Titta

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Om UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Föreläsningar från Dysleximässan 2018. Inspelat den 19-20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Dysleximässan 2018 : Räknesvårigheter och dyskalkyliDela
  1. Finns det nån elev i gruppen som inte
    bryr sig om veckodagar och datum-

  2. -och siffror och inte visar intresse
    för numerisk information.

  3. Som presentatören sa: Det ska handla
    om räknesvårigheter och dyskalkyli-

  4. -under den här knappa timmen
    jag har på mig.

  5. Jag tror så här.

  6. Några av er som sitter här jobbar i
    skolan, eller hur? Just det.

  7. Några av er som sitter här kan vara
    föräldrar eller nära anhöriga-

  8. -eller bara nyfikna på vad
    räknesvårigheter och dyskalkyli är.

  9. Kan det vara så?
    Några har kommit av det skälet.

  10. Då har ni kommit rätt
    och jag har tänkt rätt.

  11. För huvuddelen av snacket
    kommer att handla om åtgärder-

  12. -och jag kommer att prata mest om
    åtgärder som vi kan vidta i skolan.

  13. Framför allt för att det är där
    det stora arbetet ska ske.

  14. Inte hemma vid köksbordet.
    Men mot slutet av det här snacket-

  15. -tänker jag prata om hur man kan
    tänka som förälder och närstående.

  16. Men det blir lite grann på slutet.

  17. Det ska hänga ihop och hinnas med.

  18. Jag tänkte bara säga varför jag står
    här. Det frågar jag mig dagligen.

  19. Jag har jobbat de senaste 15 åren
    med räknesvårigheter och dyskalkyli.

  20. Jag har jobbat med utredning,
    men allt mer med åtgärder-

  21. -att handleda skolans personal och
    har själv jobbat som speciallärare.

  22. Jag har svängt mer och mer från
    att utreda till att försöka åtgärda.

  23. Det har jag gjort i olika sammanhang,
    sjukvård och skola.

  24. Det som jag
    tänkte försöka förmedla...

  25. Jag skulle också vilja säga
    att jag är logoped, inte lärare-

  26. -så det jag står och säger
    är inget som jag själv har kommit på.

  27. Utan det jag förmedlar
    har jag lärt mig av lärare-

  28. -i skolor runt om i Sverige, där jag
    har träffat folk och haft kurser.

  29. Så jag skulle egentligen
    vilja rikta ett tack-

  30. -till alla dessa lärare i Sverige,
    från Pajala till Ystad-

  31. -som har lärt mig de här sakerna,
    som jag kan dela med mig till er.

  32. Ni är många, så ni kan inte ställa
    frågor medan jag står och snackar.

  33. Vi tar lite frågor mot slutet
    och gärna efteråt.

  34. Jag stannar på mässan i några timmar-

  35. -så man får hemskt gärna
    komma och prata med mig.

  36. Sen tänker jag att det dyker upp
    frågor i kväll, i morgon, framöver.

  37. Mejla dem till mig.
    Ni kan fråga vad som helst.

  38. Nej, inte riktigt vad som helst.
    Ni måste fråga om matte.

  39. Fråga gärna om det jag pratar om.
    Saker som dyker upp i ert arbete.

  40. Är man lärare får man gärna skriva
    och resonera om nån specifik elev.

  41. Bara man är noga med sekretessen,
    inga personnummer, inga namn.

  42. Men det brukar alltid lösa sig.
    Och så svarar jag så gott jag kan.

  43. Under årens lopp har jag
    hållit väldigt många föreläsningar.

  44. Jag har alltid
    varit noga med att inleda med att...

  45. ...förankra diagnosen och problemen
    teoretiskt och ge en bakgrund.

  46. Men jag har tänkt
    att nu ska jag sluta göra det-

  47. -utan i stället vara fräck och säga-

  48. -låna den här lilla boken
    på biblioteket.

  49. Det är 40 sidor i pocketformat. Det
    tar 20 minuter för en normalläsare-

  50. -att få en grundkurs som handlar
    om dyskalkyli och räknesvårigheter.

  51. Så hoppar jag fräckt över den delen
    i den här föreläsningen.

  52. Jag tar direkt ett kliv in
    och vill genast börja prata-

  53. -om vad man kan göra i skolan för dem
    med de största räknesvårigheterna.

  54. Det här området är dåligt beforskat.
    Uruselt i Sverige.

  55. Det är väldigt lite skrivet
    på svenska av svenska forskare.

  56. Det finns inte jättemycket
    runt om i världen heller.

  57. Men det finns en del saker.
    Det här är på engelska, förvisso.

  58. Jag vet,
    det kan vara tekniskt och jobbigt.

  59. För tio år sen gjorde det
    amerikanska utbildningsdepartementet-

  60. -en sammanställning
    av vad forskningen säger är bra-

  61. -för elever i mellanstadie-
    och högstadieålder-

  62. -när det gäller räknesvårigheter.

  63. Det är skrivet
    för en amerikansk publik-

  64. -men man märker att det borde gå att
    tillämpa på andra håll i världen.

  65. Vi tillhör samma kulturkrets,
    det finns mycket att hämta.

  66. Referensen får ni i åhörarkopiorna
    som ni får via Dysleximässan.

  67. Ni kommer att kunna
    ladda ner det här dokumentet-

  68. -för det är billigt
    och enkelt att göra.

  69. Utgångspunkten för åtgärderna
    som föreslås i den här rapporten-

  70. -eller forskningssammanställningen-

  71. -är att man har arbetssättet
    "Response to Intervention", RTI.

  72. Det handlar om "hur svarar elever
    på skolans bästa undervisning?"

  73. Det tycker jag
    är det enskilt absolut bästa sättet-

  74. -att diagnosticera räknesvårigheter
    i skolans miljö.

  75. Om man i skolan erbjuder en elev
    skolans bästa stöd under längre tid-

  76. -och den inte svarar på det kan man
    misstänka en funktionsnedsättning.

  77. Eller hur?

  78. Det ger också en fingervisning om hur
    man kan organisera sin undervisning-

  79. -på sin skola, i det pedagogiska
    sammanhang man befinner sig i.

  80. De föreslår
    att man ska tänka i tre nivåer-

  81. -kring de elever man har i en vanlig
    skolklass på grundskolan, exempelvis.

  82. Man tänker att den första insatsen
    man ska göra, den kan låta självklar-

  83. -men det är att skolan ska undervisa
    på hög nivå och med god kvalitet-

  84. -i helklass, i den vanliga
    klassrumssituationen, så klart.

  85. Men en åtgärd till
    har starkt forskningsstöd.

  86. Det är att se till att screena
    eleverna i varje årskurs...

  87. ...enligt ett rimligt system.

  88. Så att undervisa bra
    och screena sina elever-

  89. -är två åtgärder som man gör
    på klassnivå, så att säga.

  90. Screeningen kommer ju att fånga upp
    en handfull elever i varje klass-

  91. -som har svårt med matematiken
    och svårt att nå målen.

  92. Många är redan kända. Men i varje
    klass finns det en eller flera-

  93. -som har gått under radarn, som
    läraren innan screeningen ägt rum-

  94. -inte har kunskap om att här
    finns stora svårigheter.

  95. Och de elever som fastnar i nätet
    måste skolan ta hand om.

  96. Rekommendationerna är att de ska få
    undervisning i ett mindre sammanhang-

  97. -utöver ordinarie undervisning,
    20-40 minuter, 4-5 gånger i veckan.

  98. Det är ju en jätteåtgärd.
    Det är sällsynt i svensk skola.

  99. Säkert i amerikansk skola också.

  100. Det säger nåt
    om hur undervisning bör gå till-

  101. -och hur den kan organiseras
    utifrån bästa praxis-

  102. -och de bästa kunskaperna man har.

  103. Sen utgår man också ifrån,
    i det här synsättet-

  104. -att det kommer att vara elever,
    som trots insatsen-

  105. -inte kommer loss i utvecklingen,
    som har fortsatt stora svårigheter.

  106. De hamnar på den tredje nivån, där
    det måste till individuella insatser.

  107. De behöver stora anpassningar
    under längre tid.

  108. Det är för dem som man i svensk skola
    ska skriva åtgärdsprogram.

  109. De ska inte vara många i varje klass.
    Då är det problem med undervisningen.

  110. Generellt, alltså.

  111. Men det är ett bra sätt att tänka
    och organisera sin undervisning.

  112. Det här betyder inte
    att om vi jobbar så i några år-

  113. -kommer det inte att radera ut
    de problem som finns.

  114. Så här ser det ut. Det finns alltid
    elever som kommer att behöva mer.

  115. Konsten
    är att identifiera dem tidigt-

  116. -och sen, framför allt,
    ge dem det stöd de behöver.

  117. I rapporten ges åtta rekommendationer
    som jag inte ska gå igenom-

  118. -det ligger
    utanför föreläsningens ambition.

  119. Men man skulle kunna ha punkterna
    som stöd när man läser rapporten.

  120. För de har vaskat fram åtta saker
    som utifrån bästa kunskap just nu-

  121. -är gynnsamma
    för elever med räknesvårigheter.

  122. Så det här skulle kunna vara ett stöd
    ifall ni vill läsa rapporten-

  123. -och titta på
    hur de har gått till väga.

  124. Så. Så jag lämnar detaljerna här...

  125. ...med flit, så att säga. Så.

  126. Sen tänker jag på en annan viktig sak
    efter att ha varit i många skolor-

  127. -och träffat så många duktiga lärare.
    Min starka övertygelse är-

  128. -att problemet är inte att lärare
    saknar kunskap om hur man undervisar.

  129. Problemet är att den här
    undervisningen inte blir av.

  130. Jag framhärdar i att specialpedagogik
    är ett organisatoriskt problem.

  131. Alltså, undervisningen blir inte av.

  132. Det diskuterar vi gång på gång
    i olika kurssammanhang-

  133. -och då får man ju upp några förslag
    från lärare-

  134. -som säger
    "så här gör vi på min skola".

  135. Jag vill ge några exempel på hur folk
    som lyckas med sin undervisning-

  136. -och sitt specialpedagogiska uppdrag
    går till väga.

  137. En förslag som ofta kommer-

  138. -är att i skolan
    finns det "elevens val".

  139. Det ska inte fumlas bort för elever
    som har stora problem med matematik.

  140. De ska få sin extramatte där.

  141. Det är ju 60 minuter i veckan
    som skulle kunna användas så.

  142. Och då ska de inte
    räkna själva i boken.

  143. De ska få kvalificerad undervisning
    av en intresserad och kunnig lärare.

  144. Och gärna i en mindre grupp,
    så att det blir lite dynamik.

  145. En annan rekommendation som jag
    vill förmedla är att i många klasser-

  146. -finns det resurslärare.

  147. Politiker pratar om lärarassistenter,
    det är ungefär samma sak.

  148. Folk som ska finns i klassrummet
    och assistera lärare-

  149. -och framförallt assistera de elever
    som har svårast med sin inlärning.

  150. Ett hett tips är att ämnesläraren och
    resursläraren ibland byter roller.

  151. Ofta har resursläraren, i regel med
    väldigt lite pedagogisk utbildning-

  152. -fått det svåraste
    pedagogiska uppdraget.

  153. Här skulle det vara väldigt befriande
    ifall de byter plats.

  154. Ämnesläraren tar de som behöver den
    mest kvalificerade undervisningen-

  155. -medan resursläraren tar klassen.

  156. Det klarar de, bara de vill och törs-

  157. -och man kommer överens,
    kollegor emellan.

  158. Många skolor experimenterar
    med två lärare i helklass.

  159. Det funkar också bra om lärarna
    drar jämnt och är samspelta.

  160. Då kan det vara
    en väldigt effektiv åtgärd.

  161. På vissa gymnasieskolor
    har jag fått det här förslaget.

  162. Om skolan är tillräckligt stor
    är minst en mattelärare sjukskriven-

  163. -hemma med sjuka barn,
    på kurs eller kompledig-

  164. -så att man alltid har en vikarie,
    eller i regel olika vikarier.

  165. Ett förslag var att låta skolans
    förstelärare vara ständig vikarie.

  166. Han eller hon borde vara
    en av de skickligaste pedagogerna-

  167. -och borde klara den svåra uppgiften-

  168. -att röra sig mellan klasser
    och årskurser-

  169. -och skulle få en överblick över
    hur skolans undervisning fungerar.

  170. Ett radikalt förslag, men det vore
    spännande om fler skolor vågade.

  171. Ett annat förslag
    från en specialpedagog som jag mötte-

  172. -som berättade
    att i hennes högstadieskola-

  173. -hade man lagt
    alla matematiklektioner parallellt.

  174. Sjuorna hade matte en viss timme,
    rakt av.

  175. Åttorna hade en annan lektion,
    rakt över schemat. Och niorna.

  176. Då kunde man alltid ha
    en "mattestudio" för varje årskurs.

  177. En mattestudio med öppna dörrar där
    de som ville jobba i den miljön-

  178. -hela tiden hade tillgång till den
    utan att bli utplockade från klassen.

  179. I mattestudion satte man en lärare
    med höga ambitioner-

  180. -och ett särskilt intresse
    för de elever som behövde extra stöd.

  181. Ett jättefiffigt sätt att...

  182. ...skapa den här naturliga,
    öppna miljön-

  183. -för de elever som behöver lite mer.

  184. Det finns så klart många fler idéer,
    ni kan säkert ha fler förslag.

  185. Men jag tror att det är där
    man måste börja-

  186. -för att få ordning på matten.
    Hur har vi organiserat oss?

  187. Ibland är det resursbrist
    som gör att det inte fungerar.

  188. Men ofta är det
    ett organisatoriskt problem.

  189. Resurserna finns, men används på ett
    slentrianmässigt och konstigt sätt.

  190. Några ord om screening,
    som jag nämnde i början.

  191. Att vid en viss tidpunkt under året
    stämma av en årskurs eller klass.

  192. Det brukar vara en tungrodd apparat.

  193. Ofta är det speciallärarna
    som får ansvara för det.

  194. Se till att det blir av, samla in
    materialet, administrera, analysera-

  195. -och förmedla resultaten. Försöker
    man göra hela skolan på en gång...

  196. Man sätter i gång i september och
    är inte färdig förrän vid höstlovet.

  197. De ska analyseras, sen är det jul.
    Framåt påsk orkar man vidta åtgärder.

  198. Men då är det nationella prov,
    så det blev visst inget av det där.

  199. Jättemycket information
    som aldrig kommer till användning.

  200. Då fick jag ett förslag från Malmö.
    "Markus, det där är jättekorkat."

  201. "Så ska man inte göra."
    Man tar en årskurs i taget-

  202. -och screenar över hela läsåret.
    Börjar i september och slutar i maj.

  203. Eleverna kommer ju tillbaka
    i augusti.

  204. Då får de sina åtgärder. Är ni med?

  205. Man screenar,
    analyserar, vidtar åtgärder.

  206. Sen tar man nästa årskurs. Screenar,
    analyserar, vidtar åtgärder.

  207. Som ett årshjul.

  208. Det andra är att man ska ha planerat
    vilka åtgärder man ska sätta in.

  209. Varje år kommer ett visst antal
    elever att fastna i nätet.

  210. Om ni inte vet vad ni ska göra har ni
    bara skrämt upp dem och föräldrarna.

  211. Ni meddelar ett oroväckande resultat,
    men har inte tänkt ut några åtgärder.

  212. Då är ju allt bara mycket sämre
    än före screeningen.

  213. Därför skriver jag att om ni inte har
    några åtgärder, skit i screeningen.

  214. Men jag vill förstås
    att ni ska planera noga-

  215. -gärna utifrån RTI-perspektivet.

  216. Vad kommer vi att göra för dem?

  217. Vilket stöd tänker vi erbjuda?
    Hur länge? I vilket sammanhang?

  218. När ni har en sån idé,
    då kan ni screena-

  219. -och kommer att få
    ett bra arbete utfört.

  220. Om vi tittar lite mer
    på undervisningen...

  221. Nu har jag hamrat in poängen att
    det börjar med det organisatoriska.

  222. Det finns två perspektiv.

  223. Det finns saker att träna. Ju yngre
    barnen är, desto mer tränar man.

  224. Men börjar även att kompensera
    för det som är allra svårast.

  225. Förmodligen är det så
    att ju äldre man blir-

  226. -så blir det mer kompensation
    och mindre träning.

  227. Att upptäcka svårigheterna tidigt
    är bra. Man kan resonera mycket-

  228. -som vid läs- och skrivsvårigheter.
    Det finns ingen anledning att vänta-

  229. -och tänka sig att det mognar eller
    att det finns andra diffusa faktorer-

  230. -som ska lösa det här
    på nåt intressant sätt.

  231. En avvikande räkneutveckling ser
    en intresserad lärare i årskurs 1.

  232. Alerta och intresserade lärare
    ser det i förskoleklass.

  233. De upptäcker ofta att en elev inte
    vill dela frukten, inte vill duka-

  234. -som inte bryr sig om veckodagar
    och datum och siffror och...

  235. ...inte visar intresse
    för numerisk information.

  236. Det är ju en varningsklocka, förstås.

  237. Vänta och se är ingen god idé.
    Man ska vara uppmärksam och ge stöd.

  238. Det behövs inga medicinska diagnoser
    för att vidta åtgärder.

  239. Det är ju en felsyn om man tänker så.

  240. Vad man däremot gör lite för tidigt
    generellt i skolan-

  241. -är att man introducerar symbolerna,
    siffrorna-

  242. -och den mer abstrakta sidan
    lite för tidigt.

  243. Eller man håller inte kvar vid den
    konkreta fasen tillräckligt länge.

  244. Många elever behöver inte detta.

  245. De förstår matten automatiskt, lätt,
    behöver knappt undervisning.

  246. De skulle kanske
    lära sig mer utan undervisning.

  247. Men en ganska stor grupp av eleverna,
    nånstans mellan 15 och 20 procent-

  248. -skulle behöva mycket mer
    av konkretion, av experiment-

  249. -och mycket mindre av symboler.

  250. Hur ska man gå till väga? Det finns
    massor av konkreta material.

  251. En del bra, en del mindre bra.
    Jag vill lyfta fram nåt som är bra.

  252. Det är Numicon från Storbritannien,
    som har bearbetats-

  253. -i en svensk version sen...
    Ja, det är nästan tio år.

  254. Det är ett stort, konkret material-

  255. -som man kan arbeta individuellt med
    och i grupp.

  256. Jag har prövat detta med femåringar
    på dagis. En stor succé.

  257. Många tyckte att det var toppen.

  258. Jag har gjort detta
    med 12-13-åringar också.

  259. Hela syftet med Numicon,
    som de skriver-

  260. -är att ge eleverna egna inre
    representationer av tal och antal.

  261. Man hamrar in tiobassystemet
    och gör det så noggrant.

  262. En central del är att man använder
    de här talblocken-

  263. -för att jobba med det här.

  264. Det kan verka banalt,
    men är väl genomtänkt.

  265. Talblocken
    är proportionerliga i storlek.

  266. Tvåan är dubbelt så stor som ettan.
    De är färgkodade och taktila.

  267. Man kan känna på dem
    och stoppa in fingrarna.

  268. "Hur känns 4? Hur känns 5?"

  269. Man kan ta den blå påsen där borta
    slänga ner några talblock-

  270. -och säga "Ta upp det största talet",
    "Ta upp ett udda tal".

  271. Hur kan man bara ta upp ett udda tal?

  272. Det sticker ju ut nåt på alla udda.
    Alla udda tal känns udda.

  273. Vad händer när femåringen får
    två udda tal och får ett jämnt tal?

  274. Hur kan femåringen se
    att han har fått ett jämnt tal?

  275. När han sätter ihop dem
    försvinner det som sticker ut.

  276. Ta två femmor och sätt ihop dem.
    Det blir ett tioblock. Ett jämnt tal.

  277. Det går att göra
    otroligt många saker.

  278. Många skolor i Sverige
    har börjat använda sig av detta.

  279. På många håll med gott resultat.

  280. Jag påstår inte att det botar
    räknesvårigheter eller dyskalkyli.

  281. Men det är nog
    ett av de bästa verktygen vi har-

  282. -för att hjälpa elever
    med stora räknesvårigheter.

  283. Det var Numicon.

  284. Andra exempel på träningsmaterial
    eller vägar att gå kan vara följande.

  285. Det första är ett brittiskt arbets-
    sätt som heter Catch Up Numeracy.

  286. Och det... Jag tar upp det
    för att det är någorlunda beforskat.

  287. Man har försökt se vad det här
    arbetssättet får för följder-

  288. -när man tillämpar det
    på brittiska skolbarn, 8-9 år gamla.

  289. Man har tagit de 20 procenten
    som har svårast med matten.

  290. De har sin ordinarie undervisning,
    men två gånger i veckan i 15 minuter-

  291. -får de individuell träning
    och basmatematik.

  292. Två gånger femton minuter i veckan
    under en tremånadersperiod.

  293. Resultaten är upplyftande.

  294. Den korta gnuggningen
    två gånger i veckan...

  295. Av dem med stora problem med matten
    är det många som gör stora framsteg-

  296. -och kommer ikapp övriga klassen.

  297. Men metoden botar så klart inte
    alla med stora räknesvårigheter.

  298. Nån sån metod finns inte. Inte heller
    för läs- och skrivsvårigheter.

  299. Men det är hjälpsamt
    för väldigt många.

  300. Det är nåt att inspireras av.
    Man kan åka på kurs till England.

  301. Men om man tittar på innehållet
    så finns det inget-

  302. -som man inte har sett om man
    har varit mattelärare några år.

  303. Det är inga revolutionerande metoder.

  304. Jag skulle återigen vilja säga:
    Det handlar om organisation.

  305. De ser till
    att undervisningen blir av.

  306. Den blir av
    och de håller på vecka efter vecka.

  307. De kör inte bara tre-fyra gånger.

  308. Utan de håller på.
    De är systematiska och envisa.

  309. Och många elever
    svarar väldigt bra på det.

  310. Ett svenskt arbetssätt för läsplatta,
    Ipad-

  311. -är ju Vektor, som man kan bekanta
    sig med via cognitionmatters.org-

  312. -som är ett smart
    och individualiserat arbetssätt-

  313. -som många skolor använder från
    förskoleklass upp till tvåan-trean.

  314. Ett material som är på papper,
    i läroboksform-

  315. -också med grundläggande matematik,
    taluppfattning, talförståelse-

  316. -är det som heter "Intensivträning
    i matematik". Ingrid Olsson är...

  317. ...författaren.
    När man tittar i de böckerna-

  318. -har man sett allt förut. Men det
    är strukturerat, det är ordning-

  319. -och det är små häften, så eleverna
    blir färdiga för första gången-

  320. -i stället
    för att ligga sist hela tiden.

  321. Det är många såna saker
    som har god effekt.

  322. Boken "Förstå och använda tal"
    är en handbok för lärare.

  323. Många skolor har haft studiecirklar
    kring den här boken-

  324. -och lärare hämtar inspiration
    ur den. Den är otroligt användbar-

  325. -för att tänka kring taluppfattning-

  326. -och få konkreta aktiviteter
    som fungerar.

  327. Sen nämner jag två digitala källor-

  328. -avsedda för elever som är äldre,
    som går på högstadiet och gymnasiet.

  329. Khan Academy är ju en enorm,
    amerikansk resurs-

  330. -där Bill Gates och hans fru
    har kastat in några miljoner.

  331. En gratis resurs
    med så mycket bra matteundervisning.

  332. Men man måste vara haj på engelska.
    Fantastiska genomgångar-

  333. -som det bara är att hämta och
    inspireras av, som lärare och elev.

  334. Sen två svenskar.
    Matteläraren Petter Berglin-

  335. -och en matte- och NO-lärare
    som heter Daniel Barker-

  336. -som har gjort jättefina insatser
    på nätet-

  337. -som de delar med sig av.
    "Varsågoda", liksom.

  338. Jättefina genomgångar, som är gratis.
    Det är bara att tacka och ta emot.

  339. Så mycket om träning. Det finns
    ett kompensatoriskt perspektiv också.

  340. Här kan man jämföra
    med läs- och skrivområdet.

  341. Hela den här dysleximässan handlar
    om hur man kompenserar problemen.

  342. Framförallt med olika typer
    av tekniska hjälpmedel.

  343. Det finns en rikedom. På matteområdet
    finns det nästan inget alls.

  344. Det är väldigt magert. Men om vi
    pratar om några hjälpmedel...

  345. ...eller läromedel. Utnyttja tjänsten
    som heter "Hitta läromedel"-

  346. -som ligger på SPSM:s sajt.
    Spsm.se, "Hitta läromedel".

  347. Där får man vägledning
    i var man kan hitta böcker-

  348. -anpassade till elever med räkne-
    eller läs- och skrivsvårigheter-

  349. -med ett annat modersmål...
    Jättebra, en databas som växer.

  350. Använd den. Det kostar
    heller ingenting att få bra tips.

  351. Sen är det några läromedel
    som kan vara användbara.

  352. En mattebok som heter "Summit"
    med ett enklare språk.

  353. Böcker som man skriver rakt i
    även på högstadiet.

  354. Det kan vara uppskattat av många.

  355. Serien som heter "Corda"
    rymmer också grundskolans matematik-

  356. -och har ett vuxet tilltal. Det kan
    funka för vuxna på Grundvux, Komvux-

  357. -som ska återerövra, eller för första
    gången erövra grundskolans matematik.

  358. Det finns inte många böcker med ett
    vuxet tilltal och enkelt innehåll.

  359. De andra, Trampolin och Repstegen,
    är korta repetitionskurser.

  360. Korta häften, tunna häften,
    med procent, bråk, tid-

  361. -häften om taluppfattning
    och så vidare.

  362. De innehåller också uppgifter
    som ni alla har sett tidigare-

  363. -men de är snyggt presenterade så att
    eleverna känner att de blir färdiga-

  364. -i stället för en bok på 350 sidor
    som de aldrig kan ta sig igenom.

  365. Det finns en styrka i det.

  366. Hur kan vi mer kompensera? Eleverna
    kan tillverka sina egna matteverktyg.

  367. Göra sin egna lathundar, när de är
    i mellanstadieåldern och uppåt.

  368. Jag har sett många fina exempel på
    elever som har gjort egna lathundar.

  369. Går man i årskurs 9
    och har en A4 och får den inplastad-

  370. -så kan ni se att där ryms
    hela grundskolans matte, faktiskt.

  371. De saker som är svåra att memorera,
    men är bra att ha till hands.

  372. De enklaste formlerna, hur man räknar
    ut arean av en triangel-

  373. -av en rektangel, såna saker.
    Lite omvandlingar.

  374. Hur man hanterar decimaltal.

  375. Ja. De enklaste algoritmerna,
    uppställningarna.

  376. Och se till att eleverna använder dem
    på lektioner och prov.

  377. Man kan bygga ut det
    till en minnesbok.

  378. Alltså ett stort häfte där eleven
    får hjälp att föra in nya kunskaper.

  379. Jag har oroat mig för,
    när vi har använt det i skolan-

  380. -att boken ska bli för ostrukturerad.

  381. Men det är inget problem. Om den
    blir rörig måste de leta information.

  382. Då bläddrar de i den många gånger.
    De kommer att hitta grejerna.

  383. Men se till att de får använda den på
    proven, så att de ser nyttan med den.

  384. De kommer att ha med den
    och ta hand om den.

  385. Smarta telefoner är en gudagåva
    om man har problem med siffror-

  386. -tid, planering och så,
    som ofta hänger samman.

  387. Att hjälpa eleverna att bli duktiga
    på att använda telefonen-

  388. -för att navigera, planera,
    lägga påminnelser i kalendrar-

  389. -och som räkneverktyg,
    det är värt att lägga tid på det.

  390. Lärare verkar ibland
    ha dåligt självförtroende-

  391. -och säga "alla elever
    är bättre på IT än vad jag är".

  392. "De sitter vid datorn hela dagarna."

  393. Min erfarenhet är att de som skulle
    ha nytta av de här funktionerna-

  394. -inte har tagit till sig det här.
    De undviker kalendern.

  395. De lägger inga påminnelser.
    De vet inte hur Google Maps fungerar.

  396. Det finns ett motstånd.
    De behöver undervisning i detta.

  397. Jag kan tycka att vi i skolan
    ska sänka de där trösklarna.

  398. När man kan planera sin dag och
    slipper oroa sig för att komma sent-

  399. -då uppnår man
    en ny frihet som individ.

  400. Annars är man beroende av mamma och
    pappa väldigt långt upp i åldrarna.

  401. Om man inte vet
    när man ska gå hemifrån-

  402. -och måste bli uppringd av mamma
    som säger till, när man är 14.

  403. Det är inte bra för självkänslan.
    Det är stort att lösa det själv.

  404. Då är ju telefonen
    ett fantastiskt verktyg.

  405. Återigen, detta med att använda
    läroboken vid prov - varför inte?

  406. Det går att utforma jättevettiga
    och relevanta matteprov-

  407. -där eleverna får träna sig
    på att använda tillgängliga resurser.

  408. Inte bara visa att de just den här
    torsdagen kommer ihåg hur man gör-

  409. -utan med tillgängliga resurser lösa
    ganska fiffiga matematiska problem.

  410. Alla föreläsare säger "Är det en bok
    ni ska läsa är det den här".

  411. Jag tänker inte frångå det. Är det
    en bok ni ska läsa, är det den här.

  412. En bok som lärare som har jobbat
    många år har läst i sin utbildning.

  413. Den heter "Räknefärdighetens rötter"
    och är skriven av Dagmar Neuman.

  414. Det här är en klassiker.

  415. Det här är hennes doktorsavhandling-

  416. -som hon omarbetade
    till en populärversion, till en bok.

  417. Och här får man som lärare
    och som lekman också-

  418. -en helt ny syn på vad taluppfattning
    och talförståelse är.

  419. Boken har 30 år på nacken, men går
    fortfarande att beställa och köpa.

  420. Hur många böcker går att beställa
    som är 30 år gamla?

  421. Men den här går att köpa ny. Gör det.

  422. "Räknefärdighetens rötter"

  423. Jag tar de sista minuterna för att
    resonera om vad man kan göra hemma-

  424. -som förälder eller närstående.
    Hur ser föräldrauppdraget ut?

  425. Jag vill renodla det
    till några få punkter.

  426. Jag är bestämd med att undervisning
    ska pågå i skolan, inte flytta hem.

  427. Det brukar vara det första tecknet
    på inlärningssvårigheter.

  428. Att undervisningen flyttar hem-

  429. -när en förälder får panik
    och tar över läraruppdraget.

  430. Det är ingen bra idé. Det är
    en knepig relation som uppstår.

  431. Föräldrauppdraget
    handlar om kommunikation-

  432. -i första hand
    kommunikation med skolan.

  433. Ifall den kommunikationen fungerar
    och är på en vettig nivå-

  434. -med en bestämd ansats, men med
    en trevlig ton, då kan det bli bra.

  435. Tyvärr har jag sett många exempel
    på att man hamnar i konflikt-

  436. -och då blir det sällan bra. Den som
    förlorar mest på det är eleven.

  437. Så en bestämd, men trevlig
    kommunikation med skolan.

  438. Man mejlar inte
    fredag kväll halv tio.

  439. Man mejlar inte när man är i affekt
    och som mest förbannad.

  440. Då tar man en kopp kaffe,
    taggar ner, lugnar sig.

  441. Och sen, när känslorna har lagt sig,
    då tar man kontakt.

  442. En underskattat metod för att få
    lärare att arbeta bättre är beröm.

  443. Lärare är som människor är mest,
    de svarar bra på beröm.

  444. Så ifall nåt har råkat bli bra,
    säg det.

  445. Även om det känns ovant. Säg det.
    "Det här känns jättebra."

  446. "Vad glada vi blev".
    Man kan uppmärksamma småsaker.

  447. Det är ju så oerhört svårt
    att skälla nån bättre.

  448. Det är ju så lätt att ta till det.

  449. Men ge beröm när det är befogat,
    så ska ni se att det händer grejer.

  450. Apropå känslor
    är det som förälder extra viktigt-

  451. -att man har koll på sina känslor,
    för starka affekter smittar alltid.

  452. Om ni blir väldigt oroliga och rädda-

  453. -kommer det här att snappas upp
    av er avkomma direkt.

  454. Jag säger det mot bakgrund
    av att många av de här problemen-

  455. -har ett visst mått av ärftlighet.

  456. Många föräldrar känner igen sig
    i sina barns svårigheter-

  457. -eller i sin brorsas svårigheter.

  458. Och om man själv
    har haft en skolgång-

  459. -eller blivit utsatt för en dålig
    behandling eller dålig pedagogik-

  460. -kan de känslorna dra igång-

  461. -och så landar de i den
    nya situationen med ens eget barn.

  462. Det är inte heller bra.

  463. Det är också en styrka
    att ha erfarenhet av svårigheterna-

  464. -som man kanske har tagit sig igenom.

  465. Men försök att hålla isär
    er egen upplevelse-

  466. -och ert barns upplevelse.

  467. Det kan vara två helt olika saker.

  468. Ni kan stötta varandra,
    men måste ändå hålla det här isär.

  469. Apropå telefoner, är det nåt
    matterelaterat man kan göra hemma-

  470. -så är det att tillsammans upptäcka
    allt som går att göra med telefonen-

  471. -som kan underlätta vardagen.
    När det gäller att hantera pengar-

  472. -att kunna planera, att kunna
    navigera, att kunna komma ihåg saker-

  473. -att kunna strukturera sin vardag.

  474. Det kan vara nåt att praktisera
    hemma. De flesta har en smart mobil.

  475. Vi skulle kunna undersöka
    möjligheterna med vårt barn.

  476. Jag tänker att föräldrauppdraget
    går ut på att ge hopp och stöd.

  477. Det handlar inte
    om att bedriva undervisning.

  478. Om ni får hem läxor där barnet
    måste ha långa genomgångar av er-

  479. -då är det faktiskt fel på läxorna.
    Då måste ni prata med skolan.

  480. Jag ska inte ska inte ta på mig
    lärarrollen. Jag ska ge uppmuntran.

  481. Och se till att samarbetet med skolan
    går så smidigt-

  482. -och smärtfritt som möjligt.

  483. Det är mitt uppdrag.

  484. Ja, det är så jag tänker.

  485. Fundera på hur ni kommunicerar.
    Det finns olika sätt.

  486. Håll koll på känslorna,
    så att de inte lägger hinder i vägen.

  487. Utforska telefonen.
    Och ge hopp och stöd.

  488. Då har ni uppfyllt ert
    föräldrauppdrag, tycker jag.

  489. Så. Jag tänkte sluta där.
    Tack så mycket.

  490. Textning: Stina Hedin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Räknesvårigheter och dyskalkyli

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad kan skolan göra för att hjälpa elever med stora räknesvårigheter? Och vad kan du som förälder göra för ditt barn när matten inte fungerar? Markus Björnström är logoped och har skrivit boken "Värt att veta om dyskalkyli". Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Dyskalkyli, Matematikundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dysleximässan 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Vikten av dyslexiutredningar

Om ett barn visar tecken på eftersläpning och motvilja mot läsning är det hög tid att agera, menar logopeden Elisabet Miske. En noggrann kartläggning och bedömning ska ligga till grund för adekvata åtgärder. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

LegiLexi - ett formativt bedömningsstöd

LegiLexi är ett formativt bedömningsstöd som används av tusentals lågstadielärare. Tillsammans med svenska läsforskare har man utvecklat verktyg som på olika sätt gynnar lågstadieelevers läsutveckling. Sofia Norén, verksamhetschef, presenterar här ett heltäckande kartläggningsverktyg och tillhörande analysportal. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Räknesvårigheter och dyskalkyli

Vad kan skolan göra för att hjälpa elever med stora räknesvårigheter? Och vad kan du som förälder göra för ditt barn när matten inte fungerar? Markus Björnström är logoped och har skrivit boken "Värt att veta om dyskalkyli". Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Appar och teknik vid läs- och skrivsvårigheter

Johanna Kristensson berättar om hur olika digitala verktyg kan fungera som stöd vid läs- och skrivsvårigheter. Varför är språk och läsning så viktigt? Cirka 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället. En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjlighet, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Engelska när man inte vill och kan

Engelska är ett viktigt ämne, och ofta även efterlängtat. För elever med dyslexi och/eller svårigheter med språket kan det bli riktigt besvärligt och några tappar lusten och självförtroendet. Astrid Frylmark, logoped och metodutvecklare, beskriver vad som kan vålla svårigheter vid olika typer av språkliga problem och presenterar förslag på arbetssätt. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Rättsutredningen för nationella proven för dyslektiker

Blir elever med dyslexi diskriminerade på nationella provet? Juristerna Stellan Gärde och Ola Linder berättar om den pågående rättsaktionen mot kommuner och Skolverket för diskriminering av barn med dyslexi i skolan. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Lyckas med allt, trots dyslexi

Daniella Heljeved är författare och föreläsare och ser sin egen dyslexi som en tillgång. Hon vill hjälpa andra genom att berätta om sina erfarenheter och att allt går med rätt inställning och hjälpmedel. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Ett färgglatt liv

Rebecca Andersson berättar om svårigheter med dyslexi, som bokstavsavkodning, ljudsegmentering, stavning och läsförståelse. Hon berättar om läsning och energinivå men även om styrkor med dyslexi och tips på hjälpmedel och studiestrategier. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Strategier när man lever med språkstörning

Simon Sjöholm arbetar som produktspecialist inom it-relaterade hjälpmedel. Här berättar han om hur han klarade skolan med goda betyg trots sin språkstörning. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Aktuella frågor från Dyslexiförbundet

Hur arbetar Dyslexiförbundet och hur når de ut och informerar om verksamheten? Bengt-Erik Johansson, Inger Rålenius, Ester Hedberg och Janet Eltebo svarar på aktuella frågor och ger allmän information om förbundet och dess historia samt exempel på pågående projekt och arbetsmetoder. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Författaren som inte kan stava

En författare måste inte kunna stava, en författare behöver kunna berätta en bra historia på ett riktigt bra sätt, säger Helene Tursten. Hon är deckarförfattare och menar att hon blev författare tack vare sin dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Dyslexi är inte bara läs- och skrivsvårigheter

Anna Fouganthine förklarar några av de underliggande fonologiska funktioner som är nedsatta vid dyslexi och som gör aktiviteter som läsning och skrivning svårt. Avslutningsvis presenteras ett nytt dyslexitest som utvecklats för att identifiera och kartlägga de fonologiska funktionerna hos individer där man misstänker dyslexi. Inspelat den 20 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss