Titta

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Om UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Föreläsningar från Dysleximässan 2018. Inspelat den 19-20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Dysleximässan 2018 : Lyckas med allt, trots dyslexiDela
  1. Min titel "dyslektiker"
    bär jag stolt.

  2. För mig är det som att säga
    akademiker, matematiker-

  3. -fysiker eller musiker.

  4. Man kan lyckas med allt
    trots dyslexi.

  5. Några här känner nog att det är
    överdrivet eller inte stämmer.

  6. Genom den här presentationen ska jag
    bevisa att det är fullt möjligt.

  7. Mitt namn är som sagt
    Daniella Heljeved.

  8. Jag är företagare, författare,
    föreläsare, bloggare-

  9. -elev på gymnasieskolan YBC
    där jag går tredje året-

  10. -och jag är dyslektiker.

  11. Min titel "dyslektiker"
    bär jag stolt.

  12. För mig är det som att säga
    akademiker, matematiker-

  13. -fysiker eller musiker.

  14. För att visa att det är möjligt
    att lyckas med allt trots dyslexi-

  15. -ska vi gå igenom min historia.

  16. På förskolan sas det att jag
    var ambitiös och att jag ville lära.

  17. Jag var duktig och kreativ.

  18. Den sista är rolig.
    Jag blev kallad ett "stavningsgeni".

  19. Det är lite ironiskt.
    Det har med den här bilden att göra.

  20. Jag skulle lära mig skriva
    "triangel". Det var inget krav.

  21. Jag gick fram till en lärare och sa:
    "Jag vill lära mig stava 'triangel'."

  22. Som vi kan se fick jag inte många
    rätt, men jag fick rätt till slut.

  23. För att visa hur livet förändras
    ska vi kolla på mina yrkesval.

  24. I förskolan skulle jag bli
    delfinskötare. Jag var säker på det.

  25. När jag började lågstadiet blev jag
    kallad lat, men fortfarande duktig.

  26. Jag satt i klassrummet, tyst,
    räckte upp handen och var helt lugn.

  27. Då var man duktig,
    men jag hade inte dyslexi.

  28. Dag ett berättade min mamma
    för fröknarna att jag hade dyslexi.

  29. De sa: "Du är för duktig,
    så du kan inte ha dyslexi."

  30. När blev "duktig"
    motsatsen till "dyslexi"?

  31. Jag var okoncentrerad, för jag
    var kreativ. Jag gillade att pyssla.

  32. Det sas negativt.

  33. Men jag var fortfarande lugn.

  34. Det sas på mina utvecklingssamtal att
    jag var ett gott exempel för klassen.

  35. Här ville jag bli astronaut.

  36. Som de flesta av er kan läsa står det
    också "läkare" underst i liten text.

  37. Det hade
    med det här programmet att göra.

  38. Moralen här, föräldrar,
    är att tv inte bara är dåligt.

  39. Genom programmet
    blev jag kär i att bli läkare-

  40. -men jag var så lat och dum att
    jag aldrig skulle kunna bli läkare.

  41. Åren gick, och jag började
    mellan- och högstadiet.

  42. På sommaren mellan femman och sexan
    fick jag min dyslexidiagnos.

  43. Plötsligt blev jag ambitiös igen.
    Jag ville lära.

  44. Jag var fortfarande duktig,
    och jag började få bra betyg.

  45. Här ville jag bli arkeolog.

  46. Jag insåg fortfarande att jag var
    för dum för att bli läkare.

  47. Sen började jag gymnasiet,
    där jag är i dag.

  48. "Dyslektiker", det följde med.

  49. "Ambitiös" och "vill lära"
    har jag aldrig blivit av med.

  50. Jag är fortfarande duktig.
    Jag sitter tyst, räcker upp handen-

  51. -och är helt lugn.

  52. Det kreativa kommer jag definitivt
    aldrig att bli av med.

  53. Här fick jag lära mig
    att jag också är en entreprenör.

  54. De bra betygen fortsatte stanna där.

  55. Nu har jag äntligen självförtroende
    att gå för min dröm och bli läkare.

  56. Eller specialpedagog.
    Jag kan inte bestämma mig.

  57. Som vi kan se på den lila bilden
    gick jag till SM i ung företagsamhet.

  58. Det är ett ämne där gymnasieelever
    får starta egna företag.

  59. Mitt företag hette,
    som ni ser på loggan, "Dysseplugg".

  60. Det var ett företag som höll special-
    anpassad läxhjälp för dyslektiker.

  61. Jag åkte runt och höll föreläsningar,
    och plötsligt kom det också en bok.

  62. För att förklara vad dyslexi är
    på ett lite enklare sätt-

  63. -ska vi se det här som ett lopp
    eller race. Man får välja ord själv.

  64. Först har vi Freddy,
    den lilla gröna filuren.

  65. Sen har vi Molly,
    som är lite rosa-lila.

  66. Freddy, han har dyslexi.

  67. Det tänker jag här representera
    med en tung låda på 500 ton.

  68. Ni kan tänka er
    att den är riktigt tung.

  69. Målet, det är era mål.

  70. Målen ni vill nå: Bra betyg,
    avsluta en uppsats, vad som helst.

  71. Hur många här
    tyckte att Freddy förlorade?

  72. Jag ser lite händer.
    Jo, han förlorade.

  73. För att han ska vinna
    behöver han lite hjälpmedel.

  74. Det kan vara längre tid,
    lyssna på text-

  75. -stavningsprogram
    och att få spela in lektionerna.

  76. Vi testar att springa igen.

  77. Hur många tyckte
    att han förlorade nu?

  78. Han förlorade fortfarande,
    för hjälpmedel är inte ett fusk.

  79. Det gör bara att vi kommer upp
    på samma nivå som andra.

  80. Om Freddy pluggar två timmar
    varje dag får han snabba skor också.

  81. Vann han nu? Ja.

  82. Att använda sina hjälpmedel
    är inte fusk. De är bra att använda.

  83. Vi kommer upp på samma nivå
    som andra. Vi får exakt samma chans.

  84. Nu låter det här negativ. Ska man
    alltid gå omkring med en tung låda?

  85. Kommer man alltid att förlora i allt?
    Nej, det är inte så.

  86. En annan tävling, som rör kreativitet
    eller problemlösning...

  87. Då var dyslexin rätt bra att ha.

  88. Man säger att dyslexi
    påverkar en av fem.

  89. Det är negativt,
    men vi kan hitta många fördelar.

  90. Många tänker inte på den fysiska
    påverkan, som huvudvärk och trötthet.

  91. Många tänker
    att man ser ord baklänges.

  92. Att man ser exempelvis
    "bad" som "dab". Det stämmer inte.

  93. Det finns många styrkor i att ha
    dyslexi, exempelvis problemlösning.

  94. Jag älskar sudoku. Varje år
    har jag och farfar en tävling-

  95. -vem som kan lösa
    ett specifikt sudoku först.

  96. Kreativitet kan nog
    många av er känna igen.

  97. Det var nån här
    som går på media på gymnasiet.

  98. Många kan känna
    "Jag är inte kreativ".

  99. Bara att drömma
    är en form av kreativitet.

  100. Socialisering, att vara social...

  101. Alla som varit på mässan känner att
    vi blivit som en liten kommun där.

  102. Alla känner alla,
    och alla vill prata med alla.

  103. God observationsförmåga
    kan vara både bra och dåligt.

  104. Ni tittar alla på mig,
    och observerar vad jag gör.

  105. Men om man sitter i klassrummet
    observerar man vad alla andra gör.

  106. Så ett stökigt klassrum
    hjälper ingen.

  107. Som jag sa tidigare:
    Alla har nånting som de är bra på.

  108. Vad kan det finns för fördelar
    med dyslexi?

  109. Jo, man blir underskattad. Ni kanske
    tänker att det är nåt negativt.

  110. Men vi säger att du lämnar in en
    uppsats på fem sidor till en lärare.

  111. Du skulle bara lämna in fyra, och du
    har dyslexi. Hur tänker läraren då?

  112. "Här har vi en ambitiös elev. Det här
    är en elev som vill lära sig."

  113. Men bara för att man lämnar in
    en sida till är du inte duktig.

  114. Det kan bara vara så
    att du vill ha ett bra betyg.

  115. Man blir hårdhudad. Man får konstant
    ta emot fula ord och kritik.

  116. Man lär sig att vända kritiken
    till nåt positivt.

  117. När man väl kommer ut i arbetslivet
    står man där, rakryggad-

  118. -beredd på allt.

  119. Man kan bli en bra retoriker.

  120. När man inte skriver ett prov
    kan man få ta det muntligt.

  121. Många av oss dyslektiker
    som fått den chansen-

  122. -vi lär oss prata i arbetslivet.

  123. Vi lär oss prata på en jobbintervju
    eller på en scen inför alla er.

  124. Självförtroende.

  125. När man lyckas med nånting
    trots att man har alla odds emot sig-

  126. -då får man självförtroende,
    och man är förberedd.

  127. Jag märkte när jag gick på hög-
    stadiet och kom upp på gymnasiet-

  128. -att allt jag gjort för att överleva
    högstadiet var normen på gymnasiet.

  129. Att ta anteckningar,
    spela in lektioner och lyssna.

  130. Allt det var obligatoriskt
    på gymnasiet.

  131. Man säger
    att hjärnan är uppdelad i två.

  132. Den högra sidan
    har hand om allt det kreativa.

  133. Den vänstra sidan har hand
    om allt det tråkiga, som typ matte.

  134. Vi tar in information
    från den kreativa sidan.

  135. Sen ska den ta sig från
    den högra sidan till den vänstra.

  136. Det här tar ju längre tid.

  137. De som inte har dyslexi kan bara
    - poff! - så är det på den vänstra.

  138. Det låter negativt, men om tanken ska
    ta sig genom den kreativa processen-

  139. -för att sedan bli till information-

  140. -kan ni tänka att det är så alla
    filmer, foton och bilder skapas.

  141. Den här bilden innehåller massor
    av text. Den behöver ni inte läsa.

  142. Det finns en symbol. Jag rekommend-
    erar er att ta telefonen och fota.

  143. Jag är inte sponsrad. Det här
    är bara det jag tycker är bra.

  144. De flesta av de här
    kan ni hitta där nere.

  145. Gå ner och prata
    med de som har de här hjälpmedlen.

  146. Fråga hur man använder dem,
    och varför.

  147. Hur vet jag att man kan lyckas
    med allt trots dyslexi?

  148. Många av er har säkert sett
    en kursmatris.

  149. Det är min kursmatris
    i marknadsföring.

  150. Det finns tre ord här
    som skiljer dem åt:

  151. "Översiktligt", "utförligt"
    och "utförligt och nyanserat".

  152. Ingen har berättat för mig hur jag
    ska ta mig till de här tre orden.

  153. Jag ska berätta det för er nu.

  154. Det första man måste komma ihåg
    är den stora skolregeln:

  155. Det är mycket text,
    men ni behöver inte kallsvettas.

  156. Vi tar frågan "Hur gammal är Anna?".

  157. Om du svarar "13" har du brutit mot
    regeln. Då är det inget betyg alls.

  158. Om du svarar "Anna blir 13 år"
    har du nått upp till ett E.

  159. Om du svarar
    "Anna fyller 13 den 14 januari"-

  160. -"om fem veckor
    enligt bokens tidslinje."

  161. Ett citat: "Jag fyller 13 år
    om fem veckor, den 14 januari."

  162. Det blir ett jättehopp sen,
    för att ta sig till A.

  163. "I boken beskrivs att Anna
    fyller 13 år den 14 januari."

  164. "Det är om fem veckor
    enligt bokens tidslinje."

  165. "Jag fyller 13 år den 14 januari."
    Sida 1 i boken "Anna fyller år".

  166. Sen har vi massa dravel där nere:

  167. "Det är en månad kvar
    till hennes födelsedagsfest."

  168. "Anna mår dåligt av att välja vilka
    som ska komma på hennes födelsedag."

  169. "Det är för att hon inte har
    mycket tid kvar att bestämma sig."

  170. När ni ska svara på en fråga
    är det jättebra att ha småsyskon.

  171. Vi som inte har småsyskon kan låtsas
    att vi har ett på fyra, fem år-

  172. -som konstant frågar:
    "Varför? Varför?"

  173. För varje mening man skriver
    svarar man på "Varför?".

  174. Det här låter som mycket jobb,
    och tyvärr är det så.

  175. Man får lägga ner mycket jobb
    för att nå upp till ett sånt betyg-

  176. -men alla behöver inte få A.
    Ett E är jättebra för de flesta.

  177. Det finns andra tips också
    för att klara sig.

  178. Några har läst min bok och lärt sig
    fingertricket med nians gångertabell.

  179. Här kan vi se nio gånger sju.

  180. Man fäller ner det sjunde fingret.
    På ena sidan är det då sex fingrar-

  181. -och på andra sidan är det tre,
    så svaret är 63.

  182. Några rynkar lite på ögonbrynen.

  183. Bilden under är minneskort jag gjorde
    inför mitt juridikprov.

  184. Det var totalt 42 stycken minneskort.
    42 begrepp jag skulle lära mig.

  185. Den här är bra att kombinera
    med den högst upp-

  186. -där det är exempelvis "brain".

  187. Tummen upp är "bra".
    En dörr som öppnar sig är "in".

  188. Bra, in - brain.

  189. Det här lärde jag mig när jag måste
    kunna stavningen på mina glosor.

  190. Men ni som fått er dyslexidiagnos
    har inte det problemet.

  191. Ni behöver bara lära er vad ordet
    betyder. Då kan man rita en hjärna.

  192. Många av er känner igen den här
    - en telefon.

  193. Det som är på telefonen
    är lösenordet.

  194. Nu för tiden kan man välja
    sitt lösenord som ett ord.

  195. Om det finns ett ord man inte kan
    stava till, som man vill lära sig-

  196. -då kan man ta det ordet.
    Jag har haft "hade", "börja"-

  197. -"det här", "den här"...

  198. Varje gång jag skulle in på min mobil
    var jag tvungen att stava rätt.

  199. Nu är det många som skrattar.

  200. Den här i mitten
    kan se lite underlig ut.

  201. Det är en väldigt läskig attraktion
    på ett tivoli.

  202. Jag tänker inte säga vilket.

  203. Man fälls ner i nittio grader, och så
    rätt ner i marken - känns det som.

  204. Den är döpt
    efter en grekisk historia-

  205. -som handlar om en snubbe
    som ramlar ner mot marken och dör.

  206. Jag var väldigt stressad,
    men jag åkte den.

  207. När jag ska göra nåt läskigt
    tänker jag:

  208. "Om jag överlevde det där,
    då överlever jag det här."

  209. Men det viktigaste för att klara sig
    är bra studieteknik.

  210. Den första, som alla ungdomar
    ser lite rädda ut inför:

  211. Städa skrivbordet,
    eller rummet i allmänhet.

  212. Det går inte att plugga
    om det är stökigt.

  213. Om man hittar nåt blir det roligare
    att leka med det än göra läxorna.

  214. Speciellt telefonen.
    Jag ser många som nickar.

  215. Att lyssna på musik är jättebra.
    Man kan koppla in ett till sinne.

  216. Men man ska inte lyssna på musik
    med text, och speciellt inte video.

  217. Lyssnar du på musik med text börjar
    du tänka på texten eller sjunga med.

  218. Många som har dyslexi måste ljuda
    ordet, om inte annat i huvudet.

  219. Som "studieteknik".

  220. Om jag börjar tänka på en låt
    kommer jag aldrig att skriva texten.

  221. Om det finns en video till låten
    öppnar jag inte ens boken.

  222. Då är videon mycket roligare.

  223. Papper och penna
    har många av er med sig.

  224. Det är jättebra att först skriva
    på papper, sen in i datorn.

  225. Det kan också vara bra för att få ut
    all den onödiga energin.

  226. När jag sitter på engelsklektionen
    och tänker: "Vad trött jag är"-

  227. -då skriver jag "Vad trött jag är".
    Sen kan man fokusera igen.

  228. Jag har fått ut att jag är trött,
    utan att säga det inför hela klassen.

  229. Om man använder alla sinnen
    tas informationen in lättare.

  230. Specifikt om det har nånting
    att göra med känslor.

  231. Ett minne med känslor
    kommer vi ihåg bättre.

  232. Det är bra att färgkoda med över-
    strykningspenna, både anteckningar-

  233. -om man läser en bok
    och vad som helst, egentligen.

  234. Om man ska rätta nånting
    eller om man ska läsa en text.

  235. Använd överstrykningspennor
    i olika färger.

  236. Många har systemet
    att rött betyder "Jag kan inte"-

  237. -gult betyder "Jag börjar kunna" och
    grönt betyder "Tjoho! Jag är expert!"

  238. Att diskutera ämnet djupgående ger
    större vetskap om vad det handlar om-

  239. -och man måste också säga det.

  240. Våra hjärnor tänker snabbare
    än vi kan säga det.

  241. Om man saktar ner
    och måste säga svaret-

  242. -är det större chans
    att ni lyckas komma ihåg.

  243. Jag pratade om min bok som jag skrev.

  244. När jag var tretton år öppnade jag
    en bok för första gången frivilligt.

  245. När jag var sjutton skrev jag min
    första bok, men jag är inte klar än.

  246. Den här boken heter
    "En stämpel i pannan". Det är så kul-

  247. -för en stämpel i pannan med
    "dyslexi" kan vara bra och dåligt.

  248. Man kan få
    alla de hjälpmedel som man behöver.

  249. Ibland är det dåligt,
    för man vill inte att andra ska veta.

  250. Det som var viktigt för mig
    när jag skrev den här boken-

  251. -var att jag
    skulle få berätta min historia.

  252. Den är som sagt kallad "triangel",
    och alla här inne vet varför nu.

  253. Jag ville veta föräldrars perspektiv.

  254. Hur är det att släpa två barn
    med mycket grav dyslexi genom skolan?

  255. En är roligt formulerad:
    "Nej tack, jag vill inte doktorera".

  256. Det är min brors kapitel.

  257. Han hade det mycket svårare i skolan
    än jag. Han är 32.

  258. När han gick i skolan fanns inte
    alla hjälpmedel som vi har i dag.

  259. Den som fick läsa alla texter
    för honom sent på kvällarna-

  260. -det var min mamma.

  261. Det sas till min bror:

  262. "Kristian, du är så dum i huvudet och
    kommer att bli utslagen i samhället."

  263. "Du om någon
    måste ta med dig böckerna."

  264. Jag ser många hakor
    som är i golvet nu.

  265. Mamma tog läraren i nackskinnet
    och drog in den till rektorn.

  266. Hon sa det inför min bror, hela
    klassen och, korkat nog, min mamma.

  267. I dag har min bror inte bara en
    kandidatexamen utan också en masters.

  268. De bad honom doktorera, men han
    tyckte att han var klar med skolan.

  269. När han tog sin mastersexamen
    fick han gå upp på scenen-

  270. -och ta emot tre av fem stipendier.

  271. Därför är han
    nästan min största förebild.

  272. I min bok står på första sidan:

  273. "I denna bok kommer ni
    att hitta stavfel, särskrivningar"-

  274. -"och påhittade ord
    ni aldrig hört talas om."

  275. "Det är stor bokstav mitt i meningar,
    och liten när det borde vara stor."

  276. "Jag är dyslektiker, och övertygad
    om att ni kommer att förstå ändå."

  277. Jag ville att den skulle vara skriven
    av mig, inte rättstavningsprogrammet.

  278. Jag är jättebra
    på att hitta på egna ord.

  279. Svenskläraren stryker under ord
    och sätter ett litet frågetecken.

  280. Inte för att det är fel, utan för
    att han undrar vad det betyder.

  281. Hur vet just jag att man
    kan lyckas med allt trots dyslexi?

  282. Delvis har jag gått igenom allt, och
    delvis har jag haft de här betygen.

  283. När jag gick i sexan
    hade jag E i alla ämnen.

  284. I engelska var det bara av snällhet.
    Jag förtjänade inte ett E.

  285. I sjuan arbetade jag upp det.
    Jag lyckades få ett C.

  286. I åttan fick jag mestadels B
    och lite A. Ungefär hälften-hälften.

  287. I nian arbetade jag upp det
    till A i alla ämnen.

  288. Första och andra året på gymnasiet,
    A i alla ämnen.

  289. Tredje året på gymnasiet
    har jag inte avslutat än.

  290. Men hittills har jag A i allt.

  291. Det här betyder att det går,
    trots att det går dåligt nu.

  292. I framtiden finns det ett ljus.

  293. Jag har ett motto: Dyslexi är inte
    en ursäkt att göra inget.

  294. Det är en anledning att göra mer.

  295. Man kan se det på två olika sätt.

  296. Man kan säga: "Jag har dyslexi,
    så jag kan inte."

  297. Eller så tänker man:
    "Jag ska arbeta för att nå mitt mål."

  298. Jag ska göra vad som än krävs
    för att få ett E-

  299. -ett C eller i mitt fall ett A.

  300. Om det kräver att man studerar
    i tre timmar varje dag-

  301. -då är det bara tre timmar
    av en hel 24-timmarsperiod.

  302. Så nej, man kan inte lyckas med allt
    trots dyslexi.

  303. Man kan lyckas med allt
    tack vare dyslexi.

  304. Tack för mig.

  305. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lyckas med allt, trots dyslexi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Daniella Heljeved är författare och föreläsare och ser sin egen dyslexi som en tillgång. Hon vill hjälpa andra genom att berätta om sina erfarenheter och att allt går med rätt inställning och hjälpmedel. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Vikten av dyslexiutredningar

Om ett barn visar tecken på eftersläpning och motvilja mot läsning är det hög tid att agera, menar logopeden Elisabet Miske. En noggrann kartläggning och bedömning ska ligga till grund för adekvata åtgärder. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

LegiLexi - ett formativt bedömningsstöd

LegiLexi är ett formativt bedömningsstöd som används av tusentals lågstadielärare. Tillsammans med svenska läsforskare har man utvecklat verktyg som på olika sätt gynnar lågstadieelevers läsutveckling. Sofia Norén, verksamhetschef, presenterar här ett heltäckande kartläggningsverktyg och tillhörande analysportal. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Räknesvårigheter och dyskalkyli

Vad kan skolan göra för att hjälpa elever med stora räknesvårigheter? Och vad kan du som förälder göra för ditt barn när matten inte fungerar? Markus Björnström är logoped och har skrivit boken "Värt att veta om dyskalkyli". Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Appar och teknik vid läs- och skrivsvårigheter

Johanna Kristensson berättar om hur olika digitala verktyg kan fungera som stöd vid läs- och skrivsvårigheter. Varför är språk och läsning så viktigt? Cirka 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället. En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjlighet, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Engelska när man inte vill och kan

Engelska är ett viktigt ämne, och ofta även efterlängtat. För elever med dyslexi och/eller svårigheter med språket kan det bli riktigt besvärligt och några tappar lusten och självförtroendet. Astrid Frylmark, logoped och metodutvecklare, beskriver vad som kan vålla svårigheter vid olika typer av språkliga problem och presenterar förslag på arbetssätt. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Rättsutredningen för nationella proven för dyslektiker

Blir elever med dyslexi diskriminerade på nationella provet? Juristerna Stellan Gärde och Ola Linder berättar om den pågående rättsaktionen mot kommuner och Skolverket för diskriminering av barn med dyslexi i skolan. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Lyckas med allt, trots dyslexi

Daniella Heljeved är författare och föreläsare och ser sin egen dyslexi som en tillgång. Hon vill hjälpa andra genom att berätta om sina erfarenheter och att allt går med rätt inställning och hjälpmedel. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Ett färgglatt liv

Rebecca Andersson berättar om svårigheter med dyslexi, som bokstavsavkodning, ljudsegmentering, stavning och läsförståelse. Hon berättar om läsning och energinivå men även om styrkor med dyslexi och tips på hjälpmedel och studiestrategier. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Strategier när man lever med språkstörning

Simon Sjöholm arbetar som produktspecialist inom it-relaterade hjälpmedel. Här berättar han om hur han klarade skolan med goda betyg trots sin språkstörning. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Aktuella frågor från Dyslexiförbundet

Hur arbetar Dyslexiförbundet och hur når de ut och informerar om verksamheten? Bengt-Erik Johansson, Inger Rålenius, Ester Hedberg och Janet Eltebo svarar på aktuella frågor och ger allmän information om förbundet och dess historia samt exempel på pågående projekt och arbetsmetoder. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Författaren som inte kan stava

En författare måste inte kunna stava, en författare behöver kunna berätta en bra historia på ett riktigt bra sätt, säger Helene Tursten. Hon är deckarförfattare och menar att hon blev författare tack vare sin dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Dyslexi är inte bara läs- och skrivsvårigheter

Anna Fouganthine förklarar några av de underliggande fonologiska funktioner som är nedsatta vid dyslexi och som gör aktiviteter som läsning och skrivning svårt. Avslutningsvis presenteras ett nytt dyslexitest som utvecklats för att identifiera och kartlägga de fonologiska funktionerna hos individer där man misstänker dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande - korta och långsiktiga mål

Hur ska vi utbilda studenter så att det som lärs in på lektionen omsätts till kunskap på lång sikt, i exempelvis en yrkesroll? Universitetsadjunkt Per Dahlbeck berättar om den traditionella lärsituationen och hur den kan anpassas för framtiden där det är viktigare att skapa nyfikenhet än reproduktion av kunskap. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss