Titta

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Om UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Föreläsningar från Dysleximässan 2018. Inspelat den 19-20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Dysleximässan 2018 : Aktuella frågor från DyslexiförbundetDela
  1. Då upplyser jag dem om deras
    rättig- och möjligheter och peppar.

  2. Jag brukar säga: "Jag har haft de här
    samtalen oändligt många gånger."

  3. Hallå, allihop! Välkomna!

  4. Vi tänkte köra ett pass
    om information om Dyslexiförbundet-

  5. -men även lite grann om vad vi gör
    i våra projekt under det här passet.

  6. Jag heter Bengt-Erik, förbunds-
    ordförande för Dyslexiförbundet.

  7. Förbundet bildades 1979-

  8. -utav några som tyckte att de hade
    samma typ utav problematik-

  9. -och ville hitta lösningar på det.

  10. 1979 bildades förbundet. I dag...

  11. Då var det mer utav
    ett kompisförbund.

  12. Man träffades och drack kaffe.

  13. I dag är det
    en brukarorganisation, kan man säga.

  14. Det är vi själva
    som företräder oss själva.

  15. Vi har ingen som företräder oss.
    Vi företräder oss själva-

  16. -när vi pratar med media,
    riksdag, regering och så vidare.

  17. Så vi är inte den typen utav
    föräldraorganisation eller så.

  18. Vi är i dag ungefär
    6 800 medlemmar i hela landet.

  19. Vi har ett femtiotal föreningar
    ute i landet på olika ställen.

  20. Då kan det både vara distrikts-
    avdelningar och lokalavdelningar.

  21. Våra stora frågor som vi jobbar med
    i förbundet är dels skolfrågorna.

  22. Att alla elever ska upptäckas i tid
    och få hjälp, stöd och insatser-

  23. -för att kunna klara utav
    sin skoldag.

  24. Och som ni hörde i går-

  25. -så jobbar vi också
    med nationella proven-

  26. -där våra elever blir fråntagna sina
    hjälpmedel under provsituationen.

  27. Det är två stora frågor som vi jobbar
    med, så att vi får rätsida på det.

  28. Men vi jobbar även
    mot våra medlemmar-

  29. -med medlems- och
    organisationsutbildningar-

  30. -och ger stöd
    till medlemmar och föreningarna-

  31. -för deras olika aktiviteter och så.

  32. Så det är lite kort-

  33. -om hur själva Dyslexiförbundet
    ser ut och organiseras.

  34. Vi har en kongressperiod på tre år.
    Så vart tredje år har vi kongress.

  35. Nu i år har vi förbundsråd. Mellan
    de här perioderna har vi förbundsråd.

  36. I morgon
    kommer vi att ha ett förbundsråd-

  37. -där vi tar lite olika beslut
    inför kongressen-

  38. -och rapporterar
    vad som har hänt under året.

  39. Vart tredje år har vi kongress.
    Då väljs styrelse och valberedning-

  40. -i sin laga ordning när det gäller
    den typen av verksamhet.

  41. Men vi har också ett antal projekt
    som vi tänkte komma in på.

  42. Men jag tänkte också att vi har en
    stor verksamhet i Dyslexiförbundet.

  43. Det är vår rådgivningsverksamhet.
    Man kan ringa och få råd och stöd.

  44. Vi kan även skicka ut Inger t.ex.
    så att hon kan ha föreläsningar.

  45. Jag tänkte släppa in Inger,
    så får hon berätta om sin verksamhet.

  46. -Så.
    -Så. Hej, allihop!

  47. Jag heter alltså Inger Rålenius,
    och jag är rådgivare på Skrivknuten.

  48. Skrivknuten
    är informationsrådgivning-

  49. -som har funnits ända sen 1984.

  50. Skrivknuten får pengar
    direkt från utbildningsdepartementet-

  51. -via Skolverket.

  52. Jag har inte funnits med sen -84,
    men nästan.

  53. Jag har funnits med
    på Dyslexiförbundet sen -93.

  54. Oj, vad gammal jag är!

  55. Det jag gör varje dag
    är att jag pratar i telefon.

  56. En normal arbetsdag på jobbet ringer
    det mellan femton och tjugo samtal.

  57. Flerparten av dem som ringer
    är då föräldrar.

  58. "Hej. Jag har en Pelle." Alla
    heter Pelle. Det blir enklare så.

  59. "Pelle som går i sjuan." För det är
    oftast barn som är lite äldre.

  60. Jag önskar att de säger:
    "Pelle går i första klass."

  61. Men det är ofta barn i sjuan, åttan
    och nian när föräldrarna ringer.

  62. Det är förtvivlade föräldrar.

  63. Då upplyser jag dem om deras
    rättig- och möjligheter och peppar.

  64. Jag brukar säga: Jag har haft
    de samtalen många gånger-

  65. -men det är nästan lika roligt
    varje gång. Efter samtalet säger de:

  66. "Oj, jamen nu vet jag.
    Så här kan vi göra."

  67. Jag säger till alla föräldrar "ring
    igen, du får gärna hänvisa till mig"-

  68. -så att föräldrarna ska känna
    att de inte är ensamma.

  69. Det jag har nu att titta på här
    är vår hemsida.

  70. För dem som inte ringer, och som
    ringer, hänvisar jag till hemsidan.

  71. Vi ser här Dyslexiförbundets hemsida.

  72. Först förbundet, sen om föreningar,
    ungdomar och tidningen.

  73. Här är Skrivknuten. Skrivknuten
    är rådgivningsverksamheten.

  74. Först är det då lite information
    om Skrivknuten. En liten bild på mig.

  75. Här står det mina telefonnummer.

  76. Jag jobbar alltså varje dag
    mellan nio och fem, ungefär.

  77. Alla får ringa. Man behöver inte vara
    medlem i Dyslexiförbundet.

  78. Sen står det lite
    om vad dyslexi och dyskalkyli är.

  79. Jag tänker inte gå igenom allt,
    utan mer visa er.

  80. Det jag får mest frågor om
    är det här.

  81. Skolan. Skolan, skolan, skolan.

  82. "Vilka rättig- och möjligheter
    har jag?"

  83. Jag får väldigt mycket frågor
    om det här.

  84. Om betyg, prov och olika stöd.

  85. Så på vår hemsida kan du
    hitta svar på väldigt många frågor.

  86. Men många vill ringa och prata
    personligen.

  87. Men sen också så träffar ju jag
    ungdomar och föräldrar.

  88. Så finns man i Stockholmsområdet
    och Mälardalen-

  89. -och man kan ta sig till Sundbyberg
    är man välkommen på ett samtal.

  90. Det kostar ingenting.
    Jag kommer även ut i landet.

  91. T.ex. till en skola eller om ABF
    eller ett bibliotek har information.

  92. Jag kommer gärna ut i landet
    och håller föreläsningar.

  93. Så all form av råd, stöd och peppning
    gör jag.

  94. Det känns lika roligt varje dag-

  95. -att känna att det går
    att göra skillnad.

  96. Det största bekymret för föräldrarna
    är okunskap och förtvivlan.

  97. I skolan finns det också tyvärr
    en okunskap.

  98. Men jag kanske kan ge dem lite hopp,
    inspiration och kunskap.

  99. Med det kan de hjälpa sina barn.

  100. Så ring mig, be vänner och bekanta
    med bekymmer att finna Skrivknuten.

  101. Hör av er! Tack!

  102. Tack för det, Inger!
    - Då tänkte jag också-

  103. -att vi skulle berätta lite och
    informera om projekten som vi har.

  104. Pågående projekt i dag.

  105. Ni har också här nere på plan tre
    information om de här projekten.

  106. Men jag tänkte att Ester skulle få
    prata om Begriplig text-projektet.

  107. Det ska jag göra. Begriplig text
    är ett treårigt Arvsfondsprojekt.

  108. Flera organisationer
    står bakom projektet.

  109. Dyslexiförbundet, Afasiförbundet
    Autism- & Aspbergerförbundet och FUB-

  110. -som är för barn, unga och vuxna
    med utvecklingsstörning.

  111. Vi är många deltagare i projektet.
    De är alltså många som bidrar.

  112. Vi samlar ihop kunskap och informa-
    tion om vad som gör text begriplig.

  113. Vad gör en text lättläst? Vad ställer
    till problem när man läser en text?

  114. Och det som gör oss unika är-

  115. -att vi pratar med personerna
    som har egna kognitiva svårigheter.

  116. De berättar för oss
    vad som är bra och dåligt för dem.

  117. Och vi...
    Den här bilden är med alla partners.

  118. Vi jobbar också med Språkrådet och
    Myndigheten för tillgängliga medier.

  119. Vi är ute och träffar människor.
    Vi har varit på individuella besök.

  120. Vi har mellan femton och tjugo
    personer som vi träffat flera gånger-

  121. -och suttit och diskuterat t.ex. vad
    i en artikel som gör den lättläst.

  122. Här är vi på en skola i Örebro. En
    klass för elever med språkstörning.

  123. Vi börjar med att bläddra i tidningar
    och titta hur texterna ser ut.

  124. En annan del utav det vi gör...

  125. Vi har haft mellan femton och tjugo
    som har varit med hela tiden.

  126. Sen har vi nog närmare 100 personer
    som vi träffat åtminstone en gång-

  127. -och pratat
    om vad som är bra för dem.

  128. Så det är många som vi har träffat,
    men vi bedriver inte forskning.

  129. Utan det vi gör är
    att samla in kunskapen.

  130. Förutom att vi pratar
    har vi en ögonrörelsekamera.

  131. Kanske några utav er har testat
    vår ögonrörelsekamera här nere.

  132. Är det nån som har varit där?
    Det är jättespännande.

  133. Det tycker alla
    som varit med i projektet också-

  134. -och fått testa och visa
    sitt läsmönster.

  135. Jag ska visa en film som vi har
    som ligger på vår hemsida.

  136. Vi ska se om vi kan köra i gång den.

  137. Här kommer Sara. Hon ska läsa
    med en ögonrörelsekamera.

  138. Blicken följer orden.
    Det går bra. Hon läser snabbt.

  139. Nu ska Inger läsa.

  140. Blicken hoppar hit och dit.
    Det går långsamt att läsa.

  141. Vad gör egentligen en text
    lätt att läsa?

  142. Vad behöver lässvaga grupper?

  143. Det tar vi reda på
    i projektet Begriplig text.

  144. Följ vårt arbete
    på vår hemsida begripligtext.se.

  145. Filmerna är en jättebra utgångspunkt
    i samtal om lättläst och svårläst.

  146. Det är en ögonöppnare för många.

  147. Man inser "är det så krångligt för
    mig" om man också ser en annan text.

  148. Det är också bra att ta med
    till skolan och visa för en lärare.

  149. Så vi tänker att vi ska göra-

  150. -ytterligare en film, som man kan
    visa upp i skolan för lärarna.

  151. Men vad säger våra deltagare?
    Vi har fått in...

  152. Vi har nitton faktorer
    som våra deltagare har ringat in-

  153. -för att göra en text begriplig.
    Några saker som de har sagt-

  154. -är att när man får en text är
    det viktigaste det första intrycket.

  155. Om du får en text
    som är jättekompakt-

  156. -har litet typsnitt och ingen luft,
    då väljer många att lägga undan den.

  157. Och det kan ändå vara så att texten
    är skriven på ett bra språk.

  158. Men formgivningen är hopplöst svår.

  159. Så de här texterna lägger många undan
    för att de känns omöjliga att läsa.

  160. Några faktorer som är bra
    är att texten är luftig.

  161. Mellanrum mellan styckena,
    breda marginaler.

  162. Bra typsnitt. Stora typsnitt, helst.

  163. Många vill
    att texten ska vara ganska kort-

  164. -så att man inte behöver läsa länge
    för att komma till det man ska göra.

  165. Vi har i projektet tittat
    på informations- och nyhetstexter.

  166. I början
    skulle vi ta med skönlitteratur-

  167. -men vi insåg
    att det var för svårt att mäta.

  168. Skönlitteratur handlar mer
    om en upplevelse.

  169. Nyhets- och informationstext
    måste man förstå.

  170. Om Benke och jag ska köpa en begagnad
    bil och får ett informationsblad-

  171. -är det viktigt att du förstår
    informationen på samma sätt som jag-

  172. -så att vi är på samma nivå där.

  173. Andra saker som många tycker
    är viktiga är punktlistor.

  174. Sammanfattningsrutor
    brukar folk tycka är jättebra.

  175. Det vi samlar in visar vi bl.a.
    på vår hemsida begripligtext.se.

  176. Där finns bl.a. en mängd bloggar
    som folk skriver åt oss.

  177. Det är en guldgruva. Tycker man
    att det är spännande, läs bloggarna.

  178. De går också att få upplästa.

  179. Vi har också samlat de olika...

  180. Läsarna har vi gjort som nån slags
    läsartyper eller exempelläsare.

  181. De här exempelläsarna har vi
    presenterat i ett kompendium.

  182. Här finns det sex läsartyper-

  183. -där det står om... Det är
    inga riktiga personer som är här.

  184. Men vi har sammanfattat hur det kan
    vara att ha lässvårigheter-

  185. -i olika personor, som forskarna
    kallar det för. Olika exempelläsare.

  186. De finns i det här kompendiet.
    Det går att ladda ner från hemsidan.

  187. För att samla in mer information
    finns det en webbenkät på hemsidan.

  188. Svara på den. Man väljer hela tiden
    mellan två olika alternativ-

  189. -om vad man tycker är viktigast
    för att göra en text lätt att läsa.

  190. Vår deltagare Max är medlem
    i Autism- & Aspbergerförbundet.

  191. Han berättar på ett bra sätt
    om vad projektet går ut på.

  192. Vi tittar på filmen.

  193. -Vad heter du?
    -Max Bullerjahn.

  194. Varför är du med på workshopen i dag?

  195. Jag har blivit inbjuden av Begriplig
    text. Jag har gjort tester åt dem-

  196. -för att jag vill förändra texter
    till det bättre.

  197. Okej. Vad kommer du mest ihåg
    från Begriplig text-projektet?

  198. De här testerna vi gjorde, och att
    man alltid fick mat när man kom dit-

  199. -och lite allmänt så där. Att man
    fick sitta och läsa tidningar.

  200. Sen hade vi den där ögonkameran
    så att man blev...filmad.

  201. Man skulle läsa text på datorn.
    Sen såg den var man hade fastnat.

  202. Vad man tyckte var intressant
    som man hade läst en gång till.

  203. -Vad tycker du om projektet?
    -Väldigt bra.

  204. Projektet är
    ett väldigt bra och viktigt projekt.

  205. Så. Det är Max.

  206. Han är en utav de tjugo deltagarna.

  207. Har nån frågor om projektet,
    finns vi där nere-

  208. -eller så kan ni söka upp mig också.
    Tack så mycket!

  209. Tack så mycket!

  210. Tack, Ester! - Då ska jag se om jag
    kan avsluta den här på nåt vis.

  211. Så. Och så ska jag gå dit.

  212. Och så ska vi öppna...

  213. ...den, och så ska vi gå dit.

  214. Så! Då har vi ett annat projekt:
    Orden på jobbet.

  215. Där jobbar bl.a. Janet
    som projektledare.

  216. Jag tänkte att hon skulle
    berätta lite om det projektet.

  217. Jag jobbar i Orden på jobbet-

  218. -som handlar om läs-, skriv-
    och räknesvårigheter i arbetslivet.

  219. Vi kör i gång först
    med en utav våra tre filmer.

  220. De tre filmer som finns hittills-

  221. -är utgångspunkt
    för de tre fackförbunden i projektet.

  222. Men vi kör den från IF Metall nu,
    så får ni en liten start.

  223. Mina chefer vet om det.
    Det har jag varit tydlig med.

  224. De ser heller inget problem.
    De förklarar: "Det är en bagatell."

  225. "Det är inte det, utan arbetet,
    som vi är intresserade utav."

  226. Jag skriver en hel del mejl. Jag
    skickar dem som jag har skrivit dem.

  227. Jag känner inte
    att det är mitt problem.

  228. Då får de väl höra av sig
    om de inte klarar av att läsa det.

  229. Se inte dyslexin som ett hinder.
    Följ dina drömmar.

  230. Det finns inga stopp
    om du inte sätter stopp själv.

  231. Du måste följa dina drömmar.
    Jag ser ingen annan lösning på det.

  232. Följ drömmarna. För det är bara
    du själv som sätter stoppen.

  233. Det finns inget yrke
    som man ska undvika.

  234. Jag hoppas att vi har ett klimat
    där man kan berätta om sina problem.

  235. Känn aldrig tvekan att prata
    med din fackliga företrädare.

  236. Vi är till för att hjälpa
    alla medlemmar.

  237. Det är precis det vi vill göra:
    Känna möjligheten.

  238. Vi vill att alla ska hålla fast vid
    sin jobbdröm.

  239. De tre fackförbund som finns med-

  240. -är Transport,
    IF Metall och Kommunal.

  241. De har varit jättebra dörröppnare
    för oss ut i arbetslivet-

  242. -till att vara ute och föreläsa
    och prata med fackets representanter.

  243. Vi har också... Jag ska också nämna
    vår referensgrupp.

  244. Barbro Moberg från Kommunal,
    Annette Lack från IF Metall-

  245. -och Dag Leander och Jonas Persson
    från Transportarbetareförbundet.

  246. I projektet har vi också ambassadörer
    som sprider vår kunskap och...

  247. Ja... Kunskap och inspiration
    och berättar om sina erfarenheter.

  248. Vi har tretton ambassadörer i dag.

  249. Här är några på bild på vår hemsida.

  250. Det saknas några där.
    Vi har några här i salen.

  251. De finns från Boden till Helsingborg.
    De kan också komma ut till er-

  252. -och prata och informera om sina
    erfarenheter och sprida kunskapen-

  253. -om hur det är att ha dyslexi
    och dyskalkyli i arbetslivet.

  254. Vi vill fånga in kunskap för att
    få fram den bästa arbetsplatsen-

  255. -för personer
    med läs- och skrivsvårigheter.

  256. Så vi kartlägger...

  257. ...hur mycket man läser och håller på
    med siffror i arbetslivet.

  258. Hur fungerar det
    för personer med de svårigheterna?

  259. Vi vill fokusera på möjligheter.

  260. Det är grunden för projektet.

  261. Och hittills är vi inne på
    det tredje och sista året.

  262. Det är
    ett Arvsfondsfinansierat projekt.

  263. Vi är inne i sluttampen. Vi har
    en analys, där en del är gjord.

  264. Det pågår del två.
    Det ska tas fram en handlingsplan.

  265. Vi har upptäckt
    i den första analysen-

  266. -att det finns mycket kunskap
    hos oss som kan.

  267. Men ute i arbetslivet saknas det.
    Det är ett stort kunskapsglapp.

  268. Det behöver vi fylla
    med massor av kunskap.

  269. För vi har kunskap, alla vi
    som sitter här och kan jättemycket.

  270. Men inom företagsvärlden
    och de fackliga organisationerna-

  271. -behöver man fylla på med
    den kunskapen. Det är vi till för.

  272. Det är en lucka däremellan.

  273. Hittills har vi inte mött nåt
    motstånd från företagen eller facken.

  274. Utan alla vill ha mer kunskap.
    Men vi måste komma ut mer.

  275. Där har vi våra ambassadörer,
    som fyller en jätteviktig roll-

  276. -och kan vara inspirationspersoner.
    Så det är jätteviktigt.

  277. Det är ett treårigt Arvsfondsprojekt
    inne på sluttampen.

  278. Det slutar i maj nästa år.

  279. Vi har tre filmer. Allting finns
    på webbplatsen ordenpajobbet.se.

  280. Vi kommer gärna ut och pratar
    om det här och föreläser.

  281. Ni får gärna kontakta mig. Ni har
    alla ambassadörers kontaktuppgifter-

  282. -som gärna sprider information.
    Vi har ju också...

  283. Jättemånga utav våra ambassadörer
    kan allting med appar och program.

  284. Så hör av er så finns det hjälp
    att få. Alla har sina tips.

  285. Vi kan säga att det som kommit fram
    i den kartläggning som är gjord-

  286. -det är ju att...

  287. Vi har upptäckt att kunskapsbristen
    som finns ute i arbetslivet är ju...

  288. Det finns... När man har gått igenom
    skolan finns det ganska okej...stöd.

  289. Men i arbetslivet tappas det.

  290. Du kanske har ett hjälpmedel i
    skolan. Men det tillhör skolvärlden.

  291. Så när man slutar i skolan
    får man inte hjälpmedlet med sig.

  292. Så det blir att man har sina egna
    grejer med i jobbsituationen.

  293. Du har din egen telefon
    och egen surfplatta.

  294. För många utav dem som har läs- och
    skrivsvårigheter är problemlösare.

  295. Så man har sin egen taktik
    till att få jobbet gjort.

  296. Men vi har också upptäckt i den här
    kartläggningen och i filmen-

  297. -att inom många yrken
    så räcker inte tiden till.

  298. Exempelvis inom Kommunal
    framkom det vid filmningen-

  299. -att man ofta ska föra en dagjournal
    över sin arbetsdag.

  300. Då hinner man inte med. Den tiden
    är utmätt. Kanske en kvart om dagen.

  301. Då hinner man inte med under sin
    kvart att dokumentera sin arbetsdag.

  302. Det finns inget systematiskt sätt
    för hur man ska skriva in sin text.

  303. Det finns inga synonymer
    och ingen stavningshjälp.

  304. Du kan inte prata in din text.
    Du ska skriva.

  305. Då har det upptäckts att man bjuder
    sin arbetsgivare på tid varje dag-

  306. -för att man inte hinner med
    att dokumentera sin arbetsdag.

  307. Så det här är jätteviktigt
    att vi fångar upp.

  308. Det är också en arbetsmiljöfråga
    att få hjälp och stöd.

  309. Men som sagt:
    Vi finns, vi vill sprida kunskap.

  310. Vi kommer gärna ut och besöker er.

  311. Vi håller på med en fjärde film.
    Vi har filmat här i dag och i går.

  312. Ni kanske har fastnat nånstans.
    Vi vill fokusera på möjligheten.

  313. Vi vill se vad som kommer att komma.

  314. Vi måste lyfta frågan, helt enkelt.

  315. Undrar ni nånting?
    Har ni några frågor?

  316. -Nähä.
    -Då kan jag tillägga...

  317. ...att i projektet har också de tre
    fackförbund som vi har jobbat med...

  318. De har också upptäckt själva:

  319. "Hur gör vi vår information
    och våra utbildningsmaterial?"

  320. Där är det oftast stenciler
    eller långa, krångliga texter.

  321. Det har varit
    en ögonöppnare för fackförbunden-

  322. -vilket har varit väldigt intressant
    att ta del utav.

  323. Och utifrån de här resultaten utifrån
    djupintervjuer, filmningar och så-

  324. -ser vi ett behov.

  325. Det var det som Janet pratade om.

  326. Det finns lite kunskap
    ute bland företagen.

  327. Men ofta finns inte kunskapen.
    De anställda själva får säga:

  328. "Jag behöver stöd."

  329. Då gör man
    nån form utav ad hoc-lösning.

  330. Så utifrån det satte vi oss ner
    och funderade på-

  331. -hur vi ska göra för att hjälpa
    företagen att lyfta de här frågorna.

  332. Det fanns möjlighet att söka pengar
    på PTS, Post- och telestyrelsen-

  333. -för att jobba mot arbetsmarknaden.
    Då fick vi pengar ifrån PTS-

  334. -för att titta på
    nånting som vi då kallade för-

  335. -Dyslexirond på arbetsplatser.

  336. Det vi vill göra är att öka kunskapen
    ute hos företagen...

  337. ...när det gäller stöd, råd,
    hur man går till väga och så vidare-

  338. -med Arbetsförmedlingen,
    Försäkringskassan o.s.v.

  339. Så där tittar vi på att kunna göra-

  340. -en typ utav digital dyslexirond.

  341. Det projektet är i sin linda.

  342. Men det handlar också om att åka ut
    till företagen och informera dem-

  343. -och jobba med konsultbitar och sånt-

  344. -för att få upp de här frågorna
    på agendan.

  345. Är det nån som har nån fråga?

  346. Nej. Då tackar vi så jättemycket
    för ert intresse. Tack!

  347. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Aktuella frågor från Dyslexiförbundet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur arbetar Dyslexiförbundet och hur når de ut och informerar om verksamheten? Bengt-Erik Johansson, Inger Rålenius, Ester Hedberg och Janet Eltebo svarar på aktuella frågor och ger allmän information om förbundet och dess historia samt exempel på pågående projekt och arbetsmetoder. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Dyslexi, Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Vikten av dyslexiutredningar

Om ett barn visar tecken på eftersläpning och motvilja mot läsning är det hög tid att agera, menar logopeden Elisabet Miske. En noggrann kartläggning och bedömning ska ligga till grund för adekvata åtgärder. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

LegiLexi - ett formativt bedömningsstöd

LegiLexi är ett formativt bedömningsstöd som används av tusentals lågstadielärare. Tillsammans med svenska läsforskare har man utvecklat verktyg som på olika sätt gynnar lågstadieelevers läsutveckling. Sofia Norén, verksamhetschef, presenterar här ett heltäckande kartläggningsverktyg och tillhörande analysportal. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Räknesvårigheter och dyskalkyli

Vad kan skolan göra för att hjälpa elever med stora räknesvårigheter? Och vad kan du som förälder göra för ditt barn när matten inte fungerar? Markus Björnström är logoped och har skrivit boken "Värt att veta om dyskalkyli". Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Appar och teknik vid läs- och skrivsvårigheter

Johanna Kristensson berättar om hur olika digitala verktyg kan fungera som stöd vid läs- och skrivsvårigheter. Varför är språk och läsning så viktigt? Cirka 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället. En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjlighet, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Engelska när man inte vill och kan

Engelska är ett viktigt ämne, och ofta även efterlängtat. För elever med dyslexi och/eller svårigheter med språket kan det bli riktigt besvärligt och några tappar lusten och självförtroendet. Astrid Frylmark, logoped och metodutvecklare, beskriver vad som kan vålla svårigheter vid olika typer av språkliga problem och presenterar förslag på arbetssätt. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Rättsutredningen för nationella proven för dyslektiker

Blir elever med dyslexi diskriminerade på nationella provet? Juristerna Stellan Gärde och Ola Linder berättar om den pågående rättsaktionen mot kommuner och Skolverket för diskriminering av barn med dyslexi i skolan. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Lyckas med allt, trots dyslexi

Daniella Heljeved är författare och föreläsare och ser sin egen dyslexi som en tillgång. Hon vill hjälpa andra genom att berätta om sina erfarenheter och att allt går med rätt inställning och hjälpmedel. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Ett färgglatt liv

Rebecca Andersson berättar om svårigheter med dyslexi, som bokstavsavkodning, ljudsegmentering, stavning och läsförståelse. Hon berättar om läsning och energinivå men även om styrkor med dyslexi och tips på hjälpmedel och studiestrategier. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Strategier när man lever med språkstörning

Simon Sjöholm arbetar som produktspecialist inom it-relaterade hjälpmedel. Här berättar han om hur han klarade skolan med goda betyg trots sin språkstörning. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Aktuella frågor från Dyslexiförbundet

Hur arbetar Dyslexiförbundet och hur når de ut och informerar om verksamheten? Bengt-Erik Johansson, Inger Rålenius, Ester Hedberg och Janet Eltebo svarar på aktuella frågor och ger allmän information om förbundet och dess historia samt exempel på pågående projekt och arbetsmetoder. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Författaren som inte kan stava

En författare måste inte kunna stava, en författare behöver kunna berätta en bra historia på ett riktigt bra sätt, säger Helene Tursten. Hon är deckarförfattare och menar att hon blev författare tack vare sin dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Dyslexi är inte bara läs- och skrivsvårigheter

Anna Fouganthine förklarar några av de underliggande fonologiska funktioner som är nedsatta vid dyslexi och som gör aktiviteter som läsning och skrivning svårt. Avslutningsvis presenteras ett nytt dyslexitest som utvecklats för att identifiera och kartlägga de fonologiska funktionerna hos individer där man misstänker dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Sexuella övergrepp i förskolan - så påverkas personal och föräldrar

Hur tar man emot besked om att sexuella övergrepp skett mot barn i förskolan? Cecilia Kjellgren och Christina Carlsson forskar inom socialt arbete på Linnéuniversitetet och presenterar en fallstudie om föräldrars och personals reaktioner från en kommun där övergrepp skett i 30 förskolor. De berättar om den typiske pedofilen, om grooming och vilket stöd man som anhörig kan ge. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss