Titta

UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Om UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Vi lever i en tid som upplevs som alltmer föränderlig och komplex. Vad betyder detta för människan som individ och för samhällsbygget? Föreläsningar och samtal från Riksantikvariets höstmöte 2018. Inspelat den 7-8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018 : Kulturarvet och socialt hållbar utvecklingDela
  1. Var finns skärningspunkterna mellan
    det unika i det vi vill berätta om-

  2. -och det som sker i omvärlden i dag?

  3. Tack för att jag har fått komma hit
    från en annan värld-

  4. -in i kulturarvets varma famn.
    Jättekul att vara här.

  5. Det blir spännande
    att dela mitt perspektiv-

  6. -på hur kulturarvet kan bidra
    till en socialt hållbar utveckling.

  7. Jag kanske inte ger er
    så mycket svar-

  8. -utan förser er
    med ett batteri av frågor-

  9. -som ni kan ställa, jobba vidare med-

  10. -och ta med er till
    era organisationer, verksamheter-

  11. -och verkligheter där ni verkar.

  12. Som en inledning på min dragning-

  13. -bara för att återkoppla
    till temat för konferensen...

  14. Det här sades senast av Kanadas
    premiärminister Justin Trudeau-

  15. -på World Economic Forum i Davos
    i januari:

  16. Att förändringstakten
    har aldrig varit så hög-

  17. -men den kommer aldrig
    att bli långsammare.

  18. Det är nåt slags
    allmänt erkänt faktum-

  19. -i alla delar av världen
    i många olika sektorer-

  20. -att förändringen
    går snabbare och snabbare.

  21. På många olika plan
    och på många olika sätt.

  22. Det här är nånting som även min
    bransch, kommunikationsbranschen-

  23. -är väldigt medveten om.
    Det påverkar oss.

  24. Det påverkar inte minst våra
    uppdragsgivare, som ofta är företag-

  25. -i vilt skilda sektorer. Industrin
    ska ställa om till fossilfrihet-

  26. -digitaliseringen
    ändrar sättet vi jobbar på.

  27. Det påverkar företag,
    det påverkar oss.

  28. Lite mer om det sen. Det är
    egentligen bara ett sätt att säga...

  29. Ni ser citatet här.
    Det är en tolkning av Darwin.

  30. Det är inte starkaste eller
    intelligentaste som överlever.

  31. Det är
    de som är mest förändringsbenägna.

  32. Jag har attribuerat det
    till en pr-chef-

  33. -på ett framtidsinriktat
    utbildningsföretag i min bransch.

  34. Det är frågor som vi tänker
    mycket på, det ligger nära oss.

  35. Förändringen påverkar även oss.

  36. Världen förändras snabbt.
    Den blir allt mer komplex.

  37. Digitaliseringen förändrar inte bara
    hur vi arbetar-

  38. -hur vi producerar
    och konsumerar saker.

  39. Den påverkar hur vi relaterar
    till varandra, vårt sociala liv.

  40. Vi har stora migrationsutmaningar-

  41. -som påverkar
    inte minst vår empatiska förmåga-

  42. -och våra samhällsstrukturer.

  43. Vi har parallellt med det
    en polarisering-

  44. -där flera olika sanningar och
    olika berättelser om verkligheten-

  45. -existerar parallellt.

  46. Jag har lämnat ute de miljömässiga
    förutsättningarna för vår överlevnad-

  47. -för att lite fokusera
    på det sociala.

  48. I den här komplexa världen-

  49. -så blir vårt jobb
    svårare och svårare.

  50. Vi möts av allt fler budskap.

  51. Det uppskattas att en
    genomsnittlig konsument i dag möts-

  52. -av nånstans mellan 3 000 och 5 000
    kommersiella budskap varje dag.

  53. Vårt uppmärksamhetsspann, fönstret
    för att fånga nåns uppmärksamhet-

  54. -är väldigt litet. Vi lägger ett par
    sekunder på ett inlägg på Facebook-

  55. -innan vi bestämmer om vi
    ska scrolla vidare eller klicka.

  56. Nånstans mellan 1,7 och 2,5 sekunder-

  57. -beroende på
    om vi använder datorn eller mobilen.

  58. Det blir utmanande
    i informationsmängden.

  59. Hur når vi fram med budskap?
    Hur blir vi relevanta?

  60. Det har blivit en konstant sanning
    och verklighet som vi lever i-

  61. -att vi inte hinner ta till oss
    information som är riktad till oss.

  62. Tre av tio hinner inte läsa
    alla sina mejl en vanlig dag.

  63. Det är ett normaltillstånd
    vi lever i.

  64. Världen blir allt mer komplex.

  65. Jag vill hävda att efterfrågan
    på tydlighet är större än nånsin.

  66. Man kan se det som en yrkesskada-

  67. -men om kulturarvet ska bidra
    till en socialt hållbar utveckling-

  68. -vill jag hävda att kommunikationen
    är alldeles central.

  69. Men vad är kommunikation?
    Det går jag in lite på i min dragning.

  70. Och som en introduktion
    kanske några korta ord om vem jag är-

  71. -och vad jag gör. Jag huserar
    i ett kontor vid Slussen-

  72. -med vacker utsikt
    över Slussenbygget.

  73. Jag leder vår grupp för hållbarhets-
    kommunikation, ett 15-tal konsulter.

  74. Prime är en av de största
    kommunikationsbyråerna i Sverige.

  75. Vi har vårt arv som pr-byrå.
    I dag är et vi gör mer komplext.

  76. Det handlar mycket
    om komplex rådgivning-

  77. -om hur man integrerar
    affärsstrategi och hållbarhet-

  78. -och hur man kommunicerar
    sina budskap på bästa sätt.

  79. Som Evelina var inne på har
    det vi gör att göra med vårt arv-

  80. -alltid vara med i nyheternas
    centrum, vi är omvärldsstyrda.

  81. När jag fick frågan om att komma hit-

  82. -och prata om kulturarvets bidrag
    till socialt hållbar utveckling-

  83. -började jag
    med att göra min hemläxa.

  84. Jag är ju inte här
    för att jag är expert på kulturarv.

  85. Det är ni. Jag kan
    den andra delen av ekvationen.

  86. Jag kan hållbar utveckling
    och jag kan kommunikation.

  87. Jag tittade på vad som hade sagts-

  88. -kring kulturarvets potential
    att bidra.

  89. Jag hittade några definitioner här-

  90. -i en skrift från Riks-
    antikvarieämbetet från förra året.

  91. Kulturarvets sociala betydelse
    måste bedömas utifrån-

  92. -människors upplevelse
    av tillhörighet och delaktighet.

  93. Att den har potential
    att erbjuda arenor för diskussion-

  94. -i syfte att låta olika synsätt
    mötas och utmana varandra.

  95. Och det här kan jag hålla med om.
    Det är helt rätt.

  96. Men jag ser min uppgift i dag
    som att kanske försöka-

  97. -konkretisera ännu mer vad
    social hållbarhet är och kan vara.

  98. Bredda synen på
    vad socialt hållbar utveckling är-

  99. -utifrån de ramverk som finns,
    utifrån en...

  100. ...inblick i hur situationen
    ser ut i Sverige i dag.

  101. Jag har några teser-

  102. -kring hur kulturarvet
    kan bidra till det här.

  103. Det handlar både om vad vi gör...

  104. Jag tror att det finns konkreta sätt
    där ni som arbetar med kulturarv-

  105. -kan bidra till att möta samhällets
    mål för hållbar utveckling.

  106. Men det handlar också om budskap.
    Vilka berättelser vi berättar.

  107. Vad säger vi?
    Hur hänger våra berättelser ihop-

  108. -med de sociala utmaningar
    vi ser i dag och vad betyder det?

  109. Så nånstans där...
    kommer jag att prata om.

  110. Tanken är också att jag
    ska försöka öppna min verktygslåda-

  111. -och dela med mig av en extremt
    enkel modell, som vi använder mycket-

  112. -när vi jobbar med just
    omvärldsdriven strategiutveckling.

  113. När man säger
    att vi jobbar med kommunikation-

  114. -tänker man nog ofta
    på det som kommer i mitten här.

  115. Koncept. Budskap. Vad är det
    vi säger? Hur får vi ut det?

  116. Allt ifrån pressmeddelanden,
    sociala mediestrategier-

  117. -annonser, evenemang...
    Allt vad det kan vara.

  118. Mycket av vårt arbete
    och framförallt mitt arbete-

  119. -ligger i att identifiera vad vi ska
    bygga all den här kommunikationen på.

  120. Och då handlar det om att titta på...
    Om vi översätter den här modellen...

  121. ...som i nån sorts
    allmän engelskasjuka-

  122. -ofta kallas
    för content-context-modellen-

  123. -eftersom det hänger snyggt ihop.
    Content, context, concept.

  124. Pratar vi svenska handlar det om-

  125. -att analysera innehåll, eller
    "invärld" som jag hörde Evelina säga.

  126. Det är skönt att höra att det är fler
    som svänger sig med det ordet.

  127. Det pratar vi ofta om, invärlden. Det
    handlar om att analysera omvärlden-

  128. -och framförallt att hitta
    skärningspunkterna där emellan.

  129. Var finns skärningspunkterna mellan
    det unika i det vi vill berätta-

  130. -och det som sker i omvärlden? På så
    sätt hittar vi budskap som engagerar.

  131. Vi hittar koncept
    och aktiviteter som engagerar.

  132. Så den tänkte jag ha som utgångspunkt
    för min dragning i dag.

  133. Om ni har träffat
    kommunikationskonsulter-

  134. -vet ni att vi har en fäbless
    för geometriska modeller.

  135. Trianglar har en särskild plats
    i mitt hjärta.

  136. Den kommer att återkomma
    på olika sätt.

  137. Jag tänkte ge ett exempel på hur det
    kan se ut i en kommersiell kontext-

  138. -när vi jobbar med den här modellen.
    Den är så klart oändligt mer komplex.

  139. För att fylla trianglarna
    ägnar vi oss åt allt ifrån...

  140. ...omvärldsanalys i form av data,
    forskning, expertintervjuer...

  141. ...tittar på, när det gäller
    invärlden, fokusgrupper, intervjuer-

  142. -kvalitativa, kvantitativa metoder
    för att fylla dem.

  143. Allt är förenklat för att det ska bli
    hanterbart på den tiden vi har.

  144. Ett exempel, som inte jag, men mina
    kollegor har jobbat med-

  145. -handlade om en snabbmatskedja,
    som kom till oss.

  146. De ville stärka sin kommunikation
    kring vilka de var som arbetsgivare.

  147. Analysen bottnade nånstans i...

  148. Vi tittade i
    deras medarbetarenkäter.

  149. Vad var det man uppskattade
    med att jobba där?

  150. Man fick ta mycket ansvar snabbt.

  151. Det fanns möjligheter att utvecklas.
    Det berodde inte på ens bakgrund.

  152. Människor med olika bakgrund arbetade
    ihop under stressiga förhållanden.

  153. I omvärlden befinner vi oss i en tid
    där vi lever ganska segregerat.

  154. Det finns få sammanhang
    där ungdomar från olika...

  155. ...geografiska
    och socioekonomiska bakgrunder möts.

  156. Den allmänna värnplikten
    hade väl en sån roll-

  157. -men hade vid den här tidpunkten
    ganska nyligen avskaffats.

  158. Resultatet, det som kom ut
    i form av kommunikation-

  159. -blev kampanjen "Gör Donken".

  160. I stället för att göra lumpen
    så blev det det här man gjorde.

  161. In, kör hårt, ansvar,
    man jobbar stenhårt tillsammans-

  162. -en tydlig roll för utveckling som
    skapar sammanhållning, likt lumpen.

  163. Så kan det se ut. Men det var
    inte det vi skulle prata om i dag.

  164. Vi skulle ju titta
    på hur kulturarvet kan bidra-

  165. -till socialt hållbar utveckling.

  166. Jag har egentligen tre huvudteser,
    eller teorier-

  167. -som ni gärna får utmana
    i frågestunden sen.

  168. Jag tror att det finns
    flera konkreta sätt-

  169. -där ni genom ert arbete med att
    bevara och kommunicera kulturarvet-

  170. -kan lösa utmaningar
    och direkt bidra till samhällets mål.

  171. Det här har vi varit inne på,
    men att skapa förståelse-

  172. -för samtidens sociala utmaningar
    genom paralleller med dåtiden.

  173. Jag har inga exempel från antiken,
    men det finns en väldig styrka här.

  174. Framförallt i berättelsen,
    hur vi berättar om kulturarvet.

  175. Det finns även en roll i att
    utmana normer och skapa diskussion.

  176. Det finns en kraft i kulturarvet,
    som kan användas-

  177. -både negativt och positivt,
    så man får gå en fin balansgång.

  178. Men det finns ändå nåt där
    som är värt att beröra.

  179. Jag ska inte hålla mig så mycket
    i den nedre triangeln-

  180. -för det kan ni.

  181. Men jag var tvungen
    att göra det nånstans-

  182. -för att ha det
    som en ingång i analysen.

  183. Vad är det vi pratar om
    när vi pratar om kulturarv?

  184. Och för en extern betraktare
    som mig...

  185. Det här är Riksantikvarieämbetets
    definition, om ni inte har läst den.

  186. För mig, som kommer utifrån,
    som ska tänka på kulturarvet-

  187. -och social hållbarhet
    - vad är kulturarvet?

  188. Det är ju extremt brett.

  189. Det avser inte några, utan alla
    materiella och immateriella uttryck-

  190. -för mänsklig påverkan.

  191. Här har vi ju ett spann
    som är enormt.

  192. Även i kvantitet är det enormt.
    Det handlar om femton världsarv.

  193. Vi har kulturreservat,
    nu har jag inte de exakta siffrorna.

  194. Vi har statliga byggnadsminnen,
    264 stycken.

  195. Ett antal museer,
    riksintressen för kulturmiljövården-

  196. -byggnadsminnen, skyddade kyrkor,
    q-skyddade byggnader, fornlämningar-

  197. -övriga kulturhistoriska lämningar
    och byggnader.

  198. Det här
    kommer från Riksantikvarieämbetet-

  199. -så jag har
    inte samlat ihop det själv.

  200. Men det är väldigt mycket.
    Kulturarvet kan ju också vara...

  201. Det kan vara fysiskt
    och immateriellt.

  202. Det kan finnas på landet
    eller i stan.

  203. Det kan vara stort eller litet,
    jättekänt eller helt okänt.

  204. Jättevanligt, som en bykyrka-

  205. -eller jätteovanligt och unikt
    som kyrkbyn i Luleå, till exempel.

  206. Ett världsarv eller en hembygdsstuga.

  207. Hur hittar vi de gemensamma punkterna
    för socialt hållbar utveckling?

  208. Det är en utmaning. Det kan vara ett
    världsarv, det kan vara traditioner.

  209. Så mitt första medskick som en
    uppmaning eller fråga till er-

  210. -är väl kanske att inte prata
    så mycket om "kulturarvets"...

  211. ...generella bidrag
    till socialt hållbar utveckling-

  212. -utan "vilket kulturarv".

  213. Vilket kulturarv
    är det ni jobbar nära-

  214. -har ansvar för att bevara
    och kommunicera kring?

  215. Titta specifikt
    på invärlden för ert kulturarv.

  216. Var finns det geografiskt,
    om det är en kulturmiljö.

  217. Vilken tidsepok i historien
    relaterar det till? Vad hände då?

  218. Vad finns det mer som är intressant?
    Så titta på "ett kulturarv"-

  219. -i stället för "kulturarvet"
    generellt. Då blir analysen lättare-

  220. -framförallt när det kommer
    till de mer praktiska bidragen.

  221. Och dem tänkte jag gå in lite mer
    och titta på nu.

  222. Jag tror att det finns
    en tydlig potential-

  223. -att gå bortom de mer filosofiska
    aspekterna av kulturarv-

  224. -som handlar om gemenskap
    och identitet.

  225. Det är ofta där vi hamnar
    när vi tänker social hållbarhet-

  226. -och kulturarv.

  227. Jag tror att vi kan göra det bredare
    och mer konkret.

  228. 2030 är ett nyckelår
    som många tar sikte på-

  229. -inklusive i kulturmiljöarbetet
    där det finns en vision till 2030-

  230. -om att...
    Ursäkta om det inte är exakt rätt.

  231. Men alla ska känna
    att de kan göra anspråk-

  232. -på det kulturarv som har
    format Sverige. Nåt åt det hållet.

  233. Till 2030 har vi även de här målen.

  234. Hur många har koll på Agenda 2030
    och de globala utvecklingsmålen?

  235. Bra. Många.

  236. Hoppas att jag inte repeterar
    bara sånt ni vet.

  237. Men de antogs 2015
    av FN:s generalförsamling-

  238. -och har sen dess
    blivit en ganska välanvänd och...

  239. ...utnyttjad målbild för samhällets
    utveckling på en global skala-

  240. -men har även brutits ner
    på lokal nivå.

  241. Målsättningarna är 17,
    17 mål som ska uppnås till 2030.

  242. Det finns 169 delmål som specificerar
    exakt vad som ingår under varje mål.

  243. Nåt som är imponerande
    med den här agendan-

  244. -är att den inte bara
    har antagits av stater.

  245. Den är inte relevant
    bara för offentliga aktörer-

  246. -utan är en uppmaning
    till alla delar av samhället.

  247. En uppmaning både till utvecklade
    och mindre utvecklade länder.

  248. Det är en uppmaning
    till politiska ledare-

  249. -till företag
    och till civilsamhället-

  250. -att tillsammans jobba
    mot gemensamma mål.

  251. De integrerar en syn-

  252. -på hur social, ekonomisk och
    miljömässig utveckling hänger ihop.

  253. Vi ska fokusera på det sociala,
    men det är svårt att dra gränsen.

  254. Social och ekonomisk utveckling
    hänger ihop.

  255. Klimatförändringar påverkar
    sociala skeenden och så vidare.

  256. Det jag vill säga
    är att det är en bra utgångspunkt-

  257. -om vi vill grotta ner oss
    i vad socialt hållbar utveckling är.

  258. Vi har bestämt globalt
    att det här är hållbar utveckling-

  259. -så då kan vi ju titta närmare
    på de sociala delarna av det.

  260. Här nånstans kan man tänka
    att de sociala målen finns.

  261. Vad är då
    ett socialt hållbart samhälle-

  262. -med Agenda 2030 som utgångspunkt?

  263. Ett samhälle utan fattigdom
    och hunger-

  264. -där man lever
    i god hälsa och välbefinnande.

  265. God utbildning för alla,
    ett jämställt samhälle-

  266. -med anständiga arbetsvillkor.

  267. Det finns en hållbar industri,
    ojämlikheten minskar.

  268. Vi bygger hållbara städer,
    hållbara samhällen.

  269. Och att samhällena
    också är fredliga och inkluderande.

  270. Det är en stor agenda.

  271. Vissa av målen är mer relevanta
    på olika ställen i världen.

  272. I Sverige tänker vi ofta
    att vi ligger så långt fram-

  273. -att mycket av det här
    egentligen inte gäller oss.

  274. Jag tänkte att vi skulle
    titta närmare på ganska många-

  275. -för att se hur det ser ut i Sverige.

  276. Vilka konkreta utmaningar ser vi
    för social hållbarhet?

  277. Det visar
    var kulturarvet kan vara relevant-

  278. -och vad som krävs för att bidra
    till socialt hållbar utveckling-

  279. -på ett ganska konkret sätt.

  280. Vi tar dem i nummerordning.
    Fattigdom är nåt som inte är...

  281. I ett internationellt perspektiv
    är vi inte speciellt fattiga.

  282. Men det betyder inte att vi
    inte har ekonomiskt utsatta grupper.

  283. Jag har siffror
    från Statistiska centralbyrån-

  284. -som har gjort en kartläggning
    över hur Sverige ligger till-

  285. -i relation till de delmål
    som är satta för de olika målen.

  286. De som har låg disponibel inkomst
    i vårt samhälle-

  287. -är till stor del kvinnliga
    pensionärer och utrikes födda.

  288. Det är där de största grupperna finns
    som har det tufft.

  289. Ett medskick här kan vara: Hur sänker
    man de ekonomiska trösklarna-

  290. -för att alla grupper
    ska kunna ta del av kulturarvet?

  291. Finns det saker som kostar?
    Kan man göra det möjligt-

  292. -för även dem med lägre inkomst
    att ta del av kulturarvet?

  293. Det finns en ganska tydlig
    frågeställning där för er att ta med.

  294. Jag ska passa på att påpeka-

  295. -att jag har tagit min utgångspunkt
    i Agenda 2030 och målen-

  296. -inte bara utifrån
    de exakt definierade 169 delmålen-

  297. -utan utifrån
    de bredare frågeställningarna.

  298. Jag tycker att det beskriver väl vad
    som är en socialt hållbar utveckling.

  299. Det är ett bra sätt
    att rama in var gränsen går.

  300. Så inte allt det här relaterar exakt
    till de 169 delmålen i Agenda 2030.

  301. Men jag kommer att lyfta några
    som är speciellt intressanta.

  302. Då det gäller god hälsa
    och välbefinnande...

  303. Vi mår rätt bra i Sverige
    enligt parametrarna i agendan-

  304. -som handlar om mödradödlighet,
    malaria... Såna saker.

  305. Men vi har ganska betydande problem.

  306. Jag ser tre trender som påverkar
    befolkningen i stor utsträckning.

  307. Vi har mycket välfärdssjukdomar.
    Fetma, typ 2-diabetes och så vidare.

  308. Vi sitter still för mycket,
    vi äter för dåligt.

  309. Många lider av psykisk ohälsa.
    Stressrelaterade sjukdomar ökar.

  310. Och många lider av ensamhet.

  311. När man är äldre
    visar studier att man är rätt ensam-

  312. -och det påverkar måendet. Det kan
    leda till depression och så vidare.

  313. Så här
    finns ganska tydliga utmaningar.

  314. Hur kan kulturarvet bidra?

  315. Om man har en kulturmiljö,
    kan man använda den och göra den...

  316. ...tillgänglig för att få folk
    att komma ut och röra på sig?

  317. Kan man se kulturarvet som ett
    andningshål i en stressig miljö?

  318. Kan man vara en mötespunkt för dem-

  319. -som riskerar
    att utsättas för ensamhet?

  320. Lite den inkluderande tanken,
    men även ganska konkret.

  321. Kan man få folk att röra på sig när
    de tar del av kulturarvet är det bra.

  322. God utbildning för alla,
    mål nummer fyra.

  323. Vi ligger bra till
    vad gäller tillgång på utbildning.

  324. Samtidigt vet vi att social bakgrund
    påverkar hur det går i skolan.

  325. Det finns en stor ojämlikhet-

  326. -i utbildningen man får
    och hur man tar den till sig.

  327. En av tre som börjar gymnasiet
    slutför det inte under tre år.

  328. Det finns en utmaning
    i att både säkerställa likvärdighet-

  329. -och att engagera och behålla folk
    i grundläggande utbildning.

  330. Här finns även specifika mål,
    som handlar om-

  331. -hur hållbar utveckling
    ska integreras i läroplaner.

  332. Senast 2030...
    Det här är ett av de här delmålen.

  333. Det ska säkerställas
    att alla studerande-

  334. -får de kunskaper som behövs för
    att främja en hållbar utveckling.

  335. Utbildning i hållbar utveckling,
    mänskliga rättigheter-

  336. -jämställdhet, en kultur av fred,
    icke-våld och globalt medborgarskap-

  337. -samt värdesättande av kulturell
    mångfald och kulturens bidrag.

  338. Utan att gå in i en diskussion
    om kultur och kulturarv-

  339. -pekar man ändå ut kulturens roll
    för hållbar utveckling här.

  340. Det finns ju också nånting
    att fråga sig i: Hur samverkar ni-

  341. -med utbildningsaktörer i er närhet?

  342. Finns det lokala skolor,
    förskolor, universitet-

  343. -som ni kan ha ett närmare samarbete
    med? Kan ni göra er relevanta?

  344. Utifrån vad det eller de kulturarv
    ni representerar står för:

  345. När är de intressanta?
    Vilka läromedel borde man läsa?

  346. Finns det nåt i ert kulturarv som
    handlar om tidigare omställningar-

  347. -eller förståelse för miljöfrågor,
    till exempel?

  348. Det finns ganska mycket man kan
    fundera på, så fler frågor till er.

  349. Så vidare till mål fem,
    som handlar om jämställdhet.

  350. Vi ligger bra till
    internationellt sett.

  351. Vi har problem
    med inte minst våld mot kvinnor-

  352. -ojämn fördelning av obetalt arbete-

  353. -och inte minst en ojämn
    representation i näringslivet.

  354. Även om den senaste rapporten
    från Allbright Foundation-

  355. -som analyserar detta årligen,
    visar att vi aldrig har haft-

  356. -så många kvinnliga vd:ar
    för svenska börsbolag-

  357. -så har fortfarande
    vart fjärde börsnoterat bolag-

  358. -inte en kvinna i ledningsgruppen,
    så vi har långt kvar.

  359. Här är frågeställningen självklar.

  360. Hur ser jämställdheten ut i era
    organisationer och verksamheter?

  361. Det är inte svårare än så.
    Det är en standardfråga...

  362. Om jag jämför med den typen
    av genomlysningar som företag gör-

  363. -med hållbarhetsfrågor,
    social hållbarhet-

  364. -så är ju jämställdheten i ledande
    positioner nåt som alla rapporterar.

  365. Jobbar man i myndigheter utgår jag
    från att ni har samma ramverk där.

  366. Anständiga arbetsvillkor
    och ekonomisk tillväxt, mål 8:

  367. Det går rätt bra.
    Vi har haft högkonjunktur.

  368. Vi har inte en jättestor arbetslöshet
    ekonomiskt sett.

  369. Men vi har grupper
    som står längre från arbetsmarknaden.

  370. Det kan vara ungdomar
    som behöver få in en fot.

  371. Det finns en större arbetslöshet
    bland utrikes födda.

  372. Och här man kan fråga sig vad ni gör
    för att underlätta för personer-

  373. -som står längre från arbetsmarknaden
    att praktisera och få erfarenhet-

  374. -som man kan ta med sig
    ut i arbetslivet.

  375. Här handlar det
    i det globala ramverket-

  376. -om till exempel fackliga rättigheter
    och den typen av frågor.

  377. Det kan man tycka
    inte är en stor fråga i Sverige.

  378. Jag återkommer till det.
    Där är vi också i en omställning.

  379. Vi tar goda arbetsvillkor som
    självklara. Den svenska modellen.

  380. Den säkrar att vi får sjukpenning,
    pension, alla sociala skyddsnät.

  381. Men en allt större del
    av den arbetande befolkningen-

  382. -jobbar utanför det.
    Kollektivavtal är inte självklara.

  383. Inte i min bransch. Kommunikations-
    branschen är väl notorisk.

  384. Många jobbar på frilansbasis.
    Hur påverkar det arbetsvillkoren?

  385. Det finns också
    ett väldigt specifikt delmål-

  386. -som kan vara relevant
    för er kontext-

  387. -som rör det ekonomiska bidraget
    men jag ser det som en social fråga.

  388. Det ska finnas och genomföras
    en politik för hållbar turism-

  389. -som skapar arbetstillfällen
    och främjar lokal kultur-

  390. -och lokala produkter.

  391. Mycket av kulturarvet
    är en del av den lokala kulturen-

  392. -och är en viktig hörnsten
    för hållbar turism.

  393. Där har ni en roll att spela
    som direkt går in till agendan.

  394. Minskad ojämlikhet...
    Jag går igenom dem ganska snabbt.

  395. Vill man titta i detalj finns det
    gott om information på nätet.

  396. Men tittar man
    på minskad ojämlikhet...

  397. Det handlar om frågor som
    inkomstskillnad och diskriminering.

  398. Inkomstskillnaderna kan ni inte göra
    så mycket åt, men diskriminering-

  399. -och framförallt den andra sidan
    av myntet, inkludering.

  400. Där ligger ju mycket
    av den diskussion som har förts-

  401. -om kulturarvets roll
    för en socialt hållbar utveckling.

  402. Och där...har jag berört tidigare-

  403. -det finns ju en enorm kraft
    att inkludera eller exkludera-

  404. -genom att definiera vem som har
    tillgång, vems det är och så vidare.

  405. Men det här är ju frågor
    som ni redan jobbar med.

  406. Det här förstår ni. Så kulturarvets
    roll för inkludering-

  407. -och hur det ska hanteras
    ser jag att ni redan hanterar-

  408. -på ett väldigt bra sätt.

  409. Det som står, rent konkret,
    i ett delmål-

  410. -är ju att vi till 2030
    ska verka för-

  411. -att alla, oavsett ålder, kön,
    funktionsnedsättning-

  412. -ras, etnicitet, ursprung,
    religion eller ekonomisk ställning-

  413. -blir inkluderade i det sociala,
    ekonomiska och politiska livet.

  414. Där har, i relation
    inte minst till det sociala livet-

  415. -kulturarvet en viktig kraft.
    Men även på en mer praktisk nivå.

  416. Och det här är sånt som jag förstår
    att det jobbas med.

  417. Men fysisk inkludering.
    Hur tillgängliga gör vi kulturarven?

  418. Hur tillgängligt är det rent fysiskt
    för nån med funktionsnedsättning?

  419. Det är konkreta frågor
    som man kan ta tag i-

  420. -och försöka förbättra.

  421. Om vi tittar på delmål 11...
    Vi har inte jättemånga mål kvar-

  422. -så jag hoppas att ni
    håller energin uppe efter lunchen.

  423. Delmål 11
    handlar om hållbara samhällen.

  424. Där ser problematiken olika ut
    beroende på var man befinner sig.

  425. I de större städerna
    är det bostadsbrist och segregerat.

  426. Ute på landsbygden kan avfolkning
    och brist på arbetstillfällen-

  427. -vara en ganska stor problematik.

  428. Här får man gå tillbaka
    till ert specifika kulturarv.

  429. Hur ser det ut i ert lokalsamhälle?

  430. Vilka problem brottas man med där?

  431. Här finns faktiskt också mål
    med direkt bäring på kulturarvet.

  432. Det här är ett litet ess i rockärmen.

  433. Stärka insatserna
    för att skydda kultur- och naturarv.

  434. Det står inskrivet som ett delmål
    under målsättning 11.

  435. Så bara genom att göra det ni gör,
    bevara och trygga kulturarvet-

  436. -så bidrar ni redan
    till samhällets mål.

  437. Så ni kan klappa er på axeln
    och fortsätta göra det ni gör.

  438. Ett annat intressant delmål
    jag ville lyfta fram här-

  439. -var det som handlar
    om tillgång till offentliga platser.

  440. Det är ett uttalat mål att säkra...

  441. ...tillhandahålla tillgång
    till säkra, inkluderande grönområden-

  442. -och offentliga platser.
    Man nämner ett antal grupper-

  443. -som ofta har svårare att
    få tillgång till de här platserna.

  444. Så i vilken mån är era kulturarv
    offentligt tillgängliga?

  445. Kan de göras mer tillgängliga?
    Vilken typ av...

  446. Nu pratar vi ju lätt
    om kulturmiljöer.

  447. Det är svårare
    med det immateriella kulturarvet.

  448. Men jag tar det lite mer sen.

  449. Men man kan tänka kring ökad
    tillgänglighet som ett mål i sig-

  450. -för att skapa
    mer hållbara samhällen på lokal nivå.

  451. Det sista målet, nu är det snart
    i mål med den här delen-

  452. -mål 16 av fredliga,
    inkluderande samhällen.

  453. Där, igen,
    Sverige ligger rätt bra till.

  454. Vi har ganska välfungerande
    samhällsinstitutioner-

  455. -vi styrs inte av maffian,
    har inte jätteutbredd korruption-

  456. -vi har också länge,
    internationellt sett-

  457. -karakteriserats av en stor tillit-

  458. -till varandra
    och till våra institutioner.

  459. Det har varit utmärkande för Sverige
    i studier av värderingar i världen.

  460. Vi har en starkare tillit
    än många andra.

  461. Men det verkar börja förändras,
    med mindre tillit till institutioner-

  462. -och en bristande känsla
    av delaktighet.

  463. Så det kommer tillbaka till frågan
    kring inkludering och exkludering-

  464. -och kulturarvets kraft där.

  465. Nu är vi färdiga med den här
    redovisande genomgången av målen.

  466. Jag hoppas att ni har sett nått nytt
    som ni inte hade tänkt på.

  467. Några konkreta exempel på...

  468. "Vad betyder det här, då?",
    "Vad gör vi?"

  469. Enkla, utifrån min triangelmodell,
    exempel på hur det kan se ut.

  470. Om vi börjar i en problemformulering.
    Målet för hälsa och välbefinnande.

  471. 44 % av pojkarna och 22 %
    av flickorna i dagens Sverige-

  472. -rör på sig så mycket som
    rekommenderas. Man sitter still.

  473. Vad har kulturarvet
    med det här att göra?

  474. Ni sitter
    på ganska mycket spännande miljöer-

  475. -som ofta är tillgängliga rent
    fysiskt, som man kan upptäcka.

  476. Det här,
    nån som kan gissa vad det är?

  477. Vi har en därborta.
    Jajamän, geocaching.

  478. Länge en nischad aktivitet
    med gps-sändare.

  479. En sorts skattjakt,
    en digital skattjakt.

  480. Först hade man gps, numera finns det
    en app så att man kan ge sig ut.

  481. Det här har blivit ganska populärt.
    Mina syskonbarn i tioårsåldern-

  482. -ger sig gärna ut och upptäcker
    små skatter på olika ställen.

  483. Det kan vara så
    att man lämnar en liten souvenir-

  484. -eller man byter till sig nåt,
    det kan finnas en liten loggbok.

  485. Men det leder ut dem till miljöer som
    de annars inte hade tagit sig till.

  486. Det är inget nytt
    och revolutionerande.

  487. Jag vet, jag har sett exempel på att
    till exempel Norrköping, tror jag...

  488. ...gjorde en digital skattjakt
    för att upptäcka kulturarvet.

  489. Det används och är ett enkelt sätt
    att få ut barn och unga i rörelse-

  490. -och upptäcka saker rent fysiskt.

  491. Vi hörde om dataspelens förmåga
    att få med en in i antikens värld.

  492. Men med tekniken
    kan vi också få ut folk-

  493. -i rörelse och ut till kulturarvet.

  494. Pokémon Go
    var ett annat sånt exempel-

  495. -där man såg att de som satt inne
    och spelade tog sig ut-

  496. -på gator och torg och spelade,
    rent fysiskt, i fysiska miljöer.

  497. Augmented reality-tekniken
    som Pokémon Go bygger på-

  498. -har inte gått kulturvärlden
    obemärkt förbi.

  499. Det finns många museer och kulturarv
    i världen som jobbar med tekniken.

  500. Jag tror att Akropolis, till exempel,
    har en app där man kan se hur...

  501. ...de verkliga...så som byggnaden
    en gång såg ut byggs upp-

  502. -på ruinerna när man står där
    och upplever hur det har sett ut.

  503. Digitaliseringens potential
    att engagera folk i kulturarvet-

  504. -är en annan historia,
    som vi kunde prata en timme om.

  505. Det är bara för att illustrera
    vad kulturarvet kan göra.

  506. Få ut folk i rörelse, då har ni
    gjort nåt för social hållbarhet.

  507. Vi har berört den här frågan
    tidigare i dag.

  508. Det är ett klassiskt sätt att se
    kulturarv och social hållbarhet-

  509. -och jag tänkte bara lyfta ett
    konkret exempel från er egen värld.

  510. Vi har stora flyktingströmmar, ganska
    bristande integration på sina håll-

  511. -och en sämre känsla av delaktighet
    om man nyligen har kommit hit.

  512. Kulturarvet kan, det beror
    på vilket kulturarv vi pratar om-

  513. -stå för platser med en
    stark koppling till platsidentitet.

  514. Vad betyder det i mötespunkten mellan
    samhällets utmaningar och platserna?

  515. Det finns en potential att utnyttja
    kraften i den nya platsidentiteten-

  516. -för att inkludera
    och skapa gemenskap kring det.

  517. Det här hittade jag
    på Riksantikvarieämbetets hemsida.

  518. "Ung hembygdsambassadör"
    är ett projekt som drivs-

  519. -inom Sveriges hembygdsförbund-

  520. -där relativt nyanlända ungdomar
    och de som bott längre i Sverige-

  521. -tillsammans engagerar sig
    i det lokala kulturarvet-

  522. -och skapar gemenskap
    och delaktighet.

  523. Det är enkelt, men ett väldigt
    konkret exempel på hur man kan jobba.

  524. Det var egentligen den första delen.
    Jag sa att jag hade tre poänger-

  525. -kring hur kulturarvet kan bidra
    till socialt hållbar utveckling.

  526. Det här tänkte jag gå igenom snabbt
    för ni är nog välbekanta med det.

  527. Så utöver de här mer konkreta
    bidragen till samhällets mål-

  528. -så finns det en kraft att utmana
    normer och skapa diskussion.

  529. Kanske framförallt
    när man närmar sig frågorna-

  530. -om när nåt slutar att vara kultur
    och när det blir ett kulturarv?

  531. När behöver man ta en diskussion om
    vad som borde förpassas till arvet?

  532. Nu kanske jag trampar i klaveret
    i hur man får prata om kulturarv.

  533. Jag tar mig friheter
    som extern betraktare.

  534. Jag tänkte bara lyfta
    ett aktuellt exempel-

  535. -också utifrån
    det mer immateriella kulturarvet.

  536. Det här kanske alla känner igen.

  537. De flesta har nog använt det.

  538. Bokstaveringsalfabetet
    används av en rad arbetsgivare.

  539. Polisen,
    försvarsmakten och så vidare.

  540. Men alla som har behövt bokstavera
    sitt namn eller adress-

  541. -har väl behövt försöka
    klämma fram de här nånstans.

  542. Fredrika Bremer-förbundet
    och Rättviseförmedlingen frågade sig-

  543. -hur länge ska det här,
    som sattes 1891-

  544. -vara normen för hur vi bokstaverar?

  545. Det kan tyckas vara en liten fråga,
    men den illustrerar vad som händer.

  546. Vi har normer för hur vi gör nånting.

  547. "Så här har vi alltid gjort."
    "Det är så här vi gör."

  548. Samtidigt har vi fortfarande i vårt
    samhälle bristande jämställdhet-

  549. -uttryckt i olika representation och
    synlighet i officiella sammanhang.

  550. Hade vi inte haft det i omvärlden,
    hade det här inte varit ett problem-

  551. -som vi kände igen, hade nog inte det
    här fått så mycket uppmärksamhet.

  552. Men i och med att vi känner igen att
    det är så här blir det intressant.

  553. Då blir
    det nya bokstaveringsalfabetet-

  554. -kanske inte nåt som anammas från dag
    ett. Polisen byter nog inte i morgon.

  555. Men det skapade mycket diskussion,
    det bröt igenom bruset-

  556. -och det var ett sätt att utmana
    normer som kanske stod i vägen för...

  557. ...nån sorts definition
    av social hållbarhet i dag.

  558. Det är viktigt när man pratar om
    kulturarvet som utmanare av normer.

  559. Vad är det för normer vi vill utmana?

  560. Det handlar kanske om att se
    vilka normer som står i vägen.

  561. Vilka normer styr oss och påverkar
    jämställdhet och delaktighet?

  562. Hur kan vi utmana dem? Genom att se
    vad som borde vara kulturarv.

  563. Jag tar mig snabbt vidare
    till den tredje poängen-

  564. -som handlar om
    vilken typ av berättelse vi berättar-

  565. -och kulturarvets potential.
    Att genom paralleller med dåtiden-

  566. -och att lyfta fram dem, skapa
    en större förståelse för vår samtid-

  567. -och de sociala skeenden
    vi ser i dag.

  568. Vi har berört tidigare att vi
    genomgår stora förändringar.

  569. Vi brukar prata om
    den fjärde industriella revolutionen-

  570. -om digitalisering,
    automatisering, robotisering.

  571. Allt från nanoteknik
    till artificial intelligence.

  572. Vad betyder det?
    Hur påverkar det sociala skeenden?

  573. Hur kan vi använda, eller genom
    kulturarvet få en större förståelse-

  574. -och hitta en större trygghet
    i dagens förändringar?

  575. World Economic Forum säger att 65 %
    av de barn som börjar skolan i dag-

  576. -kommer att arbeta i yrken
    som ännu inte existerar.

  577. Hur hanterar vi den osäkerheten?
    Filosofiskt och känslomässigt.

  578. Men även i utbildningar och annat.

  579. Så här kanske dagens fabriker ser ut.
    Dagens gruvor där man bryter bitcoin.

  580. Det är datacenter. Vad betyder det
    och hur hanterar vi det?

  581. Man kan titta på första, andra och
    tredje industriella revolutionen.

  582. Vad hände då?

  583. Vad gjorde det med människorna
    från landsbygden som hamnade här?

  584. Visste de att det här väntade? Och
    hur hanterade vi de omställningarna?

  585. Det finns en stor omställning i hur
    vi ser på arbete och hur vi arbetar.

  586. McKinsey uppskattar att 28 % av
    arbetsföra jobbar i "gig-ekonomin".

  587. Man tar korta påhugg, kör ut mat,
    hämtar nåns grovsopor-

  588. -kanske jobbar som frilansare,
    frivilligt eller inte.

  589. Vad gör det med vår sociala trygghet?
    Hur ser vägen framåt ut-

  590. -för att kanske skapa en större
    trygghet i den typen av ekonomi?

  591. Vi kan titta tillbaka. Vi har haft
    sjåare, jobbat med korta påhugg.

  592. Det var en stor del
    av vår arbetskraft-

  593. -som i takt med tiden
    formaliserades allt mer.

  594. I alla de här aspekterna av industrin
    och arbetets omvandling-

  595. -har kulturarven
    spännande berättelser-

  596. -kring hur vi har hanterat
    det här förr. Hur gick det?

  597. Inte så mycket för att lära
    av historien, utan för att förstå-

  598. -att, som Evelina var inne på,
    vår tid är inte så unik som vi tror.

  599. Vi står inför förändringar,
    men samhället förändras konstant.

  600. Det som händer nu är unikt,
    men inte jätteunikt.

  601. Så det var ett enkelt exempel.

  602. Det andra vet jag knappt
    om vi behöver beröra.

  603. Jag nog ta mig mot min summering,
    för att hålla tiden.

  604. Men vi har pratat om flyktingkris.

  605. Det finns en stark berättelse
    om när båtarna gick åt andra hållet.

  606. Och vi har sett
    tidigare invandringsvågor-

  607. -med arbetskraft. Hur hanterades det?

  608. Hur jobbade man med integration
    på arbetsplatsen då?

  609. Vad finns det för beröringspunkter
    mellan indiska it-tekniker-

  610. -som är en stor del
    av arbetskraftsinvandringen-

  611. -och de sydeuropeiska gästarbetare
    som byggde upp vår industri?

  612. Vad finns det för paralleller? Här
    finns enormt spännande berättelser-

  613. -som kan skapa engagemang,
    förståelse, empati.

  614. Jag tänkte summera
    genom att skicka med er-

  615. -de här tydliga frågorna
    jag pratade om.

  616. Fråga er... Det står inte med här.
    Men fråga er först om er invärld.

  617. Vad är mitt kulturarv?
    Vad står det för? Vad är unikt?

  618. Vad kan vi få fram?
    Vad vill vi få fram?

  619. Titta sen på vilka utmaningar
    ni kan bidra till att lösa.

  620. Hur kan ni ganska konkret
    bidra till samhällets mål?

  621. Och när ni ska skapa era berättelser,
    historier som ska engagera-

  622. -leta efter parallellerna mellan
    i dag och vad ert kulturarv står för.

  623. Och finns det nånting, nån
    diskussion, nån norm ni vill utmana?

  624. Så klart, med den fingertoppskänsla
    som jag utgår från att ni alla har.

  625. Avslutningsvis...

  626. ...vill jag dela med mig
    av en personlig reflektion.

  627. Jag dök in i de här frågorna
    från en annan värld.

  628. Kommer man utifrån
    finns det nog en bild-

  629. -av att kulturarvet
    står för nånting konstant.

  630. En gemensam fast punkt
    som inte förändras-

  631. -och att där finns det
    nån sorts trygghet att hämta.

  632. Min slutsats,
    som jag bär med mig efter i dag-

  633. -är att det här
    är helt och hållet fel.

  634. Det handlar snarare
    om att kulturarvet kan visa-

  635. -att förändring är en konstant
    i mänsklighetens utveckling-

  636. -och att tryggheten ligger i beviset-

  637. -för att allt förändras
    och det brukar gå bra.

  638. Med det tackar jag för mig. Tack.

  639. Tack så jättemycket för det fina,
    engagerade förtydligandet-

  640. -om vad det innebär
    att jobba med social hållbarhet.

  641. Vi ska fortsätta med Lars Amréus
    och Jörgen Peters-

  642. -som jag välkomnar upp på scenen.

  643. -Vi kommer och möblerar om.
    -Tack.

  644. Hej.

  645. -Var vill du ha oss?
    -Var trivs du bäst?

  646. Ställ dig här, du.

  647. Härligt. Då har vi med oss
    vår riksantikvarie Lars Amréus-

  648. -som ni har bekantat er med tidigare,
    och så har vi Jörgen Peters.

  649. -Från Halland, välkommen!
    -Tack.

  650. Du är länsråd i Halland-

  651. -och dessutom kontaktlänsråd
    för kulturmiljöfrågor.

  652. Kan du tänka? Ja, det är jag.

  653. Du kan inte bara Halland och Sverige.

  654. Du har erfarenhet
    av att bo i andra kulturer.

  655. -Du har bott i Syrien och Kongo.
    -Jag har en militär bakgrund.

  656. Då har jag arbetat för FN
    i de konfliktområdena.

  657. Du kanske har andra ingångar
    på frågor om social hållbarhet-

  658. -än vad vi har
    just i vårt närsamhälle.

  659. Jag tänkte börja att fråga dig, Lars,
    efter vad jag tyckte var-

  660. -en dragning
    som avmystifierade social hållbarhet-

  661. -och gjorde det tydligt
    hur vi kan jobba i konkreta termer.

  662. Vad tar du framförallt med dig?

  663. Jag tar med mig mycket,
    men framförallt insikten-

  664. -av att det vi tillsammans
    i kulturarvsinstitutionerna gör-

  665. -redan i dag betyder så mycket
    för social hållbarhet.

  666. Vi ska inte tappa bort det.
    Det är värdefullt med genomgången-

  667. -och det sätter i gång med tankar
    om hur vi kan nå längre.

  668. Men alla de möten som skapas
    med utgångspunkt i kulturarv-

  669. -vid museer och kulturmiljöer
    är fantastiska.

  670. Vi har ibland svårt att umgås
    över generationsgränserna.

  671. Det blir segregerat. Ungarna spelar
    dataspel, föräldrarna gör nåt annat.

  672. Eller så åker man till ett lekland.
    Ungarna har kul, föräldrarna fikar.

  673. Men jag var på Historiska museet
    och åt lunch under höstlovsveckan.

  674. Det var fullt med vuxna, föräldrar
    och morföräldrar, med sina barn.

  675. Jag har en känsla av att alla
    får ut nåt av ett sånt besök

  676. Det är inte bara för barnen eller de
    vuxna utan det är ett sätt att umgås.

  677. Jag tror inte att vi ska underskatta
    bidraget och behovet av det.

  678. Fantastiskt, eller hur? Jag tänker
    ställa samma fråga till dig, Jörgen.

  679. Vad tar du framförallt med dig
    av vad Jenny har sagt?

  680. Jag har fyllt en hel mindmap här.

  681. Du prickade rätt, tycker jag,
    i de globala målen.

  682. Att vi lyfter ner målen
    i det nationella arbetet-

  683. -och i det, som jag företräder
    tillsammans med många här i rummet-

  684. -det regionala perspektivet,
    där vi och länsstyrelsen arbetar-

  685. -ganska nära på nåt sätt medborgare,
    företag och verksamheter-

  686. -och kan bidra
    till de nationella målen.

  687. Jag tycker att de är jätteviktiga.
    Där har vi en roll.

  688. Så du är anställd av länsstyrelsen
    nu när du har spridit det budskapet.

  689. Det är vårt mål
    och vårt uppdrag från regeringen.

  690. Nej, jag tänker stanna där.

  691. Hur bra är kulturarvssektorn på att
    kommunicera sin potential att bidra?

  692. Ställer man frågan så,
    på ett övergripande teoretiskt plan-

  693. -så är vi inte jättebra på det,
    men på det verksamhetsnära planet-

  694. -tror jag att det är uppenbart vilken
    betydelse de har och vad de gör.

  695. Det beror nog på hur man ser det.

  696. Jag var i Almedalen i somras,
    på ett seminarium-

  697. -där en person sa nåt klokt.
    Han sa ungefär så här:

  698. Om man skriver om kulturarv
    i tidningen hemmavid, i Sandviken-

  699. -blir det inte mycket uppmärksamhet.
    Men om man skriver om vad som görs-

  700. -om arbetslivsmuseet
    har rustat upp ett gammalt lok-

  701. -eller hembygdsföreningen
    har haft nån aktivitet-

  702. -blir det mycket klick och läst.

  703. Det finns en metanivå
    som mer berör oss-

  704. -och en mer konkret nivå av att
    kommunicera mot en bredare allmänhet.

  705. Vi talar om lite olika nivåer.
    Jag ser att du nickar lite.

  706. -Vill du kommentera det?
    -Jag håller med om mycket av det.

  707. Jag tänker
    att mycket handlar om att...

  708. Man kan prata om målsättningar
    i all ära.

  709. Det kan tänkas fyrkantigt att
    koka ner saker till målsättningar.

  710. Jag håller med om din poäng
    med museer som mötesplatser.

  711. För mig, med mina barn, är det ett
    sätt att umgås som ger nåt för alla.

  712. De är mötesplatser.

  713. Jag vill skicka med
    att de egenskaperna...

  714. Ni gör redan mycket
    och potentialen finns där.

  715. Men se det konkret.
    Det sker kanske inte av sig självt.

  716. Ska ni sätta en målsättning om hur
    många aktiviteter ni ska genomföra-

  717. -som kan vara mötesplatser
    över generationer, till exempel?

  718. Det går att konkretisera mycket.

  719. Jag tror
    att det är det steget man måste ta-

  720. -för att ta ner frågan
    från nåt fluffigt och allmänt-

  721. -till nåt som man kan agera på.

  722. -Lars, vad ville du säga?
    -Vi är inne på samma spår.

  723. Samtidigt tror jag att vi måste vässa
    vår förmåga att föra diskussionen-

  724. -på det mer övergripande planet,
    gentemot politiken, till exempel.

  725. Om vi ska dela lika på vår framtid
    oavsett vilka vi är-

  726. -behöver vi nog dela lika
    på historien också.

  727. Jag blev inspirerad av Ida. Begrepp
    som kunskap, bildning, upplevelse.

  728. Där lägger man nån sorts grund för
    hur frågorna kan landa längre fram.

  729. Det är begrepp som går igenom i
    regeringens kulturarvsproposition.

  730. Det finns nåt här att bygga vidare på
    även på det större planet.

  731. Jag tror att kulturarvet har... Genom
    att möta det förflutna på olika sätt-

  732. -tror jag att vi kan öva upp förmågan
    att möta det oväntade och främmande.

  733. Det tror jag är en viktig egenskap
    i tider av snabba förändringar.

  734. -Just det. Tack. - Jörgen.
    -Jag skulle vilja reflektera...

  735. Jag tror att just att arbeta
    med de nationella kulturmiljömålen-

  736. -och målen vi har nationellt-

  737. -kan vi inte göra i stuprör.
    Det är ett tvärsektoriellt arbete.

  738. Det måste ske
    på alla nivåer samtidigt.

  739. Konkret ner i en region
    och tillsammans med kommunerna-

  740. -finns det två processer
    som jag vill lyfta fram-

  741. -där de här frågorna kan inkluderas
    mycket bättre och vara med.

  742. Dels regionala utvecklingsstrategier.

  743. Att man vet
    att de här perspektiven är med.

  744. Och kommunernas översiktsplaner,
    de har väldigt stor betydelse.

  745. De här perspektiven ska med.

  746. Bra att du påpekar det,
    det är verkligen platser att påverka.

  747. Vad tar du med till Halland? Vad ska
    ni kommunicera bättre och tydligare?

  748. Vi får fortsätta med agendan
    som en målsättning. Den ska in mer-

  749. -i både politiken,
    regionalt och lokalt.

  750. Det ska jag driva vidare.
    Och då ska de här perspektiven med.

  751. Jenny, du har poängterat att det kan
    vara svårt att prata om kulturarvet-

  752. -och att ska man kommunicera är det
    bättre att ta ett kulturarv i taget.

  753. Men du har ju läst 2030-visionen
    för kulturmiljöarbetet.

  754. Hur kommunicerar kulturarvsområdet
    ut den på ett smart sätt?

  755. Det var en stor fråga
    att svara på lite snabbt så här.

  756. Det handlar väl om att göra
    ett klassiskt strategiarbete.

  757. Vilka är det vi vill nå ut till?

  758. Vilka är era målgrupper?
    Det grundar vi alla strategier i.

  759. Vem vill vi ska ta till sig
    budskapet? Vad ska de förstå?

  760. Sen gäller det att förstå var
    målgrupperna befinner sig fysiskt-

  761. -hur de tar till sig kommunikation,
    via vilka kanaler.

  762. Det beror ju på. Yngres och äldres
    mediekonsumtion skiljer sig rejält.

  763. Göra den grundläggande analysen,
    målgrupper, veta vad ni vill med det.

  764. Ni har säkert tydliga målsättningar
    att utgå ifrån.

  765. Slutsatsen måste ju grunda sig
    i analysen som jag inte har i dag.

  766. Tack. Det var ändå tydliga riktlinjer
    för hur arbetet kan gå till.

  767. Innan vi släpper in publikfrågor,
    har du nån sista reflektion, Lars?

  768. Nej. Jag tycker
    mycket viktigt har kommit fram.

  769. Det känns ändå nånstans
    som att vi bryter lite ny mark-

  770. -genom att lyfta social hållbarhet
    så här-

  771. -som en följd av agendaarbetet där vi
    såg att de här frågorna är viktiga.

  772. Jag är verksam internationellt,
    men ser ingen motsvarighet.

  773. Men jag märker ett stort intresse
    för oss och arbetet i Sverige.

  774. Vi pekas ibland ut
    som det här landet...

  775. ...det mest
    extrema landet i världen-

  776. -och det kanske gäller även här.
    Det blir spännande att se.

  777. En spännande framtid går vi till
    mötes. Jag tänkte höra med Nadia-

  778. -om vi har publikfrågor
    som du vill bjuda på.

  779. Självklart. Vi lyssnar och skriver
    även denna gång.

  780. Och Jenny har fått en fråga
    från en i publiken-

  781. -som jag tror
    är lite inspirerad av Ida-

  782. -och med kunskap från Jenny
    skulle vilja veta så här...

  783. Lite självkritiskt mot oss själva.
    Frågan lyder:

  784. Riksantikvarieämbetets definition
    av kulturarv-

  785. -är inte tillräckligt anpassad
    till vanliga medborgare.

  786. Kan du komma på
    en mer tilltalande definition, Jenny?

  787. Igen, en ganska stor fråga
    att lösa på en relativt kort tid.

  788. Det är just sånt här vi ofta gör. Vi
    tar komplexa beskrivningar av något-

  789. -och omformulerar till nåt
    som är lite mer lättillgängligt.

  790. Man kan ju tänka sig...
    Nu måste jag leta fram definitionen.

  791. Man kan ju tänka sig
    att det kan finnas en definition-

  792. -i flera skalor.

  793. Den här definitionen kan finnas kvar
    men kanske med en jättekort version.

  794. Hur kokar man ner den till en kort
    mening om vad kulturarvet står för?

  795. Sen kan man ha den mer beskrivande,
    heltäckande definitionen...

  796. Medan du funderar kan jag komma in.
    Allt kanske inte går att göra enkelt-

  797. -eller snärtigt,
    så att alla direkt greppar exakt.

  798. Det kanske finns nåt spännande
    och utmanande i komplexiteten-

  799. -i ett begrepp som vi ständigt för
    ett samtal kring och som ingen äger.

  800. Riksantikvarieämbetet äger det inte.
    Och det blir vad vi gör det till.

  801. Kulturarvet formas
    i en ständig förhandling i samhället-

  802. -om vad vi tillsammans anser
    är viktigt, vad vi väljer in.

  803. Jag ska nog vara lite försiktig med
    att hitta en specifik definition-

  804. -som vi ska sälja in till allihop.
    Jag tror inte att det funkar.

  805. Det får man ju ta ett beslut
    om hur man vill ha det.

  806. Jag tror inte... Det finns ofta
    en rädsla för att förenkla.

  807. Framförallt i hållbarhetsfrågor
    som också är väldigt komplexa.

  808. Många företag jag jobbar med
    har svårt att prata om hållbarhet-

  809. -av rädsla för att bli anklagad
    för att inte ha täckt in allting.

  810. Där försöker vi ofta pusha på-

  811. -för att våga förenkla lite, våga
    göra det kort, kärnfullt, koncist-

  812. -om man också har det
    underbyggande större som ligger där.

  813. Man kan inte bara ha en jättekort
    och kanske snärtig definition.

  814. Den måste också leva tillsammans
    med den bredare diskussionen.

  815. Men det kan finnas en poäng med
    en hierarki av olika definitioner-

  816. -som säger samma sak,
    men på lite olika nivåer.

  817. Jag tänker... Publiken har reagerat
    på tal om det här med komplexitet.

  818. Vi har fått in en fråga
    som reflekterar lite runt det.

  819. Blir världen mer komplex-

  820. -eller tar vi del av komplexiteten
    genom nya kommunikationsverktyg-

  821. -så att vi upplever den
    som mer komplex?

  822. Det får vara den sista frågan.
    Varsågoda.

  823. -Vem ska svara?
    -Jag tänker Jenny.

  824. Jag står mest och nickar
    och håller med. Så kan det nog vara.

  825. Frågan är om det egentligen
    spelar nån roll-

  826. -om den blir mer komplex eller
    att vi kan ta till oss komplexiteten.

  827. Tittar man på vår upplevelse
    av verkligheten-

  828. -så blir ju den densamma,
    oavsett vilket det är.

  829. Vi har fler saker att hålla i
    huvudet, fler saker att hantera.

  830. Världen har alltid varit komplex
    men vi har inte sett allt.

  831. Så det är nog snarare vår möjlighet
    att ta del av verkligheten-

  832. -men vår upplevelse i det
    tror jag ändå blir densamma.

  833. Tack så hemskt mycket, Jenny, Lars
    och Jörgen. Och Evelina, så klart.

  834. Tack.

  835. Textning: Stina Hedin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kulturarvet och socialt hållbar utveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jenny Lönn, kommunikationsstrateg, utvecklar strategier åt kunder inom vitt skilda sektorer. Hon arbetar för ett företag som är internationellt verksamt inom omvärldsanalys, förändringsarbete och tillväxtstrategi. Hur väcker vi engagemang kring kulturarvets roll i vår föränderliga tid? Avslutande samtal med riksantikvarie Lars Amréus och Jörgen Peters, länsråd i Halland. Inspelat den 7 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Ämnen:
Historia, Samhällskunskap
Ämnesord:
Företag, Historia, Kommunikation, Kulturarv, Kulturhistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Bildning som demokratiprojekt i en splittrad tid

Föreläsning med Ida Östenberg, författare och docent i antikens kultur och samhällsliv. Med exempel från antikens Grekland och Rom belyser och analyserar hon samtiden med särskilt intresse för demokrati, nationalism och betydelsen av bildning. I ett efterföljande samtal medverkar även Henrik Berggren, historiker och författare, samt Carl Heath, regeringens särskilda utredare för att värna det demokratiska samtalet. Inspelat den 7 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Kulturarvet och socialt hållbar utveckling

Jenny Lönn, kommunikationsstrateg, utvecklar strategier åt kunder inom vitt skilda sektorer. Hon arbetar för ett företag som är internationellt verksamt inom omvärldsanalys, förändringsarbete och tillväxtstrategi. Hur väcker vi engagemang kring kulturarvets roll i vår föränderliga tid? Avslutande samtal med riksantikvarie Lars Amréus och Jörgen Peters, länsråd i Halland. Inspelat den 7 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

En personlig resa i en föränderlig tid

Sada Mire kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Hennes sätt att utforska somalisk och afrikansk historia var en resa som först började med att förstå svenskt arv och dagens samhälle. Idag är hon gästprofessor i Nederländerna, och den enda aktiva somaliska arkeologen i Somalia och Somaliland. Hon är även grundaren till organisationen Horn Heritage. Föreläsningen följs upp av en intervju av Karin Altenberg. Inspelat den 7 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Identitet, minnet och meningen med kulturarvet

Ett tvärdisciplinärt samtal om människans förutsättningar att förhålla sig till tid, minne, komplexitet och förändring. Medverkar gör Pontus Wasling, hjärnforskare, Carl Reinhold Bråkenhielm, präst, teolog och professor i empirisk livsåskådningsforskning, samt Keith Wijkander, filosofie doktor i arkeologi, författare och mångårigt verksam inom svensk kulturpolitik. Moderator: Evelina Wahlqvist. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Det senaste från Uppåkra arkeologiska center

Under tusen år var skånska Uppåkra en maktplats. Karin Nilsson, från Stiftelsen Uppåkra arkeologiska center, berättar om dagens Uppåkra som en innovativ mötesplats med fokus på barn och arkeologisk metodik. Här får barn utforska arkeologiska gåtor med hjälp av data från två av världens främsta forskningsanläggningar - Max IV och ESS, belägna i Lund. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Från Davos till Karlshamn

I somras klubbades Davosdeklarationen "Towards a high-quality Baukultur for Europe". Emina Kovacic, stadsarkitekt i Karlshamn, delar med sig av sina perspektiv på arkitektur, rotlöshet och platstillhörighet. Vad krävs av en byggnad eller miljö för att den ska vara betydelsefull för många? Och hur kan arkitekter och planerare arbeta för att skapa och tillvarata dessa värden på lokal nivå? Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Kulturarvet och framtiden

Sara Sabatini forskar i konsthistoria vid universitetet i Genua. Hon ingår i ESACH (The European students association for cultural heritage) som är ett gränsöverskridande nätverk mellan åtta länder i Europa för samarbete inom kulturarvet med ett ungt perspektiv. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Vivi Lachs om judisk historia i London

Vivi Lachs är fil.dr i historia och musik och föreläser om den judiska invandringen till England från Östeuropa på 1880-talet. Vilket liv erbjöds invandrarna? Hon berättar om visor som sjöngs och beskriver olika situationer och platser i de judiska kvarteren. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Väckelserörelsen

Den första svenska massutvandringen till Amerika leddes av väckelsepredikanten Erik Jansson. Vi hör historien om honom och hans anhängare.