Titta

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Om UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Föreläsningar från Dysleximässan 2018. Inspelat den 19-20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Dysleximässan 2018 : Dyslexi är inte bara läs- och skrivsvårigheterDela
  1. Man har mer eller mindre svårt
    med att tolka-

  2. -med att lagra
    och att bearbeta språkljud.

  3. Först vill jag säga hej till er alla.
    Vad roligt att se så många här.

  4. Det är ju fredag eftermiddag,
    klockan är tre.

  5. Det här är ju inte den mest praktiska
    sessionen av allt som är i dag-

  6. -utan här kommer vi ju
    att grotta ner oss lite-

  7. -i vad dyslexi handlar om.

  8. Och den här lite provokativa titeln-

  9. -att dyslexi inte bara är
    läs- och skrivsvårigheter.

  10. Jag ska försöka
    förklara för er i dag-

  11. -hur jag tänker
    kring själva dyslexibegreppet.

  12. Jag ska börja med att säga att jag
    själv har dyslexi, så att ni vet det.

  13. Jag har precis som presentatören här.

  14. Det är svårt att uttala
    krångliga namn och komma ihåg saker.

  15. Men man har sina knep.

  16. Ni kan kontakta mig efter dagen om ni
    har frågor eller är intresserade.

  17. Det är två olika mejladresser. Det
    spelar ingen roll vilken ni använder.

  18. Jag är dels anställd
    vid Linnéuniversitetet i Växjö-

  19. -där jag jobbar
    med speciallärarutbildning.

  20. Dels är jag anställd
    på Inläsningstjänst-

  21. -där jag och några till
    håller på med fortbildning av lärare-

  22. -i just att kartlägga och
    att upprätta åtgärder vid dyslexi.

  23. Det är just för att inget universitet
    i dag har den fortbildningen.

  24. Det finns ingen möjlighet
    att vid nåt universitet-

  25. -söka en sån påbyggnadskurs.

  26. Så länge inte det finns kommer vi
    att kämpa på och driva det här-

  27. -i Inläsningstjänsts regi.
    Så ser det ut.

  28. Jag kommer att avsluta med att
    berätta lite om ett nytt dyslexitest-

  29. -som jag har utvecklat ihop
    med min kollega Christer Jacobson.

  30. Det här testet bygger...

  31. Föreläsningen, det jag kommer att
    prata om, bygger just på det testet.

  32. Ja... Här ser ni en bild.
    Den här bilden visar faktiskt-

  33. -hur dyslexin hos en individ ser ut.

  34. Det här är gjort
    med det här nya testet.

  35. Om ni tittar på själva profilen-

  36. -så ser ni att det går axlar ut
    från 0 i mitten.

  37. Det betyder
    att ju mer grön yta som är markerad-

  38. -i det här diagrammet-

  39. -ju gravare svårigheter har man.

  40. Högst upp ser ni att det står
    "avkodning". Det är själva läsningen.

  41. Men de andra faktorerna runtomkring
    avkodning är också dyslexi.

  42. Det är de fonologiska svårigheterna
    som ligger under-

  43. -som en orsak
    till avkodningssvårigheterna.

  44. Man kan faktiskt bli väldigt duktig
    på att läsa och skriva-

  45. -men man har ofta fortfarande
    de här underliggande-

  46. -fonologiska svårigheterna
    som visar sig på lite andra sätt.

  47. Ni får avbryta och ställa frågor
    om ni tycker att det är oklart.

  48. Jag kommer att förklara den här
    figuren, det här polära diagrammet-

  49. -lite mer ingående.

  50. Då måste man börja med
    att ställa sig frågan vad dyslexi är-

  51. -om det nu inte bara är
    läs- och skrivsvårigheter.

  52. Vår hypotes när vi har gjort
    Fonologia är väldigt enkel.

  53. Det är att man har
    mer eller mindre svårt med att tolka-

  54. -med att lagra
    och att bearbeta språkljud.

  55. Och det här går tvärsöver alla språk.

  56. Så om man har dyslexi på ett språk
    har man det även på ett annat språk.

  57. Man har svårt att uppfatta,
    minnas och jobba med ljud.

  58. Men självklart kan man träna upp
    sin läs- och skrivförmåga.

  59. Då kan man undra
    varför vi har satsat på det här.

  60. Jag har jobbat...

  61. Min första bakgrund är
    att jag är pedagog, speciallärare.

  62. Precis som många här inne som
    har jobbat i skolan, eller jobbar-

  63. -så stöter man på de här problemen,
    men man vet inte vad som är vad.

  64. Man vet inte hur man ska göra. Man
    vet inte vilka test man ska använda-

  65. -för att kartlägga
    de här svårigheterna.

  66. Det är fortfarande rätt så stora
    oklarheter kring vad som är dyslexi.

  67. Alltså själva begreppet. Många tror
    att det är läs- och skrivsvårigheter-

  68. -och självklart är det det,
    men det är mer saker.

  69. Det behöver inte bli
    läs- och skrivsvårigheter.

  70. Man kan alltså öva... De flesta kan
    öva upp sin läs- och skrivförmåga-

  71. -med rätt pedagogik
    och väldigt, väldigt tidiga insatser.

  72. Men dyslexi kommer man inte
    att kunna växa ifrån på nåt sätt.

  73. Det kommer alltid att vara med en,
    livet ut.

  74. Det behöver inte bli ett funktions-
    hinder, funktionsnedsättningen.

  75. Sen är det ju väldigt viktigt
    att elever, personer som har dyslexi-

  76. -får reda på varför
    det är svårt i vissa situationer-

  77. -varför de haft det
    jättejobbigt i skolan.

  78. Det är ju liksom en rättighet
    att få reda på det.

  79. Jag själv fick inte reda på
    att jag hade dyslexi-

  80. -förrän jag blev dyslexiforskare,
    skulle man kunna säga.

  81. Jag måste erkänna att det är
    väldigt subtila svårigheter jag har.

  82. Det finns ju inga
    som har samma svårigheter-

  83. -även fast man har dyslexi. Det ser
    olika ut, det är individuellt.

  84. Vad är då fonologin?

  85. Vi har utgått från teorier-

  86. -kring fonologisk förmåga,
    helt enkelt.

  87. Det här drar jag väldigt kort, det är
    ingenting vi behöver fördjupa oss i.

  88. Ni som är intresserade
    kan läsa mer om det här i artikeln-

  89. -som hänvisas till
    längst ner på sidan.

  90. Väldigt kort kan man säga att när vi
    pratar om fonologisk förmåga är det-

  91. -fonologisk kodning,
    fonologisk medvetenhet-

  92. -fonologiska representationer,
    lexikal åtkomst-

  93. -verbala minnesfunktioner
    och inte minst benämningsförmåga.

  94. Jag tror att alla här inne har hört
    i alla fall ett av de här:

  95. Fonologisk medvetenhet.

  96. Det har vi fokuserat mycket på
    tidigt i åldrarna.

  97. Det ska tränas i förskolan-

  98. -för att elever lättare
    ska lära sig läsa och skriva.

  99. Men det är alltså bara en liten del
    av hela den fonologiska förmågan.

  100. Det här är alltså rätt så outforskat.

  101. Det vi har gjort är att vi har tagit
    de här teoretiska processerna.

  102. Det är de ni ser längst till vänster-

  103. -som är inringade i runda pilar.

  104. Sen har vi funderat ut på vilka sätt
    vi ska kunna fånga in processerna-

  105. -hos en individ. Vad ska vi göra
    för att mäta de här processerna?

  106. Ja. Då har vi gjort som så-

  107. -att vi har kommit upp
    med olika små delprov.

  108. Det här testet... Alla de här
    delproven är helt muntliga.

  109. Det är inget med papper och penna
    för eleven-

  110. -för fonologisk förmåga
    är nåt muntligt.

  111. Det har med talat språk att göra.
    Och det visuella...

  112. När vi ser ord blir vi bara hjälpta,
    det blir bara mycket enklare.

  113. Tolv delprov har vi fått ihop.

  114. Jag kommer
    att kort avslutningsvis visa de här.

  115. Vi har utgått från att så långt
    som möjligt inte använda riktiga ord-

  116. -utan använda nonord, alltså ord
    som skulle kunna vara svenska ord.

  117. De ska följa svensk fonotax,
    men de betyder ingenting.

  118. Här går man omkring problemet med
    att man har ett ordförråd-

  119. -att man har olika språkbakgrund,
    och så vidare.

  120. Så alla som har
    ett svenskt ljudsystem klart för sig-

  121. -kan göra det här.

  122. Vi har alltså normerat det här
    på nästan tusen personer.

  123. Man kan använda det här från våren
    i årskurs 2 upp till vuxna.

  124. Då finns det normer för hur den
    fonologiska förmågan fördelar sig-

  125. -i det svenska folket.

  126. Det kommer jag inte att gå igenom nu,
    men det har vi aldrig vetat förr.

  127. Och sen behöver det här förmedlas,
    för det här är ju krångligt.

  128. De här teorierna, processerna.
    Alla delproven och en massa resultat.

  129. Det måste på nåt sätt gå att hantera
    och använda i praktiken.

  130. Det vi har gjort då är alltså
    att använda oss av-

  131. -de här grafiska profilerna.
    Det bygger på mitt avhandlingsarbete-

  132. -där resultaten presenterades
    på det här sättet.

  133. När man har gjort alla delprov
    får man alltså ut en sån här profil-

  134. -som man kan använda
    när man pratar med elever.

  135. Man kan ha den när man pratar
    med kollegor, föräldrar.

  136. Sen ska jag visa er att det även
    finns detaljerad information-

  137. -för er pedagoger.

  138. Vad är då det här som inte är
    läs- och skrivsvårigheter?

  139. Om vi ska backa lite
    till titeln på själva föreläsningen.

  140. Ja... Jag tror att många här inne
    som har dyslexi själva-

  141. -kommer att känna igen det jag säger.

  142. Jag har skrivit några exempel.
    Det finns ju en mängd olika exempel.

  143. Man förväxlar väldigt lätt
    ljudlika ord-

  144. -eller ord
    som börjar på samma bokstav.

  145. Jag tog Kreta och Kroatien
    som ett exempel.

  146. Jag har varit på båda ställena.

  147. Då blir det väldigt lätt när jag ska
    berätta om Kreta eller Kroatien-

  148. -att jag förväxlar det, för det
    börjar på k och jag har varit där.

  149. Jag kan hänga upp informationen
    på samma sak.

  150. Ofta i tal blir det
    väldigt mycket uttalslättnader.

  151. Man mumlar lite,
    det blir lite otydligt.

  152. I språkutvecklingen
    - ni som har barn - blir det ofta...

  153. Jag tog som exempel
    "sessenär" för "necessär".

  154. "Restarang." Man har liksom ingen
    riktig uppfattning om ljudstrukturen.

  155. Man kan inte riktigt ta in den,
    helt enkelt.

  156. Man glömmer och man förväxlar namn.

  157. Det är ju inte bara
    kännetecken för dyslexi-

  158. -men här är det
    lite mer i extremform.

  159. Det blir nästan pinsamt av det.
    Jag tror att ni känner igen det här.

  160. Språklekar som handlar
    om just bokstäver och ord...

  161. Där är man ju totalt ute.
    Dem ska man akta sig för.

  162. Det blir ju att man gör bort sig.

  163. Om man nu inte vill det, så klart.

  164. Sen ska man komma ihåg att i det här
    är det en otrolig mental trötthet.

  165. Allt som har med språket att göra,
    där man behöver jobba med språket-

  166. -få fram ord
    eller planera vad man ska säga...

  167. Där blir man mentalt mycket tröttare
    än en person som inte har dyslexi.

  168. Det följer en hela livet.
    Det finns inget hjälpmedel för det-

  169. -utan här gäller det att hitta
    strategier och förhålla sig till det.

  170. Det här att komma ihåg
    långa, komplexa ord.

  171. Det tror jag att ni känner igen er i.
    Det här med verbalt minne.

  172. Att komma ihåg just...
    Jag har skrivit "pinkoder".

  173. Man säger en pinkod
    och ska komma ihåg den ett kort tag.

  174. Nu har vi så mycket olika pinkoder
    till bankkort och det här.

  175. Det är jättesvårt att komma ihåg dem,
    och så måste man byta kod emellanåt.

  176. För att inte tala
    om inloggningsuppgifter.

  177. Man kan ha fyra olika inloggningar
    till App Store, Microsoft Office...

  178. Ja, ni vet allt det här.
    Det är en jätteröra.

  179. Självklart hjälper det
    att man skriver ner det.

  180. Ett stort hinder är
    att lära sig främmande språk.

  181. Det ska man ha klart för sig.
    Det tar mer tid-

  182. -det krävs mycket, mycket mer träning
    och bättre, annorlunda pedagogik.

  183. Jag såg förut
    den här föreläsningen om matematik.

  184. Väldigt mycket av de bilderna
    går igen-

  185. -när det gäller engelskundervisningen
    och dyslektiker.

  186. Här behöver man en annan pedagogik,
    ett annat upplägg, en annan struktur.

  187. Man behöver väldigt mycket mer...

  188. En tydligare progression
    och överinlärning.

  189. Och det finns ju inte i dag
    för de flesta.

  190. Att hålla tal oförberett är ju också
    sånt här som gör att man...

  191. Det är nästan omöjligt.

  192. Självklart kan det bli några
    meningar, men det blir inte bra.

  193. Man får tunghäfta, och det här
    att få fram ord i rätt tillfälle...

  194. ...och tillräckligt fort,
    det är jättesvårt.

  195. Så här är det inte bara
    för dem som har dyslexi-

  196. -men för dem är det
    ett väldigt mycket större problem.

  197. Och det sista är det här
    med trötthet och stress.

  198. Det lägger sig som ett...

  199. Det äter upp den fonologiska förmågan
    för dyslektiker.

  200. Då blir allt det här
    väldigt, väldigt mycket värre.

  201. Då ska vi bara ta
    lite kort kring Fonologia.

  202. Hur många här inne jobbar i skolan?

  203. Ja, det är rätt så många.

  204. Hur tänker man
    att det här ska användas? Ja...

  205. Jag ser förresten en som har
    varit med och utvecklat Fonologia.

  206. Vi har alltså använt oss av
    kursdeltagare som vi haft på kursen.

  207. Tillsammans har vi utvecklat
    det här testet under fem års tid.

  208. Tanken är ju
    att man efter en screening...

  209. ...fångar upp dem med svårigheter.

  210. De som inte har svårigheter
    är den stora populationen.

  211. För dem som har svårigheter
    kan man gå vidare med Fonologia.

  212. Det är tanken.

  213. Den riktiga utvecklingspotentialen
    är ju sen-

  214. -att det här kan ligga till grund för
    åtgärder, vidare pedagogiskt arbete.

  215. Så här ser allra första övningen ut.

  216. Varje delprov i Fonologia är alltså
    en instruktion till eleven-

  217. -en övning och själva prövningen.

  218. Allt är digitalt.

  219. I dag finns det tyvärr bara utvecklat
    för Mac-format, alltså en Ipad.

  220. Det är läraren som sitter med
    den här Ipaden och gör allt arbete.

  221. Eleven sitter mittemot
    och bara svarar läraren.

  222. Så det är muntligt.

  223. Och allt finns inspelat. Som ni ser
    tas tiden för varje uppgift.

  224. Det behöver man inte lägga ner...
    Det behöver man inte ta själv.

  225. Och allt spelas in. Det är
    den största fördelen, tycker jag.

  226. Den första övningen har inget med
    fonologi att göra. Det är alfabetet.

  227. Det här är en uppvärmningsövning.

  228. Det här ska inte vara så avancerat.
    Det var tanken.

  229. Det här finns inte med i profilen,
    men det finns med för er lärare-

  230. -för vi har sett att det säger
    mycket mer än vi trodde från början.

  231. Hur pass automatiserat alfabetet är.

  232. Sen kommer nästa övning,
    och då är det ljudsubtraktion.

  233. Här ska man alltså
    ta bort ett ljud från ett nonord.

  234. I första fallet
    ska a tas bort från arug.

  235. Ni ser att det rätta svaret
    står där för er lärare-

  236. -så att man slipper tänka på
    om det blev rätt eller fel.

  237. Bocken, i det här fallet,
    är det rätta.

  238. Det är lite omvänt i den digitala
    världen, har jag fått lära mig.

  239. Det blir grönt om eleven svarar rätt
    och man klickar i den rutan.

  240. När man har klickat i rätt eller fel-

  241. -går det automatiskt vidare till 2.

  242. Det är rätt svårt
    att ta bort från ett nonord.

  243. Här har vi eftersägning,
    som är delprov 3.

  244. Här är det så pass enkelt att eleven
    bara ska säga efter ett nonord.

  245. I det här fallet är det
    rulpy, bypolt, ärulg.

  246. Det är väldigt tydligt
    eleven får höra de här nonsensorden.

  247. Men ni förstår att vi är nere
    på en väldigt basal ljudnivå.

  248. Ja?

  249. Det är datorn, ja.

  250. Allt är inspelat, färdigt.

  251. Uppgift 4, delprov 4. Här har vi
    egentligen en vanlig läsuppgift.

  252. Här ska man ta ljud
    och dra ihop de här ljuden-

  253. -till ett nonord, eftersom det
    inte betyder nåt. I första fallet:

  254. F-j-o-b.

  255. Och så ska eleven säga vad det blir.

  256. Ni känner igen det här
    från många olika pedagogiska program-

  257. -men nu är det nonord det handlar om,
    så det blir ett snäpp svårare.

  258. För att ha med avkodning, läsning,
    så måste vi titta på den funktionen.

  259. Det gör vi
    genom att eleven får läsa ord.

  260. Men vi har varit väldigt noggranna
    med att mäta just fonologisk förmåga-

  261. -och inte uthållighet
    när man gör det här testet-

  262. -så därför har vi
    väldigt korta delprov och många.

  263. I det här delprovet är det alltså
    bara i 30 sekunder man ska hålla på.

  264. Inte längre ska man läsa. Då börjar
    tiden när man trycker på start.

  265. Eleven läser från ett läsark,
    i det här fallet-

  266. -och jag sitter med själva paddan.

  267. När jag klickar på ett ord som har
    blivit felläst, då blir det orange.

  268. När det är fem sekunder kvar
    börjar det blinka på skärmen.

  269. Då ska man trycka ner
    ordet efter det sista lästa ordet.

  270. Det kan ju verka väldigt rörigt,
    men om man inte gör det-

  271. -tror datorn att det är ett fel,
    ett läsfel.

  272. Det är anledningen till
    att vi fick göra så.

  273. Att spela in är väldigt bra-

  274. -för här kan man gå tillbaka
    och analysera läsningen i efterhand.

  275. Här är precis samma övning,
    delprov eller utgångspunkt-

  276. -men här är det nonord, 30 sekunder.

  277. Det är också på...tid-

  278. -och eleven har ett läsark.

  279. Det här att få fram ord
    och veta vad man ska säga-

  280. -är ju ett stort bekymmer. Vi kallar
    det "benämning" i den här profilen.

  281. Det handlar om den muntliga förmågan-

  282. -men det är inte
    att kunna prata muntligt-

  283. -utan det är att få flytet och
    att få lättheten som är problemet.

  284. Ni känner säkert till uppgiften.
    Man ger en bokstav-

  285. -och så ska eleven komma på många ord
    eller många djur på bokstaven.

  286. Här har vi tagit ljud i stället.

  287. Här ska eleven komma på ord på ljud.

  288. Ni ser det allra första, det är s.

  289. Nästa ljud är e.

  290. Och det sista ljudet här är svårt,
    för det är ng-ljudet.

  291. Vi har inga ord som börjar på
    ng-ljudet, så man måste tänka till.

  292. Man får ta vilka ord som helst,
    men orden ska innehålla ljudet.

  293. De behöver inte börja på ljudet.

  294. Verbala minnesförmågor,
    eller fonologisk minnesförmåga-

  295. -det mäter vi genom...

  296. Datorn läser upp färger med ungefär
    en och en halv sekunds mellanrum.

  297. Sen ska eleven säga
    vilka färger som lästes upp.

  298. Här har vi en skärmdump.

  299. Vi börjar inte på nivå 4,
    vi brukar börja på nivå 3.

  300. Men eleven klarade nivå 3,
    och då går man vidare till nivå 4.

  301. Grejen är att man ska klara
    två uppgifter på varje nivå-

  302. -för att klara den nivån.

  303. I det här fallet klarade eleven-

  304. -både uppgift 1 och uppgift 2
    på nivå 4.

  305. Då hoppar vi automatiskt till nivå 5-

  306. -för man ska inte tröttas ut
    och göra alla uppgifter.

  307. När man har gjort två fel i rad
    stängs övningen av.

  308. Då får man gå vidare
    till nästa delprov.

  309. Här är det samma sak, men det är
    lite svårare, för det är arbetsminne.

  310. Här ska vi minnas, men sen ska vi
    också laborera med det vi har hört.

  311. Vi ska säga det baklänges.

  312. "Grön - blå" blir "blå - grön".

  313. Det här är ju ett minne-

  314. -som används enormt mycket
    i skolsammanhang.

  315. Det är otroligt viktigt
    för att klara av skolan.

  316. Jag vet inte om ni minns att det var
    mycket i ropet att träna minnet-

  317. -speciellt arbetsminnet,
    för några år sen.

  318. Men jag hoppas att ni vet
    att det är nedlagt.

  319. Man kan inte träna
    en sån här grundläggande-

  320. -personlighets...biologisk funktion.

  321. Det går tillbaka efter ett halvår,
    även fast man har tränat.

  322. Ja, det är bättre
    att ta reda på saker först.

  323. De sista övningarna här är ordpar,
    eller nonordpar.

  324. Uppgift 10 är "Vilket ordpar?",
    och det är den lättare av de två.

  325. Här har vi alltså ett nonordpar,
    som "lort-kek".

  326. Så ska eleven byta plats-

  327. -på de första ljuden i orden.

  328. Så det rätta blir "kort-lek".

  329. "Karm-vorv" - "varm-korv".

  330. "Samm-dugare" - "damm-sugare".

  331. Det här brukar gå,
    men det brukar ta väldigt lång tid.

  332. Här gäller det ju mycket fonologi,
    arbetsminne - många funktioner ihop.

  333. Och delprov 11 är ännu svårare.

  334. Det är en förlängning av uppgift 10.

  335. Därför har vi en funktion där det går
    att hoppa över det här delprovet-

  336. -om man hade mycket svårt med
    att klara tian.

  337. Men det är många vuxna dyslektiker
    som klarar det här-

  338. -att göra nonordpar.

  339. Men det tar tid.
    Det är det som är skillnaden.

  340. Sista uppgiften är väldigt lätt,
    och det är tanken med den.

  341. Att man ska minnas nåt enkelt
    som man lätt klarade av.

  342. Här ska man alltså bara
    namnge fem färger-

  343. -som återkommer 50 gånger
    så fort som möjligt.

  344. Det här har ingen haft problem med.
    Inte ens färgblinda har haft problem-

  345. -att namnge fem färger,
    men det tar olika tid.

  346. Och här har vi nån sorts
    fonologisk processhastighetsproblem.

  347. Och det här hänger ihop
    med benämningsförmågan.

  348. Och sen ser ni...
    Längst ner står det "visa resultat".

  349. När man gjort de tolv delproven...

  350. Man behöver inte
    göra alla i ett svep.

  351. Man kan göra några i taget och ta
    rast emellan eller göra en annan dag.

  352. Det viktiga är att eleven är pigg.

  353. Då kan man gå vidare på "visa
    resultat", och då kommer en profil...

  354. ...som själva systemet
    räknar ut åt er.

  355. I det här fallet är det en flicka.
    Hon går i årskurs 4.

  356. Det första man slås av är
    att hon har svårt att läsa.

  357. Om ni tänker att 0,
    alltså mitt i prick-

  358. -är normgruppens medelvärde.

  359. Där ligger de flesta i Sverige
    som är tio år gamla.

  360. Och allt som är mindre än det...

  361. Då avviker man från medelvärdet.

  362. Då ser ni att hon avviker -1,17...

  363. ...på just läsning.

  364. När det gäller ljudsäkerhet
    är det ännu mer. Det är alltså -1,73.

  365. Ljudhantering - lite bättre:
    -0,6, kan man säga.

  366. Men tiden på ljudhantering...

  367. Ni ser att när vi slog ihop alla
    de här deltesten och grupperade dem-

  368. -ska vi säga, statistiskt...

  369. Vi gjorde en faktoranalys av
    alla data vi fick in, de här tusen.

  370. Då blev det så att tid
    att processa fonologisk information-

  371. -blev en helt egen faktor.
    Det var alltså så utmärkande.

  372. Och här kan man direkt
    dra paralleller till skolan.

  373. Elever med dyslexi behöver mer tid, i
    alla fall om profilen ser ut så här.

  374. Det är inte alla som har
    nedsättning i ljudhantering tid.

  375. Av de runt 200 profilerna
    jag har sett nu-

  376. -är ingen den andra lik.

  377. Det är nästan så att man... Man vill
    ju sortera för att få lite ordning.

  378. Kanske kan det sorteras när vi fått
    in fler. Det här är ju relativt nytt.

  379. Det man kan säga är att ljudsäkerhet
    och ljudhantering är faktorer-

  380. -som ligger bakom att eleven har
    svårt att läsa. Det kan man säga.

  381. Och enligt Fonologia
    och enligt vår definition-

  382. -så har den här eleven dyslexi.
    Det är liksom utgångspunkten.

  383. För er som är pedagoger...
    Nu ser man det här väldigt dåligt.

  384. Vi behöver inte gå in i detalj,
    men jag vill visa er-

  385. -att här får ni resultat
    för varje delprov.

  386. Ni får alltså en normering
    för varje delprov-

  387. -och tiden som det har tagit-

  388. -för de delprov där vi har tid med.

  389. Och här kan man gå under ytan
    och se svårigheterna.

  390. Om vi går tillbaka, så ser ni här
    att hon inte har några minnesproblem.

  391. Men när man går ner och tittar på
    tabellen, går på djupet, så ser vi-

  392. -att korttidsminnet är nivå 4. Det är
    bra, det är till och med plus där.

  393. Arbetsminnet är sämre,
    men tillsammans...

  394. De har blivit en faktor. De slår ut
    varandra, så att hon ligger på plus.

  395. Men det verbala arbetsminnet
    är säkerligen även ett hinder-

  396. -för just Filippa, i det här fallet.

  397. Och vi har utgått
    från riktlinjerna då...

  398. Ringa svårigheter är när man ligger
    upp till -0,5 på det här diagrammet.

  399. Måttliga svårigheter är upp till -1.

  400. Betydande svårigheter: -2.

  401. Och grava dyslektiska svårigheter.

  402. Det ska stå
    "ringa dyslektiska svårigheter".

  403. Det har blivit en miss där.
    Men här ser ni...

  404. Som det ser ut nu utifrån data vi har
    så har vi de här fyra nivåerna.

  405. Det här är viktigt att veta:
    Hur grava svårigheter har man-

  406. -var har man svårigheterna-

  407. -och vilka styrkor har man när det
    gäller fonologin? Då får man en bild.

  408. Då kan man ju förstå sig själv bättre
    och man kan hitta rätt strategier.

  409. Man kan vara lite snällare mot sig
    själv. Vi är hårda mot oss själva.

  410. Vi ska klara av
    och vi ska vara duktiga.

  411. Sen är tanken
    att utifrån de här profilerna...

  412. ...gör vi analyser. Jag kommer inte
    att gå in så mycket på dem i dag här.

  413. Jag kan bara säga att med den första
    faktorn - läsning, alltså avkodning-

  414. -där kan man göra massor.

  415. Ljudsäkerhet och ljudhantering
    är också områden-

  416. -som går att jobba med och träna upp.

  417. Vi har till exempel startat
    ett interventionsprojekt-

  418. -på en fortbildningskurs vi har nu-

  419. -där pedagoger går och gör Fonologia.

  420. Sen är det ett interventionsprogram.

  421. Där ingår faktiskt artikulations-
    övningar som ett första moment.

  422. Även morfemövningar, alltså
    att läsa på ett lite annat sätt-

  423. -än det man lär sig i skolan.
    Lite mer som det engelska språket.

  424. Men vi vet inte så mycket i dag-

  425. -om hur vi ska träna
    den här fonologiska förmågan-

  426. -om vi inte är förskolebarn.

  427. Det är inte utforskat
    och det är inte provat.

  428. Jag tycker att vi ska prova saker
    innan vi gör träningsprogram-

  429. -som minnesprogrammet jag pratade om
    förut. Vi måste veta saker.

  430. En del elever kan mycket väl svara
    på en viss träning-

  431. -medan en annan inte gör det-

  432. -eftersom det är så stor skillnad
    individuellt.

  433. Det sista jag vill säga är
    att fyran, femman och sexan...

  434. De faktorerna är faktiskt
    biologiska funktioner-

  435. -som vi har inbyggt med oss.

  436. Vi blir självklart bättre
    på allt vi gör-

  437. -men vissa saker
    behöver vi känna till-

  438. -så att vi kan ta hänsyn till dem...

  439. ...acceptera dem
    och kompensera för dem...

  440. ...i stället för att
    träna, träna, träna, som vi får höra.

  441. Ja, det var det
    jag hade tänkt delge er i dag.

  442. Ni får väldigt gärna höra av er.

  443. Jag vet
    att Inläsningstjänst här nere...

  444. Om ni går dit, kan man få gratis
    inloggning för att prova Fonologia-

  445. -för er som tyckte
    att det verkade intressant.

  446. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Dyslexi är inte bara läs- och skrivsvårigheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna Fouganthine förklarar några av de underliggande fonologiska funktioner som är nedsatta vid dyslexi och som gör aktiviteter som läsning och skrivning svårt. Avslutningsvis presenteras ett nytt dyslexitest som utvecklats för att identifiera och kartlägga de fonologiska funktionerna hos individer där man misstänker dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Dyslexi, Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Vikten av dyslexiutredningar

Om ett barn visar tecken på eftersläpning och motvilja mot läsning är det hög tid att agera, menar logopeden Elisabet Miske. En noggrann kartläggning och bedömning ska ligga till grund för adekvata åtgärder. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

LegiLexi - ett formativt bedömningsstöd

LegiLexi är ett formativt bedömningsstöd som används av tusentals lågstadielärare. Tillsammans med svenska läsforskare har man utvecklat verktyg som på olika sätt gynnar lågstadieelevers läsutveckling. Sofia Norén, verksamhetschef, presenterar här ett heltäckande kartläggningsverktyg och tillhörande analysportal. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Räknesvårigheter och dyskalkyli

Vad kan skolan göra för att hjälpa elever med stora räknesvårigheter? Och vad kan du som förälder göra för ditt barn när matten inte fungerar? Markus Björnström är logoped och har skrivit boken "Värt att veta om dyskalkyli". Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Appar och teknik vid läs- och skrivsvårigheter

Johanna Kristensson berättar om hur olika digitala verktyg kan fungera som stöd vid läs- och skrivsvårigheter. Varför är språk och läsning så viktigt? Cirka 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället. En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjlighet, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Engelska när man inte vill och kan

Engelska är ett viktigt ämne, och ofta även efterlängtat. För elever med dyslexi och/eller svårigheter med språket kan det bli riktigt besvärligt och några tappar lusten och självförtroendet. Astrid Frylmark, logoped och metodutvecklare, beskriver vad som kan vålla svårigheter vid olika typer av språkliga problem och presenterar förslag på arbetssätt. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Rättsutredningen för nationella proven för dyslektiker

Blir elever med dyslexi diskriminerade på nationella provet? Juristerna Stellan Gärde och Ola Linder berättar om den pågående rättsaktionen mot kommuner och Skolverket för diskriminering av barn med dyslexi i skolan. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Lyckas med allt, trots dyslexi

Daniella Heljeved är författare och föreläsare och ser sin egen dyslexi som en tillgång. Hon vill hjälpa andra genom att berätta om sina erfarenheter och att allt går med rätt inställning och hjälpmedel. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Ett färgglatt liv

Rebecca Andersson berättar om svårigheter med dyslexi, som bokstavsavkodning, ljudsegmentering, stavning och läsförståelse. Hon berättar om läsning och energinivå men även om styrkor med dyslexi och tips på hjälpmedel och studiestrategier. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Strategier när man lever med språkstörning

Simon Sjöholm arbetar som produktspecialist inom it-relaterade hjälpmedel. Här berättar han om hur han klarade skolan med goda betyg trots sin språkstörning. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Aktuella frågor från Dyslexiförbundet

Hur arbetar Dyslexiförbundet och hur når de ut och informerar om verksamheten? Bengt-Erik Johansson, Inger Rålenius, Ester Hedberg och Janet Eltebo svarar på aktuella frågor och ger allmän information om förbundet och dess historia samt exempel på pågående projekt och arbetsmetoder. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Författaren som inte kan stava

En författare måste inte kunna stava, en författare behöver kunna berätta en bra historia på ett riktigt bra sätt, säger Helene Tursten. Hon är deckarförfattare och menar att hon blev författare tack vare sin dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Dyslexi är inte bara läs- och skrivsvårigheter

Anna Fouganthine förklarar några av de underliggande fonologiska funktioner som är nedsatta vid dyslexi och som gör aktiviteter som läsning och skrivning svårt. Avslutningsvis presenteras ett nytt dyslexitest som utvecklats för att identifiera och kartlägga de fonologiska funktionerna hos individer där man misstänker dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande - korta och långsiktiga mål

Hur ska vi utbilda studenter så att det som lärs in på lektionen omsätts till kunskap på lång sikt, i exempelvis en yrkesroll? Universitetsadjunkt Per Dahlbeck berättar om den traditionella lärsituationen och hur den kan anpassas för framtiden där det är viktigare att skapa nyfikenhet än reproduktion av kunskap. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss