gå in på deltestnivå för att
    se vilka områden som inte fungerar.

  448. I det här fallet, det är kanske inte
    så lätt att se, men från vänster-

  449. -har vi läsförkunskaperna
    och där har eleven nått sin målnivå.

  450. Sen kommer avkodningen och där ser vi
    att eleven har börjat avkoda-

  451. -men inte fått upp
    läshastigheten ännu.

  452. Sen kommer språkförståelsetesterna-

  453. -och där ser vi att eleven har nått
    målet eller lite högre-

  454. Sist är läsförståelsen,
    som ligger jättelågt-

  455. -och det beror ju på
    att eleven läser för långsamt-

  456. -och hinner inte med
    att förstå texterna.

  457. Man kan se hur eleven ligger till
    och här ser vi gult och orange-

  458. -som är avkodningen, som vi lyfter
    fram. Först när den är på plats-

  459. -så kommer läsförståelsen,
    den orange rutan, att gå upp.

  460. Man kan också se hur det ligger till
    i förhållande till klasskamraterna.

  461. Man kan gå in
    på en jättedetaljerad felrapport.

  462. Men vi berättar aldrig för eleven
    om de gör rätt eller fel i testet.

  463. Det gör vi bara i övningsfrågor.

  464. Då får de hålla på tills de får rätt,
    för att de ska förstå principen.

  465. Vi ber er att inte gå in och berätta
    vad som är rätt och fel-

  466. -för vi använder identiska tester
    om och om igen-

  467. -för att få en total transparens,
    överblickbarhet och jämförbarhet.

  468. Om ni inte berättar nåt
    och vi inte berättar nåt-

  469. -kan vi
    ta reda på vad de faktiskt kan.

  470. Vill ni att de ska ha alla rätt
    - gör inte testet.

  471. Test där alla elever blir godkända
    eller når en hög nivå-

  472. -är en "waste of time" höll jag på
    att säga. Eller jag sa det.

  473. Det är slöseri med tid,
    för vad ska ni göra med resultatet-

  474. -mer än
    att klappa er själva på axeln?

  475. Hela tanken
    är att få reda på hur det ser ut-

  476. -och vad man kan göra
    för att bli bättre.

  477. Alla ska kunna bli bättre
    utifrån sina förutsättningar.

  478. Då vill vi ha en spridning
    på eleverna.

  479. Vi vill se vad de kan och inte kan.
    Så berätta inte de rätta svaren.

  480. Det här är eleven jag visade innan-

  481. -som var lite gul, orange och röd...

  482. Förlåt, gul, grön och orange,
    på höstterminen i ettan.

  483. Nu har hon gått ett helt läsår
    och blivit testad flera gånger.

  484. Man kan se att det sker en
    progression i respektive deltest.

  485. Man kan se
    att hon nu är grön rakt igenom.

  486. Hon ligger
    på en avancerad läsförståelsenivå.

  487. Hon har en väldigt fin utveckling,
    även i de absolut svåraste texterna.

  488. Från att inte ha varit helt grön
    i ettan har det gått väldigt bra.

  489. Dock kan man se
    längst ner till höger på sidan-

  490. -fyra staplar i två diagram.
    Det är avkodningshastigheten.

  491. Då har ni höst-,
    vinter-, vår-, höstmätning.

  492. Ser ni vad som händer
    mellan vår och höst?

  493. Vi har en uppåtgående kurva
    som sen flackar ut.

  494. Trots att det är en stark läsare-

  495. -händer ingen utveckling under de tio
    veckorna som vi kallar för sommarlov.

  496. För en elev som inte var så stark
    hade det sannolikt vänt och gått ner.

  497. Sommarlovseffekten och -tappet
    finns tyvärr.

  498. Det är nånting man behöver tänka på.

  499. Vill man gå med i LegiLexi skapar man
    bara ett konto via vår hemsida:

  500. www.legilexi.org

  501. Det är inte svårare än så. Man får
    en del mejl och introduktionsfilmer.

  502. 9 000 andra lärare har klarat av det,
    så jag tror att ni också gör det.

  503. Annars hör ni bara av er
    till mig eller Sara.

  504. Man kan testa eleverna på tre sätt.
    Vi rekommenderar vår testportal.

  505. Det är en webbsida
    som heter test.legilexi.org.

  506. Den är alltid uppdaterad och online
    så inga resultat försvinner.

  507. I den här testportalen
    kan man dela upp testtillfället-

  508. -i tre tydliga delar,
    del A, del B och del C.

  509. Del A utgör de deltester
    som inte kräver nån egen läsning-

  510. -där vi kartlägger
    fonologisk medvetenhet-

  511. -bokstavskunskap,
    ordförråd och hörförståelse.

  512. Det här kan man göra
    redan i förskoleklass-

  513. -och få en kartläggning av deras
    läsförkunskaper och språkförståelse.

  514. Del B är läsförståelse.

  515. Vi rekommenderar att man börjar
    när de kan läsa lite i förkoleklass-

  516. -eller i årskurs 1, då förväntar vi
    oss ju att det ska ske en utveckling.

  517. Man behöver inte kunna läsa,
    det viktiga är att man får försöka-

  518. -och nästa gång ser man
    en utveckling, förhoppningsvis.

  519. Jag har testat hundratals elever
    med LegiLexi och andra testverktyg.

  520. Jag har aldrig träffat en elev som
    inte har tyckt att LegiLexi var kul.

  521. Vi har gjort det med 60 elever
    på höstterminen i förskoleklass.

  522. Efteråt hade vi en återsamling
    och frågade hur det gick.

  523. "Fröken, fröken!"

  524. "Det var det svåraste jag har gjort
    i hela mitt liv"-

  525. -"men jag hade alla rätt."

  526. De uppfattar det som nån typ av spel.

  527. Men det blir aldrig game over,
    de bara levlar upp och får gå vidare.

  528. Och är man då ung
    och har gott självförtroende-

  529. -så uppfattar man det
    som att man bara vinner och är bra.

  530. Sen kanske man förstår med åldern
    att man nog inte har alla rätt.

  531. Men man får aldrig den feedbacken,
    att man känner sig som en förlorare.

  532. Det tycker vi är superpositivt,
    det är nåt bra.

  533. Jag har visat den här redan,
    så jag hoppar vidare-

  534. -till jagharläst.se.

  535. Nu är vi på väg mot ett höstlov
    eller läslov i vecka 44.

  536. Inför alla lov, de lite längre,
    höst, jul, påsk och sommar-

  537. -så gör vi olika läsrelaterade
    utmaningar eller uppgifter på sidan.

  538. Vi tar fram färdigt material för er.

  539. Det har sin utgångspunkt
    i sommarlovstappet i läsning.

  540. Men också
    i att jag själv, som förälder-

  541. -tröttnade ungefär efter första
    gången som vi fick hem ett läsbingo.

  542. Ingen forskning visar
    att barn uppskattar att läsa-

  543. -bara för att man ligger under
    en julgran eller under en matta.

  544. Det tar bort fokus från läsningen.

  545. Man ska fokusera
    på själva aktiviteten att läsa.

  546. Man behöver inte läsa böcker,
    man kan läsa vad som helst.

  547. Vi ville utveckla ett läsbingo 2.0-

  548. -och hittade amerikansk forskning
    på hur man kan göra.

  549. Höstlovsutmaningen går ut på att göra
    nåt läsrelaterat varje dag.

  550. Det bygger på en studie av en
    professor som heter Dave...nånting-

  551. -som vi träffade på dyslexikongressen
    för två år sen.

  552. Han sa
    "låt barnen välja vad de ska läsa"-

  553. -"inte var eller hur de ska läsa",
    så att det blir nåt läsrelaterat.

  554. Vi har 15-20 olika läsutmaningar
    som man kan göra varje dag.

  555. Och vi föräldrar inte kan fuska,
    det gör vi annars med läsbingo.

  556. Vi går in och kryssar
    på söndag kväll.

  557. Jag vet, jag har gjort det själv.

  558. Man vill ju inte att ungen ska se
    dålig ut, då ser ju jag dålig ut.

  559. Föräldrar försöker fuska
    med jagharläst.se också.

  560. Vi hittade en tråd på Instagram.

  561. Varje dag man redovisade vad man
    hade gjort fick man en bokstav.

  562. På söndagen hade man åtta bokstäver,
    vi startade på lördagen.

  563. Man kunde kasta om dem till ett ord.

  564. Föräldrarna fick panik, för de hade
    missat de första fem bokstäverna.

  565. "Är det nån som har bokstäverna?"
    och så kom det en liten tråd.

  566. Sen kom frälsaren, en förälder som
    sa: "Det är lugnt, jag har ordet."

  567. "Ordet är Superman."

  568. Problemet
    var att ordet var "november".

  569. Och vi hade förberett ett material
    hur man kunde jobba med "november".

  570. "Oj, hjälp. Stackars de här barnen."

  571. Men jag tänkte
    att "nu blir föräldrarna avslöjade".

  572. Så taskiga är vi på jagharläst.se.

  573. Till jullovet jobbar vi med gåtor.

  574. En av de bästa förra året hade att
    göra med squishy. Kommer ni ihåg dem?

  575. På påsklovet är det geografi.
    Det är bland det mest uppskattade.

  576. Alla barn kom tillbaka till skolan
    och ville läsa geografi.

  577. De ville lära sig mer om världen.
    Det var jättehäftig feedback.

  578. Här finns boken.

  579. Man kan bara gå in på vår hemsida
    legilexi.org/e-bok och ladda ner den.

  580. Sist men inte minst
    vill jag tipsa om vår Facebooksida-

  581. -där vi lägger upp länkar
    till artiklar eller berättar om lov.

  582. Med det vill jag tacka för mig
    och önska er en fortsatt trevlig dag.

  583. Textning: Stina Hedin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

LegiLexi - ett formativt bedömningsstöd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

LegiLexi är ett formativt bedömningsstöd som används av tusentals lågstadielärare. Tillsammans med svenska läsforskare har man utvecklat verktyg som på olika sätt gynnar lågstadieelevers läsutveckling. Sofia Norén, verksamhetschef, presenterar här ett heltäckande kartläggningsverktyg och tillhörande analysportal. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Vikten av dyslexiutredningar

Om ett barn visar tecken på eftersläpning och motvilja mot läsning är det hög tid att agera, menar logopeden Elisabet Miske. En noggrann kartläggning och bedömning ska ligga till grund för adekvata åtgärder. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

LegiLexi - ett formativt bedömningsstöd

LegiLexi är ett formativt bedömningsstöd som används av tusentals lågstadielärare. Tillsammans med svenska läsforskare har man utvecklat verktyg som på olika sätt gynnar lågstadieelevers läsutveckling. Sofia Norén, verksamhetschef, presenterar här ett heltäckande kartläggningsverktyg och tillhörande analysportal. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Räknesvårigheter och dyskalkyli

Vad kan skolan göra för att hjälpa elever med stora räknesvårigheter? Och vad kan du som förälder göra för ditt barn när matten inte fungerar? Markus Björnström är logoped och har skrivit boken "Värt att veta om dyskalkyli". Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Appar och teknik vid läs- och skrivsvårigheter

Johanna Kristensson berättar om hur olika digitala verktyg kan fungera som stöd vid läs- och skrivsvårigheter. Varför är språk och läsning så viktigt? Cirka 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället. En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjlighet, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Engelska när man inte vill och kan

Engelska är ett viktigt ämne, och ofta även efterlängtat. För elever med dyslexi och/eller svårigheter med språket kan det bli riktigt besvärligt och några tappar lusten och självförtroendet. Astrid Frylmark, logoped och metodutvecklare, beskriver vad som kan vålla svårigheter vid olika typer av språkliga problem och presenterar förslag på arbetssätt. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Rättsutredningen för nationella proven för dyslektiker

Blir elever med dyslexi diskriminerade på nationella provet? Juristerna Stellan Gärde och Ola Linder berättar om den pågående rättsaktionen mot kommuner och Skolverket för diskriminering av barn med dyslexi i skolan. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Lyckas med allt, trots dyslexi

Daniella Heljeved är författare och föreläsare och ser sin egen dyslexi som en tillgång. Hon vill hjälpa andra genom att berätta om sina erfarenheter och att allt går med rätt inställning och hjälpmedel. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Ett färgglatt liv

Rebecca Andersson berättar om svårigheter med dyslexi, som bokstavsavkodning, ljudsegmentering, stavning och läsförståelse. Hon berättar om läsning och energinivå men även om styrkor med dyslexi och tips på hjälpmedel och studiestrategier. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Strategier när man lever med språkstörning

Simon Sjöholm arbetar som produktspecialist inom it-relaterade hjälpmedel. Här berättar han om hur han klarade skolan med goda betyg trots sin språkstörning. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Aktuella frågor från Dyslexiförbundet

Hur arbetar Dyslexiförbundet och hur når de ut och informerar om verksamheten? Bengt-Erik Johansson, Inger Rålenius, Ester Hedberg och Janet Eltebo svarar på aktuella frågor och ger allmän information om förbundet och dess historia samt exempel på pågående projekt och arbetsmetoder. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Författaren som inte kan stava

En författare måste inte kunna stava, en författare behöver kunna berätta en bra historia på ett riktigt bra sätt, säger Helene Tursten. Hon är deckarförfattare och menar att hon blev författare tack vare sin dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Dyslexi är inte bara läs- och skrivsvårigheter

Anna Fouganthine förklarar några av de underliggande fonologiska funktioner som är nedsatta vid dyslexi och som gör aktiviteter som läsning och skrivning svårt. Avslutningsvis presenteras ett nytt dyslexitest som utvecklats för att identifiera och kartlägga de fonologiska funktionerna hos individer där man misstänker dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tre ord om tillit

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Spel

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss