Titta

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Om UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Föreläsningar från Dysleximässan 2018. Inspelat den 19-20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Dysleximässan 2018 : Engelska när man inte vill och kanDela
  1. När det gäller elever som
    håller på att lära sig svenska-

  2. -och andra språk-

  3. -handlar det mycket om
    att inspirera till berättande.

  4. Tack, ni tappra skara som kommer
    så här sent på eftermiddagen.

  5. En lång, spännande dag.

  6. Jag ska prata under rubriken
    engelska när man inte vill och kan.

  7. Det gör jag utifrån erfarenheter som
    logoped, inte som lärare i engelska-

  8. -men efter att ha träffat
    en väldig massa barn genom åren-

  9. -där ett av deras bekymmer
    kring läsning, skrivning och språk-

  10. -är att ämnet engelska
    känns ganska hopplöst.

  11. Jag har haft turen att samarbeta med
    många duktiga lärare som har idéer.

  12. På det viset har jag kunnat
    fördjupa mig i den här problematiken.

  13. Tittar man på världens språk-

  14. -som vi ska lära ut så att våra barn
    kommer lite vidare ut i världen...

  15. Svenska är inte så gångbart.

  16. Det kommer på 96:e plats
    bland världens språk.

  17. Våra 10 miljoner står sig slätt.
    Vi kanske skulle lära dem mandarin.

  18. 848 miljoner talar mandarin.

  19. Spanska 399.
    Och engelska på tredje plats.

  20. Men det har ju en speciell status
    som överbryggar hinder...

  21. Man kan göra sig förstådd och komma
    fram med engelskan i så många länder-

  22. -tillsammans med så många personer.

  23. Det här med att lära ut språk
    är nånting stort och viktigt.

  24. Det konstaterade redan Karl den store
    på 700-talet. Han sa:

  25. "Att ha mer än ett språk
    är att äga en ytterligare själ."

  26. Det var ganska vackert sagt
    av Karl den store, tycker jag.

  27. När man funderar runt engelska,
    att lära ut och lära in engelska-

  28. -blir ganska många olika delar
    av språket aktuella och ska fungera.

  29. Vi har dels att det är annorlunda
    ljud i engelskan. Det fonologiska.

  30. Alla insatta i dyslexiproblematiken
    vet-

  31. -att fonologi och dyslexi
    är nära förknippade områden.

  32. Även grammatiken sticker ut.
    Det handlar om hur man böjer orden-

  33. -och på vilket sätt
    man får kombinera ord.

  34. För att inte tala om ordförrådet.

  35. När vi utvecklar modersmålet, samlar
    vi på oss några tusen ord varje år.

  36. Sen ska vi samla på oss
    några tusen på engelska också.

  37. På ett område finns det inte mycket
    skrivet, men det är desto viktigare.

  38. Det är oskrivna regler
    och samtalsstrukturer-

  39. -där det kan skilja mycket
    mellan länder och traditioner.

  40. T.ex. har vi
    den typiska brittiska artigheten.

  41. Ordet "please" tror jag är mer använt
    till vardags än ordet "tack".

  42. Det finns ytterligare nåt
    på tvären... Jo, först:

  43. Språket går inte i en riktning.

  44. För att lära in ett nytt språk
    måste det vara dubbelriktat.

  45. Man måste både ta emot
    och själv vara aktiv.

  46. Fram och tillbaka.

  47. Sen har vi berättandet.
    Det går på tvären.

  48. Det finns mer forskning
    om hur barns berättande utvecklas-

  49. -än när jag var ung logoped.
    Det är spännande och kul.

  50. För berättandet är det område där vi
    behöver hela språket på en gång.

  51. Annars är det att fundera över om
    ungen har problem med ljud eller ord.

  52. Berättande kräver att vi kan alltihop
    tillräckligt för att bli förstådda.

  53. Det muntliga berättandet
    och det skriftliga berättandet.

  54. När det gäller elever som håller på
    att lära sig svenska och andra språk-

  55. -handlar det om
    att inspirera till berättande.

  56. Att man kanske uttrycker sig
    lite mer mångordigt än annars.

  57. Om man ska beskriva "a jungle"-

  58. -måste man tänka sig in i
    känslan att stå i djungeln.

  59. Hur ser det ut där runt omkring?
    Hur är lukten i en djungel?

  60. Vad hör jag? Och hur kan jag känna
    de här mjuka bladen?

  61. Känner jag fukten?
    Hur föreställer jag mig djungeln?

  62. På det viset kan det bli mer levande
    beskrivet på svenska och på engelska.

  63. Om vi tänker på olika typer av läs-
    och skrivproblem och hur det kan bli-

  64. -är det här en klassisk indelning.

  65. Enligt Gough och Tunmer 1986
    delade man in i de här två skalorna.

  66. Ordavkodning på ena ledden.
    Läsförståelse på den andra.

  67. För läsningen består av
    ordavkodning och läsförståelse.

  68. Sen finns det en tredje parameter:
    Det är lusten och glädjen.

  69. Men den går inte att få in
    på en tvådimensionell bild.

  70. Men vi kan tänka oss ordavkodning som
    stark eller svag, god eller dålig.

  71. Läsförståelsen på samma sätt.

  72. Om vi tänker
    att man är skicklig på att ordavkoda-

  73. -och förstår vad man läser-

  74. -då går det jättebra
    att lära sig engelska också.

  75. Men om ordavkodningen är svag-

  76. -men läs- och hörförståelsen
    är bättre än förväntat...

  77. Om nån läser upp texten
    och man förstår-

  78. -är den äldsta definitionen
    på dyslexi från 1896-

  79. -när dr Morgan beskrev det i ämnets
    första vetenskapliga artikel.

  80. En person med dyslexi hör när nån
    läser högt, inte när man läser själv.

  81. En annan problembild är de som läser
    så att det låter rätt.

  82. Men det blir ingen önskad effekt.
    Man förstår inte texten.

  83. Man kanske kommer språkligt till
    korta i förhållande till textkraven.

  84. Det blir läsförståelseproblem.
    Och de värsta fallen-

  85. -kan ha svårigheter med både
    ordavkodningen och läsförståelsen.

  86. Jag kommer att prata
    om omfattande svårigheter.

  87. T.ex. elever med grav språkstörning.
    Dem kommer jag att prata mest om.

  88. Men lite om de andra också.

  89. Kursplanen kräver att man kan förstå
    och tolka innehållet i texter.

  90. Att formulera sig och kommunicera.
    Att använda språkliga strategier.

  91. Att anpassa språket och reflektera
    över livsvillkor och kultur.

  92. Det är inte måttligt
    vad man ska klara av på engelska.

  93. Tittar man på språkutvecklingen
    och språkstörning som begrepp-

  94. -så är ju det här lite olika...

  95. 100 % av våra elever har nån inne-
    boende förmåga att utveckla språket.

  96. Men av de här 100 %-

  97. -så finns det en ganska stor andel
    som har det lite krångligt.

  98. Då pratar man om språklig sårbarhet.

  99. 20-30 %, beroende på vilket socio-
    kulturellt område det handlar om.

  100. Men det är inte språkstörning som
    diagnos, utan språkliga bekymmer.

  101. Var tionde elev
    i en brittisk undersökning...

  102. Om man intervjuar efter lektionstid,
    säger i alla fall var tionde elev-

  103. -om skoltimmarna där de får
    undervisning på sitt modersmål-

  104. -att det var ord på den här timmen
    som de inte förstod.

  105. Så ordförrådet är en jätteviktig bit.

  106. Av de små som kommer till en logoped
    får 5-7 % diagnosen språkstörning.

  107. Men för 1,5-2 %
    talar man om en grav språkstörning.

  108. Det finns också en rapport från 2016
    som pratar om-

  109. -att de som har det allra knepigast,
    ungefär 10 000 elever i hela Sverige-

  110. -har så stora bekymmer
    med sitt modersmål-

  111. -att anpassningar
    i ett vanligt klassrum inte räcker.

  112. De skulle behöva en annan typ
    av undervisning från grunden.

  113. Då kan man säga att alla behöver
    en insats för att utveckla språket.

  114. Det är klart att de flesta
    behöver ganska lite stimulans.

  115. De som har de största svårigheterna
    behöver väldigt mycket.

  116. Ibland hör man: "Ska vi ha engelska
    för den här eleven?"

  117. "Det kanske vore lika bra
    att slippa."

  118. Så tänker både föräldrar och lärare.

  119. Det tycker varken jag eller de flesta
    som har jobbat mycket med det här.

  120. Det handlar väl om att hitta andra
    sätt att jobba och fundera på hur.

  121. Mindre traditionell undervisning,
    för engelska är en rättighet.

  122. Och har man språkstörning-

  123. -då har man det antingen man har
    ett språk eller flera.

  124. Så flerspråkighet i familjen är inget
    som orsakar en språkstörning.

  125. Det förvärrar den inte. Språkstörning
    har man på språken man håller på med.

  126. Engelska är en rättighet.

  127. Att åtminstone kunna göra sig
    förstådd och säga hej till nån.

  128. Så det tycker jag att man ska ha.

  129. Då tänkte jag berätta om-

  130. -att bygga ett språk på andra sätt
    än traditionell engelskundervisning.

  131. Som ett komplement till
    den traditionella undervisningen.

  132. Det är svårt att veta vilka elever
    som kommer att köra fast.

  133. De elever som har dyslexi
    i form av att de inte knäcker koden-

  134. -hittar man oftast
    före mellanstadiet i bästa fall.

  135. Men språkstörning syns inte alltid
    längre i mellanstadiet.

  136. Eleverna som har det svajigt
    med ordförrådet och grammatiken.

  137. Så det kan vara lite svårt
    att se vilka de är.

  138. Men det som blir svårt på engelskan
    är ju ljuden.

  139. Tänk er hur annorlunda det är
    att skilja på "thing" och "sing".

  140. Att skilja på "where" och "there".

  141. Små, nya ljudskillnader som inte
    finns på svenska. "They" och "day".

  142. När det gäller ordböjningar
    och meningsbyggen...

  143. Man kommer på ramsor.
    "I am", heter det. "Jag är."

  144. "Du är."
    Ja, då heter det plötsligt "you are".

  145. Det har vi ju ingen motsvarighet till
    på svenska.

  146. "He/she/it is." Då säger vi
    fortfarande "han/hon/den/det är".

  147. Där har vi det inte lika krångligt
    som engelskan har det.

  148. Ordförrådet. Ett engelskt lexikon
    kan innehålla upp till 600 000 ord.

  149. Det är ett otroligt ordrikt språk.

  150. Vet ni hur många det är i Svenska
    Akademiens ordlista? Ungefär 125 000.

  151. Så det är en väldigt stor skillnad.

  152. Samtalsreglerna. Jag nämnde
    det här med den engelska artigheten.

  153. Och mycket mer kvar av titulaturen.
    Man kallar varann för mr och mrs.

  154. När det gäller elever som har kört
    fast och tycker: "Det här går inte."

  155. "Jag har tappat självförtroendet.
    Jag förstår inte boken."

  156. "Jag kan inte läsa
    och vill inte prata."

  157. Då kan man försöka göra
    nån typ av omstart.

  158. Ibland gör man en annan timplanering
    i senare delen av mellanstadiet.

  159. I stället för ytterligare ett språk
    kan man få mer svenska och engelska.

  160. Det är bra för de eleverna.

  161. För då kan man få mer tid att göra
    annat än vad man gör i klassrummet.

  162. BDA, British Dyslexia Association-

  163. -har lite förslag på hur man ska göra
    det som jag läst in mig på.

  164. Man får nästan backa och göra det
    nästan som för nybörjare.

  165. Mycket stöd,
    inte en massa läsa och skriva.

  166. På nivå två ska man fortfarande ha
    ganska mycket stöd-

  167. -och inte släppa taget om eleverna
    förrän de börjar utveckla kompetens.

  168. Så hitta otraditionella lektioner-

  169. -där man bygger upp
    det grundläggande ordförrådet.

  170. Repetition är all inlärnings moder.
    Repetera, repetera, repetera.

  171. Hur ska det ske på ett roligt sätt?

  172. Ja, det kan man göra
    genom att spela spel med bilder-

  173. -att ta stöd av bilder,
    kort och sånt-

  174. -så att det blir språkleksverkstad
    och inte läs- och skrivverkstad.

  175. Till exempel "a bike" och "a fox".
    Det var ju inte riktigt samma sak.

  176. De kanske inte hör ihop. Men
    "a bike" igen och en annan "fox".

  177. Spela memory.
    Hitta sätt att kategorisera.

  178. Hur hör... Kan räv och cykel
    höra ihop? Nej, knappast.

  179. Men cykel och cykel
    hör ihop med bilar och andra fordon.

  180. Räven får beblanda sig
    med andra djur i skogen.

  181. Så mycket bilder och mycket bildstöd
    för småord som kan vara besvärliga.

  182. T.ex. lägesprepositionerna.

  183. Bara att ha dem på en remsa på bordet
    gör att man kanske kommer i gång-

  184. -om man ska berätta nånting. Sen kan
    man gå till meningar från nåt kort.

  185. Från ettordssatsen "giraffe"
    till "it's a giraffe".

  186. Sen en beskrivning: "This giraffe is
    tall." Sen, hugg till med nån skröna.

  187. "Yesterday,
    I saw a giraffe in the garage."

  188. Vilket kanske möjligtvis
    kan förvåna nån.

  189. Andra sätt att göra det roligt
    kan vara tärningar.

  190. Det finns
    mängder av berättartärningar.

  191. Det kan vara allt ifrån att slå
    tärningen och säga enstaka ord-

  192. -eller bygga en mening.

  193. Eller kombinera två tärningar.
    Om vi tar klockan. "Alarm clock".

  194. Jag slår en till och får upp "bike".

  195. Hur ska jag kunna kombinera de två
    till en mening? Ja, kanske:

  196. "I have to get up early,
    because my bike isn't working."

  197. Man får hitta på nånting med tid
    och cykel och binda ihop de här.

  198. Ett annat sätt som är bra att göra
    ihop med elever som har kört fast-

  199. -är att utgå ifrån textlösa böcker,
    som det finns allt fler av.

  200. Det ska vara böcker
    där bilden inte är en illustration-

  201. -utan där bilden bär hela budskapet-

  202. -så att man inte behöver några ord
    alls. Man kan turas om att berätta.

  203. Det gäller att man som lärare lägger
    sig precis ovanför elevens nivå.

  204. Då kan man ha till exempel...
    en kort mening, bara fyra ord.

  205. "We are watching tv", till exempel.

  206. Eller så bygger man upp
    lite längre meningar.

  207. "The cat jumps into the sofa.
    Popcorn everywhere."

  208. Och: "We have to clean." Eller:

  209. "We have to clean before mummy
    comes home and finds the popcorn."

  210. Så att man kommer överens om
    på vilken svårighetsgrad man gör det.

  211. Kort, längre och längre.

  212. Men det avgörande för de här eleverna
    är en ömsesidighet.

  213. De behöver ta orden i sin egen mun
    mer än vad man gör i ett klassrum.

  214. Särskilt i ett klassrum där många kan
    mer och man känner: "Jag kan inte."

  215. Så att lagra in nya ord och
    att lagra in sätt att uttrycka sig-

  216. -det kräver att lyssna,
    ta in och själv producera.

  217. I klassrummet
    får man försöka hitta smågrupper.

  218. Man kan berätta för en kompis och
    läsa parallellt i par med en kompis.

  219. Att både höra och göra
    är viktigt för de här eleverna.

  220. Inte bara att höra och läsa, utan att
    verkligen göra. Ta orden i sin mun.

  221. Nöta, nöta och nöta.

  222. En person som har jobbat mycket
    med uttalsträning-

  223. -Olle Kjellin,
    doktor i fonetik och röntgenläkare-

  224. -en ovanlig kombination...

  225. Han säger
    att orden som vi kan uttala-

  226. -är som upptrampade stigar
    i hjärnans gräsmatta.

  227. Ska man lära in nya ljudmönster,
    behöver man trampa många gånger.

  228. Det räcker inte att höra. Vi behöver
    härma och ta det till oss många varv.

  229. Se till att era elever har många
    tillfällen att ta orden i sin mun-

  230. -och vågar satsa.

  231. När jag kollar hur barn talar
    när de är små eller i utredningar...

  232. Spela in dem på mobilen. "Nu tar vi
    det här svåra ordet tre gånger."

  233. "Sen lyssnar vi.
    Vilken gång blev snyggast?"

  234. Lyssna och fira den som är snyggast.
    Bygg på det som funkar.

  235. Om vi nu tittar lite grann också
    på den här andra gruppen...

  236. De som har ordavkodningsproblem,
    men inte så mycket problem med...

  237. Med läs- och hörförståelsen.

  238. Att det bara är trögt
    att tränga in i det nya ljudsystemet-

  239. -som den engelska läsningen innebär.

  240. Då är de vanliga svårigheterna
    den fonologiska bearbetningen-

  241. -som bygger på
    att engelskan är annorlunda.

  242. Det är vanligt att samma elever har-

  243. -ett verbalt korttids-
    eller arbetsminne som är begränsat.

  244. Det gör att det är svårare
    att lära in de nya orden.

  245. Och även problem med lexikal åtkomst.
    Att få fram de ord man faktiskt kan.

  246. Jag är lite fascinerad av ordförråd.

  247. Jag funderar över hur man ska göra
    det roligt att lära ut viktiga ord.

  248. Några elever lär sig nya ord
    på en, två eller fem repetitioner-

  249. -medan andra behöver
    30, 40, 50 repetitioner.

  250. Vilka ord ska vi välja ut
    för att verkligen ge det vi behöver?

  251. Hur ser det ut uppe på hjärnkontoret
    när man ska leta efter ett ord?

  252. Det finns olika felsägningar. Man kan
    gå till rätt hylla och ta fel ord.

  253. Det är en massa hyllor i huvudet
    som man letar efter orden i.

  254. Ibland vet man precis,
    men man får ändå inte tag i ljuden.

  255. Får man höra första ljudet
    så triggas det i gång.

  256. Får man första ljudet, trillar ordet
    fram. För man kan det egentligen.

  257. Det är ett problem som har med den
    fonologiska bearbetningen att göra.

  258. Det är ett annorlunda ljudsystem.

  259. Tittar man närmare på avkodningen-

  260. -så är det
    engelskans brist på transparens-

  261. -som gör det systematiska arbetet med
    ljud och bokstav ännu viktigare.

  262. Vad menar man då? Jo, engelskan är
    ett av de dummaste språken att läsa-

  263. -eftersom det är långt
    mellan bokstäver och ljud.

  264. Ett vanligt lingvistskämt är
    att här står det "fish".

  265. Några av er har kanske sett det.

  266. På det här sättet
    kan man stava ordet "fish".

  267. Nämligen om man tar f-ljudet
    från "enough", där det stavas med gh-

  268. -i-ljudet från "women",
    där det stavas med o-

  269. -och om man tar sje-ljudet
    från "station"-

  270. -så står det "fish",
    fast vi tycker att det står "ghoti".

  271. Så knasigt är engelskan uppbyggd. Så
    det är synd om engelska barn också.

  272. Om man tar jämförande studier
    i olika länder, ser man-

  273. -att i ett transparent språk
    som finska eller italienska-

  274. -där är det är ganska nära
    mellan ljuden och uttalet-

  275. -gör en vuxen person med dyslexi
    förhållandevis färre rena läsfel.

  276. Men dyslexin kommer igen
    som en långsam och mödosam läsning.

  277. Men det blir inte
    ett så stort antal fel.

  278. Medan hos en engelsk vuxen person
    med dyslexi är det det mödosamma-

  279. -men det är också fler läsfel.

  280. Och det beror ju på
    att systemet är så lite transparent.

  281. Man ska nästan vara språkhistoriker
    för att förstå om ordet är keltiskt-

  282. -eller vad det nu har för historisk
    grund, för att kunna uttala ordet.

  283. Andra svårigheter
    som blir annorlunda för våra elever-

  284. -är ju att en del e inte ska höras.

  285. Ordet "cure" stavas med e, men man
    säger inte "kure" eller "sure".

  286. Utan e:t är stumt. Det finns en massa
    ord som slutar med ett stumt e.

  287. Ibland när man ska säga i behöver man
    två bokstäver, som i "tea".

  288. Så det är långt mellan. Engelskan
    har många såna kombinationer.

  289. Svenskan är inte helt schyst heller.

  290. Till exempel: Varför har vi
    ingen bokstav för sje-ljudet?

  291. Eller för tje-ljudet? Tänk vad mycket
    möda och tårar som skulle sparas då.

  292. Även här när det gäller läsningen
    är det mängdträning som gäller.

  293. Det finns
    en hel del bra material framtagna-

  294. -som hjälper elever att nöta
    och ha det ganska roligt under tiden.

  295. Jag ska avsluta den här delen.

  296. Det handlar om att vi måste backa
    till där eleverna befinner sig.

  297. Dem som har de största bekymren-

  298. -måste vi ge tillbaka nyfikenheten
    och glädjen i att lära sig språk.

  299. De som har dyslexi men inte så mycket
    hörförståelsebekymmer...

  300. Där vore det självklara
    att lika tidigt-

  301. -introducera talsyntes
    och stavningsprogram på engelska.

  302. Jag har hört på flera föräldrar här
    att det inte hör till vanligheterna.

  303. Det är upprörande och sorgligt. Tek-
    niken finns. Den kostar inte mycket.

  304. Att använda stavningsprogram är i sig
    ett sätt att träna stavning.

  305. Att få lyssna och följa med i texten
    är ett bra sätt-

  306. -att tränga in i systemen och förstå
    sambanden mellan ljud och bokstäver.

  307. Så fram för mer tekniksupport
    även i ämnet engelska.

  308. Och backa tillbaka så att man ger
    tillbaka nyfikenhet, lust och glädje-

  309. -till de elever som kört fast
    och få med dem på banan-

  310. -så att de vågar, vill
    och kan komma vidare.

  311. Då slutar jag där och tackar för
    att ni ville lyssna.

  312. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Engelska när man inte vill och kan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Engelska är ett viktigt ämne, och ofta även efterlängtat. För elever med dyslexi och/eller svårigheter med språket kan det bli riktigt besvärligt och några tappar lusten och självförtroendet. Astrid Frylmark, logoped och metodutvecklare, beskriver vad som kan vålla svårigheter vid olika typer av språkliga problem och presenterar förslag på arbetssätt. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Vikten av dyslexiutredningar

Om ett barn visar tecken på eftersläpning och motvilja mot läsning är det hög tid att agera, menar logopeden Elisabet Miske. En noggrann kartläggning och bedömning ska ligga till grund för adekvata åtgärder. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

LegiLexi - ett formativt bedömningsstöd

LegiLexi är ett formativt bedömningsstöd som används av tusentals lågstadielärare. Tillsammans med svenska läsforskare har man utvecklat verktyg som på olika sätt gynnar lågstadieelevers läsutveckling. Sofia Norén, verksamhetschef, presenterar här ett heltäckande kartläggningsverktyg och tillhörande analysportal. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Räknesvårigheter och dyskalkyli

Vad kan skolan göra för att hjälpa elever med stora räknesvårigheter? Och vad kan du som förälder göra för ditt barn när matten inte fungerar? Markus Björnström är logoped och har skrivit boken "Värt att veta om dyskalkyli". Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Appar och teknik vid läs- och skrivsvårigheter

Johanna Kristensson berättar om hur olika digitala verktyg kan fungera som stöd vid läs- och skrivsvårigheter. Varför är språk och läsning så viktigt? Cirka 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället. En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjlighet, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Engelska när man inte vill och kan

Engelska är ett viktigt ämne, och ofta även efterlängtat. För elever med dyslexi och/eller svårigheter med språket kan det bli riktigt besvärligt och några tappar lusten och självförtroendet. Astrid Frylmark, logoped och metodutvecklare, beskriver vad som kan vålla svårigheter vid olika typer av språkliga problem och presenterar förslag på arbetssätt. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Rättsutredningen för nationella proven för dyslektiker

Blir elever med dyslexi diskriminerade på nationella provet? Juristerna Stellan Gärde och Ola Linder berättar om den pågående rättsaktionen mot kommuner och Skolverket för diskriminering av barn med dyslexi i skolan. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Lyckas med allt, trots dyslexi

Daniella Heljeved är författare och föreläsare och ser sin egen dyslexi som en tillgång. Hon vill hjälpa andra genom att berätta om sina erfarenheter och att allt går med rätt inställning och hjälpmedel. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Ett färgglatt liv

Rebecca Andersson berättar om svårigheter med dyslexi, som bokstavsavkodning, ljudsegmentering, stavning och läsförståelse. Hon berättar om läsning och energinivå men även om styrkor med dyslexi och tips på hjälpmedel och studiestrategier. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Strategier när man lever med språkstörning

Simon Sjöholm arbetar som produktspecialist inom it-relaterade hjälpmedel. Här berättar han om hur han klarade skolan med goda betyg trots sin språkstörning. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Aktuella frågor från Dyslexiförbundet

Hur arbetar Dyslexiförbundet och hur når de ut och informerar om verksamheten? Bengt-Erik Johansson, Inger Rålenius, Ester Hedberg och Janet Eltebo svarar på aktuella frågor och ger allmän information om förbundet och dess historia samt exempel på pågående projekt och arbetsmetoder. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Författaren som inte kan stava

En författare måste inte kunna stava, en författare behöver kunna berätta en bra historia på ett riktigt bra sätt, säger Helene Tursten. Hon är deckarförfattare och menar att hon blev författare tack vare sin dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Dyslexi är inte bara läs- och skrivsvårigheter

Anna Fouganthine förklarar några av de underliggande fonologiska funktioner som är nedsatta vid dyslexi och som gör aktiviteter som läsning och skrivning svårt. Avslutningsvis presenteras ett nytt dyslexitest som utvecklats för att identifiera och kartlägga de fonologiska funktionerna hos individer där man misstänker dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande

Cecilia Christersson, vikarierande rektor, berättar om Malmö högskola och arbetet för att studenter ska vara rustade för ett livlångt lärande och ett föränderligt samhälle. Vad innebär utmaningsbaserat eller entreprenöriellt lärande? Hon redogör för uppdraget för högre utbildning enligt FN och EU, men också vilken som är Malmö högskolas strategi. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss