Titta

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Om UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Föreläsningar från Dysleximässan 2018. Inspelat den 19-20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Dysleximässan 2018 : Rättsutredningen för nationella proven för dyslektikerDela
  1. Regeln säger att ingen elev
    som gör provet får använda talsyntes.

  2. Det är rakt och tydligt.

  3. Problemet är att det slår särskilt
    mot dem som behöver sina hjälpmedel.

  4. Jag kan presentera mig själv. Jag är
    jurist. Vi är jurister bägge två.

  5. Min specialitet är att jag tycker om
    att processa i domstol.

  6. Jag har hållit på med det
    i 33 år ungefär. Jag upplever...

  7. Tillfredsställelsen med att vara
    jurist och jobba i domstol som ombud-

  8. -är att man får ett svar
    på den rättsliga uppfattning man har-

  9. -om partens rättig- och skyldigheter.

  10. Man får ofta en dom på det som man
    driver. Det är tillfredsställande.

  11. Att bara göra rättsutredningar åt en
    klient som aldrig går till domstol-

  12. -är naturligtvis också bra ibland,
    men det ger ju inte samma dynamik.

  13. Vi har ju... - Ola, du kan berätta
    vad du har för bakgrund.

  14. Ja, precis. Jag är jurist
    på Independent Living Institute-

  15. -som är en tankesmedja som har jobbat
    med funktionshindersfrågor-

  16. -som assistansfrågan
    och diskrimineringsfrågor.

  17. Föreningen Med lagen som verktyg
    syftar till-

  18. -att driva processer i domstol
    där diskriminering förekommer-

  19. -för att hjälpa enskilda som finner
    hinder mot att tillvarata sin rätt-

  20. -genom att påstå
    rättighetskränkningar i domstol.

  21. Grunden till varför vi är här i dag-

  22. -är att det finns en stiftelse:
    Talerättsfonden mot diskriminering.

  23. Den bildades ungefär för två år sen-

  24. -och har som syfte
    att finansiera rättsaktioner-

  25. -inom ramen för
    strukturell diskriminering.

  26. Det innebär att fonden kan hjälpa
    till med att finansiera ombud-

  27. -eller se till att det kommer ombud
    på plats inom ramen för en tvist-

  28. -om huruvida det föreligger
    en kränkning eller diskriminering.

  29. Vi står här i dag-

  30. -för att till en diskrimineringsbyrå
    i Malmö kommer det en person-

  31. -och undrar om hon kunde få rätts-
    hjälp av Malmö diskrimineringsbyrå.

  32. För hon uppfattade att hennes barn
    som hade dyslexi diskriminerades.

  33. Vi gjorde en rättsutredning.

  34. Vi kom fram till
    att det fanns ett rättsligt problem:

  35. Om barn med dyslexi som hade
    diagnostiserats som dyslektiker...

  36. Att de inte fick använda
    sina hjälpmedel på nationella proven-

  37. -i trean och sexan.

  38. Vi tog till oss den frågan-

  39. -och skulle försöka utreda huruvida
    detta innebar diskriminering.

  40. Det här är då också ett samarbete sen
    med Dyslexiförbundet.

  41. Vi tog kontakt när vi förstod att här
    fanns det en viktig organisation-

  42. -som företrädde många och hade många
    medlemmar med samma frågeställning.

  43. Med Dyslexiförbundet har vi gått ut-

  44. -och frågat efter personer-

  45. -som vill bli företrädda
    av ombud i domstol.

  46. Det blev cirka tio stycken som hörde
    av sig genom förbundets annonser.

  47. Av de här
    är det kvar i dag fem stycken.

  48. Tre av de här har vi redan stämt
    till domstol.

  49. Det är i Huddinge, Malmö och Örebro.

  50. Det finns också
    två ärenden i Uppsala som utreds.

  51. Förhoppningsvis lämnas det också in
    stämningsansökningar där.

  52. Dessutom har vi lämnat in ett
    klagomål till Justitiekanslern (JK)-

  53. -med anledning av att Skolverket
    har instruerat alla kommunerna-

  54. -att man inte får använda de här
    hjälpmedlen vid nationella proven.

  55. Så vi har också ett ärende
    för alla de här fem ärendena hos JK.

  56. Och vi... Ola ska
    gå närmare in på ärendena sen.

  57. Vilka rättsliga grunder vi har o.s.v.
    Men jag vill också säga-

  58. -att man kan säga så här...

  59. Den här organisationen
    har nått stora framgångar-

  60. -med att människor i dag
    är hemskt medvetna om vad dyslexi är.

  61. Jag tror att det är vanligt att man
    pratar om det i skolan och i övrigt.

  62. Och vi har en prins eller...
    Ja, han är väl prins.

  63. Det gör att det finns
    ett medvetande om det i samhället.

  64. Har man kommit dit,
    har man kommit långt.

  65. Men sen om man ska få i gång...

  66. Om man har den policy som Skolverket
    har för nationella proven-

  67. -frågar man sig hur man gör.

  68. Om man hör av sig till Skolverket
    under 5-10 års tid och inget händer-

  69. -undrar man om det finns ytterligare
    medel att ta till för att hamna...

  70. Vad är det Ulf Kristersson säger?
    Man ska gå in i kaklet.

  71. Om man tar ett sånt ärende
    och den frågan till domstol-

  72. -får man svar på om det är felaktigt
    i relation till diskriminering.

  73. Jag menar-

  74. -att det är jättebra att vi kan sam-
    arbeta på det sättet med förbundet-

  75. -och att vi får möjlighet att få svar
    från domstolarna i de här ärendena-

  76. -om det här är diskriminering.

  77. Inom Funktionsrättssverige
    borde man kanske mer-

  78. -för att ibland
    komma lite snabbare till skott...

  79. Jag tror att man ibland
    ska ha mer än en rättslig prövning-

  80. -som ett medel för att nå
    ett resultat på en förändring-

  81. -eller etablera ett skydd-

  82. -för dem som kränks
    med anledning av funktionshinder.

  83. Och vi... Och då har vi...
    I det här sammanhanget...

  84. ...så är det ju också så
    att om en person driver-

  85. -ett ärende om diskriminering
    i samband med nationella proven-

  86. -så får det nog inte
    lika stort genomslag-

  87. -som om man skapar ett förbund-

  88. -som ställer sig bakom ett antal
    ärenden i flera kommuner i Sverige.

  89. Det skulle kunna bli att vi får
    fyra kommuner, i stället för en.

  90. Det blir större nyhetsvärde.

  91. Det blir antagligen också större
    effekt politiskt om vi vinner...

  92. Man kan inte bara säga: "Det är ett
    ärende med speciella omständigheter."

  93. Utan om vi vinner flera ärenden-

  94. -innebär det att Skolverket inte kan
    fortsätta med den ståndpunkt de har.

  95. Jag tänkte nu lämna över ordet
    till Ola.

  96. Vi är ombud i målen som är stämda,
    även gentemot JK.

  97. I det mål som kommer till Uppsala
    finns det ytterligare ett ombud.

  98. Du kan väl berätta hur vi lägger upp
    våra rättsliga argument?

  99. Ja, absolut.
    - Jätteroligt att vara här!

  100. Jag tänkte börja med att säga att jag
    jobbar i princip uteslutande med-

  101. -diskriminering som tar sikte på
    funktionsnedsättning som grund.

  102. Jag har lärt mig mycket. Däremot har
    jag inte tidigare arbetat med det.

  103. Jag har inte själv
    nån större funktionsnedsättning.

  104. Det jag kommer att berätta är inget
    som jag haft med mig en längre tid.

  105. Däremot utgår det ifrån perspektivet
    att alla har rätt att behandlas lika.

  106. Så till stor del
    kommer rättsfrågorna ifrån-

  107. -Dyslexiförbundets
    långa påverkansarbete-

  108. -i kombination
    med våra klienters berättelser-

  109. -om hur det här påverkar
    deras vardag och skolgång.

  110. I rättsärendena
    tillvaratar vi klienternas intressen.

  111. Jag ska berätta om hur vi gick
    till väga med rättsutredningen.

  112. Det var ett viktigt steg
    i att komma till där vi är i dag.

  113. När vi insåg att det var
    ett samhällsproblem, var frågan:

  114. "Det är diskriminering moraliskt."

  115. "Finns det möjlighet
    att påstå det rättsligt?"

  116. Då utredde vi det här utifrån lagrum
    i Sverige och internationell rätt-

  117. -som är starka
    vad det gäller mänskliga rättigheter.

  118. Det finns kopplingar till det i hur
    vi lagt upp stämningsansökningarna-

  119. -som utgår ifrån
    att det har skett diskriminering-

  120. -med stöd
    i svensk och internationell rätt.

  121. Den lagstiftning som tar sikte på
    det här är diskrimineringslagen (DL).

  122. Vi har ett förbud mot diskriminering
    inom utbildning.

  123. De som omfattas
    är skolor och kommuner ytterst-

  124. -som är huvudmän.
    Även privatskolor omfattas av det.

  125. Däremot är det att sträcka på det
    att påstå att Skolverket omfattas.

  126. Det går att säga det, men
    lagstiftaren har inte skrivit det.

  127. Det är en sak som vi kom fram till.

  128. I de här situationerna i skolorna
    omfattas de här händelserna av DL-

  129. -vad det gäller förbudet mot diskri-
    minering inom utbildning. Nästa steg:

  130. "Okej.
    Det finns en diskrimineringsgrund."

  131. "Utbildningsområdet är fastställt.
    Vilken diskriminering är aktuell?"

  132. Då tittade vi på dem som finns. Två
    former har vi valt att gå vidare med.

  133. Diskriminering indirekt och
    i form av bristande tillgänglighet.

  134. Den senare
    är ganska ny i lagstiftningen-

  135. -så där har vi inte lika mycket
    kunskap om hur den fungerar.

  136. För att applicera dessa former av
    diskriminering på omständigheterna...

  137. De som har velat göra proven har fått
    göra det utan sina hjälpmedel.

  138. Det framgår
    av Skolverkets lärarinformation-

  139. -att skolorna kan göra på olika sätt
    för att uppfylla kraven.

  140. Ett sätt är att låta eleverna
    göra provet, men utan hjälpmedlen.

  141. T.ex. talsyntes för att få en text
    uppläst. Och just i de här fallen...

  142. Flera tänkbara scenarier
    skulle kunna vara diskriminerande-

  143. -men dem har vi inte i domstol nu.

  144. Det gällde just den tillämpning
    som är en neutral regel.

  145. Regeln säger att ingen elev
    som gör provet får använda talsyntes.

  146. Det är rakt och tydligt.

  147. Problemet är att det slår särskilt
    mot dem som behöver sina hjälpmedel-

  148. -för att kunna
    demonstrera sin läsförståelse-

  149. -genom att sen skriva svar
    på frågorna på svenskaproven.

  150. Är det här lämpliga medel för att
    tillgodose nån form av intresse?

  151. Skolverket påstår att det här behövs
    för att upptäcka elever med dyslexi.

  152. Vid de nationella proven.
    Det tycker vi inte håller jättelångt.

  153. Framför allt för de elever
    som har diagnostiserad dyslexi.

  154. Då är inte det ett lämpligt medel
    att använda för att uppnå det syftet.

  155. Skolverket säger även
    att det finns ett värde i att pröva-

  156. -förmågan att avkoda.

  157. Det kan man säga är
    ett godtagbart syfte-

  158. -men det kommer inte fram
    till kärnan.

  159. De som använder hjälpmedlen avkodar
    på ett annat sätt än med bara ögonen.

  160. Det går enligt specialpedagogiken att
    avkoda både med ögonen och hörseln.

  161. Läsförståelse genom punktskrift
    är också ett sätt att avkoda text.

  162. Det har Skolverket inte
    tagit fasta på.

  163. Man menar att avkoda
    är nånting som man gör med ögonen.

  164. Där befinner sig
    Skolverkets inställning.

  165. Då är frågan om det kommer att hålla
    eller inte i domstol.

  166. Sen har vi bristande tillgänglighet
    som en form av diskriminering.

  167. Den utgår ifrån att en verksamhet
    inte har vidtagit en viss åtgärd.

  168. Underlåtit att vidta en viss åtgärd
    som ska tillgängliggöra verksamheten.

  169. Då går det att påstå ganska enkelt
    att det som kommunerna har gjort-

  170. -är att inte låta eleverna använda
    sina hjälpmedel.

  171. Det har lett till att eleverna inte
    försatts i en jämförbar situation.

  172. Det utgör själva diskrimineringen
    i den formen.

  173. Där har vi två tydliga spår
    enligt DL-

  174. -som vi menar är
    en otillåten diskriminering-

  175. -som skolorna tillämpar i proven
    för de elever som vi företräder.

  176. Innan du lämnar DL:

  177. Vår uppfattning
    i framställningen till JK-

  178. -är att inblandningen
    med nationella proven-

  179. -som är utformade av Skolverket-

  180. -som ger instruktioner i hur de ska
    tillämpas och tar emot resultatet-

  181. -bedömer vi klart
    är en utbildningsverksamhet.

  182. Därför kan de inte vidta åtgärder
    som är diskriminerande.

  183. Det var vår ståndpunkt.

  184. Andra svenska lagstiftningar skulle
    inte hjälpa i en sån här talan.

  185. Det fanns argument i Kommunallagen
    om att alla ska behandlas lika.

  186. Men det innebär svårare processvägar
    om vi ska komma åt problemets kärna.

  187. Vi tittade på skollagstiftningen, men
    det är svårare att driva rättsligt.

  188. Man kan väl argumentera
    utifrån moral-

  189. -men de här lagstiftningarna är inte
    skadeståndsgrundande för nån enskild.

  190. -Däremot DL.
    -DL är tydligare.

  191. Om en verksamhet som omfattas av ett
    diskrimineringsförbud diskriminerar-

  192. -ska det utgå
    diskrimineringsersättning.

  193. En form av skadestånd. Det innehåller
    också ett preventivt syfte:

  194. Det ska avskräcka andra verksamheter
    från samma beteenden-

  195. -som har ett diskriminerande element.

  196. Därav är det viktigt
    att med processer få en praxis-

  197. -där det finns skadestånd
    som ska verka avskräckande.

  198. Det finns också sanktioner-

  199. -kopplade till överträdelser av rät-
    tigheterna i Europakonventionen (EK).

  200. En internationell konvention som
    slår fast grundläggande rättigheter.

  201. Den har Sverige inte bara tillträtt
    och är förpliktade att genomföra-

  202. -men också inkorporerat
    i svensk lagstiftning sen 90-talet.

  203. Då skrev lagen SFS (1995:1219).
    En ganska intressant lagstiftning.

  204. Det är en bra parallell
    till Barnkonventionen nu.

  205. Den är lag men träder i kraft 2020-

  206. -så den har vi inte kunnat använda,
    även om den skulle vara tillämplig.

  207. EK har en starkare ställning i svensk
    rätt genom att den är inkorporerad.

  208. Och i EK finns det en utbildningsrätt
    som alla ska tillgodoses av staten.

  209. Kommuner och landsting omfattas av
    begreppet staten i detta sammanhang.

  210. Kommunerna som vi har att göra med
    omfattas av-

  211. -den här skyldigheten att tillgodose
    allas rätt till utbildning.

  212. I EK finns också
    ett diskrimineringsförbud-

  213. -kopplat till rättigheterna i EK
    eller i tilläggsprotokollen.

  214. Rätten till utbildning
    är ett tilläggsprotokoll.

  215. I kombination med
    rätten till utbildning...

  216. När kommunen agerar, får den inte
    göra det på ett diskriminerande sätt.

  217. Vi har gått igenom hur vi anser
    att det är diskriminerande enligt DL.

  218. Det kan delvis tillämpas
    även i EK:s sammanhang.

  219. Bristande tillgänglighet
    finns inte i EK-praxis.

  220. Men det finns ändå praxis
    från Europadomstolen (ED) som menar-

  221. -att konventionen om rättigheter för
    personer med funktionsnedsättning-

  222. -ska tas hänsyn till när ED dömer
    i mål om rättighetskränkningar.

  223. Det finns en intressant dynamik-

  224. -i internationella rättskällor som
    påverkar enskildas rätt i Sverige.

  225. Det ska då också påverka
    bedömningen i domstol i Sverige.

  226. Och det ska påverka bedömningen av
    om det har skett diskriminering-

  227. -i ljuset av internationella förplik-
    telser. Vi har starka rättigheter-

  228. -i Funktionsrättskonventionen som
    den kallas av Funktionsrättssverige.

  229. För att återgå till sanktionerna:
    EK har sanktioner kopplade till sig.

  230. Det finns
    en möjlighet till skadestånd-

  231. -om det konstateras
    en kränkning av rättigheterna.

  232. Det kom vi fram till parallellt,
    att...

  233. DL och EK:s rättigheter med
    de andra normerna kopplade till sig-

  234. -är bra spår att driva för att få
    en prövning av rättsfrågan.

  235. Är den här praktiken en otillåten
    diskriminering eller inte?

  236. Och finns det ett skydd
    för att få stopp på det här?

  237. Vi har lagt upp
    den rättsliga taktiken-

  238. -som vi har gjort i andra mål
    som bl.a. berör funktionshinder.

  239. Det innebär att vi inte bara
    processar på vår svenska DL.

  240. Vi tar in grundläggande rättigheter
    från grundlagen-

  241. -som är direkta direktiv
    till domstolen.

  242. Domstolen måste iaktta
    reglerna i vår grundlag.

  243. Det finns uttryckt-

  244. -att personer med funktions-
    nedsättning inte får diskrimineras.

  245. Mycket tydligt är det utsagt i vår
    grundlag att man ska ha lika rätt.

  246. Rätten till utbildning finns också
    i svensk grundlag.

  247. Dessa regler är direkta regler som
    ska ge anvisningar till domstolen.

  248. Normalt sett
    har svenska advokater problem med-

  249. -att våga arbeta med
    alla grundläggande rättigheter.

  250. Men Ola och jag känner
    inga som helst problem med detta.

  251. Det är kanske därför
    vi är intresserade av de här målen.

  252. Det är för att uppfostra domstolarna
    och våra kollegor bland juristerna-

  253. -att det går
    att använda sig av rättigheter-

  254. -och få skydd för rättigheterna.
    Då har vi DL och EK.

  255. Och vi argumenterar starkt utifrån
    funktionsnedsättningskonventionen.

  256. Det är viktigt att veta.

  257. När vi samarbetar
    med Dyslexiförbundet gör vi det-

  258. -på alla rättsliga grunder
    som vi har tillgängliga. - Ja?

  259. Vi fick en fråga
    om man kan åberopa hemförsäkringen.

  260. Man kan väl säga så här:
    Normalt sett går det inte.

  261. Däremot har olika bolag olika policy-

  262. -i relation till hur föräldrar
    och barn definierar problemet.

  263. Så man ska alltid pröva det
    naturligtvis i de här olika delarna.

  264. I dem som vi har prövat nu har vi
    inte kunnat åberopa hemförsäkringen.

  265. En sak i relation till
    rättsskyddet i hemförsäkringarna:

  266. De täcker en viss del.
    De täcker inte 100 % av...

  267. Om du skulle förlora ett tvistemål-

  268. -så täcker hemförsäkringen...
    upp till en viss gräns.

  269. Men du får också betala en självrisk.

  270. Är den rimlig
    i förhållande till din ekonomiska...

  271. -Det är inte ett heltäckande skydd.
    -Och man kan hamna över gränserna.

  272. Motpartens kostnader är kanske mer
    än vad man får ersättning för.

  273. Nej...

  274. Vad bra! Kan jag ringa dig sen?

  275. Det finns försäkringsbolag
    som försäkrar organisationer-

  276. -för såna här typer av processer.

  277. Jag känner till två förbund
    som gjort en sån här talan.

  278. De har gått in i stället för
    att anlita ett ombud enbart.

  279. Du kan som organisation ha talarrätt
    enligt 6 kap. § 2 i DL.

  280. Då går det att teckna försäkringar
    den vägen också ibland.

  281. Vår uppfattning är att man ska ha
    i princip samma rättsskydd-

  282. -i Funktionsrättssverige
    som de fackliga organisationerna har.

  283. Är man med i en facklig organisation,
    har man gratis rättshjälp.

  284. Så vi borde hamna på samma nivå.

  285. En sak som man inte ska glömma
    om diskrimineringsprocess-

  286. -är att inte bara det rättsliga är
    viktigt, det är också bevisningen.

  287. Bevisning är viktigt för att kunna
    göra sannolikt det du påstår.

  288. Det som är tacksamt med dyslexifallen
    är att det inte är så bevistunga mål.

  289. Det råder inte nån större... Det är
    inte ostridigt om vad som har hänt.

  290. Lärarna och skolorna säger ofta:
    "Det ni säger har hänt."

  291. "Men vi erkänner inte
    betalningsansvar."

  292. "Vi erkänner inte att det är diskri-
    minering." Det går processerna ut på.

  293. Hade vi pratat om ett annat mål,
    hade jag pratat mer om bevisning.

  294. Det är en viktig sak att ta med sig:
    Att dokumentera och samla bevis.

  295. Vi kan lägga till-

  296. -att Skolverket har sin uppfattning
    om vad ord... Vad heter det?

  297. Läsförståelsen innebär.

  298. Medan Specialpedagogiska
    skolmyndigheten på sin hemsida-

  299. -vilket vi har åberopat i målen-

  300. -har sagt att om läsförståelsen
    utgår ifrån en text...

  301. Det är helt oberoende av
    om det finns hjälpmedel eller inte.

  302. Finns det en text som ska avkodas,
    läsas och förstås...

  303. Om man läser med fingret, öronen
    eller ögonen har ingen betydelse.

  304. Så en specialmyndighet har en helt
    annan uppfattning än Skolverket.

  305. -Vi tyckte att det var ganska bra.
    -Hallå!

  306. En sån här rättsprocess...
    Hur länge håller man på med sånt här?

  307. Finns det nåt tidsperspektiv
    som är rimligt?

  308. Sen kan man antagligen hålla på
    hur många år som helst.

  309. Men hur länge blir det innan man ser
    nåt resultat utav den här processen?

  310. Vi lämnade in stämningarna
    för några veckor sen.

  311. Inom en månad får man ett svaromål
    från motparten.

  312. Efter svaromålet får vi yttra oss.
    Vi får två, tre veckor.

  313. Sen sätter domstolen ut en muntlig
    förberedelse i tingsrätten.

  314. Då är vi kanske framme i december
    i bästa fall. Eller januari.

  315. Sen sätter man ut en huvudförhand-
    ling. Om vi har tur: Före sommaren.

  316. Sen om vi vinner målet kommer skolan
    antagligen att överklaga.

  317. Förlorar vi, kommer vi att överklaga.
    Då går vi till hovrätten.

  318. Då tar det ytterligare
    ett halvår, ett år.

  319. Om vi går hela vägen igenom
    kanske det rör sig om tre, fyra år.

  320. En sorts tumregel är att säga att
    en process i en instans tar ett år.

  321. Det beror på hur omfattande målen är-

  322. -och hur mycket domstolen
    har att göra.

  323. Stockholms tingsrätt har mer att göra
    än andra tingsrätter.

  324. Vi stämde i ett mål i april och har
    fått muntlig förberedelse i november.

  325. En fråga
    som bara är ett konstaterande:

  326. Det väldigt hårda betygssystem
    som har kommit de senaste fem åren-

  327. -slår så hårt mot den här gruppen-

  328. -så att de inte kan få några höga
    betyg över huvud taget framöver.

  329. Fruktansvärt. Man ska diskutera hur
    man ska få fram de stora summorna.

  330. -Jag har vissa idéer.
    -Absolut.

  331. Man kan väl säga så här också
    att det som jag tycker är...

  332. Jag är osäker nu, men om man ser på-

  333. -hur många
    tredjeklassare som har dyslexi-

  334. -i varje årskull-

  335. -och hur många som finns
    i sjätteklassarna i varje årskull-

  336. -undrar man hur många i Sverige-

  337. -som faktiskt blir utsatta för...

  338. ...att de inte får ha hjälpmedel.

  339. Jag tror att det borde röra sig om
    5 000-8 000 barn-

  340. -som är kränkta
    enligt vår uppfattning-

  341. -och som eventuellt har rätt till
    att begära ersättning.

  342. Frågan var: Det går att likna det med
    att inte få ha glasögon.

  343. Jag tror
    att det är läge att visa filmen.

  344. -Där finns det ett uttalande ifrån...
    -Den andra? Jag ska se om det går.

  345. Jag läser med öronen.

  346. Det har jag alltid gjort,
    utan att jag märkt det eller inte.

  347. När de tar bort det,
    förstår man verkligen ingenting.

  348. Gordons död hade förändrat henne.

  349. Med program i sin dator och mobil
    får Saga skolböcker upplästa för sig.

  350. Den hjälpen fick hon inte ha
    under nationella proven i våras.

  351. På engelskan så fick jag ångest
    och kunde inte sova.

  352. Jag var bara med på ett utav fyra
    delprov för att jag mådde så dåligt.

  353. Nu stäms tre kommuner för
    diskriminering av barn med dyslexi.

  354. Kommunerna har följt
    Skolverkets regler-

  355. -när man inte fått använda ordinarie
    hjälpmedel under nationella provet.

  356. Läsförståelsen anses inte kunna
    bedömas om hjälpmedel har använts.

  357. I ÅK 3:s och 6:s läsförståelse om
    att avkoda text och läsa med flyt-

  358. -ser inte vi hur man, när man lyssnar
    på det, kan prova det som ska prövas.

  359. Vi ser att det här är diskriminering
    för våra elever ute i landet-

  360. -som är tvungna att sitta där-

  361. -och endera göra provet med
    hjälpmedel, men då räknas det inte-

  362. -eller inte använda sitt hjälpmedel,
    vilket vi tycker är diskriminerande.

  363. Saga hoppas nu att hennes sätt
    att läsa på också bedöms som läsning.

  364. Vissa läser bättre med öronen.
    Det ska få vara så.

  365. ...blivit mer solid.
    Snäckan föll ner från stenen.

  366. -Så!
    -I ett annat sammanhang sa Saga:

  367. "Det är som att spela tennis
    med pingisrack." Det går inte så bra.

  368. Så... Jag själv skulle inte gilla
    att göra ett prov utan mina glasögon.

  369. Jag vill bara säga
    en sak som är ologisk.

  370. Det är att när elever kommer upp
    i årskurs ett och två på gymnasiet-

  371. -och de prövas i engelska 5
    och engelska 6...

  372. Nu vet jag inte exakt hur många år,
    men säg under de senaste fem åren-

  373. -så har man haft rätt
    att få den långa texten uppläst.

  374. Det finns på usb-minne eller...
    Jag kommer inte ihåg riktigt.

  375. Men det är ologiskt.

  376. Ja, varför ska man i nian få använda
    hjälpmedel på nationella proven-

  377. -när man inte får göra det
    i trean och sexan? Det känns ju...

  378. Det verkar ju... Precis.

  379. Är det några fler frågor?

  380. Vi vill sammanfattningsvis säga-

  381. -att vi kommer genom förbundet
    att sprida information om det här.

  382. Vi kommer också att ha det
    på vår hemsida-

  383. -så att ni fortlöpande
    får del av det här.

  384. Vi kommer även att lägga upp
    en mall för stämningsansökningar-

  385. -så att ni kan läsa
    hur en stämning ser ut-

  386. -för den här typen av ärenden
    mot kommun och Skolverket.

  387. Om vi inte har fler frågor
    så är vi klara.

  388. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rättsutredningen för nationella proven för dyslektiker

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Blir elever med dyslexi diskriminerade på nationella provet? Juristerna Stellan Gärde och Ola Linder berättar om den pågående rättsaktionen mot kommuner och Skolverket för diskriminering av barn med dyslexi i skolan. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Vikten av dyslexiutredningar

Om ett barn visar tecken på eftersläpning och motvilja mot läsning är det hög tid att agera, menar logopeden Elisabet Miske. En noggrann kartläggning och bedömning ska ligga till grund för adekvata åtgärder. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

LegiLexi - ett formativt bedömningsstöd

LegiLexi är ett formativt bedömningsstöd som används av tusentals lågstadielärare. Tillsammans med svenska läsforskare har man utvecklat verktyg som på olika sätt gynnar lågstadieelevers läsutveckling. Sofia Norén, verksamhetschef, presenterar här ett heltäckande kartläggningsverktyg och tillhörande analysportal. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Räknesvårigheter och dyskalkyli

Vad kan skolan göra för att hjälpa elever med stora räknesvårigheter? Och vad kan du som förälder göra för ditt barn när matten inte fungerar? Markus Björnström är logoped och har skrivit boken "Värt att veta om dyskalkyli". Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Appar och teknik vid läs- och skrivsvårigheter

Johanna Kristensson berättar om hur olika digitala verktyg kan fungera som stöd vid läs- och skrivsvårigheter. Varför är språk och läsning så viktigt? Cirka 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället. En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjlighet, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Engelska när man inte vill och kan

Engelska är ett viktigt ämne, och ofta även efterlängtat. För elever med dyslexi och/eller svårigheter med språket kan det bli riktigt besvärligt och några tappar lusten och självförtroendet. Astrid Frylmark, logoped och metodutvecklare, beskriver vad som kan vålla svårigheter vid olika typer av språkliga problem och presenterar förslag på arbetssätt. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Rättsutredningen för nationella proven för dyslektiker

Blir elever med dyslexi diskriminerade på nationella provet? Juristerna Stellan Gärde och Ola Linder berättar om den pågående rättsaktionen mot kommuner och Skolverket för diskriminering av barn med dyslexi i skolan. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Lyckas med allt, trots dyslexi

Daniella Heljeved är författare och föreläsare och ser sin egen dyslexi som en tillgång. Hon vill hjälpa andra genom att berätta om sina erfarenheter och att allt går med rätt inställning och hjälpmedel. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Ett färgglatt liv

Rebecca Andersson berättar om svårigheter med dyslexi, som bokstavsavkodning, ljudsegmentering, stavning och läsförståelse. Hon berättar om läsning och energinivå men även om styrkor med dyslexi och tips på hjälpmedel och studiestrategier. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Strategier när man lever med språkstörning

Simon Sjöholm arbetar som produktspecialist inom it-relaterade hjälpmedel. Här berättar han om hur han klarade skolan med goda betyg trots sin språkstörning. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Aktuella frågor från Dyslexiförbundet

Hur arbetar Dyslexiförbundet och hur når de ut och informerar om verksamheten? Bengt-Erik Johansson, Inger Rålenius, Ester Hedberg och Janet Eltebo svarar på aktuella frågor och ger allmän information om förbundet och dess historia samt exempel på pågående projekt och arbetsmetoder. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Författaren som inte kan stava

En författare måste inte kunna stava, en författare behöver kunna berätta en bra historia på ett riktigt bra sätt, säger Helene Tursten. Hon är deckarförfattare och menar att hon blev författare tack vare sin dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Dyslexi är inte bara läs- och skrivsvårigheter

Anna Fouganthine förklarar några av de underliggande fonologiska funktioner som är nedsatta vid dyslexi och som gör aktiviteter som läsning och skrivning svårt. Avslutningsvis presenteras ett nytt dyslexitest som utvecklats för att identifiera och kartlägga de fonologiska funktionerna hos individer där man misstänker dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss