Titta

UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Om UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Vi lever i en tid som upplevs som alltmer föränderlig och komplex. Vad betyder detta för människan som individ och för samhällsbygget? Föreläsningar och samtal från Riksantikvariets höstmöte 2018. Inspelat den 7-8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018 : Från Davos till KarlshamnDela

  1. Kulturarvet måste skyddas. Det måste
    man säga i en sån här församling.

  2. Det ska inte bara skyddas med
    bestämmelser, utan på olika sätt.

  3. Emina heter jag. Jag är född
    och uppvuxen i Sarajevo.

  4. Det är en stad
    som av många är känd...

  5. Många äldre känner till att Gunde
    Svan fick sitt första OS-guld där.

  6. De som är medelålders och yngre
    förknippar Sarajevo med bilder-

  7. -som denna eller denna-

  8. -som föreställer en vardag...

  9. Till vänster ser vi folk springa
    från krypskyttar.

  10. Till höger ser vi
    Sarajevos nationalbibliotek-

  11. -som betyder mycket för många.

  12. Här förvarades böcker som beskriver
    det bosniska folkets historia.

  13. Det bevisar också hur man-

  14. -genom att attackera kulturarvet
    kan komma åt känslan av tillhörighet.

  15. Men man ser också trotset
    som den här bilden till höger visar.

  16. Cellisten Vedran spelar för att visa
    att man kan ta en byggnad ifrån en-

  17. -men man kan inte ta de minnen
    och de känslor man har för platsen.

  18. Det är nåt vi måste komma ihåg-

  19. -när vi pratar kulturarv
    och kulturmiljö.

  20. Det är inte bara det
    jag ska prata om.

  21. Så här såg det ut i Sarajevo 16 år
    och 500 m från bilden till vänster.

  22. Den här bilden föreställer
    Sarajevos årliga filmfestival.

  23. Den har blivit en kulturell händelse
    som har lyft staden.

  24. Den har skapat en ny identitet
    och känsla av tillhörighet-

  25. -men den har också fått människor
    att börja samtala.

  26. De hade varit i konflikt med varann.

  27. 11 000 människor dog i kriget
    i den här staden.

  28. Det skulle vara som om en tredjedel
    av Karlshamns befolkning försvann.

  29. Den här bilden visar också-

  30. -hur man genom att utveckla den här
    festivalen som en slags ny identitet-

  31. -har kunnat bjuda in... Bilden är
    tagen av min nioåriga dotter Ida.

  32. Det är Angelina Jolie och Brad Pitt.
    Vi var där under festivalveckan.

  33. Hon tog bilden eftersom alla skrek.

  34. Hon undrade varför alla skrek.
    "Det är bara en gubbe."

  35. Det var en intressant observation.
    Hon har inte koppling till detta.

  36. Hon känner inte till filmfestivalen.
    Det är också nåt att komma ihåg:

  37. Olika generationer skapar
    olika minnesbilder om olika platser.

  38. Vad jag tänkte berätta mer om i dag
    är hur vi i Karlshamn har arbetat-

  39. -utifrån det som våra kulturministrar
    kom fram till i Davos i januari 2018.

  40. Man skrev under Davos deklaration-

  41. -som fastställer
    hur man ska förhålla sig till det-

  42. -som är byggnadsarv,
    eller byggnadskultur.

  43. Många olika punkter beskriver det.

  44. Jag har bara två bilder
    med en massa text.

  45. Det beskriver
    alla mänskliga aktiviteter-

  46. -som påverkar naturmiljö
    och byggnader.

  47. Det omfattar alla element
    och förhåller sig till alla skalor.

  48. Det går
    bortanför byggnaders arkitektur-

  49. -och bevakar också sociala aspekter,
    infrastruktur och offentlig konst.

  50. Som utvidgat kulturbegrepp
    bygger det på historia och tradition.

  51. Det påverkar alla i staden
    och på landsbygden-

  52. -och inte bara oss experter,
    eller er experter.

  53. Det förhåller sig
    till städers tillväxt-

  54. -men också till landsbygden och deras
    problematik, där människor lämnar-

  55. -på grund av samhällsekonomiska
    problem, invandring och integration.

  56. Det synliggör också det faktum
    att social polarisering...

  57. ...att social polarisering främjar
    politisk extremism och populism.

  58. Det måste vi också förhålla oss till
    när vi pratar kulturarv, tycker jag.

  59. Vad krävs då för att en byggnad
    ska vara betydelsefull för många?

  60. Den måste förhålla sig
    till alla dessa lager och punkter-

  61. -eller i alla fall
    så många som möjligt.

  62. Hur landar den i Karlshamn?
    Vad är byggnadskonst i Karlshamn?

  63. För att kunna svara på det-

  64. -måste man börja
    med sin kulturella identitet.

  65. Ska vi kunna övertala andra när det
    gäller nånting som vi själva tror på-

  66. -så måste vi komma
    till "Vad är viktigt för mig?".

  67. Då hittar man styrka och mod
    att förmedla den informationen.

  68. För mig är Vijecnica,
    bilden som ni såg med cellisten...

  69. Byggnaden återinvigdes 2014
    och är i fantastiskt skick.

  70. Det har donerats pengar. Med gamla
    ritningar har man återuppbyggt huset.

  71. Den kollektiva identiteten
    fick en skjuts i och med detta.

  72. En byggnad
    behöver inte vara utomordentlig-

  73. -för att vi ska kunna känna identitet
    eller tillhörighet till platsen.

  74. Det kan vara en idrottsanläggning,
    en park eller en bänk.

  75. Vi formas av våra fysiska miljöer-

  76. -men det är först när vi fyller dem
    med känsla som de får mening.

  77. Det är därför vi blir upprörda
    när de platserna hotas.

  78. Det är också nåt att ta med sig
    när man pratar kulturmiljö.

  79. Hur kan
    arkitekter och planerare arbeta?

  80. Man måste utgå från egen drivkraft-

  81. -och utnyttja den tvärvetenskapliga
    plattform som vi har i våra yrken-

  82. -och involvera så många som möjligt
    och få dem-

  83. -att känna samma kraft och samma vikt
    när man pratar kulturmiljö.

  84. Vi ska inte bara tänka på staden.
    Vi måste tänka på landsbygd och stad.

  85. Vi måste försöka förnya miljöerna.

  86. Många gånger räddar vi dem
    genom att lägga till saker.

  87. Jag tänker berätta om en speciell
    plats som man skulle kunna säga-

  88. -att jag, som inte är uppvuxen här,
    inte skulle känna tillhörighet till.

  89. Men det gör jag.

  90. När jag kom till Sverige
    var det med Astrid Lindgrens böcker-

  91. -som jag började lära mig svenska.

  92. Första gången jag kom till Tjärö, som
    denna ö i Blekinges skärgård heter-

  93. -så var det som att vandra i
    ett kapitel i en av hennes böcker.

  94. Det är inte bara byggnaderna som
    är bevarade, utan hela kulturmiljön.

  95. Tack vare länsstyrelsen är det
    ett naturreservat. Det är välbevarat.

  96. Man kan också se att det har funnits
    jordbruk, fiskare och turister.

  97. Man bygger på lager av historia genom
    att lägga till olika funktioner.

  98. Nyligen bytte Tjärö ägare. Man ville
    utveckla platsen för att rädda den.

  99. En restaurang- och kafébyggnad
    var tvungen att komma till-

  100. -för att verksamheten skulle gå runt.

  101. Vi hade en bra diskussion
    med arkitekten och byggherren.

  102. Det blev en byggnad i traditionella
    material och anpassad skala-

  103. -men som inte påverkar siktlinjerna.

  104. Den lägger sig ner
    för bebyggelsen uppe på ön.

  105. Det var en bekräftelse på att det
    går att förnya utan att förstöra.

  106. Tjärö är i dag väldigt viktigt
    för många.

  107. Bilderna är från i somras. Det
    tror man inte, för vädret var dåligt.

  108. Det är en konst- och musikfestival,
    PLX Tjärö.

  109. Det kom tusen unga människor
    och bodde på ön en helg.

  110. Det är nåt som kommer att definiera
    de människorna-

  111. -när de har tillbringat en vecka
    i denna vackra miljö.

  112. Byggnadskonsten definieras av
    kulturhistoria, arkitektur och konst.

  113. Men också när vi ser människan-

  114. -när vi ser att det är jordbrukaren,
    fiskaren, turisten och konstälskaren-

  115. -som har varit där...

  116. Det är först med en holistisk syn
    som vi känner nåt extra för en plats.

  117. Här bygger man på en identitet
    när funktionen ändras över tiden.

  118. Det finns säkert många såna platser.
    Varför är en holistisk syn viktig?

  119. Om man tar våra nyanlända som nu
    kommer och befolkar vårt land-

  120. -så är det viktigt att få dem
    att känna sig hemma.

  121. Hur känner man sig hemma om man
    inte involveras i sin fysiska miljö?

  122. I Karlshamn
    har vi jobbat med miljonprogrammet.

  123. Med stadsodling har vi fått ut
    kvinnor i det offentliga rummet-

  124. -för det var kvinnor och barn
    som inte vistades där.

  125. Det projektet handlade
    om integration och stadsodling.

  126. Man kan komma från rotlöshet
    till nån form av platstillhörighet-

  127. -genom att engagera människor
    och se dem som individer-

  128. -utan fördomar
    och förutfattade meningar-

  129. -och kanske mer
    med nyfikenhet och intresse.

  130. Miljonprogrammet Fridhem är som
    andra miljonprogram i mindre städer.

  131. Det är låga hus och tusen lägenheter.
    25 olika nationer bor i området.

  132. Genom att anlägga stadsodlingen-

  133. -har man fått förskolan och kvinnor
    att använda detta som mötesplats.

  134. Man ser hur deras självkänsla ökar
    för varje dag som de får träffas.

  135. Vi hade otur med sommaren.

  136. De fick vattna med kannor, men det
    blev mycket grönsaker i odlingen.

  137. Eldsjälen som ni ser här i den vita
    tröjan, Raife, jobbar halvtid här.

  138. Hon försöker få ut kvinnorna
    i samhället.

  139. Här lyckades man för att bostads-
    bolaget satsar på sociala frågor.

  140. Det var det vi pratade om i går:
    socialt hållbar utveckling.

  141. Här har man tjänsten bosocialchef.

  142. Den personen jobbar enbart
    med sociala frågor i byggbeståndet.

  143. Det är klart att det avspeglar sig
    i de här områdena.

  144. Det har ökat
    upplevd trygghet i området.

  145. Detta har blivit en plats där man
    på kvällarna kan samlas och fika.

  146. På vintern flyttar verksamheten in.

  147. Då har man kurser och cirklar
    som pratar-

  148. -om alltifrån barnuppfostran
    till hur man röstar.

  149. Man har haft en kurs
    i att lära sig cykla.

  150. Det har spridit sig
    som ringar på vattnet.

  151. När människor ses som en tillgång,
    inte en belastning, kan vi utveckla.

  152. Byggnadskultur ska relatera till alla
    skalor, som Davos deklaration säger.

  153. Där finns inget bra exempel. Jag
    har bara vår Väggaskola som exempel.

  154. Den är ritad av Gunnar Asplund,
    A- och B-byggnad.

  155. En är i nationalromantisk stil. Den
    senare är i funktionalistisk stil.

  156. Båda är ritade av Asplund.

  157. Förutom arkitekturen visar de hur vi
    laddar hus med olika värderingar.

  158. I det röda huset
    fick bara pojkar gå i skolan.

  159. I det vita huset,
    med sina fönster och sin belysning-

  160. -var även flickorna välkomna.
    Det är inte många år sen.

  161. Så det har hänt många saker
    i Sverige också-

  162. -som vi inte reflekterar över.

  163. Väggaskolan är också ett bra exempel
    på när man tittar på detaljnivån.

  164. Det här är skoskrapor som jag tycker
    är som vackra konstverk.

  165. I den sista satte han sina egna
    initialer. Erik Gunnar Asplund.

  166. Vi säger ibland
    att det var bättre förr.

  167. Man fick rita igenom en byggnad
    ner till den lilla skalan.

  168. Men Gunnar hade det inte lätt. Detta
    skriver han till byggkontrollanten.

  169. "Kalkstensgolv såsom jag inte
    vill ha det, men måste göra det."

  170. Han är resignerad, och han är ung
    för att våga skriva en sån sak.

  171. I dag hade nog
    ingen ny-utexad arkitekt skrivit så-

  172. -efter att ha ritat nåns byggnad.
    Han var väldigt modig.

  173. Det har funnits en konflikt mellan
    byggare, arkitekt och beställare.

  174. Vad är viktigt för en sån skola?
    Detta är våra målare.

  175. Varje år hittar de projekt för att
    återupptäcka saker i Väggaskolan.

  176. Den förstördes under en period när
    man gjorde invändiga förändringar.

  177. Kristoffer och P-O jobbar frenetiskt
    för att återskapa byggnaden.

  178. Såna här eldsjälar måste vi vara
    rädda om. Vi måste vårda dem ömt.

  179. Det försöker vi göra i Karlshamn.

  180. När vi firade hundraårsjubileum såg
    man hur betydelsefull byggnaden var.

  181. Det kom 150 personer.
    Här är kommunalrådet Per-Ola Mattson.

  182. Han höll ett tal om vikten
    av god arkitektur och kulturmiljö.

  183. Det är viktigt. Ju högre upp vi
    kommer och kan lyfta de här frågorna-

  184. -desto större spridning får de ute
    i samhället. Den ekvationen är lätt.

  185. Sen måste vi ha processer
    och arbetssätt som underlättar.

  186. Vi har jobbat med en bevarande-
    och utvecklingsplan för Karlshamn.

  187. Vi nominerades för Planpriset,
    men vann inte.

  188. Men vi fick ganska mycket respons
    från många kommuner.

  189. Det speciella med den är att vi både
    tittar på utveckling och bevarande.

  190. Vi ser riksintresset som en tillgång,
    inte som nåt som ska förklaras bort.

  191. Jag brukar säga till politikerna:

  192. "Om nån säger 'Du är riksintressant'
    tar du väl inte det negativt?"

  193. Då blir det tydligt-

  194. -att riksintresset är ett bevis på
    att vi har nåt som få andra har.

  195. När man ser det så är det lättare-

  196. -att föra dialog med byggare,
    arkitekter och sina politiker.

  197. Vissa saker är svåra att skydda.

  198. Man måste känna stolthet inifrån för
    att kunna jobba på en sån detaljnivå.

  199. De gröna innergårdarna
    är inte skyddade i detaljplanen-

  200. -men om man skapar stolthet i en stad
    får man folk att själva engagera sig.

  201. Så jobbar vi. Sen kan man säga att
    det dokumentet daterar och värderar.

  202. Man kan ha en karta med utveckling.
    Den finns på vår hemsida som PDF.

  203. Det har hjälpt oss
    i detaljplaner och bygglov-

  204. -och är ett bra diskussionsunderlag
    med mäklare när hus är till salu.

  205. Om man vill undvika att det hamnar i
    fel händer, så visar man dokumentet.

  206. "Så här tänker vi.
    Du kanske ska söka ett annat hus."

  207. Och det har fungerat än så länge.

  208. Man delar numera ut det till alla
    som vill köpa hus inne i staden.

  209. Vi har haft flera olika projekt:
    Varsam förnyelse, restaurering...

  210. Ett hus ska få koppartak.
    Vi pratade med fastighetsägaren.

  211. Huset har inte den digniteten,
    men han ville inte ha plåttak.

  212. Det var ett i-landsproblem.

  213. Det här huset återskapas alltså
    med lite dyrare materialval.

  214. Sen har vi utvecklingsprojekt.
    Vi har haft "infill"-projekt.

  215. Huset får representera sin egen tid,
    men ska anpassas till skala.

  216. Och vi kräver den typ av material
    som visar på kvalitet.

  217. Vi vill inte att tradition och ny
    funktion och teknik inte ska mötas.

  218. Vi vill komma in med öppna ögon,
    men samtidigt värna om kulturmiljön.

  219. Den här byggnaden blev nominerad
    till vårt stadsbyggnadspris.

  220. Det är en svår kombination. Det här
    är ett naturreservat för vilt.

  221. Man ville ha en kombination
    av svensk lada och safaritält.

  222. När de sa det
    undrade vi hur det skulle se ut.

  223. De anlitade den duktige
    arkitekten Thomas Sandell.

  224. Det blev bra med halmtak, träfasad...

  225. Det är en ganska skir träfasad
    som påminner om ett tält.

  226. Man har skapat en mötesplats
    utanför reservatet.

  227. Det här blir
    ett nytt signum för Karlshamn.

  228. Byggnaden i all ära... Vi pratade
    jättemycket om sociala frågor i går.

  229. Utan sammanhållning, där vi till-
    sammans upplever staden eller landet-

  230. -så betyder inte
    kulturmiljön lika mycket.

  231. Det här är bilder från Kulturnatten,
    en företeelse i Karlshamn.

  232. Man kommer ut man ur huse. Det är ju
    kultur på många olika ställen.

  233. Den invaderar innergårdar. Man kommer
    in där man förr inte haft tillträde.

  234. Staden blir tillgänglig
    för många fler.

  235. Det kan vara
    att våra seniorer sjunger i kör-

  236. -eller att ungdomar
    har konserter eller utställningar.

  237. Det är ett fantastiskt sätt att
    tillsammans lära känna en ny plats.

  238. Det är då man kan mötas över sociala
    åldersgränser och alla andra gränser.

  239. Vi är för kulturell långsiktighet
    framför kortvarig nytta.

  240. Genom att tillföra kultur... Det kom
    på tal i går och i morse.

  241. Den tillför staden ett mervärde-

  242. -som på ett fysiskt sätt bara kan
    skapas om man tillför en funktion.

  243. I Karlshamn finns det nu företag och
    högskola. Vi vill få dit gemene man.

  244. Vi hade en arkitekttävling
    som vanns av Schmidt Hammer Lassen.

  245. Byggnaden ska vara
    tillgänglig för alla och gratis.

  246. Den ska öppna sig mot staden och
    Vägga-parken, där Asplunds hus finns.

  247. Det är två våningar och trä,
    men det ger ett modernt intryck.

  248. Det här inte kolliderar med resten av
    staden. Det ligger utanför rutnätet.

  249. Men gaturummet anpassas
    till resten av platsen.

  250. Kulturarvet måste skyddas. Det måste
    man säga i en sån här församling.

  251. Det ska inte bara skyddas med
    bestämmelser, utan på olika sätt.

  252. Jag är aktiv inom Blekinge Tekniska
    Högskola, och även mina medarbetare.

  253. Man kan alltid ha ett antal bilder
    som handlar om kulturmiljö.

  254. Vi bestämmer ämnena,
    men brukar också engagera studenter.

  255. För nåt år sen lade jag ut en annons
    i sociala medier om ett projekt.

  256. Man skulle rota fram historier om
    gamla hus. Min uppfattning var-

  257. -att när vi vet vem som har bott
    i huset och hur länge de bott där-

  258. -så får vi en personlig koppling. Då
    vill vi inte fördärva det här huset.

  259. Nånstans i bakhuvudet...
    Nu leker jag psykolog.

  260. Vi vill ju inte att nån ska förstöra
    vår egen historia.

  261. Vi blir medvetna om
    att vi är en länk i en längre period.

  262. Genom att plocka fram... Här är Maria
    och Agnes, som gjorde ett jättejobb.

  263. De gick in i arkivet och grottade ner
    sig i Blekinge museums bilder-

  264. -och hittade information
    om äldre hus i Karlshamn.

  265. Den här biografbyggnaden
    är till salu nu.

  266. Vi oroar oss över var den ska hamna-

  267. -och skickar ut extra info för att
    frälsa dem som tänker köpa huset.

  268. De ska veta att huset är viktigt.
    Man får inte göra vad som helst här.

  269. Det är ett sätt att lyfta frågor.

  270. Jag tror att när man kommer åt
    människor på djupet...

  271. Jag tror inte
    att människor vill göra fel.

  272. Jag tänker ofta att jag
    borde ha förklarat på ett annat sätt.

  273. Jag tror att det bottnar
    i kunskap och okunskap.

  274. Om man lyckas förmedla kunskap
    kommer man även åt hopplösa fall.

  275. Jag har haft flera såna.

  276. Men man måste också skapa känsla för
    platsen. Det här är ett annat område.

  277. Det ligger i Mörrum,
    utanför Karlshamn.

  278. Vi hade en markägare då, som ville
    riva detta hus, Riksdagsmannagården.

  279. Han hade svårt att förstå att nån
    annan skulle planera på hans tomt-

  280. -och att kommunen har planmonopolet.
    Vi hade långa diskussioner.

  281. Vi ville inte riva Riksdags-
    mannagården. Det bildades en opinion.

  282. Vi landade väldigt bra
    i vårt snack med honom-

  283. -så när det var dags för samråd,
    och man ska skicka yttranden-

  284. -så damp det in en disktrasa. Han
    hade ett företag som tillverkar såna.

  285. Han skrev: "Anyone can make a
    mistake." Det var så han sa förlåt.

  286. Så tolkade vi det.

  287. Sen löpte processen på.
    Nu är det marklägenheter, 24 stycken.

  288. Man har bevarat gården, som ger
    hela det här området en identitet.

  289. Man har bevarat grönskan.
    Det pratar vi sällan om.

  290. Hela sammanhanget måste kännas bra-

  291. -för att ett område ska kännas bra.

  292. Vi arkitekter mycket
    om det som heter "blandstad"-

  293. -som nånting som löser alla problem.

  294. Vi kan bygga tätt, bara vi har två
    andra funktioner i bottenvåningen.

  295. Jag tror inte på det. Det finns
    blandstad som kan skapa kvalitet-

  296. -men i en stad av vår skala handlar
    det oftast om såna här byggnader.

  297. Det här är en gammal EPA-byggnad.
    De finns i många svenska städer.

  298. EPA, Domus... De heter olika saker.

  299. Vi lade på sju radhus och en villa
    på taket på en kommersiell fastighet.

  300. Vi har skapat
    väldigt fina lägenheter-

  301. -där man skalmässigt och utformnings-
    mässigt har anpassat sig till huset.

  302. Det är uteplatser på båda sidor
    och siktlinjer.

  303. På något sätt
    har man tagit hänsyn till staden.

  304. Man har skapat
    en ny typ av boendemiljö.

  305. Efter det projektet har vi två
    projekt till där man tänker likadant.

  306. Det som är social hållbarhet här är-

  307. -att man, genom att bygga på
    en våning, skapar hissmöjlighet.

  308. Då kan fler åldras i sina lägenheter.

  309. Kommunen slipper betala
    för bostadsanpassningar.

  310. Kommunen är ansvarig
    om nån inte kan nyttja sin bostad.

  311. Det här har varit
    ett "win-win"-projekt.

  312. Vi försöker tänka på natur och
    vill lyfta naturen i byggnadskonsten.

  313. Det här är en illustration från det
    som blev Karlshamns kallbadhus.

  314. Karlshamn har en lång tradition
    av kallbad. De har blåst bort.

  315. Sen var det en förening
    som heter Kallbadhusets vänner-

  316. -som med liten budget
    ville skapa ett nytt kallbadhus.

  317. Byggnaden visar att man kan skapa
    arkitektur med små medel.

  318. Huset syns knappt. Det försvinner in
    i berget, för det är en grå träpanel.

  319. Det visar att man kan banta bort en
    byggnad utan att banta bort kvalitet.

  320. Det minskades under resans gång-

  321. -men man bytte inte ut material,
    som man brukar göra när man bantar.

  322. Min käpphäst är ansvarsfull för-
    valtning. Det bör vi prata mycket om.

  323. Vi kräver god arkitektur
    när vi bygger nytt-

  324. -men vi är ansvarslösa
    när vi förvaltar det vi har.

  325. Genom att lyfta egna exempel...

  326. När jag håller utbildningar tar jag
    det här exemplet från Karlshamn.

  327. Det här är en torgbyggnad
    som ritades av Hanna Viktorsson.

  328. Hon ritade oftast i tegel,
    men den här är i glas.

  329. Den var modern för sin tid, och lätt.
    Man ser gatstenen inne i byggnaden.

  330. Det var nästan en känsla
    av att torget gick in i huset.

  331. Mig påminde det mycket om Mies van
    der Rohes Nationalgalleri i Berlin.

  332. Det är en fantastisk byggnad.

  333. Tre mindre avvikelser senare
    ser byggnaden ut så här.

  334. En avvikelse är inte "mindre" om den
    kan möjliggöra en sån förvanskning.

  335. Det här hände
    nån gång mellan 1980- och 1990-talet.

  336. Det är viktigt att prata...
    Man behöver inte peka ut nån.

  337. Det här har arkitekter, byggnadsnämnd
    och allmänheten bidragit till.

  338. Det här med ansvarsfull förvaltning
    är allas ansvar.

  339. Människor måste förstå
    att det här kommer att rivas.

  340. Det är
    ett sätt att kasta pengar i sjön-

  341. -som det heter på enkel svenska.

  342. Vi måste hitta balans mellan
    kultur, teknik, miljö, ekonomi-

  343. -process, design och planering.
    Vi måste belöna dem som gör rätt.

  344. I Karlshamn delar vi ut
    Stadsbyggnadspriset, en plakett.

  345. Det har lett till att det nu är mer
    prat om arkitektur och stadsbyggnad.

  346. Det delas ut på en näringslivsgala-

  347. -för det får mer spridning
    bland dem som inte är frälsta.

  348. Vi vill komma åt dem. Byggföretag
    och fastighetsägare sitter där.

  349. Alla vill uppmärksammas för nåt bra.

  350. Jag tycker att vi är dåliga
    på att ge positiv feedback-

  351. -för det gör
    att fler vill göra samma sak.

  352. Sen måste vi ha lagstöd, för duktiga
    medarbetare och politiker försvinner.

  353. Man måste ha nåt stadigt att luta
    sig på. Våra detaljplaner är viktiga.

  354. Vi måste skydda kulturmiljön
    genom bestämmelser.

  355. Detta är en Mogens Mogensen-byggnad
    som nyligen restaurerades.

  356. Man plockade fram gamla färger.

  357. Länsförsäkringar
    ville först ha större fönster-

  358. -men efter en bra dialog landade vi
    i det här och alla blev nöjda.

  359. God byggnadskultur uppstår i det här
    skedet, som kan kännas omöjligt:

  360. När kompetenta beställare
    möter ambitiösa beslutsfattare-

  361. -samt kompetenta konsulter
    och tjänstepersoner.

  362. Då får man det fantastiska läge, som
    man kanske har upplevt två gånger.

  363. Men det är inte omöjligt.

  364. Vi måste utbilda. Vi som jobbar
    med detta har ett stort ansvar.

  365. I Karlshamn börjar vi
    i mellanstadiet.

  366. Här är elever från Mörrums skola
    som lärt sig 3D och AutoCAD.

  367. Vi lär dem också kulturmiljö.

  368. De får gräva i arkivet, hitta
    information och ordna utställningar.

  369. Det här är Mörrums kyrka.
    Det är inte de enklaste byggnaderna.

  370. Det är viktigt att ha pedagoger
    som vill utveckla sin verksamhet.

  371. Det är en obeskrivlig känsla
    att se killarna få självförtroende.

  372. De förväntas inte klara av nånting.
    Här finns ett socialt perspektiv.

  373. De kan ha svårt i andra ämnen,
    men har hittat sig själva i detta.

  374. Med 3D-print blir de duktiga
    på matte och kulturhistoria.

  375. Det måste vi bli mycket bättre på.

  376. Vi måste hitta eldsjälarna
    och involvera mäklare, byggbolag-

  377. -fastighetsägare, verksamhetsutövare,
    lärare, politiker...

  378. Alla är lika viktiga. Vi måste ha
    policydokument som underlättar.

  379. Det här är ett annat projekt
    som vi hade i staden.

  380. Med Länsstyrelsen har vi haft bra
    samtal kring en kulturmiljöutredning.

  381. Det resulterade i ett hus... Man
    upplever att det alltid funnits där.

  382. Det börjar här och går där. Ägaren
    ville först inte ha fyra volymer.

  383. Vi hade diskussioner
    om entréer mot gatan.

  384. Till slut föll allt på plats
    tack vare en bra detaljplan.

  385. Och kulturmiljöutredningen stärkte
    det här. Vi fick positiv feedback.

  386. En professor, Peter Salander,
    bor i Karlshamn.

  387. Han bevakar
    kultur, byggnadsvård och arkitektur.

  388. Han gav två sidor
    i den lokala tidningen.

  389. Det är viktigt att kommunicera-

  390. -och inte bara med professionella
    medier, utan också i samhället.

  391. Jag pratar lika mycket för små
    föreningar som i såna här sammanhang.

  392. Alla är lika viktiga. Det finns
    alltid såna som sprider kunskapen.

  393. Dem jag älskar mest är pensionärerna.

  394. Var än vi ordnar nåt,
    så kommer 150 stycken.

  395. Man får bära in stolar.
    Vi blir nästan olagliga.

  396. Jag älskar dem. De har tid
    att engagera sig, skriva och bevaka.

  397. De vågar säga ifrån
    när nånting är fel.

  398. Det ska vi inte förringa,
    som vi gör ibland.

  399. Vi måste väcka stolthet.
    Det här är en artikel om Svängsta.

  400. När industrin försvann drabbades den
    orten av en kollektiv identitetskris.

  401. En fjärdedel flyttade från Svängsta,
    som var väldigt välmående.

  402. På senare tid har företag flyttat in.
    Det finns billiga arkitektritade hus.

  403. Orten har fått en skjuts.

  404. När en journalist
    ville diskutera Svängstas arkitektur-

  405. -ville jag ladda med bilder.

  406. Jag rotade i kommunens arkiv och
    hittade hur många bra hus som helst.

  407. Vi bör lyfta landsbygdsarkitekturen,
    för det begreppet existerar knappt.

  408. Dagen efter publiceringen...

  409. Detta är Medborgarhuset, ritat av
    Einar Hedman, en riktig 50-talspärla.

  410. Jag fick direkt samtal från 6-7
    personer. Nån hade träffat frun här.

  411. Nån hade jobbat
    på Hanna Viktorssons modellverkstad.

  412. Han som bodde i den här villan
    bjöd mig på en privat guidad tur.

  413. När vi får bekräftelse på-

  414. -att det vi är stolta för
    är även andra stolta för-

  415. -så växer vi som människor
    och kulturmiljöfantaster.

  416. Så tycker jag att vi ska jobba mer.

  417. Kan en svensk medelstor stad leva upp
    till Davos deklaration? Ja.

  418. Om man jobbar på många olika plan
    och inser vikten av sin egen insats.

  419. Jag pratar mycket om det jag gör
    och försöker kommunicera.

  420. Ibland tycker vi:
    "Det här är ingenting."

  421. Men projektet med Mörrums 3D-print
    har tagit mig till Köpenhamn.

  422. Köpenhamnare,
    som har stora budgetar för sånt här-

  423. -har inspirerats av vårt exempel.

  424. Det bevisar att man kan göra
    skillnad, även från sin lilla skala.

  425. Vad krävs för
    att en byggnad ska bli betydelsefull?

  426. Hur kan vi arkitekter arbeta med det?

  427. Vi måste uppmuntra olika aktörer och
    få dem att känna att de spelar roll.

  428. De bör få veta att de kan bli del av
    den historia som de vill föra vidare.

  429. Lyckas man med det, så vill ingen bli
    "bad guy" och hamna på andra sidan.

  430. Vad är
    det viktigaste påtryckningsmedlet?

  431. Alla engagerade människor.
    Här är några stycken.

  432. Pär, läraren, Maria, rektor på Vägga-
    skolan, Jan på byggnadsnämnden-

  433. -kommunikationschefen Anette,
    min stöttande kollega-

  434. -Per-Ola,
    kommunalrådet som höll talet-

  435. -Viktoria, som står för alla
    journalister som skriver om ämnet.

  436. Oavsett om det är kritiskt skrivet
    eller inte, så är det utbildning.

  437. Det är Raife,
    som är en eldsjäl från Fridhem-

  438. -Peter Salander, professor som
    skriver och bevakar, Mia, läraren-

  439. -Per, en fönstertillverkare som nu
    samarbetar med en stor arkitekt...

  440. Han har gjort en jätteresa
    och är stolt över sin byggnad.

  441. Elisabeth är en medarbetare
    som nu kämpar med hus-

  442. -som vill bli "balkoniserade".
    Balco vill lägga på sina balkonger.

  443. Man måste hjälpas åt att förmedla.
    Och... De är många.

  444. Jag måste bara nämna Jimmy här,
    nedersta bilden, på Blekinge museum-

  445. -som vi bombarderar med frågor.

  446. Han tipsar om fönstertillverkare
    och olika sätt att ta sig an hus.

  447. Här har vi en massa människor som
    egentligen brinner för det vi gör.

  448. Ibland kommer de upp själva-

  449. -men ibland måste vi rota fram dem
    i våra organisationer.

  450. Det är viktigt
    att bevaka och bejaka människan.

  451. Tack så mycket.

  452. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från Davos till Karlshamn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I somras klubbades Davosdeklarationen "Towards a high-quality Baukultur for Europe". Emina Kovacic, stadsarkitekt i Karlshamn, delar med sig av sina perspektiv på arkitektur, rotlöshet och platstillhörighet. Vad krävs av en byggnad eller miljö för att den ska vara betydelsefull för många? Och hur kan arkitekter och planerare arbeta för att skapa och tillvarata dessa värden på lokal nivå? Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur, Samhällskunskap
Ämnesord:
Arkitektur, Arkitektur och samhälle, Karlshamn, Kultur, Kulturminnesvård, Stadsarkitekter, Stadsplanekonst
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Bildning som demokratiprojekt i en splittrad tid

Föreläsning med Ida Östenberg, författare och docent i antikens kultur och samhällsliv. Med exempel från antikens Grekland och Rom belyser och analyserar hon samtiden med särskilt intresse för demokrati, nationalism och betydelsen av bildning. I ett efterföljande samtal medverkar även Henrik Berggren, historiker och författare, samt Carl Heath, regeringens särskilda utredare för att värna det demokratiska samtalet. Inspelat den 7 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Kulturarvet och socialt hållbar utveckling

Jenny Lönn, kommunikationsstrateg, utvecklar strategier åt kunder inom vitt skilda sektorer. Hon arbetar för ett företag som är internationellt verksamt inom omvärldsanalys, förändringsarbete och tillväxtstrategi. Hur väcker vi engagemang kring kulturarvets roll i vår föränderliga tid? Avslutande samtal med riksantikvarie Lars Amréus och Jörgen Peters, länsråd i Halland. Inspelat den 7 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

En personlig resa i en föränderlig tid

Sada Mire kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Hennes sätt att utforska somalisk och afrikansk historia var en resa som först började med att förstå svenskt arv och dagens samhälle. Idag är hon gästprofessor i Nederländerna, och den enda aktiva somaliska arkeologen i Somalia och Somaliland. Hon är även grundaren till organisationen Horn Heritage. Föreläsningen följs upp av en intervju av Karin Altenberg. Inspelat den 7 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Identitet, minnet och meningen med kulturarvet

Ett tvärdisciplinärt samtal om människans förutsättningar att förhålla sig till tid, minne, komplexitet och förändring. Medverkar gör Pontus Wasling, hjärnforskare, Carl Reinhold Bråkenhielm, präst, teolog och professor i empirisk livsåskådningsforskning, samt Keith Wijkander, filosofie doktor i arkeologi, författare och mångårigt verksam inom svensk kulturpolitik. Moderator: Evelina Wahlqvist. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Det senaste från Uppåkra arkeologiska center

Under tusen år var skånska Uppåkra en maktplats. Karin Nilsson, från Stiftelsen Uppåkra arkeologiska center, berättar om dagens Uppåkra som en innovativ mötesplats med fokus på barn och arkeologisk metodik. Här får barn utforska arkeologiska gåtor med hjälp av data från två av världens främsta forskningsanläggningar - Max IV och ESS, belägna i Lund. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Från Davos till Karlshamn

I somras klubbades Davosdeklarationen "Towards a high-quality Baukultur for Europe". Emina Kovacic, stadsarkitekt i Karlshamn, delar med sig av sina perspektiv på arkitektur, rotlöshet och platstillhörighet. Vad krävs av en byggnad eller miljö för att den ska vara betydelsefull för många? Och hur kan arkitekter och planerare arbeta för att skapa och tillvarata dessa värden på lokal nivå? Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Kulturarvet och framtiden

Sara Sabatini forskar i konsthistoria vid universitetet i Genua. Hon ingår i ESACH (The European students association for cultural heritage) som är ett gränsöverskridande nätverk mellan åtta länder i Europa för samarbete inom kulturarvet med ett ungt perspektiv. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Graffiti - kriminellt snyggt

Ska vi se graffitin som konst eller ett kriminellt dåd? Det är en av samtidskonstens eviga frågor. Jacob Kimvall är gatukonstnären som blev konsthistoriker. Här berättar han om hur samhällets uppfattningar om graffitin förändrats genom tiderna. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.

Fråga oss