Titta

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Om UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Föreläsningar från Dysleximässan 2018. Inspelat den 19-20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Dysleximässan 2018 : Vikten av dyslexiutredningarDela
  1. Vad är det här med läsning?
    Att läsa fint, att stanna vid punkt?

  2. Att läsa snabbt och få en överblick?
    Att förstå vad man läser?

  3. Jag jobbar på landstinget i Värmland.
    Jag är logoped.

  4. Jag har också jobbat
    inom den kommunala skolhälsovården-

  5. -och jobbar för ett företag med
    utbildningar för logopeder och andra-

  6. -med utredningar
    om språk och läs och skriv.

  7. Så min tårtbit inom logopedin
    är väldigt, väldigt smal.

  8. Men jag kan rätt mycket
    om läs och skriv efter alla år.

  9. Om vi ska prata om läs- och skriv-
    svårigheter, måste vi landa det i-

  10. -vad läsning är.

  11. Att läsa fint, att stanna vid punkt?

  12. Att läsa snabbt och få en överblick?
    Att förstå vad man läser?

  13. För det är ju
    det yttersta målet med all läsning.

  14. Jag får frågor från barn ibland:
    "Ska jag läsa fint eller förstå?"

  15. Då tänker jag:
    "Vad håller de på med?"

  16. Så ibland kan avkodningen gå sin väg
    och förståelsen en annan.

  17. Så ska det inte vara. De ska vara
    intrasslade för att det ska funka.

  18. Läsning är ganska mystiskt.
    Det är en överautomatiserad historia.

  19. Ni kan inte låta bli att se
    vad det står där.

  20. I de flesta fall ser man bara
    vad det står.

  21. Många barn säger: "Mina kompisar ser
    vad det står. Jag måste läsa."

  22. Det är precis så. Det har inte blivit
    en överautomatiserad historia-

  23. -som inte kräver nån mental energi
    eller en inre kompensation-

  24. -utan där man bara ser vad det står.

  25. Sen kan man försöka att se
    vad det står. Det här är iriska.

  26. Men symboler har ju ett universellt
    värde. Vi kan fatta: "Gå inte in."

  27. Man kan också få fram budskapet
    tydligt, även om det inte är perfekt.

  28. Nu måste jag bläddra lite här.

  29. En del barn, som tur är de flesta,
    glider från talet in i läsningen.

  30. Det här är min lilla kompis Viktor.

  31. Viktor är
    en riktigt, riktigt klurig kille.

  32. Väldigt språkligt duktig. Tidig.
    En tidig kille. Jättenyfiken.

  33. En dag när hans mamma kom hem
    låg den här lappen på bordet.

  34. Det är två heltidsarbetande föräldrar
    med tre små barn.

  35. De hade inte riktigt koll. "Viktor,
    vad står det? Kan du skriva?"

  36. "Ja, det där sa pappa
    när lillebror hade bajsat på sig."

  37. Sånt gillar vi. Sånt gillar vi.

  38. Så är det för de flesta barn: Att
    läsningen smyger sig på och landar.

  39. Men så har vi de här som kämpar.

  40. Den här kämpar inte.
    Hon älskar att skriva.

  41. Jag vet inte om det framgår på bilden
    att hon låtsasskriver.

  42. Att man vet hur man gör.
    Så det var inga problem för henne.

  43. Ni ser: Hon är rustad
    med en rejäl påse med pennor också.

  44. Men andra får kämpa mycket.

  45. Här är en liten pojke i årskurs tre.

  46. Första ordet är "hema".
    Dubbelteckning.

  47. "Klat". Supradental. "Rt".

  48. "Skur".
    Där ska det faktiskt stå "tjur".

  49. Sen kommer det här med ljudsystemet.
    Det fonologiska.

  50. Det kommer in i ordet "snövlinor".
    Det ska stå "snöflingor".

  51. Han missar ng-ljudet.
    Det får man göra i trean.

  52. Men han förväxlar v och f.
    Det är värre. Det är dyslexi.

  53. "Tyker". Dubbelteckning.
    "Berj". Ljudenligt stavat.

  54. Och sen på slutet
    klipper han "citroner".

  55. Det klarade han.
    Och på slutet "kölejon".

  56. "Jag vet att det ska vara nåt
    krångligt med sje. Det kan vara k."

  57. Med lite god vilja kan man läsa det
    alldeles utmärkt.

  58. Sen håller läsningen på
    att förändras mycket.

  59. Vi läser digitalt på plattor,
    på telefoner och på datorn.

  60. Våra hjärnor är över huvud taget inte
    designade för att läsa.

  61. Det finns ingen naturkraft
    som säger att vi ska kunna läsa.

  62. Vi använder våra stenåldershjärnors
    gamla...kretsar, virar ihop dem-

  63. -och så kan vi göra en ny aktivitet
    som heter läsning.

  64. Men...
    Så egentligen är det inte konstigt-

  65. -att vissa har extremt svårt för
    att läsa, för det här är ett påhitt.

  66. Nu forskar man på digital läsning.

  67. För man tror
    att det ser ut på andra sätt.

  68. Att man hoppar och inte bläddrar
    ordentligt och läser ner en sida.

  69. Utan det blir
    en annan typ av läsande.

  70. Det är väldigt intressant forskning
    som bedrivs runt det här nu.

  71. För det är ju så att läsning inte är
    det som det var när vi gick i skolan.

  72. Men skolan är ju i mångt och mycket
    som när vi gick i skolan.

  73. Det finns nya metoder och så-

  74. -men det finns ju basala saker som
    man måste jobba med i läsinlärningen.

  75. Och det kommer man liksom inte
    riktigt undan.

  76. Nu kommer vi till min favoritgrej.

  77. Så där. Den ska ni lära er i dag.
    "Ja...!"

  78. Nej. Men det är en principskiss
    över hur läsning går till.

  79. Utanför den här rutan
    finns det alla möjliga faktorer.

  80. Ärftlighet, miljö, språktypologier
    och koncentrationssvårigheter.

  81. Men det här är avkodningsprocessen.

  82. Det är inget om att läsa fint eller
    stanna vid punkt, utan om avkodning.

  83. Ha en bokstav,
    veta vilket ljud det blir-

  84. -koka ihop bokstäverna,
    syntetisera och få fram ett ljud.

  85. Den här modellen finns i boken
    "Dyslexi" av Høien och Lundberg.

  86. Om ni inte tänker läsa nån annan bok
    om dyslexi, läs den.

  87. Det är källan till kunskap.

  88. I alla fall
    är den här modellen väldigt bra.

  89. Prinsen pratade om
    att presentera resultatet.

  90. Den här modellen använder jag
    när jag presenterar resultatet.

  91. De bygger lego: Ritningar. De bygger
    Kinderäggsleksaker: Ritningar.

  92. De har sett när mamma och pappa
    baxar med soffor: Ritningar.

  93. Så modeller och ritningar är bra.
    Grafik är starkt.

  94. Och jag lägger fram ett papper
    och pekar var läsprocessen går fel.

  95. Det har ju inget med mig att göra då.

  96. Och så är det väldigt starkt
    att man talar om:

  97. "Det här är gjort av professorer."

  98. "Är en professor intresserad
    av läsning och läsfel?"

  99. Det tar en stund innan det landar,
    men det "dignifierar" svårigheterna.

  100. Det här är nåt som är värt intresse.
    Nu går jag igenom modellen med er.

  101. Jag brukar börja med: "Vi har
    ett skrivet ord. Det är bara påhitt."

  102. "Va?" säger barnen. "Det är påhitt.
    Araberna skriver från andra hållet."

  103. "Japanerna skriver med bilder,
    och vi har det latinska alfabetet."

  104. "Det är bara nåt som människor har
    bestämt. Det är ingen naturlag."

  105. "Att gå brukar man göra
    när man är ett."

  106. "Prata: Första året, ett ord.
    Två år, två ord."

  107. "Men att läsa är bara påhitt."
    "Jaha..."

  108. "Och det finns länder där de inte har
    nåt skriftspråk." "Var då?"

  109. Om läsning är ett påhitt
    och vi är eniga om det-

  110. -att det är en social konvention,
    en social överenskommelse-

  111. -då måste läs- och skrivsvårigheter
    också vara humbug.

  112. Men vi är fast i det sociala
    kontraktet att vi läser och skriver.

  113. Jag tycker att det är roligt
    att rucka lite på rätt och fel.

  114. Man kan se på det
    på ett mer filosofiskt sätt.

  115. I alla fall har vi ett skrivet ord.

  116. Då gör man som så
    att man tittar på det skrivna ordet-

  117. -gör en analys med sina ögon,
    man kollar vilka bokstäver som ingår-

  118. -och sen kommer det en vaktmästare
    eller en vakt.

  119. Den indelningsprocess som känner igen
    större bitar, som "skj" som sje-ljud.

  120. Den kan känna igen "ning".
    Den kan känna igen hela ord.

  121. Den här vaktmästaren pilar upp
    och kollar på ordet-

  122. -och springer till förrådet.
    "Bil stod det."

  123. Och så en sväng förbi det semantiska,
    det betydelsemässiga-

  124. -och så läser han ut "bil". "Fine".

  125. Nu står det "abrovink".
    "Vad är det för ett konstigt ord?"

  126. "Jag ser att det är bokstäver,
    men det finns inte med här."

  127. Då är den vägen stängd. Man får då
    koppla om bokstäverna till ljud.

  128. Och så får man hålla det
    i korttidsminnet-

  129. -och så får man fösa ihop det.
    Den här musen är lite vildsint.

  130. "Ar..." "Abr..." "Abr..."

  131. "Abr..." "Abrovink" läser man av,
    för det finns ingen semantik.

  132. Skulle det vara ett annat ord...
    Vi säger att det stod "deras"...

  133. Då läser man lite grann så här:
    "Derras. Drass."

  134. Sen ramlar pengen ner. "'Deras' var
    det ju." Och så läser man av det.

  135. De flesta barn tycker
    att det är lättare att läsa tyst.

  136. Då slipper man
    artikulationskomponenten.

  137. Men en del barn tycker om att läsa
    halvhögt. Då stödjer de sig själva.

  138. Sen är det en alldeles speciell
    företeelse med den här vakten.

  139. Eller vaktmästaren.

  140. Så. Han är lite skallrig. Ibland är
    han uppe och tittar på "melon".

  141. Och så springer han ner i förrådet
    och så slänger han ut "miljon".

  142. Felläsningar är i regel
    väldigt nära målordet.

  143. Man läser inte "krusbär" när det står
    "melon", utan "miljon" och "mellan".

  144. Att barn slarvar när de läser
    tycker jag illa om att höra.

  145. Att barn med lässvårigheter slarvar
    tycker jag väldigt illa om att höra.

  146. För inga tar i så mycket som de.
    Så det är inte slarv.

  147. Det är en lite lynnig vaktmästare
    som inte alltid är på topp.

  148. Men slarv? Nej.
    Visst finns det slarviga barn.

  149. Men barn med lässvårigheter
    slarvar inte.

  150. Vi ska inte polarisera mellan dyslexi
    och "bara" läs- och skrivsvårigheter.

  151. Jag kommer strax till den särskilda
    sortens läs- och skrivsvårigheter-

  152. -som vi benämner dyslexi. Sen kan man
    få tillfälliga lässvårigheter.

  153. Man ska skynda sig på en färja
    i Istanbul.

  154. Man skulle till Kadiköy
    och kom till Karaköy.

  155. Och den känsla som jag fick i magen-

  156. -när färjan svängde babord
    när den borde ha svängt styrbord...

  157. Då var jag nästan gråtfärdig.
    Och det redde sig ju.

  158. Men jag hade läst fel,
    vilket ledde till en konsekvens.

  159. Jag vet inte hur det är
    att ha dyslexi, men gråten var nära-

  160. -för jag visste inte om vi skulle
    ta oss till den europeiska sidan.

  161. Nåväl, "bara" läs- och
    skrivsvårigheter är inte bara.

  162. Alla med läs- och skrivsvårigheter
    är besvärade av dem.

  163. Vi vet att en stor andel medborgare
    i Sverige-

  164. -har en läskompetens
    som svarar mot årskurs sex.

  165. Man har alltså jättesvårt
    med juridiska dokument-

  166. -formulär och ansökningar.
    Det kan vara hur svårt som helst.

  167. I skolan... Jag ska inte kritisera
    skolan. Det gör vi inte i dag.

  168. Men man vet redan-

  169. -att som det ser ut nu blir 25 %
    av våra barn inte gymnasiebehöriga.

  170. Det har man accepterat på nåt sätt.

  171. Men det beror på vad skolan
    har för mål. Man skulle ju kunna...

  172. När jag gick i skolan, kunde man gå
    ut med 1,2 om man var på lektionerna.

  173. 25 %, om ni tillåter det ordet,
    svinn är inte okej.

  174. Och läs och skriv är grunden
    till allt när det gäller inlärning.

  175. Det är inte finare att ha dyslexi
    än andra läs- och skrivsvårigheter.

  176. Men det är lättare
    att definiera dyslexi.

  177. Den definition som vi lutar oss på
    är från Høien och Lundberg.

  178. De säger att dyslexi beror på
    fonologiska svårigheter.

  179. Det behöver inte höras i pratet.

  180. Svårigheter att uppnå
    automatisk avkodning vid läsning.

  181. Problemen består ofta.
    De växer inte bort.

  182. Man kan träna upp det. Det är lurigt
    att man kan bli en ganska god läsare.

  183. Men man drar ju
    så oerhört mycket mer energi.

  184. Så det kostar betydligt mer
    än för många andra.

  185. Stavningssvårigheter finns ofta kvar
    i äldre åldrar.

  186. Men stavning kommer långt ner
    på priolistan-

  187. -i och med att vi har ordbehandling
    och tal-till-text.

  188. Johanna Kristensson
    kommer att prata om kompensation.

  189. Att man kan kompensera,
    och man kan träna.

  190. Det är en avvägning.
    Man kan träna sönder barn.

  191. Sätt in kompensation tidigt
    innan de har hunnit misslyckas.

  192. Det finns...
    Jag tror inte att det är reklam.

  193. Det finns tal-till-text-verktyg
    där man pratar till datorn-

  194. -och datorn skriver det man säger.

  195. Låt dem börja med det-

  196. -i stället för att spreta, krångla
    och ha sina finmotoriska svårigheter.

  197. För det gäller att skapa
    ett vattentätt skott-

  198. -mellan läsningen och inlärningen.
    Det måste man skapa tidigt.

  199. Tidiga insatser.

  200. Varför ska man reda ut, då? Ja...
    Det finns många aspekter i det.

  201. Det finns plus och minus.

  202. Jag tänker så här på individnivå:

  203. Nåt av det viktigaste
    för att göra en utredning är-

  204. -att man kan förklara det här
    för barnet, spräcka bubblan...

  205. ...och släppa ut trollen i solen
    så att de spricker.

  206. "Nej, du är faktiskt
    allergisk mot bokstäver." "Va?"

  207. "En larvig grej
    som att vända på b och d"-

  208. -"är bara
    en onödig komplikation i tillvaron."

  209. Jag tycker att det är så oerhört
    viktigt hur man landar budskapet.

  210. För... Jag har varit med på barri-
    kaderna när det var damp-debatten.

  211. "Man ska inte göra utredningar
    på barn. Det är stigmatiserande."

  212. Ni som jobbar med lågstadiebarn:
    I åk 1 efter två veckor vet alla-

  213. -att Mattias är längst fram
    i matteboken-

  214. -medan lata Bengt
    inte har kommit långt.

  215. Det finns en solklar rangordning
    redan mycket tidigt.

  216. Då hjälper det inte om vi pedagoger
    säger: "Du är duktig."

  217. För det ser ju jag varje dag att jag
    inte är. Alla andra är duktigare.

  218. Jag är för att...
    Barnen stigmatiserar sig själva.

  219. Den förklaring de hittar till svårig-
    heter är: "Jag är dum i huvudet."

  220. Ja. Och det kommer tidigt.
    Så ska vi inte ha det.

  221. Jag var redan inne på
    skuldavlastning.

  222. Man kan inte säga: "Jag har dyslexi,
    så jag behöver inte." Tvärtom.

  223. Skolan kan säga
    att det är onödigt med utredning.

  224. Barn har rätt till "tidsenliga
    verktyg", står det till och med.

  225. Barn har rätt till hjälp
    utan formell diagnos.

  226. Men jag tror ändå att för att
    sätta... Vi kommer till nästa rad.

  227. Vi måste göra en utredning så att vi
    får till ett adekvat åtgärdstänkande.

  228. Det är lätt att fokusera på
    läs och skriv, för det sticker ut.

  229. Jag har sett barn som har fått
    talträning år ut och år in-

  230. -och inte gått framåt, för personen
    hade en funktionsvariation-

  231. -som gjorde att den
    inte brydde sig om hur den pratade.

  232. "Jag vet ju vad jag säger.
    Om andra förstår mig eller ej är..."

  233. Det är helt fel åtgärder.

  234. Det kan vara svårt...
    Man tar en hel del tid från ett barn.

  235. Men det är insparad tid genom en god
    utredning som ger adekvata åtgärder.

  236. Sen är det så...
    Prinsen kanske kan ändra på det.

  237. Värmland är logopedglesast i Sverige.
    Tyvärr.

  238. Det är svårt.
    Vi har väntetider på 1,5-2 år.

  239. Det är ett väldigt märkligt faktum.
    Men det beror bl.a. på vårdgarantin.

  240. Vissa grupper är garanterade
    att få komma inom en viss tid.

  241. En fyraåring med beskedliga uttalsfel
    får komma inom tre månader.

  242. En suicidalbenägen tolvåring som inte
    vill gå till skolan kan få vänta.

  243. Vi prioriterar oss...

  244. Ja, vad säger vi?
    Vi prioriterar oss...vimmelkantiga.

  245. Men vi... Politiska beslut ligger i
    botten att man har si och så mycket.

  246. Men det är sorgligt
    att Värmland är logopedglesast.

  247. Vi har 30 mil till Dalagränsen
    som ungarna ska åka ner hit.

  248. Halland, som är logopedtätast,
    är ett pyttelitet landskap.

  249. Då fick jag sagt detta också.
    Men det är jätteviktigt.

  250. Man ska också göra en utredning så
    att det blir en realistisk prognos.

  251. "Du är bra på det här, det här
    och det här. Men läsningen... Nja."

  252. Och jag tycker...
    Vi hade en mamma som sa så här:

  253. "En dag i somras vaknade jag och
    tänkte: 'Det här går ju inte över.'"

  254. "Sen vände allting för mig." För hon
    hade tänkt: "Det kommer att gå över."

  255. Men det blir inte så.
    Det går framåt, men väldigt långsamt.

  256. Med en god utredning kan man säga:
    "Det kommer att ta tid."

  257. "Det är blod, svett och tårar.
    Men härda ut. Det blir bättre."

  258. Det är realistiskt. En del tror
    att efter en utredning kan man läsa.

  259. De säger ofta:
    "Jag ska lära mig att läsa."

  260. "Nja, vi ska titta på hur du ska
    kunna lära dig att läsa bättre."

  261. Och man säger: "En dyslexidiagnos
    är en självuppfyllande profetia."

  262. Men att man säger att det är dyslexi
    innebär inte att det är stopp.

  263. Utan det är en förklaring till varför
    det är mödosamt. Två skilda saker.

  264. När ska man utföra en utredning?
    Så tidigt som möjligt.

  265. Dyslexi är ju en retroaktiv diagnos.

  266. Man måste ha gått bet
    innan man kan få den.

  267. Men så behöver det inte vara. Jag
    uppmanar alla i skolan och föräldrar:

  268. Dra i nödbromsen så fort ni ser
    att det här inte går som förväntat.

  269. För att... Med ordet "försening"
    lovar man att man kommer i kapp.

  270. Men strular läsinlärningen,
    ta tag i det från början.

  271. Om barnet inte tycker om att läsa,
    vad är det som gör det?

  272. Vad är det som händer?
    Varför tar läsningen emot?

  273. Och man säger: "Matten går bra.
    Han kommer sig med läsningen med."

  274. Fel tänk. Varför skulle läsningen
    gå sämre än matten?

  275. Förutsättningarna för en positiv
    läsutveckling kommer jag till.

  276. Och så har vi
    riskfaktorer och friskfaktorer.

  277. Riskfaktorer är ärftlighet.
    Det vet vi.

  278. "Morbror Bengt,
    han var precis likadan."

  279. Det finns en riskfaktor till: Om man
    har en sen tal- och språkutveckling.

  280. Och riskfaktorer för andra neuro-
    psykiatriska funktionsvariationer.

  281. Friskfaktorer kan vara
    en väldigt aktiv familj-

  282. -eller syskon som hjälper till.
    Det kan finnas många friskfaktorer.

  283. Men det gäller ju att hitta en balans
    mellan risk- och friskfaktorer.

  284. Vi vet inte vilka barn
    som löper risk för att få en...

  285. Vilka tal- och språkförsenade barn
    som riskerar att få läsproblematik.

  286. Därför ger vi en broschyr till alla
    föräldrar som kommer till oss-

  287. -talar om hur tal och läsning
    hänger ihop och hur man bör tänka.

  288. Det har fungerat bra, tycker vi.
    Det känns ändå att...

  289. Då har vi försökt att vara proaktiva
    och informera om det vi vet.

  290. Det är som att säga till föräldrar
    att borsta tänderna på sina barn.

  291. "Han var talförsenad,
    då måste vi titta på läsningen."

  292. Inte nöja sig med att han nog är sen
    på läsning och göra en utredning-

  293. -som ger samma fel i läsningen
    som han hade i prat. Det är inte bra.

  294. Tre faktorer förutsäger läsutveckling
    före formell läsinlärning.

  295. Det är bokstavskännedom.
    Det har alla studier visat.

  296. Det är forskarna väldigt överens om.

  297. Fonologisk medvetenhet. Att förstå
    att "mus" börjar på "m", inte nosen.

  298. Hur snabb ens ordmobilisering är.
    Hur fort man plockar upp sina ord.

  299. Det här är ett speciellt kapitel
    för dem som plus sin dyslexi-

  300. -har åtkomstsvårigheter. Man kan
    orden, men det tar tid att hitta dem.

  301. Man kan säga flodhäst
    i stället för noshörning.

  302. Man kan blanda ihop redovisning och
    sammanfattning till "redofattning".

  303. Att ha en snabb ordmobilisering...

  304. De här tre faktorerna förutsäger
    en gynnsam läsutveckling.

  305. Man kan testa det
    innan barnen har börjat läsa.

  306. Vem ska utreda? Det är en evig fråga.
    Socialstyrelsen säger så här:

  307. "Den kan utreda som tycker sig ha
    kompetens." "Ja, det tycker jag."

  308. Det blir lite luddigt. Sen
    beror det också på mottagarens krav.

  309. Försäkringskassan tar inte intyg från
    logopeder. De tar intyg från doktorn.

  310. Transportstyrelsen kräver för
    körkort... Där kan pedagoger skriva.

  311. Det är lite olika. Sen finns det
    lokala överenskommelser.

  312. I en kommun får specialpedagoger säga
    läs- och skrivsvårigheter-

  313. -men de får inte andas ordet dyslexi.
    Det får logopeder och psykologer.

  314. Det finns lokala överenskommelser som
    inte har med verkligheten att göra.

  315. Det kom en SBU-rapport för några år
    sen om dyslexi hos barn och ungdomar-

  316. -där man tittade på testbatterier
    och träningsmaterial.

  317. Men det finns inte... Det finns
    framskrivet vad man ska titta på-

  318. -men inte exakt vilka test eller hur.
    Det är väldigt luddigt.

  319. Det ställer till med bekymmer.

  320. Det enda som man var riktigt klar
    över i den här SBU-rapporten var-

  321. -att det som lönar sig att träna
    är kopplingen ljud-bokstav.

  322. Det vet man med all säkerhet
    att det funkar.

  323. Och det måste man ju kunna.
    Men Socialstyrelsen säger också-

  324. -att den som anser sig ha kompetens
    att utreda kan göra det-

  325. -men den måste också ha kunskap om
    differentialdiagnostik.

  326. Det betyder
    att det finns nåt annat också.

  327. En del har enbart dyslexi, men
    väldigt många har nåt annat också.

  328. Man kanske har adhd. 50 %
    av dem som har adhd har dyslexi.

  329. Man kanske har drag
    från autismområdet.

  330. Man kanske har en språkstörning.

  331. Man vet inte om det är orsak-verkan
    eller otur.

  332. Komorbiditet heter det. Samsjuklighet
    låter trist. Det är inga sjukdomar.

  333. Samförekomst är ett bra ord. "Är det
    otur att jag har detta och detta?"

  334. Nja, det finns nog nån gemensam
    komponent. Det handlar om hjärnan.

  335. Vi pratar om neuropsykiatriska
    funktionsnedsättningar.

  336. Funktionsvariationer är ett bra ord.
    Man har inte dyslexi under fotbollen.

  337. Det är rött kort.

  338. Det finns ett begrepp som man jobbar
    mycket med nu: Essence.

  339. Professor Gillberg vid Göteborgs
    universitet har myntat det begreppet.

  340. Det står för
    "early symptomatic syndromes"-

  341. -"eliciting neurodevelopmental
    clinical examinations".

  342. Det här är ett sätt
    att foga samman...

  343. Man ska inte stå i kö på en logoped
    där och en NP-utredning där o.s.v.

  344. Man ska ha ett mer samlat tänkande.
    Det kommer tillbaka till åtgärder.

  345. För är det adhd i framkanten, måste
    vi lägga till rätta för adhd:n först.

  346. Det handlar om att veta mer
    för att kunna lägga till rätta.

  347. Hur ska en utredning genomföras, då?
    Nåt viktigt är bakgrundshistorien.

  348. Hur personerna svarar på insatser,
    t.ex.

  349. Man kan använda
    standardiserade tester.

  350. Nåt som man som logoped blir...

  351. Nåt som triggar oss logopeder
    är muntligt jämfört med skriftligt.

  352. Man ser
    att det här är en jätteverbal person-

  353. -och så skriver... Det blir
    en skillnad i personens kompetens.

  354. Det ser vi väldigt ofta.

  355. Då blir det också en läkande historia
    i utredningen. "Jag är den här."

  356. "Jag är min muntliga person.
    Jag är inte min skriftliga person."

  357. Samförekomst. Finns det
    nån Essence-kompis med i bilden här?

  358. Pedagogiska observationer. Hur funkar
    barnet i skolan? Och så åtgärder.

  359. För er som träffar små barn-

  360. -är boken "God läsutveckling"
    helt fenomenal.

  361. I den finns till exempel
    - jag får visa det här för Ingvar-

  362. -ett schema där barnet, föräldern och
    läraren kan skatta läsutvecklingen.

  363. Då kan man jämföra. Det är kanske
    inte så dåligt som barnet tror.

  364. Ibland ser man: "Vi måste göra nåt."
    Det här är en fantastiskt fin bok.

  365. Och här är boken som heter "Dyslexi"
    av professorerna Høien och Lundberg.

  366. En fantastisk bok. Jag sa det förut:

  367. Ska man läsa nånting,
    ska man läsa det här.

  368. Men nu var det faktiskt
    lite synkat här.

  369. Ja. Professor Roderick Nicholson
    är på universitetet i Sheffield.

  370. Jag var på en kongress... Jag känner
    honom. Han sa: "Kom och lyssna."

  371. "Positiv dyslexi?
    Det finns väl inga fördelar?"

  372. "Nu kommer du och lyssnar", sa han.

  373. Jag har tyckt att man klappar dem
    på huvudet. "De är så kreativa."

  374. För mig har det varit lite så där...
    Men nu...

  375. Rod Nicholson och hans forskarlag
    har tittat på större grupper.

  376. Det har varit ekonomer, konstnärer...

  377. Vilka yrken som helst.
    Personer med dyslexi som har lyckats.

  378. De försöker ta reda på: Vad är det
    som förenar de här personerna?

  379. Rod föreläser
    som "Monty Python's Flying Circus":

  380. "I was so tired of problems.
    We need to do something positive."

  381. Och det här som är ganska väl belyst
    i litteraturen, lite slarvigt.

  382. Fantastiska styrkor
    i visualisering och kreativitet.

  383. Man nämner konstnärer, författare,
    formgivare o.s.v.

  384. Det är lite: "Så är det nog."

  385. Nu har de intervjuat
    de här personerna på djupet-

  386. -och kommit fram till
    att det finns olika styrkor-

  387. -i arbete,
    mentala styrkor och sociala styrkor.

  388. När det gäller arbetet, kommer
    ett centralt ord här: "Resilience".

  389. Att stå ut, att härda ut.
    Inte ge upp.

  390. Man är proaktiv. Man är tvungen
    att planera så att det ska gå ihop.

  391. Och man är flexibel.
    När det kör ihop sig på färjan-

  392. -får man tänka ut
    hur man ska ta sig tillbaka.

  393. Och det fungerar bra
    för de här framgångsrika personerna.

  394. Men det kostar hela tiden energi.
    Högvarv eller vad det kan heta.

  395. När det gäller mentala styrkor,
    har vi "big picture thinking".

  396. "Being able to see the wood
    for the trees."

  397. Kreativitet,
    innovation, kommunikation.

  398. Att man är duktig på att förklara
    för människor så att de förstår.

  399. Det tredje benet är sociala styrkor.

  400. Empati, "obviously
    acquired through experience".

  401. Man har haft det svårt själv,
    man förstår vad det innebär.

  402. Och man uppskattar
    när det blir bättre.

  403. Ord på vägen att ta hem. Denna bok
    om "grit" kan jag också rekommendera.

  404. Han kallar det för hjärna, gener
    och jävlaranamma, tror jag.

  405. Men jävlaranamma är mer i stunden.
    "Grit" är "resilience".

  406. "Om jag så ska vara 42 år när jag
    blir veterinär, ska jag bli det."

  407. Hon finns på Youtube, kvinnan
    som har myntat begreppet "grit".

  408. Det är helt fantastiskt.
    Leta upp henne. Hon är helt underbar.

  409. Ord att ta hem. "Nyligen sa
    brittiska underrättelsetjänsten"-

  410. -"att dyslektiker är
    deras hemliga terroristvapen."

  411. "De kan se hela mönstret med bara två
    pusselbitar." Framtida yrkesval, nån?

  412. Och så säger... Det här är också
    från Rod Nicholson. De säger så här:

  413. "Dyslektiker tänker utanför boxen,
    för de har aldrig varit i boxen."

  414. Hör ni... Jag har 30 sekunder kvar.
    Tack för er uppmärksamhet!

  415. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vikten av dyslexiutredningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Om ett barn visar tecken på eftersläpning och motvilja mot läsning är det hög tid att agera, menar logopeden Elisabet Miske. En noggrann kartläggning och bedömning ska ligga till grund för adekvata åtgärder. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Dyslexi, Elever med särskilda behov, Logopedi, Läs- och skrivsvårigheter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Vikten av dyslexiutredningar

Om ett barn visar tecken på eftersläpning och motvilja mot läsning är det hög tid att agera, menar logopeden Elisabet Miske. En noggrann kartläggning och bedömning ska ligga till grund för adekvata åtgärder. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

LegiLexi - ett formativt bedömningsstöd

LegiLexi är ett formativt bedömningsstöd som används av tusentals lågstadielärare. Tillsammans med svenska läsforskare har man utvecklat verktyg som på olika sätt gynnar lågstadieelevers läsutveckling. Sofia Norén, verksamhetschef, presenterar här ett heltäckande kartläggningsverktyg och tillhörande analysportal. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Räknesvårigheter och dyskalkyli

Vad kan skolan göra för att hjälpa elever med stora räknesvårigheter? Och vad kan du som förälder göra för ditt barn när matten inte fungerar? Markus Björnström är logoped och har skrivit boken "Värt att veta om dyskalkyli". Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Appar och teknik vid läs- och skrivsvårigheter

Johanna Kristensson berättar om hur olika digitala verktyg kan fungera som stöd vid läs- och skrivsvårigheter. Varför är språk och läsning så viktigt? Cirka 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället. En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjlighet, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Engelska när man inte vill och kan

Engelska är ett viktigt ämne, och ofta även efterlängtat. För elever med dyslexi och/eller svårigheter med språket kan det bli riktigt besvärligt och några tappar lusten och självförtroendet. Astrid Frylmark, logoped och metodutvecklare, beskriver vad som kan vålla svårigheter vid olika typer av språkliga problem och presenterar förslag på arbetssätt. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Rättsutredningen för nationella proven för dyslektiker

Blir elever med dyslexi diskriminerade på nationella provet? Juristerna Stellan Gärde och Ola Linder berättar om den pågående rättsaktionen mot kommuner och Skolverket för diskriminering av barn med dyslexi i skolan. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Lyckas med allt, trots dyslexi

Daniella Heljeved är författare och föreläsare och ser sin egen dyslexi som en tillgång. Hon vill hjälpa andra genom att berätta om sina erfarenheter och att allt går med rätt inställning och hjälpmedel. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Ett färgglatt liv

Rebecca Andersson berättar om svårigheter med dyslexi, som bokstavsavkodning, ljudsegmentering, stavning och läsförståelse. Hon berättar om läsning och energinivå men även om styrkor med dyslexi och tips på hjälpmedel och studiestrategier. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Strategier när man lever med språkstörning

Simon Sjöholm arbetar som produktspecialist inom it-relaterade hjälpmedel. Här berättar han om hur han klarade skolan med goda betyg trots sin språkstörning. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Aktuella frågor från Dyslexiförbundet

Hur arbetar Dyslexiförbundet och hur når de ut och informerar om verksamheten? Bengt-Erik Johansson, Inger Rålenius, Ester Hedberg och Janet Eltebo svarar på aktuella frågor och ger allmän information om förbundet och dess historia samt exempel på pågående projekt och arbetsmetoder. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Författaren som inte kan stava

En författare måste inte kunna stava, en författare behöver kunna berätta en bra historia på ett riktigt bra sätt, säger Helene Tursten. Hon är deckarförfattare och menar att hon blev författare tack vare sin dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Dyslexi är inte bara läs- och skrivsvårigheter

Anna Fouganthine förklarar några av de underliggande fonologiska funktioner som är nedsatta vid dyslexi och som gör aktiviteter som läsning och skrivning svårt. Avslutningsvis presenteras ett nytt dyslexitest som utvecklats för att identifiera och kartlägga de fonologiska funktionerna hos individer där man misstänker dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss