Hej. Vi har helt fantastiska hjärnor.

Men väldigt ofta använder vi dem inte
så bra som vi skulle kunna-

-och hamnar i enkla tankefällor.

Våra hjärnor vill gärna tänka snabbt
och då blir det lätt lite slarvigt.

Vi ska se hur vi alla kan kamma hem
den vinst som finns i att veta-

-när man bör tänka långsammare.

Ända från början har vi lärt oss
att reagera snabbt.

När lejonen hoppade fram hoppade vi
iväg. När myggan kom klippte vi till.

Än i dag gillar vi att reagera snabbt
även om hoten ser annorlunda ut.

Det kan handla om folk
som försöker lura oss-

-eller så lurar vi oss själva genom
att inte tänka klart-

-och fattar fel beslut.

Men om vi förstår på vilket sätt
våra hjärnor är lättlurade-

-kan vi minska risken för
att gå i tankefällor.

Tankefällor har studerats länge.

Ett av de kändaste namnen är
ekonomipristagaren Daniel Kahneman.

Han beskriver det så här: Vi tänker
snabbt och vi tänker långsamt.

Om jag ber dig addera 1 och 1
behöver du inte ens tänka.

2 dyker upp direkt.
Du har använt ditt snabba tänkande.

Men om jag ber dig ta 12 x 17
måste du börja fundera-

-med ett mer ansträngande
och långsammare tänkande.

Inom psykologin kallas det snabba
tänkandet för system 1-

-och det långsamma för system 2.
Båda är bra att ha.

Med system 1 klarar vi av det mesta.

Vi äter, går, reagerar på vädret,
blir glada och hälsar på grannarna.

Men det blir problem
när vi använder det snabba system 1-

-när vi borde koppla över
till det analyserande system 2.

Visst är det övre strecket
längre än det undre?

System 1 har fattat
ett snabbt beslut-

-men hade vi kopplat in
det långsamma system 2-

-så hade vi upptäckt
att strecken är lika långa.

Såna här tankefällor
går vi i varje dag.

Vi vill tro. System 1 vill att
världen ska vara enkel och bekant.

Här står det "A-B-C"
och här står det "12-13-14".

Men om vi ser efter är "13" och "B"
samma symbol.

System 1 gjorde det enkelt. 12 styrde
oss att läsa 13 och A att läsa B-

-för att allt
skulle följa bekanta mönster.

Vi vill tro.
Vi vill att allt ska hänga ihop.

Men vår vilja att tro kan utnyttjas-

-av dem som vet att korta berättelser
där vi fyller i med det vi vill höra-

-fungerar mycket bra som påverkan
inför ett politiskt val-

-eller i en köpsituation.

Berättelsen behöver inte vara sann.

Är den bara enkel och tilltalande
har vi lätt att tro på den.

Vår bekväma hjärna ger sig lätt.

Om nåt upprepas ofta
tror vi allt mer på det.

Om vi får höra att folk med skägg är
kloka, belästa, bildade-

-eftertänksamma och rentav visa-

-blir det till slut lättare att tro
att folk med skägg är klokare.

Men om vi tänker efter
så finns det inget skäl att tro det.

Kom ihåg: Inget blir mer sant
bara för att det sägs många gånger.

Halofällan har att göra med det
psykologer kallar "haloeffekten".

Det är ett slags magiskt ljus
som omger allt våra idoler gör.

De kan vara musiker eller idrottare-

-som uttalar sig i frågor
där de inte är experter.

Med halofällan avses att vi gärna
vill hålla med personer vi gillar-

-även om hen inte vet mer än nån
annan om ämnet som diskuteras.

Om idolen
inte har några särskilda kunskaper-

-bör vi inte lyssna okritiskt, om vi
vill undvika att gå i halofällan.

Det finns en omvänd halofälla
med dem vi ogillar.

Då ogillar vi gärna allt personen
säger, även om det är nåt klokt.

Ankringsfällan handlar om
att placera ut en första siffra-

-för att styra de siffror
du sen ska ta ställning till.

Med ankring styr man ofta
hur mycket vi vill betala.

Du vill köpa en ny väska som är
nedsatt från 1 500 kr till 700.

Det är ett fyndpris, men 1 500
kan vara en påhittad siffra-

-en ankarsiffra,
som får 700 att låta billigt.

På nätet finns ofta "köp nu"-ikoner.

Kan de siffrorna
ha nåt med ankring att göra?

Våra hjärnor är
i grunden fantastiska-

-men de bär inte runt
på en exakt kopia av verkligheten.

Vi skapar våra egna varianter
av verkligheten-

-utifrån de bilder vi har samlat
på oss och sparat i vårt minne.

Det mesta glömmer vi
men dramatiska bilder kommer vi ihåg.

Det gör att vi har svårt
att bedöma olika risker.

Om vi badar i havet i ett varmt land
känner vi lätt rädsla för hajar.

Det finns de som har känner hajrädsla
när de badar i Sverige.

Bilderna av hajen som kommer under
vattnet har vi sett många gånger.

De är snabbt tillgängliga och vi kan
enkelt ta fram dem och bli skrämda.

Den här fällan påminner om den förra.

På samma sätt som våra hjärnor inte
speglar världen på ett precist sätt-

-så blir den världsbild
som når oss från nyheterna-

-inte heller alltid helt rättvisande.
Varje dag nås vi av nya hemskheter.

Det positiva får inte lika mycket
plats. Vi kanske vill ha det så?

Studier har visat att vi hellre
tar till oss sånt som är negativt.

Det var säkert bra för länge sen att
vara beredd på det värsta utfallet...

...så att vi slapp obehagligheter.

Nu reagerar vi på det gamla sättet
men på nya saker.

När vi får höra om terrorattacker,
miljöhot och sjukdomar-

-tänker vi lätt
att allt är på väg åt fel håll.

Undersökningar visar att folk tror
att det blir allt sämre på jorden-

-trots att de flesta mått som
barnaöverlevnad, läskunnighet-

-medellivslängd och levnadsstandard
bara går uppåt.

Det blir bara bättre och bättre.

Vår hjärna är häpnadsväckande
mångsidig.

Men hjärnan, med system 1 som gärna
vill tro, är ofta för snabb och lat.

Det gäller att vi vet det.

Det är nåt som annars kan ställa till
med en del bekymmer.

Till synes enkla, tilltalande
och ofta upprepade berättelser-

-kan ta sig in i våra huvudet
trots att de inte borde.

Våra rädslor och vår benägenhet
att tänka pessimistiskt-

-är enkla vägar in i oss
för att styra våra handlingar.

Vi tror lätt för mycket
på dem vi gillar-

-och vägrar lära nåt
från dem vi ogillar.

Vi kanske inte kan komma ihåg
alla slags tankefällor-

-men om vi får en känsla
för när vi bör vara på vår vakt-

-kan vi lära oss att bromsa och
koppla in system 2 när det behövs.

På så sätt kan vi använda hjärnans
mångsidighet allra bäst-

-för vi kan bli bättre på
att tänka klart.

I nästa avsnitt ska det handla
om hur vi pratar med varandra.

Ofta gör vi det på fel sätt.
Vi blir osams och kommer ingenstans.

Men det finns bättre sätt att samtala
på, med målet att tänka klarare.

Vi hörs då. Tack för nu.

Textning: Henrik Johansson
www.btistudios.com