Titta

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Om UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Föreläsningar från Dysleximässan 2018. Inspelat den 19-20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Dysleximässan 2018 : Strategier när man lever med språkstörningDela
  1. Jag hörde inte skillnad på ljud. Jag
    fick in nåt, men det blev inte det.

  2. Eller jag läste nåt,
    men det var inte det.

  3. Jag heter Simon Sjöholm. I dag
    tänkte jag ta med er på en resa-

  4. -genom min skoltid
    och delvis i arbetslivet.

  5. Jag har ju själv
    en grav språkstörning: dyslexi.

  6. Men jag har också
    problem med närminnet.

  7. Jag räknade lite grann på det här.

  8. Det är tio år sen jag själv
    gick ut ur skolan och började jobba.

  9. Under de här tio åren
    plus hela min skoltid-

  10. -har man faktiskt testat
    rätt mycket strategier-

  11. -för att just komma dit man är.

  12. Samtidigt med de här strategierna har
    jag testat olika typer av hjälpmedel.

  13. Det är en kombo - strategin
    tillsammans med tekniska hjälpmedel.

  14. De här delarna har varit
    en stor del för mig-

  15. -för att just kunna komma dit
    där jag är.

  16. Och samtidigt kunna hitta det arbete
    som jag tycker om och brinner för.

  17. Jag tänkte lite kort, innan vi kommer
    till vad det var för strategier...

  18. Jag var fem år
    när jag kom till Sverige.

  19. Jag kom från Indien som adoptivbarn.

  20. Jag kom till föräldrar, förälder
    till... Vad säger man? Föräldrar.

  21. Med två äldre syskon också.
    Mitt modersmål var då bengali.

  22. När jag hade varit i Sverige
    i fem månader-

  23. -var det redan den tiden
    att jag kom till förskolan.

  24. I den situationen
    satte de redan krav.

  25. Barn bryr sig inte
    om man inte kan språket-

  26. -så de tvingade mig att prata.
    Jag förstod inte allt, så det blev...

  27. Redan då krävdes det väldigt mycket.

  28. Jag skulle ju integreras
    i det här sammanhanget.

  29. När man inte har språk eller uttal
    eller problem med formuleringar...

  30. Mina föräldrar sa: "Ta det lugnt, du
    har inte varit så länge i Sverige."

  31. Att titta på språket
    och läs- och skrivproblematiken...

  32. "Det löser sig, det kommer."

  33. Så de sa väldigt tidigt:
    "Vi kommer att stötta dig."

  34. "Vi kommer att hjälpa dig
    tills du klarar av det här."

  35. Men vi märkte lite grann det här.

  36. När hon sa så här... Min mamma
    har reflekterat efter mina studier.

  37. Hon tänkte:
    "Varför lovade jag det där?"

  38. Hon har fått jobba med mig
    i fjorton år i alla mina studier.

  39. Jag kan säga så här:
    Hon har inte tyckt om mina val.

  40. Hon är inte tekniskt intresserad-

  41. -och jag har bara tagit ämnen
    inom tekniska områden.

  42. Hon sa:
    "Om du valt människor, ekonomi..."

  43. "'Fine',
    då kunde jag faktiskt velat det här."

  44. Då visste hon inte
    att det skulle ta fjorton år-

  45. -att hjälpa mig
    att komma ut ur skolan.

  46. För mig har det alltid legat
    ett fokus i skolan-

  47. -på att få kunskap och undervisning
    tillgängligt i alla ämnen-

  48. -även om det var svårt.

  49. Jag har ju haft en mamma
    som är speciallärare, talpedagog.

  50. Trots att hon har den bakgrunden
    har hon alltid sagt till mig-

  51. -att även om jag har dyslexi-

  52. -ska jag få alla möjligheter
    att lyckas som alla andra.

  53. Jag ska ha samma drivkraft
    och uppnå de målen jag vill nå.

  54. Det ska inte spela nån roll
    om jag har en funktionsvariation.

  55. En del som blev en strategi för att
    det här skulle lyckas för min del-

  56. -och min problematik,
    det var faktiskt-

  57. -att hon måste skapa
    en individanpassad pedagogik.

  58. Den utgick från mig,
    inte från generellt.

  59. Det var min funktion,
    mitt sätt att tänka.

  60. Så det var mamma, i det här fallet,
    som fick bli min talesperson.

  61. Hon började tidigt
    att arbeta fram det här.

  62. Arbetet som hon har gjort
    och strukturen hon lagt för mig-

  63. -har jag kunnat ha
    ända från lågstadiet till högskolan.

  64. Vi har haft samma strategier,
    samma sätt, men man förfinar dem.

  65. Man gör ändringar, för ju äldre jag
    blir, ju mer blir jag annorlunda.

  66. Men grundläggande strategier
    och den individanpassade pedagogiken-

  67. -har ju följt oss.

  68. Ni vet att i skollagen står det-

  69. -att alla elever har rätt
    till stöd och stimulans-

  70. -för att utvecklas
    så långt som möjligt.

  71. Jag tycker att vi ska ta med det här
    som föräldrar och lärare.

  72. Vi har i lagen
    möjlighet till det här.

  73. Men man måste tänka om
    för att nå till alla nivåerna.

  74. En viktig del
    som jag också brukar prata om...

  75. Vi själva som har funktionshindret
    måste faktiskt våga prata.

  76. Vi måste våga uttrycka oss,
    att vi behöver hjälp.

  77. Gör vi det tillsammans och informerar
    både rektorn och skolledningen-

  78. -om vad vi har,
    kan vi tillsammans göra skillnad.

  79. Vänta inte på
    att det kommer att lösa sig.

  80. Ha en dialog så tidigt som möjligt.
    Det vill jag uttrycka.

  81. För mig var idrott
    ett väldigt stort intresse-

  82. -hela min skoltid, faktiskt.

  83. Jag gick i en idrottsklass
    från mellanstadiet till högstadiet.

  84. En sport tyckte jag var rolig,
    spännande och utmanande.

  85. Den var inte bra för språkstörningen,
    för där fanns mycket kommunikation.

  86. Det var väldigt mycket kommandon
    att komma ihåg och utföra.

  87. Just att göra nåt annat
    när det är svårt hela tiden...

  88. Judo var en sån del för mig, att
    komma i väg och komma ut från skolan.

  89. Har man språkstörning så innebär det
    väldigt många olika faktorer.

  90. Det kan vara uttalsmässigt.
    Det kan också vara siffror, färger.

  91. Man gör fel. Man har nåt i huvudet-

  92. -men det kommer ut annorlunda
    än man har tänkt sig.

  93. När jag började första klass
    gjorde man en utredning för mig.

  94. Man gjorde en logopedutredning.

  95. Försök göra de här utredningarna
    så tidigt som möjligt.

  96. Märker man nånting,
    gör de här utredningarna.

  97. Det visade sig att jag hade
    en fonologisk medvetenhet.

  98. Man var inte orolig.

  99. När jag var i den åldern tänkte man
    på att jag hade ett annat modersmål.

  100. Så man tänkte: "Det där löser sig."

  101. Efter några månader
    när jag gick i skolan-

  102. -insåg läraren och min mamma
    att det inte skulle fungera.

  103. "Det är nåt mer än bara
    att han har ett annat modersmål."

  104. Jag hörde inte skillnad på ljud. Jag
    fick in nåt, men det blev inte det.

  105. Eller jag läste nåt,
    men det var inte det.

  106. Jag kunde inte ljuda upp bokstäver
    till ord, och så vidare.

  107. Så redan på lågstadiet
    blev min mamma min stödperson.

  108. Hon blev personen
    som hjälpte mig att ta fram orden-

  109. -ta fram vad jag skulle säga
    och hur jag skulle säga.

  110. Det är som en stödperson-

  111. -men jag brukar använda benämningen
    språkstörningstolk i stället.

  112. I lågstadiet fick man... Jag har
    tänkt tillbaka till lågstadiet.

  113. Jag hade en väldigt bra lärare
    som var öppensinnad.

  114. Hon heter Marianne. Hon var duktig på
    att lyssna in eleven.

  115. Hon insåg
    att jag behövde lugn och ro.

  116. Var det för mycket elever samtidigt
    när vi gjorde nånting sa hon:

  117. "Simon, gå ett steg åt sidan."

  118. Vi hade ett grupprum vid sidan om
    med glas, så att hon kunde se mig.

  119. Jag försvann inte bara i väg
    nånstans.

  120. Om man har dyslexi eller
    språkstörning är man ljudkänslig.

  121. Om man har för mycket stimulans
    samtidigt, hör man inte skillnaden.

  122. I dag har vi högtalare
    som hjälper er att höra tydligt-

  123. -men ett klassrum är inte
    uppbyggt på det sättet.

  124. Jag skulle vilja visa
    mitt allra första hjälpmedel.

  125. Man får gå tillbaka ganska länge, och
    då fanns inte tekniska hjälpmedel.

  126. Då fick man vara kreativ och försöka
    se vad man kunde göra för nånting.

  127. Jag har en liten demoversion
    av hur min riktiga kartong såg ut.

  128. Det här är en vanlig pappkartong
    som jag gjorde så här med.

  129. Jag öppnade båda ändarna. Den var
    kanske tre eller fyra gånger större.

  130. Jag lade den framför min egen bänk.

  131. Sen kröp jag in i lådan så här.

  132. Vad den gjorde var att den
    skärmade av hela det här på sidan.

  133. Den gjorde att jag kunde höra bättre-

  134. -för det blir akustik i lådan, så
    jag kunde ta till mig informationen.

  135. Ett enkelt men effektivt sätt.
    Självfallet såg det roligt ut.

  136. Den läraren... "Där har vi en elev
    med en kartong på huvudet."

  137. Men hon lät mig göra det här
    och var inte rädd att säga till.

  138. "Simon ska göra på det sättet."

  139. Som en keps. Att använda kepsen för
    att visa att man behöver lugn och ro.

  140. Det har hänt saker under dessa år.

  141. Man behöver inte göra det så visuellt
    utan man kan skapa det tillgängligt.

  142. Jag brukar prata om det här viktiga
    med att skapa miljö.

  143. Att skapa klassrummet
    så att man hör tydligt-

  144. -främst för personer
    med språkstörning-

  145. -så att jag får ljudet
    så klart som möjligt.

  146. Det är ju ljudet jag får
    som jag analyserar.

  147. Man kan jobba med ljudutjämnings-
    system och brusreducerare.

  148. Vi pratar om att få bort bullret.

  149. Det är väldigt enkla saker,
    det är inga konstigheter.

  150. Man kan säga så här.

  151. Även om det här är
    ett nytt sätt att tänka...

  152. När jag skulle börja mellanstadiet
    sa de så här...

  153. Jag hade inte knäckt läs- och skriv-
    koden. Jag hade inte ens kommit dit.

  154. Mamma och jag hade jobbat hemifrån
    mesta delen. Vi hade en bra grej.

  155. Vi hade en kontaktbok i lågstadiet-

  156. -där läraren och föräldrarna
    hela tiden hade kommunikation.

  157. Var låg jag?
    Vad behövde jag träna på?

  158. Det var också en strategi som vi hade
    på lågstadiet. Då slapp jag tänka på-

  159. -vad vi gjorde för ämne
    och vilka sidor det var.

  160. Min mamma var redan förberedd när vi
    kom hem. "Nu ska vi läsa det här."

  161. Då behövde inte hon fråga mig:
    "Vilken bok? Vilken sida?"

  162. Jag var ju redan trött. Min skalle...

  163. Jag kände mig som den här bilden
    ibland.

  164. Jag var helt trött, helt "crazy".
    Det bara snurrade olika saker.

  165. All information
    - jag kunde inte ta till mig det.

  166. Så det här är verkligen ett...

  167. Jag visste informationen i huvudet,
    men jag kunde inte formulera det.

  168. Det blev bara en gröt, på nåt sätt.

  169. Så här kände jag mig rätt så mycket
    alla mina skoldagar, på nåt sätt.

  170. En strategi
    som vi använde i mellanstadiet...

  171. Jag tycker att man ska tänka på
    att använda material som finns.

  172. Jag använde mycket att stryka under,
    markera, klistra, kopiera.

  173. Nån har ju redan tillverkat dessa
    ord, nån har tillverkat meningar.

  174. I mellanstadiet blev det mitt sätt.

  175. Jag brukar säga
    att jag lånade nån annans ord.

  176. Jag kunde inte skapa det, men
    jag visste att jag ville säga det.

  177. Ibland tog vi tidningspapper
    och gjorde mindmapping av det här.

  178. Om nån har språkstörning,
    låt den personen låna andras ord.

  179. Varför ska jag göra om hjulet
    om nån redan har skrivit en mening-

  180. -som jag känner är det jag står för
    och uttrycker det jag vill säga?

  181. Ett sätt som man får tänka till...

  182. I mellanstadiet var det ett sätt
    för mig att forska, söka kunskap.

  183. Man ska ju googla upp nu och söka.

  184. Har man dyslexi
    är det ett av de svåraste sätten.

  185. Först ska du ta reda på information,
    sen ska du processa informationen...

  186. Ni hör ju själva
    hur många steg det här är.

  187. Så det var väldigt svårt.

  188. För min del fick mamma ta den...
    Vad ska jag säga?

  189. Ta det arbetet
    och strukturera upp för mig.

  190. Det här kan fortfarande
    hända och ske.

  191. Vissa skolor är...

  192. När jag gick i mellanstadiet visste
    man inte hur man skulle hantera mig.

  193. Nu har jag, med språkstörningen,
    väldigt bra uttal-

  194. -men vissa har ju inte den biten,
    den expressiva.

  195. Men jag kunde inte
    formulera mina behov.

  196. Skolledningen i mellanstadiet sa:
    "Simon, jag tror att vi ska..."

  197. "Det finns en skolform för dig:
    särskolan. Hur skulle det vara?"

  198. Jag sa: "Det är väl jätteroligt."

  199. Hur skulle jag veta vad särskolan,
    och så vidare, innebär?

  200. Jag säger inte att det är dåligt,
    men man ska inte placera elever-

  201. -bara för att man
    inte kan hantera situationen.

  202. Det blir lätt att man flyttar över
    den här problematiken till nån annan-

  203. -än var man befinner sig.

  204. Så på mellanstadiet
    fick jag inget bra stöd, ingenting.

  205. Materialen som var... Så vi sa att vi
    måste fixa till det, nåt måste ske.

  206. När det här hände gjorde vi
    en anmälning till Skolverket-

  207. -för det här får ju inte ske.

  208. Anmälningen som vi gjorde
    gjorde att vi till slut fick-

  209. -en språkstörningstolk,
    en stödperson.

  210. En stödperson, brukar jag säga,
    ska lotsa, hjälpa till-

  211. -göra förförståelse,
    tydliggöra, förenkla meningar, ord-

  212. -så att det blir nivån
    som jag klarar av.

  213. Vi slänger ju ur oss
    mycket information-

  214. -som inte går att bearbeta
    här och nu.

  215. Så en stödperson,
    eller en språkstörningstolk, är nån-

  216. -som i de här delarna
    behöver ligga lite steget före-

  217. -och bearbeta det.

  218. I dag vet vi generellt sett att
    det finns mycket mer tekniskt stöd.

  219. Man kan... Jag hade ju stöd på 100 %-

  220. -från femman och uppåt.

  221. Nu kan man komplettera lite
    med stödhjälpmedel.

  222. Jag tänkte bara visa
    några exempel man kan ha.

  223. Tidshjälpmedel. Jag har den här
    men glömde sätta på den.

  224. Just att hålla reda på
    hur mycket tid jag har.

  225. Men jag har lärt mig hantera klockan,
    så att jag ser när jag måste sluta.

  226. Men då behöver jag inte fundera
    och stressa upp mig, på nåt sätt.

  227. Jag brukar säga... Bara en parentes.
    När det gäller hjälpmedel...

  228. Man bör ge väldigt tydlig struktur
    och vetskap-

  229. -om vad som ska göras, vem som ska
    göra det och hur det ska göras.

  230. Man kan inte bara föra in en teknik.

  231. Var tydliga med
    hur ni informerar kring det här.

  232. En grej som jag känner
    att vi måste göra...

  233. Det är en inställning som vi har.
    Jag brukar ta den här.

  234. Den här inställningen...
    Ursäkta, nu tappade jag lite. Ja.

  235. Vi måste ändra den synen.

  236. Det är inte vi som har problemet, det
    är hur vi gör material tillgängligt.

  237. När jag började högre stadiet
    på en skola... Vad blir det nu?

  238. Högstadiet. Då fick jag med
    assistenten från femman och uppåt.

  239. Det gjorde att jag äntligen kunde
    börja jobba med individanpassad...

  240. Jag kommer till
    vad det är för nånting.

  241. En del av strategin som vi hade-

  242. -tillsammans med stödpersonen
    och lärarna-

  243. -var att jag alltid fick
    alla anteckningar i förväg.

  244. Det gjorde att jag fick förförståelse
    redan innan-

  245. -så jag kunde redan innan förstå
    vad lärarna sa.

  246. Jag behövde inte tänka till
    och fastna i några ord.

  247. Ofta fastnade jag i ett specifikt ord
    och tänkte: "Vad menas med det?"

  248. Men förförståelsen blev en röd tråd.

  249. Då kunde jag hänga med
    i diskussionerna och uttalet.

  250. Och så vidare.

  251. En annan sak som jag måste säga är
    att muntliga prov är A och O.

  252. Den som tror att muntliga prov är
    lättare än skriftliga prov...

  253. Jag byter gärna. Tänk bara så här:

  254. Ni kan skriva om. Ingen ser hur många
    gånger ni skriver om en text.

  255. Men har ni muntliga prov funderar
    läraren: "Kan Simon det här ämnet?"

  256. Jag måste ha mer förkunskap
    för att kunna berätta om nånting.

  257. Muntliga prov är oftast lite svårare.
    Jag hade det med läraren.

  258. Ingen stödperson, utan med läraren
    direkt, så de betygsatte på plats.

  259. Jag har nämnt
    individanpassad pedagogik.

  260. Vad är det för nånting?
    Vad tränade mig?

  261. Vad var det min mamma tog
    för att skapa möjligheten?

  262. Jag tänkte visa några exempel. Först:
    Vad är individanpassad pedagogik?

  263. Vad är det vi måste och vad är det
    som min mamma har försökt?

  264. Språkförståelsen. Jag har inte
    förenklat... Man kan säga så här.

  265. Det stadiet som jag är vid...
    Jag har inte gjort det lättläst.

  266. Jag har bara förenklat det
    så att jag förstår-

  267. -så att jag ändå har samma nivå
    som mina klasskamrater.

  268. Börjar man dra ner kunskapsnivån
    hänger man ändå inte med helt.

  269. Det är viktigt att språkförståelsen
    är samma som övriga klasskamrater.

  270. Ni kan läsa själva.

  271. Det här förutsätter ett arbetssätt.

  272. Det här är mer
    vad man tränar egentligen.

  273. Arbetssättet. Vi pratade ju om
    förförståelse, anteckningar i förväg.

  274. Nu har vi ju teknik för det. Det
    finns så mycket interaktiva tavlor.

  275. Har man gjort ett material, lägg det
    så att det finns tillgängligt.

  276. Bildstöd - skapa, mindmappa.

  277. Fantasin får vara det som stoppar er.

  278. Var kreativ. Be nån annan göra...

  279. Ja. Det finns mycket här.

  280. Jag kan ta ett exempel på
    hur mina böcker kunde se ut.

  281. Så här såg de flesta böckerna ut.

  282. Jag markerade i kurslitteraturen-

  283. -och gjorde det också
    nivåmässigt sett.

  284. De tre färgerna visar
    vad som krävdes av mig.

  285. Om jag ska förstå MVG-nivån,
    eller A, som det är nu-

  286. -krävs det
    att de här orden finns med.

  287. Hade jag inte möjlighet
    att uttala orden eller komma på det-

  288. -så visste jag att de här orden
    var en koppling till nånting.

  289. Många säger
    att det här underlättar jättebra-

  290. -men det gör inte det om det bara
    står ett enstaka ord med röd färg.

  291. Du måste ändå veta sammanhanget,
    så jag läste boken tre, fyra gånger-

  292. -för att förstå sammanhanget. Sen
    bröt jag ner och sammanfattade det.

  293. Det var tre steg
    jag jobbade med dynamiskt.

  294. Det är inte bara att ta det
    och tro att jag har hela konceptet.

  295. Men det underlättade för mig
    att se vilka ord jag behövde-

  296. -och hur jag skulle jobba med ordet
    för att använda det och förklara.

  297. Då låg jag på samma nivå
    som mina övriga klasskamrater.

  298. Jag markerade
    och bröt ner det i mindre bitar.

  299. Mindmapping, om man gillar det.

  300. Jag tyckte om det i början,
    men det var lite för svårt för mig.

  301. Där kan man jobba med bildspråk
    i stället. Video, filmer.

  302. Den andra delen som jag
    skulle vilja också... Stödord.

  303. Även om jag har gjort
    de grundläggande-

  304. -orangerosa linjerna...

  305. Ovanför dem har jag skrivit: "Tänk på
    pappa. Tänk på mamma. Tänk på Johan."

  306. Det blev min koppling.

  307. Genom att göra det... Pappa är ju
    företagare, han har egen firma.

  308. Just det, "firma" letade jag efter.

  309. Associeringen blev nåt annat än
    bara det ordet som man fokuserade på.

  310. När man gjorde muntliga prov
    brukade min...

  311. Mina lärare
    hade också fått anteckningarna.

  312. Om jag fastnade nånstans
    brukade lärarna säga:

  313. "Vad gjorde pappa för nånting?"
    Led in igen - vad var frågan?

  314. Låt inte bara tystnaden vara där.
    "Just det, förlåt."

  315. Ibland när man diskuterar
    glömmer man bort...

  316. Min kollega Sara har manuset. Skulle
    jag fastna kan jag be henne säga det.

  317. Det är en säkerhet för mig själv.

  318. Så här kunde
    en matematikanteckning se ut.

  319. Det här fick jag inte bara en dag
    innan, utan kanske en månad innan-

  320. -så att jag kunde månadsplanera.

  321. Oftast visste jag ju vilken dag
    jag skulle ha tentan på det här.

  322. "Nu kan jag inte fokusera på matte,
    utan jag får fokusera på svenska."

  323. Mamma hade kollat på anteckningarna
    och visste vad vi skulle fokusera på.

  324. Förförståelse så långt som möjligt så
    att jag kunde bearbeta informationen-

  325. -så att det blev mitt
    och jag kunde skapa...

  326. ...ord kring de här sakerna.

  327. Det finns mer sånt här.

  328. Med det individanpassade-

  329. -och delvis allt stöd jag hade från
    lärarna, bearbetningen och det där-

  330. -klarade jag åttan utmärkt.
    Jag fick... I slutet av åttan-

  331. -fick jag VG och MVG rätt över,
    bara för att vi gjorde på rätt sätt.

  332. Jag kunde komma till samma nivå
    som mina övriga klasskamrater.

  333. Sen finns ju alltid en baksida
    med en story.

  334. Jag vet att det här sker fortfarande.
    Jag har pratat med vissa elever.

  335. I mitt fall blev det...

  336. När jag började nian tog de
    helt och hållet bort mitt stöd.

  337. Jag kom dit till klassrummet.
    Jag hade ett litet arbetsrum.

  338. När jag kom in var det lärarrum, helt
    plötsligt. "Jag har väl nåt annat."

  339. Då blev jag kallad till rektorn.

  340. Rektorn sa: "Från och med i dag
    har vi tagit bort allt ditt stöd."

  341. "Vi har flyttat upp dig i nivå
    i matte." Och så vidare. "Va?"

  342. "Du har för höga betyg."
    - "Varför har jag höga betyg?"

  343. "Jo, för att jag får rätt stöd
    och kan visa min kompetens."

  344. "Det är inte vår policy.
    Det finns många andra..."

  345. "Använd mitt sätt för andra elever,
    då, för att de ska nå sina mål."

  346. Jag brukar säga att nian för mig...

  347. Det är värsta året också,
    innan man ska gå till gymnasiet.

  348. Så jag kämpade väldigt mycket.
    För mig var det så här...

  349. Vi fick en sån här jobbig situation.

  350. Då insåg jag att jag fick ta tag
    i det och göra allt jag kunde göra.

  351. Jag brukar alltid säga
    att jag är tacksam för de lärare-

  352. -som verkligen tog
    den inställningen...

  353. De tog sina kvartar, sina raster.
    Jag fick ta halva min lunchrast.

  354. "Kan vi sitta efteråt och köra en
    sammanfattning? Vad pratade vi om?"

  355. Så jag är väldigt tacksam för lärarna
    som gav det här extra.

  356. Det fanns verkligen eldsjälar
    i den skolan, som brydde sig ändå.

  357. En annan del jag skulle vilja...

  358. Grundskolan är en sak.
    När man kommer till gymnasiet...

  359. Alla våra stadier var hela tiden
    "kämpa, kämpa, informera, informera".

  360. Det finns en story här.

  361. När jag kom till GTG, Göteborgs
    tekniska gymnasium, var det så skönt.

  362. Vi hade förberett dem på
    att jag hade svårigheter.

  363. Man gjorde ett åtgärdsprogram-

  364. -men man gjorde åtgärdsprogrammet
    på det här sättet för min del.

  365. "Simon behöver specialpedagogiska
    insatser i form av individuella..."

  366. Ni får läsa själva, så ser ni texten.

  367. Den här texten blev det som är
    hela min gymnasietid. Inget mer.

  368. Det innebär också
    att de sökte ekonomisk assistans.

  369. Göteborgs stad hjälpte till med det,
    och skolan gjorde också det.

  370. Bara som ett exempel
    jobbade vi med "tips och idéer".

  371. Jag kan ta den här först.

  372. Är man stödperson
    eller extralärare...

  373. Man ska hitta en person
    som är ens högra hand.

  374. Just att få ha roligt tillsammans,
    ha möjligheter.

  375. Den ska inte stoppa en i framgången.
    Den är där för att hjälpa en.

  376. Det finns i min story också många
    såna saker. Man bromsas i stället.

  377. Var den som hjälper till,
    var kreativ och en eldsjäl-

  378. -för det är då man verkligen kan
    komma framåt tillsammans.

  379. Ett tips när man jobbar.
    Det kan ni göra lägre än...

  380. På gymnasiet jobbade vi mycket
    med "tips och idéer".

  381. Mamma skrev ner alla tankar.
    "Gör på det här sättet."

  382. Varje termin jobbade vi med en ny
    lärare och skrev ner tips och idéer.

  383. Om läraren fastnade...
    "Hur skulle du göra här, Simon?"

  384. Då sa jag: "Läs 'tips och idéer'
    först, sen kan du fråga mig."

  385. För då fick ju de en idé
    kring hur jag skulle...

  386. Då kunde de fråga specifikt,
    inte generellt.

  387. Jag visste ju inte
    vad jag skulle berätta om.

  388. Men: "Jag har det här ämnet.
    Hur vill du göra?"

  389. "Så här tänker jag." - "Bra,
    då gör vi så och testar om det går."

  390. Så "tips och idéer" är jättebra.

  391. Varför lyckades vi så jättebra?

  392. Vi arbetade som ett team, allihop.

  393. Skolledare, rektorer,
    specialläraren, stödpersonen-

  394. -och mycket hemifrån.

  395. När vi jobbade som ett team
    kunde vi göra de här stegen.

  396. Den individanpassade pedagogiken som
    jag haft, satte vi in i gymnasiet.

  397. Vi lärde oss av varandra.
    Självfallet gör man misstag.

  398. Det finns inget facit,
    men vi lärde oss.

  399. "Nästa gång får vi göra om det."

  400. Och vi informerade de andra lärarna,
    så att de inte gjorde samma misstag.

  401. Ett mål som vi alltid hade var-

  402. -att jag skulle lyckas lika bra
    som övriga elever. Det var bara det.

  403. Inte att jag skulle nå G eller VG.

  404. Jag skulle nå lika bra som övriga
    elever. Sen hur man gör det...

  405. "Når jag toppen, då når jag toppen.
    Då har vi gjort allt vi kan göra."

  406. Med det här vill jag säga att det
    gick jättebra. Jag fick sånt stöd.

  407. I slutet av gymnasiet...

  408. Mitt gymnasiebetyg blev ju
    att jag fick 29 MVG, 8 VG och 1 G.

  409. Det är bara
    för att man fick rätt stöd.

  410. Jag kunde visa min kompetens, och
    jag kunde visa mina sätt att arbeta.

  411. Jag skulle vilja visa...
    Innan sammanfattningen av strategier.

  412. Självfallet
    fick jag sån läslust igen. Jag kände:

  413. "Varför fortsätter jag inte?
    Nu har jag bra stöd."

  414. Jag började en yrkeshögskola, för
    jag ville inte ha tre eller fyra år.

  415. Men jag trodde inte
    att det skulle bli en sån bromskloss-

  416. -som jag hade i gymnasiet.

  417. Där fick jag börja från "basic" igen,
    egentligen.

  418. Men efter ett år, som det tar innan
    man kommer i gång med en ny metod-

  419. -hittade vi ändå ett arbete
    där också.

  420. Jag läste min marknadsföring
    på Göteborgs handelshögskola.

  421. Ni som har läst marknadsföring vet
    att det finns en bibel inom området.

  422. Den heter Kotler, och den är
    på 500-600 sidor på engelska.

  423. Jag låg fortfarande på engelska...
    Jag kan läsa en eller två rader.

  424. Hur skulle vi göra 600 sidor
    tillgängliga för mig?

  425. Men vi lyckades göra det.

  426. Det här är en sammanfattning
    från min yrkeshögskola.

  427. Min kollega Sara ska läsa.

  428. Den bringar verkligen ihop. Genom att
    jag använde samma strategi där också-

  429. -kunde vi lyckas lika bra här också.

  430. "Utvärdering
    av Simons KY-utbildning."

  431. "Detta sammanfattar den rapport som
    Simons stödperson Fredrik lämnade"-

  432. -"2009-06-15 efter att Simon
    avslutat sin KY-utbildning."

  433. "Fredrik var vid den här tiden
    lärare, ekonom och doktorand."

  434. "Fredrik följde Simon under hans
    andra år vid Försäljningsakademien."

  435. "Kurserna var Marknadsföring,
    Affärsjuridik och Försäljning."

  436. "Simons språkstörning innebär
    att han har svårt att kommunicera."

  437. "Han läser som en mellanstadieelev
    och har svårt att tolka innehåll"-

  438. -"utan att först ha strukturerat upp
    innehållet bit för bit."

  439. "Hans förståelse för skriven engelska
    är nästan obefintlig."

  440. "Han har dessutom
    problem med korttidsminnet."

  441. "Språkstörningen skulle ha gjort det
    omöjligt för honom att ta sig genom"-

  442. -"såväl grundskola som gymnasieskola
    med en traditionell pedagogik."

  443. "Simons mamma, som är speciallärare,
    har ihop med Simon utvecklat"-

  444. -"en individanpassad pedagogik
    som vi kunde bygga på."

  445. "Den arbetsmetod som jag använde
    såg ut ungefär så här."

  446. "Jag och Simon gick igenom det som
    skulle tas upp under föreläsningar."

  447. "Jag skrev sen ihop vad Simon och
    hans mamma kallade 'ett skelett'."

  448. "Jag tog anteckningar under
    föreläsningarna och bearbetade dem."

  449. "Sen mejlade jag dem till Simon."

  450. "Simon gick igenom mina anteckningar
    med sina föräldrar."

  451. "Nån dag senare gick Simon och jag
    igenom föreläsningen"-

  452. -"sidorna i boken
    samt mina anteckningar."

  453. "I anteckningarna
    lade jag till egna kunskaper"-

  454. -"som exempel som kunde
    underlätta Simons inlärning."

  455. "Jag gav Simon exempel som passade
    Simons individuella kognitiva karta."

  456. "När vi gick igenom anteckningarna
    ändrade jag texten på min dator."

  457. "Jag skrev även ner kopplingar
    till Simons föräldrars exempel."

  458. "Även Simon hade sin dator, och vi
    googlade olika begrepp som kom upp."

  459. "Det var arbetsmetoden
    - tidskrävande men effektiv."

  460. "Simons inlärning kräver en mer
    strukturerad presentation än andras"-

  461. -"men en tydligare struktur skulle
    underlätta även för andra studenter."

  462. "Lärare kan få struktur genom att ta
    den tredelade strukturen i retorik."

  463. "Ett: Vad ska jag tala om? Varför?"

  464. "Två: Tala.
    Tre: Vad har jag talat om?"

  465. Tack, Sara.

  466. Jag fick det bara i handen.
    "Oj!" Att han hade skrivit det här.

  467. Det var ett hårt arbete,
    men tillsammans lyckades vi.

  468. Har man svårigheter, som jag och
    andra med olika funktionsvariationer-

  469. -får man aldrig ge upp, faktiskt.
    Man får aldrig ge upp.

  470. Jag har fått söka nya vägar,
    nya sätt.

  471. Jag har försökt nåt nytt här.

  472. I fyra år har jag testat en metod
    som heter Wittingmetoden.

  473. Wittingmetoden har hjälpt mig
    väldigt mycket-

  474. -att vara tydligare
    och faktiskt höra ljudskillnaden.

  475. Det funkar inte för alla, men det är
    ett sätt. Jag är inte färdig än.

  476. Nästa steg är att knäcka engelskan.
    Jag måste knäcka läs- och skrivdelen.

  477. Så man får aldrig ge upp med sina
    hinder. Det är bara att fortsätta.

  478. Därmed vill jag säga
    ett stort tack för mig.

  479. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Strategier när man lever med språkstörning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Simon Sjöholm arbetar som produktspecialist inom it-relaterade hjälpmedel. Här berättar han om hur han klarade skolan med goda betyg trots sin språkstörning. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Allmän medicin, Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Språkstörningar, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Vikten av dyslexiutredningar

Om ett barn visar tecken på eftersläpning och motvilja mot läsning är det hög tid att agera, menar logopeden Elisabet Miske. En noggrann kartläggning och bedömning ska ligga till grund för adekvata åtgärder. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

LegiLexi - ett formativt bedömningsstöd

LegiLexi är ett formativt bedömningsstöd som används av tusentals lågstadielärare. Tillsammans med svenska läsforskare har man utvecklat verktyg som på olika sätt gynnar lågstadieelevers läsutveckling. Sofia Norén, verksamhetschef, presenterar här ett heltäckande kartläggningsverktyg och tillhörande analysportal. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Räknesvårigheter och dyskalkyli

Vad kan skolan göra för att hjälpa elever med stora räknesvårigheter? Och vad kan du som förälder göra för ditt barn när matten inte fungerar? Markus Björnström är logoped och har skrivit boken "Värt att veta om dyskalkyli". Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Appar och teknik vid läs- och skrivsvårigheter

Johanna Kristensson berättar om hur olika digitala verktyg kan fungera som stöd vid läs- och skrivsvårigheter. Varför är språk och läsning så viktigt? Cirka 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället. En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjlighet, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Engelska när man inte vill och kan

Engelska är ett viktigt ämne, och ofta även efterlängtat. För elever med dyslexi och/eller svårigheter med språket kan det bli riktigt besvärligt och några tappar lusten och självförtroendet. Astrid Frylmark, logoped och metodutvecklare, beskriver vad som kan vålla svårigheter vid olika typer av språkliga problem och presenterar förslag på arbetssätt. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Rättsutredningen för nationella proven för dyslektiker

Blir elever med dyslexi diskriminerade på nationella provet? Juristerna Stellan Gärde och Ola Linder berättar om den pågående rättsaktionen mot kommuner och Skolverket för diskriminering av barn med dyslexi i skolan. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Lyckas med allt, trots dyslexi

Daniella Heljeved är författare och föreläsare och ser sin egen dyslexi som en tillgång. Hon vill hjälpa andra genom att berätta om sina erfarenheter och att allt går med rätt inställning och hjälpmedel. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Ett färgglatt liv

Rebecca Andersson berättar om svårigheter med dyslexi, som bokstavsavkodning, ljudsegmentering, stavning och läsförståelse. Hon berättar om läsning och energinivå men även om styrkor med dyslexi och tips på hjälpmedel och studiestrategier. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Strategier när man lever med språkstörning

Simon Sjöholm arbetar som produktspecialist inom it-relaterade hjälpmedel. Här berättar han om hur han klarade skolan med goda betyg trots sin språkstörning. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Aktuella frågor från Dyslexiförbundet

Hur arbetar Dyslexiförbundet och hur når de ut och informerar om verksamheten? Bengt-Erik Johansson, Inger Rålenius, Ester Hedberg och Janet Eltebo svarar på aktuella frågor och ger allmän information om förbundet och dess historia samt exempel på pågående projekt och arbetsmetoder. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Författaren som inte kan stava

En författare måste inte kunna stava, en författare behöver kunna berätta en bra historia på ett riktigt bra sätt, säger Helene Tursten. Hon är deckarförfattare och menar att hon blev författare tack vare sin dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Dyslexi är inte bara läs- och skrivsvårigheter

Anna Fouganthine förklarar några av de underliggande fonologiska funktioner som är nedsatta vid dyslexi och som gör aktiviteter som läsning och skrivning svårt. Avslutningsvis presenteras ett nytt dyslexitest som utvecklats för att identifiera och kartlägga de fonologiska funktionerna hos individer där man misstänker dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn

Hur ska skolan informera barn om våld och sexuella övergrepp? Psykolog och psykoterapeut Åsa Landberg föreläser om hur sådan information kan se ut. Hon har jobbat tillsammans med Brottsoffermyndigheten och Stiftelsen Allmänna Barnhuset, som även har gjort informationsfilmer om sexuella övergrepp. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss