Titta

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Om UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Föreläsningar från Dysleximässan 2018. Inspelat den 19-20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Dysleximässan 2018 : Författaren som inte kan stavaDela
  1. Det här kan göra mig otroligt sorgsen
    när jag tänker på min skoltid.

  2. Att jag var så förtvivlat ensam
    med mitt problem.

  3. Jag har ju kallat det här föredraget
    för "Författaren som inte kan stava".

  4. Det låter ju konstigt. En författare
    måste väl alltid kunna stava? Nej.

  5. Förlagen har duktiga redaktörer som
    hittar alla fel och kan ändra åt en.

  6. Det en författare behöver kunna är
    att berätta en bra historia-

  7. -på ett riktigt bra sätt.

  8. Och jag vill hävda att tack vare
    min dyslexi så blev jag författare.

  9. I min släkt på pappas sida
    är det många-

  10. -som har olika svårighetsgrader
    utav dyslexi.

  11. Jag har aldrig haft problem att läsa.

  12. Det är stavningen
    som inte har funkat.

  13. Så i dag kanske jag inte hade fått
    diagnosen dyslexi-

  14. -men skrivsvårigheter
    hade man nog sagt att jag hade.

  15. För jag lärde mig själv att läsa när
    jag var 5 år, tack vare Kalle Anka-

  16. -som mina föräldrar lät mig köpa
    till det facila priset av 85 öre.

  17. Jag fick 15 öre över på kronan och
    köpte godis. Därför minns jag det.

  18. Jag kopplade ihop teckningarna
    och pratbubblorna-

  19. -för mina föräldrar läste för mig,
    och på nåt vis fick jag grepp på det.

  20. Men att skriva och stava...

  21. Innan jag började skolan insåg jag:
    "Jag fixar inte det där."

  22. Jag kunde knappt skriva mitt namn.

  23. H var inga problem. E:et var felvänt.
    L:et var felvänt.

  24. Jag glömde e:et och satte n direkt,
    och sista e:et var felvänt.

  25. Jag fattade aldrig riktigt grejen med
    att få ihop bokstäver till ord.

  26. Men mamma sa: "Det där fixar sig
    när du börjar skolan."

  27. Det gjorde det inte.

  28. Redan första terminen
    tyckte min fröken:

  29. "Du som kan läsa
    ska väl kunna skriva?"

  30. Det här var i början på 60-talet,
    så det är ganska länge sen.

  31. Men hon tyckte att jag var slarvig.
    "Du är slarvig. Du ger det inte tid."

  32. "Det är därför du har problem."

  33. Då bestämde hon
    att jag skulle gå till läsfröken.

  34. Och ni hör ju själva. Läsfröken.
    Jag hade inga problem att läsa.

  35. Men jag fick gå dit en lektion
    i veckan med min välskrivningsbok.

  36. Alla lågstadieelever
    hade välskrivningsböcker-

  37. -där man förväntades sitta och pränta
    vackra skrivstilsbokstäver-

  38. -sida upp och ner, sida upp och ner.

  39. Och jag kom ju dit
    till den här tanten.

  40. En liten, grå gumma. 100 år
    tyckte jag att hon såg ut att vara.

  41. Hon skulle lära mig att skriva.

  42. Då fick jag en trä...
    Ja, vad säger man? En träpenna.

  43. I änden på den skulle man sätta
    en liten spets av stål-

  44. -och i den var det en liten rits.

  45. Denna stoppade man i flytande bläck-

  46. -och så skulle man göra
    sirliga skrivstilsbokstäver.

  47. Det sket sig med en gång.
    En liten, nervös sjuåring-

  48. -stoppar denna spets i flytande bläck
    och darrar lite.

  49. Dutt, dutt, dutt, så är hela papperet
    fullt med fläckar.

  50. Det var hemskt. Jag lade ärmen
    i fläckarna. Det var bläck överallt.

  51. Jag lärde mig hur man skulle undvika
    att spilla bläcket-

  52. -men inte fasen skrev jag
    snyggare för det.

  53. Det var alltså ingen större hjälp-

  54. -men det var den hjälpen jag fick
    av skolan under hela min skoltid.

  55. Teorin var tydligen
    att går man hos läsfröken-

  56. -då ska man arbeta bort
    sin slarvighet och sin lathet.

  57. Det var ju det de ansåg
    att jag led av.

  58. Ibland var jag gråtfärdig
    hos läsfröken.

  59. Ska jag vara ärlig så såg läsfröken
    lite gråtfärdig ut hon också ibland.

  60. För det blev inte bättre.

  61. De här tre första skolåren
    var det väldigt jobbigt för mig.

  62. För jag insåg att jag ändå måste fixa
    det här med att lära mig stava.

  63. Och hur gör man det?
    Jo, man skaffar sig strategier.

  64. Jag har insett i efterhand
    att det var precis vad jag gjorde.

  65. Jag insåg: "Jag har fotografiskt
    minne och är bra på att teckna."

  66. Så jag lärde mig att när vi skulle ha
    rättskrivningsprov-

  67. -då fotograferade jag orden
    precis hur de skulle se ut.

  68. Och så skrev jag ända tills det satt
    i handen på mig. Och det funkade-

  69. -utom de gånger jag missade att det
    skulle vara rättskrivningsprov.

  70. I tredje klass
    höll vi på med j-ljudet.

  71. "Ljus", "jul", "ljuda" och så vidare.

  72. Vi hade 23 ord på provet, och jag
    hade missat att det skulle vara.

  73. 23 ord, och jag hade 19 fel.
    Så såg det ut. Katastrof.

  74. På den här tiden fick eleverna
    behålla sina skolböcker.

  75. När skolåret var slut
    fick man ta hem sina skolböcker.

  76. Jag satt sommarlovet
    mellan trean och fyran-

  77. -och skrev av alla ord
    som jag tyckte var svåra.

  78. Mamma blev förskräckt.
    Mina föräldrar hade inte förstått-

  79. -hur mycket jag slet med stavningen.
    Jag ville inte berätta. Jag skämdes.

  80. De hade trott när jag satt
    inne på mitt rum och skrev-

  81. -att jag bara var en flitig elev
    som gjorde mina läxor.

  82. Men det mesta andra fixade jag.

  83. Det jag gjorde var att jag satt
    och försökte lära mig att stava.

  84. Samtidigt var det där en balansgång,
    för jag ville inte-

  85. -att mina kompisar skulle få reda på
    att jag pluggade på sommarlovet.

  86. Detta minns jag väldigt starkt
    från de här första skolåren-

  87. -hur jag hela tiden
    fick försöka dölja-

  88. -det här handikappet som jag hade.
    Ingen fick veta hur det var.

  89. För ni ska veta att på den här tiden
    fanns inte begreppet "dyslexi".

  90. Vi talar ju om 60-talet nu, alltså.

  91. Det här kan göra mig otroligt sorgsen
    när jag tänker på min skoltid.

  92. Att jag var så förtvivlat ensam
    med mitt problem. Fruktansvärt ensam.

  93. Och jag skämdes. Ingen skulle få veta
    hur jag hade det.

  94. Då skaffade jag mig en ny strategi.

  95. Jag hade ju det här fotominnet-

  96. -och jag började briljera
    med mina kunskaper.

  97. Att plugga var inga problem.
    Problemet var att skriva.

  98. Då började jag briljera och
    överkompensera det på lektionerna.

  99. I femte klass
    så läste vi om trettioåriga kriget.

  100. Då fick vi en fråga på provet:

  101. "När blev kronprinsessan Kristina
    drottning av Sverige?"

  102. De av mina klasskamrater
    som hade pluggat på svarade: "1632."

  103. Det gjorde inte jag.
    Jag svarade så här ungefär:

  104. "Efter det att Gustav II Adolf
    hade blivit skjuten i Lützen"-

  105. -"den 6 november 1632"-

  106. -"blev hans dotter Kristina
    drottning. Hon var bara 9 år då"-

  107. -"så det tillsattes en förmyndar-
    regering mellan 1632 och 1644"-

  108. -"med Axel Oxenstierna
    och Magnus Gabriel De la Gardie."

  109. Varför gjorde jag det?
    Jo, för att ingen lärare skulle säga-

  110. -att jag var dum eller lat.
    Jag hade mycket sånt för mig.

  111. Det var slitsamt och jobbigt.
    Fruktansvärt.

  112. Jag lyckades väl ändå på nåt vis,
    men det var till ett högt pris-

  113. -kan man ju konstatera
    så här i efterhand.

  114. På mellanstadiet märkte jag att
    allt mitt slit hade burit lite frukt.

  115. Jag blev lite bättre på att stava.
    Jag klarade mig lite bättre.

  116. Men mina uppsatser var aldrig
    utan röda bockar för stavfel.

  117. Det var ganska många bockar
    i mina uppsatser.

  118. Då lade jag mig till
    med en annan strategi-

  119. -nämligen att skriva intressant
    och spännande.

  120. Det är där det här kommer in, att jag
    kanske har min dyslexi att tacka-

  121. -för att jag faktiskt blev författare
    så småningom.

  122. Jag menar...

  123. När min mamma gick bort
    hittade jag och min syster en låda-

  124. -med gamla skrivböcker som hon
    hade sparat. Våra gamla uppsatser.

  125. Det måste ha varit när vi började
    i tredje eller fjärde klass.

  126. Då skulle vi skriva "Mitt sommarlov".

  127. Mina klasskamrater skrev nåt
    i stil med:

  128. "Mamma, pappa och jag och lillebror
    tältade i Åsa."

  129. "Det regnade och så åt vi isglass."

  130. "Jag gick i simskola. Det var kallt
    i vattnet, och då åkte vi hem."

  131. Men jag skrev...
    Det här måste jag läsa innantill.

  132. "Hela sommaren har vi varit
    i vår stuga. Det har regnat mycket"-

  133. -"men mamma ville ändå att jag och
    min syster Pia skulle gå i simskola."

  134. "När Pia skulle simma på djupt vatten
    glömde hon ta på sig sin simdyna."

  135. "Plötsligt hörde jag henne ropa.
    Hon höll på att drunkna."

  136. "Jag sprang i och hämtade upp henne."

  137. Simfröken hjälpte mig
    få liv i henne."

  138. "Mamma blev så glad att jag hade
    räddat Pia att vi fick varsin glass."

  139. Sex röda bockar i kanten-

  140. -och ändå så stod det "bra" i slutet.
    Det hade fröken skrivit.

  141. Det var så jag blev
    en historieberättare.

  142. För var detta sant?
    Nej, inte ett ord var sant.

  143. Men det blev
    en jäkla bra historia, va?

  144. Och jag känner många författare
    som har lite dyslexiproblem.

  145. Det är inget de går ut med,
    men jag tycker-

  146. -att jag inte behöver skämmas för
    detta längre. Jag har släppt det.

  147. Och det var inte det att jag ljög.
    Det var en av mina strategier.

  148. En riktig jädra prövosten var när
    man skulle lära sig utländska språk.

  149. I femte klass började vi
    med engelska. Det var ett helsike.

  150. Jag glömmer aldrig ett utav de här
    första riktiga proven i engelska.

  151. Vi skulle skriva:
    "Sam has a hippopotamus."

  152. Jag tänkte: "Jävla unge!
    Vad har han en flodhäst för?"

  153. Jag kunde inte stava till det.
    Det gick ju inte. Idiotiskt.

  154. Det var väldigt jobbigt
    med engelskan.

  155. Sen när man började på högstadiet
    skulle man ha ett B-språk.

  156. Alla måste ha ett B-språk.
    Då kom tyskan.

  157. Det var jättejobbigt, alltså.

  158. För det var ju språken
    jag fick lägga all min energi på.

  159. På gymnasiet blev det ännu värre.
    Då skulle man ha ett C-språk-

  160. -även om man gick naturvetenskaplig
    eller teknisk linje. Då kom franskan.

  161. Det enda bra med det var att det fick
    man välja bort efter första året.

  162. Man säger
    att ungdomar mår dåligt i dag-

  163. -men jag mådde inte speciellt bra
    på gymnasiet efter allt pluggande.

  164. För jag ville ju ändå ha godkända
    betyg i språken. Men det var jobbigt.

  165. Det var inte svårt att lära sig att
    prata, utan det var ju att skriva.

  166. Så efter studenten
    ville jag inte plugga.

  167. Jag jobbade som sjukvårdsbiträde, sen
    sökte jag sjuksköterskeutbildningen.

  168. Jag jobbade i tre år
    som kirurgsjuksköterska-

  169. -och sen sökte jag
    till tandläkarutbildningen.

  170. Många tycker: "Vad konstigt.
    En femårig utbildning?"

  171. "Varför går man det
    när man har svårt med dyslexi?"

  172. Men de som går naturvetenskapliga
    och tekniska utbildningar-

  173. -har ofta lite dyslexiproblem. För
    det gör inget på de utbildningarna-

  174. -om man stavar fel
    till "aortainsufficiens"-

  175. -"succinylkolin" eller
    "musculus sternocleidomastoideus".

  176. Det spelar ingen roll om man tappar
    bokstäver och kastar om dem-

  177. -bara läraren förstår vad man menar.

  178. De här utbildningarna är ju oftast
    ganska praktiska också.

  179. Tandläkare, läkare,
    sjuksköterska, ingenjör...

  180. Så där träffar man faktiskt ofta på
    folk med dyslexiproblem.

  181. Och jag fick av min granne höra
    att hans brorsdotter läser medicin.

  182. Och hon har dyslexi,
    så hon har fått rätt till-

  183. -att ha med sig en person på tentorna
    som läser frågorna för henne.

  184. Fantastiskt.

  185. Jag har alltså skrivit
    fjorton böcker.

  186. Jag har gett ut två novellsamlingar.

  187. Och jag har varit med
    och skrivit filmmanus.

  188. Likt förbannat måste jag fortfarande
    slå upp ord som "mustasch".

  189. Häromdagen fick jag slå upp "gitarr".
    Jag kom inte på om det var två t.

  190. Fortfarande är det så. Då slår jag
    upp i Svenska Akademiens ordlista-

  191. -för den släpar jag alltid med mig.

  192. Att jag inte bara förlitar mig
    på datorns stavningsprogram beror på-

  193. -att de första programmen inte var
    tillförlitliga. Men i dag är de bra.

  194. Men ändå håller jag på. Det är
    mer rejält att ha kollat upp det.

  195. Ja, vad gör man nu då i dagsläget?

  196. Det här jag har berättat är ju
    hur det har varit väldigt länge.

  197. Jag har ju gamla kompisar
    som har haft grav dyslexi.

  198. De är jämngamla med mig.
    De hamnade i hjälpklass.

  199. Många säger: "Förr fanns inget
    som hette dyslexi."

  200. Nej, du var inte klasskamrat med dem,
    för de fanns i hjälpklasser.

  201. Många klarade sig bra ändå,
    men det var så.

  202. En sak som är viktig att trycka på är
    att föräldrarna har ett stort ansvar-

  203. -att kolla upp
    barnens språkutveckling.

  204. Man ska tidigt börja läsa böcker
    med barnen och diskutera bilder.

  205. Efter ett tag förstår barnen att
    bokstäverna hör ihop med bilderna.

  206. Man ska inte bara sätta på ljudböcker
    eller sätta dem framför en film.

  207. Det är viktigt att de förstår
    kopplingen mellan text och bild.

  208. Och sen är det ju det att skolan
    har ju naturligtvis ett ansvar-

  209. -att ställa upp och hjälpa till när
    barn har läs- och skrivsvårigheter.

  210. Gör man inte det får man
    jättestora problem i klassrummet.

  211. Det är ju de här barnen som inte
    orkar svara upp till alla krav-

  212. -och som skolkar och kanske blir
    stökiga i klassrummen och så vidare.

  213. Och det är inte bra för nån,
    varken lärare eller elever.

  214. Ni har sett under de här två dagarna
    att det görs väldigt mycket i dag.

  215. Det är jätteroligt för mig
    att förstå vilket engagemang man har-

  216. -i de här frågorna i dag.

  217. Att man pekar på att det är viktigt-

  218. -att göra ordentliga utredningar
    på barn tidigt.

  219. Att man har övningsdatabaser,
    inspirationsbibliotek och appar.

  220. Man har mycket hjälpmedel i dag
    som aldrig fanns-

  221. -men jag tror ändå
    att vi inte riktigt är framme än.

  222. Tyvärr ser verkligheten
    lite annorlunda ut.

  223. Det är fortfarande många kommuner där
    politikerna vägrar släppa till medel-

  224. -för att man ska kunna införskaffa
    de här hjälpmedlen och speciallärare.

  225. Det är dem man ska ge sig på för att
    de inte stöttar barnen med dyslexi.

  226. För lärare och rektorer
    får ju bara en påse pengar.

  227. Vi ska vara tuffare
    mot våra politiker.

  228. De har ett ansvar att avsätta medel-

  229. -så att alla kan få
    den hjälp de behöver.

  230. Det viktiga är ju att barn...
    Jag behöver bara gå till mig själv.

  231. Det viktigaste som barn är
    att få känna: "Jag är inte ensam."

  232. "Jag behöver inte skämmas
    för det här. Det finns hjälp att få."

  233. Känner man det, då får man den här
    kraften och motivationen som barn-

  234. -att orka jobba
    med sina dyslexiproblem.

  235. Tack ska ni ha.

  236. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Författaren som inte kan stava

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En författare måste inte kunna stava, en författare behöver kunna berätta en bra historia på ett riktigt bra sätt, säger Helene Tursten. Hon är deckarförfattare och menar att hon blev författare tack vare sin dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Författare, Läs- och skrivsvårigheter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Vikten av dyslexiutredningar

Om ett barn visar tecken på eftersläpning och motvilja mot läsning är det hög tid att agera, menar logopeden Elisabet Miske. En noggrann kartläggning och bedömning ska ligga till grund för adekvata åtgärder. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

LegiLexi - ett formativt bedömningsstöd

LegiLexi är ett formativt bedömningsstöd som används av tusentals lågstadielärare. Tillsammans med svenska läsforskare har man utvecklat verktyg som på olika sätt gynnar lågstadieelevers läsutveckling. Sofia Norén, verksamhetschef, presenterar här ett heltäckande kartläggningsverktyg och tillhörande analysportal. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Räknesvårigheter och dyskalkyli

Vad kan skolan göra för att hjälpa elever med stora räknesvårigheter? Och vad kan du som förälder göra för ditt barn när matten inte fungerar? Markus Björnström är logoped och har skrivit boken "Värt att veta om dyskalkyli". Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Appar och teknik vid läs- och skrivsvårigheter

Johanna Kristensson berättar om hur olika digitala verktyg kan fungera som stöd vid läs- och skrivsvårigheter. Varför är språk och läsning så viktigt? Cirka 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället. En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjlighet, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Engelska när man inte vill och kan

Engelska är ett viktigt ämne, och ofta även efterlängtat. För elever med dyslexi och/eller svårigheter med språket kan det bli riktigt besvärligt och några tappar lusten och självförtroendet. Astrid Frylmark, logoped och metodutvecklare, beskriver vad som kan vålla svårigheter vid olika typer av språkliga problem och presenterar förslag på arbetssätt. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Rättsutredningen för nationella proven för dyslektiker

Blir elever med dyslexi diskriminerade på nationella provet? Juristerna Stellan Gärde och Ola Linder berättar om den pågående rättsaktionen mot kommuner och Skolverket för diskriminering av barn med dyslexi i skolan. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Lyckas med allt, trots dyslexi

Daniella Heljeved är författare och föreläsare och ser sin egen dyslexi som en tillgång. Hon vill hjälpa andra genom att berätta om sina erfarenheter och att allt går med rätt inställning och hjälpmedel. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Ett färgglatt liv

Rebecca Andersson berättar om svårigheter med dyslexi, som bokstavsavkodning, ljudsegmentering, stavning och läsförståelse. Hon berättar om läsning och energinivå men även om styrkor med dyslexi och tips på hjälpmedel och studiestrategier. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Strategier när man lever med språkstörning

Simon Sjöholm arbetar som produktspecialist inom it-relaterade hjälpmedel. Här berättar han om hur han klarade skolan med goda betyg trots sin språkstörning. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Aktuella frågor från Dyslexiförbundet

Hur arbetar Dyslexiförbundet och hur når de ut och informerar om verksamheten? Bengt-Erik Johansson, Inger Rålenius, Ester Hedberg och Janet Eltebo svarar på aktuella frågor och ger allmän information om förbundet och dess historia samt exempel på pågående projekt och arbetsmetoder. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Författaren som inte kan stava

En författare måste inte kunna stava, en författare behöver kunna berätta en bra historia på ett riktigt bra sätt, säger Helene Tursten. Hon är deckarförfattare och menar att hon blev författare tack vare sin dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Dyslexi är inte bara läs- och skrivsvårigheter

Anna Fouganthine förklarar några av de underliggande fonologiska funktioner som är nedsatta vid dyslexi och som gör aktiviteter som läsning och skrivning svårt. Avslutningsvis presenteras ett nytt dyslexitest som utvecklats för att identifiera och kartlägga de fonologiska funktionerna hos individer där man misstänker dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Att lära ut tillit

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss