Titta

UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Om UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Vi lever i en tid som upplevs som alltmer föränderlig och komplex. Vad betyder detta för människan som individ och för samhällsbygget? Föreläsningar och samtal från Riksantikvariets höstmöte 2018. Inspelat den 7-8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018 : Det senaste från Uppåkra arkeologiska centerDela
  1. Det här ser ni
    när ni kommer till Uppåkra.

  2. Den här fantastiska, unika platsen
    där allt finns under våra fötter.

  3. Stort tack för att jag får komma hit.
    Tack, Riksantikvarieämbetet.

  4. Mitt namn är Karin Nilsson.
    Jag är verkställande ledamot-

  5. -på Stiftelsen
    Uppåkra Arkeologiska Center-

  6. -med stiftare som
    Region Skåne, Lunds kommun-

  7. -Staffanstorps kommun, Lunds stift,
    Uppåkra församling, Staffanstorp hus.

  8. Jag är inte arkeolog.

  9. Här är många arkeologer
    så det blir spännande.

  10. Jag som internationell ekonom
    ska prata om arkeologi för er.

  11. Det blir spännande.

  12. Jag bodde i Stockholm, träffade
    en skåning, flyttade till Skåne-

  13. -köpte hus, hamnade i Staffanstorp.

  14. De berättade att där finns
    en fornlämning som heter Uppåkra.

  15. Jag sa: "Vad är det?" Hur många
    av er här har varit på Uppåkra?

  16. Nämen! Ni är en ovanlig församling
    som jag pratar för.

  17. Jag vill ändå kort berätta
    vad Uppåkra är.

  18. Det ligger mellan Lund och Malmö
    i Staffanstorps kommun.

  19. Här hände nånting 1934.

  20. Man skulle bygga ett svinahus
    och insåg att nåt fanns under jorden.

  21. Det surrades lite på arkeologiska
    institutionen på Lunds universitet.

  22. Först på 90-talet
    detekterade man ytan.

  23. Man insåg:
    "Oj, vad fanns egentligen här under?"

  24. Det var slående resultat
    som ni ser här:

  25. Här är
    en metalldetektering av Uppåkra.

  26. För mig är "pluttarna" fantastiska.

  27. Tänk att det gömmer sig under ytan
    så enormt mycket metallföremål-

  28. -på en så koncentrerad
    men väldigt stor yta.

  29. Vi kan jämföra den ytan
    med Gamla stan i Stockholm ungefär.

  30. 40-44 hektar stort. Nordens
    största bosättning under järnåldern.

  31. 100 f.Kr till 1 000 e.Kr.

  32. Vi har bland annat hittat kulthuset,
    en fascinerande träkonstruktion-

  33. -som har stått på samma plats, samma
    grundkonstruktion, i över 700 år.

  34. När man säger
    "vi firar så här många år"-

  35. -så tänk det här kulthuset,
    700 år, det är helt enormt!

  36. De hade mycket kontakt med Romarriket
    norra Afrika, Mellanöstern.

  37. Alla de där kontakterna som-

  38. -om vi nu skulle säga en huvudstad,
    faktiskt behövde ha.

  39. Det hade man här.

  40. Alla de här unika föremålen
    representerar hela samhället.

  41. När jag började frågade jag
    hur många år det tar att gräva ut.

  42. Vi har grävt ut 0,2 procent.
    Det är 99,8 procent kvar.

  43. 100 arkeologer
    kan gräva varje dag i 100 år.

  44. Det är en enorm potential. Som ekonom
    vill man titta på marknadspotential.

  45. Men jag inser
    att vi måste tänka annorlunda här.

  46. Mitt första år åkte jag på konferens
    i Rom om digitalisering av kulturarv.

  47. Man skulle presentera sig.
    Jag sa, lite typiskt svenskt:

  48. Jag representerar en liten fornlämning
    i Sverige som heter Uppåkra.

  49. Då svarade en arkeologisk professor
    från Cambridge: "Uppåkra?!"

  50. "Du menar guldgruvan i södra Sverige?"

  51. Där och då hände nåt med mig.

  52. Är det verkligen så stort? Hur ska vi
    ta oss an det? Varför gör ingen nåt?

  53. Varför är det inte större?
    Varför är det inte utgrävt?

  54. Tusen frågor vaknade i mig.
    Hur ska vi egentligen göra det här?

  55. Jag fick en stor ödmjukhet.
    Den här platsen måste vi hantera bra.

  56. 2013, när jag började,
    hade vi 3 000 besökare.

  57. Varför har vi inte
    flera hundratusen besökare?

  58. En förklaring finns här.

  59. Välkommen till Uppåkra, en åker.
    Det här är vad ni ser när ni kommer.

  60. Den här fantastiska, unika platsen
    där allt finns under våra fötter.

  61. Martin Widmark, barnboksförfattare,
    har gått på Uppåkra.

  62. Då sa han:
    "Karin, det viskar under fötterna!"

  63. Det var ett fantastiskt bra sätt
    att se på Uppåkra.

  64. Hur ska vi ta oss an den här platsen?
    Vi måste tänka nytt!

  65. Vi måste våga tänka annorlunda.

  66. Vi kan inte bara tänka "varför
    finns det inte mer ekonomiska medel"-

  67. -"för att gräva ut mer?"
    Vi måste tänka på ett annat sätt.

  68. Det gjorde vi. Vi gjorde vår hemläxa.

  69. Vi satte oss tillsammans i stiftelsen
    och skapade en ny vision.

  70. Vad vill vi bli på Uppåkra?

  71. Smaka på den litegrann.

  72. Vi vill att här ska finnas nåt
    som står i fokus. Och det är:

  73. En fantastisk historia? Nej.
    Det är arkeologi.

  74. Arkeologin ska jobba internationellt.

  75. Den ska jobba gränslöst,
    precis som Uppåkra var.

  76. Kontakter med hela omvärlden.

  77. Hur gör vi detta? Jo, vi får
    tillsätta ett vetenskapligt råd.

  78. Vid denna tid var vi två anställda,
    jag och Sofia Vinge, arkeolog.

  79. Hon jobbade 80 procent
    och jag halvtid.

  80. Vi behöver kompetens. Vi behöver
    förmedla det här på ett bra sätt.

  81. Vi behöver ett vetenskapligt råd
    som ska ha arkeologer i sig, såklart.

  82. Men vi behöver också historiker.
    Och vi behöver forskare i pedagogik.

  83. Hur kommer det sig att skolbarn i
    Lund inte vet att denna plats finns-

  84. -tre kilometer från där de bor?
    Vi måste in i läromedel.

  85. Vi måste också se utifrån,
    det internationella.

  86. I det vetenskapliga rådet
    har vi representanter från utlandet.

  87. En som forskar om
    tingsplatser under vikingatiden-

  88. -från ett universitet på Orkneyöarna.
    Vi har en tysk arkeolog i Danmark.

  89. För att tvinga oss att bli
    internationella och gränslösa.

  90. De som håller i vår
    visningsverksamhet, vad ska de vara?

  91. Jag sa till Sofia: "Vi kan väl ha
    guider som vi lär om Uppåkra."

  92. "Nej, vi måste vara arkeologer."

  93. "Arkeologer, gärna
    som har varit och grävt på Uppåkra."

  94. Det fick vi ta tag i. Jag höll med.

  95. Då har vi ett fokus
    på vetenskap och arkeologin.

  96. Resultatet blev att vi femdubblade
    besöksantalet med samma bemanning.

  97. Vi har också byggt upp ett antal
    pedagogiska program, utan resurser.

  98. Vi hade några lärare
    i ett mejlnätverk.

  99. En kväll bad vi dem komma. "Vi har
    inga pengar, men bjuder på mat."

  100. "Kan ni bygga pedagogiska program?"
    Det kom 40 lärare som satt 5 timmar.

  101. Där började resan hur vi pedagogiskt
    ska förmedla den här platsen.

  102. 12 juli förra sommaren
    höll Sofia en visning.

  103. Efteråt sa hon:
    "Karin, här är nån du ska träffa."

  104. Det var Martin Widmark,
    barnboksförfattaren.

  105. Jag hade läst väldigt många
    "Lasse-Maja"-böcker för mina barn.

  106. Han sa:
    "Det här är en fantastisk plats."

  107. Men när han såg vad vi ville göra...

  108. Barnen är de vi ska lämna vårt arv
    till. Vi måste sätta barnen i fokus.

  109. Det här nappade Martin på. Han har
    skrivit bokserien "Halvdan Viking".

  110. Har ni läst den?
    Den har precis haft filmpremiär.

  111. 23 oktober kom
    "Bland trälar och gudar".

  112. De handlar om Halvdan från Östbyn
    och Meija från Västbyn.

  113. De ska inte leka tillsammans, men
    gör det ändå. Vänskapen är gränslös.

  114. Han tog in en illustratör som var
    arkeolog för att få det ännu bättre.

  115. Martin frågade arkeologen Mats
    Vänehem: "Var skulle det kunna vara?"

  116. "Det kan vara Uppåkra och Lund."

  117. Meija är från Lund
    och Halvdan från Uppåkra.

  118. I den nya boken-

  119. -så går Halvdan och Meija förbi
    kulthuset och smedjan på Uppåkra.

  120. Det är ett sätt
    att gestalta det för barn.

  121. Hur gör vi då det här?
    Jo, vi skulle tänka nytt.

  122. Stackars Sofia hos oss.

  123. Jag sa: "Man måste få gräva
    när man är här. Hur ska vi göra det?"

  124. "Kan du göra en arkeologiskola?"

  125. "Jo. Hur lång tid har jag på mig?"
    "Två veckor."

  126. Så gjorde hon en arkeologiskola.

  127. I planteringslådor
    tryckte vi ned 3D-printade fynd.

  128. Vi sa "Det här måste vi utveckla".

  129. För ett år sen... Sparbanken Skåne
    ger en del avkastning till samhället-

  130. -och valde att satsa på en riktig
    arkeologiskola för barn på Uppåkra.

  131. 4 september i år hade vi premiär-

  132. -för en tusen kvadratmeter stor
    arkeologiskola för barn.

  133. Vad händer här? Jo, barn gräver
    som riktiga arkeologer.

  134. De använder
    de verktyg som arkeologer använder.

  135. Vi kan vittna om att de tandborstar-

  136. -som många arkeologer använder
    använder barnen också.

  137. De fortsätter använda sina föräldrars
    tandborstar hemma i sandlådan.

  138. Det är fantastiskt. De får också
    fylla i en arkeologisk rapport.

  139. De ska kritiskt granska källmaterial
    och själva dra slutsatser.

  140. Där och då började jag inse-

  141. -jag är ekonom men har blivit största
    fanet av yrkeskunskapen arkeologi.

  142. Du jobbar med alla sinnen, kan inte
    googla fram svar, lär dig källkritik.

  143. Jag blev helt såld på tanken.
    Det här måste vi göra för barn!

  144. Då planterade vi jord. Många av er
    har säkert en arkeologiskola.

  145. Men Martin Widmark kom och sa
    "det där håller inte".

  146. "Ni måste göra det på riktigt.
    Barnen måste få gräva på riktigt."

  147. Hur gör vi då det, tänkte vi.

  148. Det fick bli på riktigt såklart,
    eftersom Martin sa det.

  149. Så vi tar autentisk Uppåkra-jord
    som arkeologerna har bearbetat.

  150. Den lägger vi ner i arkeologiskole-
    lådorna som ni såg på förra bilden.

  151. Det här är riktig Uppåkra-jord.
    Vi planterar lite fynd-

  152. -för att kunna prata om
    kontext, pedagogik och samhället.

  153. Men barnen hittar grejer.

  154. Här till höger ser vi
    resterna av en människoskalle.

  155. Det har ni kanske själva grävt fram.

  156. Det är Edvin, 11 år,
    som har hittat den.

  157. Edvin tog den här,
    tittade på våra arkeologer och sa:

  158. "Vad är det här ni har lagt ner?"

  159. "Det har inte vi lagt ner. Du har
    hittat resterna av en mänskoskalle."

  160. Edvin stelnade till.
    Han höll den lite mer försiktigt.

  161. Sen kom tusen frågor.

  162. Samma sak med Julia och Mohammad
    som hittade de två små prickarna.

  163. Det tror man är glas-smälta,
    resterna av glasproduktion.

  164. Samtidigt hade vi seminariegrävningar
    från Lunds universitets arkeologer.

  165. När barnen hittade detta
    fanns arkeologerna där att fråga.

  166. Vi förmedlade inte till barnen.

  167. Barnen förmedlade till oss
    vad de hade hittat.

  168. De utgick från sin rapport
    och använde källkritik.

  169. Det där är väldigt spännande.
    Har vi då skapat...

  170. Sparbanken Skånes arkeologiskola
    möjliggör-

  171. -att fem tusen 11-åringar per år
    under tre år kan bussas till Uppåkra-

  172. -och gå arkeologiskolan. Tre veckor
    före lanseringen var den fullbokad.

  173. Vi har redan haft
    2 500 11-åringar på Uppåkra.

  174. Har vi då skapat
    fem tusen arkeologer per år-

  175. -som kommer söka och bli arkeolog?
    Det kommer vi kanske inte göra.

  176. Julia, Mohammad och Edvin kommer nog
    minnas den dan i resten av sina liv.

  177. Men jag tror att vi har skapat
    beskyddare av vår kulturmiljö.

  178. Har man själv varit med och bidragit
    till att lösa gåtorna på Uppåkra-

  179. -då vill man skydda Uppåkra. Man vill
    att Uppåkra ska behandlas väl.

  180. Fornminnet,
    tillgängliggöra det för barnen.

  181. Vad får vi
    och den arkeologiska forskningen?

  182. Man får mer fyndmaterial
    att jobba med. Det blir vinn-vinn.

  183. Några kilometer från Uppåkra-

  184. Det här är en spännande bild-

  185. -som visar hur likt Uppåkra var
    i form med det medeltida Lund.

  186. Varför lägger man ner
    och bygger upp likadant?

  187. Det föredraget får en arkeolog hålla.

  188. Men uppe till höger ser ni att Lund
    håller på att bygga en ny stadsdel-

  189. -som heter Brunnshög.

  190. Där bygger man
    två forskningsanläggningar.

  191. Mellan dem ligger
    Science Village Scandinavia.

  192. Man tror att det till anläggningarna-

  193. -ska komma
    cirka sex tusen forskare varje år.

  194. Det blir jättestort.
    Jag ska förklara ESS och Max IV.

  195. Jag träffade vd:n för Science Village
    Scandinavia, Ulrika Lindmark.

  196. Hon sa: "Det finns två attraktioner
    av världsklass i Skåne enligt mig."

  197. "Det ena är Uppåkra och det andra
    är ESS, European Spallation Source."

  198. "Vi måste sätta dem ihop med varann."

  199. Okej.
    Det borde vi göra, men jag kände...

  200. Jag hade övat fem gånger
    på att uttala titeln-

  201. -på en av forskarna på Max IV
    utan att lyckas.

  202. Hur ska vi få nytta av det här?

  203. Men om vi ger det lite tid
    tror jag vi kan lösa nåt spännande.

  204. Det här är framtidens forskning.

  205. Det handlar om Max IV och ESS.

  206. Här ser ni en ovanifrånbild.
    Det runda närmast är ESS-

  207. -och det runda längre bort är Max IV.

  208. Vad är då Max IV?

  209. Jag ska försöka förklara vad man gör
    i en spännande anläggning.

  210. Den har flera år på nacken men
    är nybyggd sen två, tre år tillbaka.

  211. Man jobbar med elektroner.

  212. Elektronerna
    accelererar man upp i en hastighet.

  213. Sen skickar man dem i två ringar.

  214. Nu är det jag som förklarar detta...

  215. Men det är ungefär så att de går runt
    väldigt snabbt i ringarna.

  216. Tillsätter man magneter
    så tar elektronerna en annan väg.

  217. Det skapar ett synkrotron-ljus.
    Det kallar man också för röntgen.

  218. I röntgen kan man se saker
    som man inte har kunnat se tidigare-

  219. -inom väldigt många områden.

  220. Detsamma gäller för ESS.

  221. Hur många kände till Max IV?
    Har nån varit där? Det är några.

  222. ESS, känner nån till det?
    Det är lite fler.

  223. Det är
    ett europeiskt samarbetsprojekt.

  224. Sverige och Danmark tävlade om att få
    den här forskningsanläggningen.

  225. Mycket var för att man satte samman
    Max IV och ESS på samma plats.

  226. Här jobbar man med neutroner
    som man krockar.

  227. När neutroner krockar kan man
    se saker man inte kunnat se tidigare.

  228. Det har funnits några liknande
    konstruktioner eller anläggningar.

  229. När denna står klar är den fem gånger
    starkare än den som finns i USA.

  230. Här kommer ske helt ny forskning.
    Här kommer vi lösa många gåtor.

  231. De här gåtorna kommer man jobba med.

  232. Det här är lite typiskt. Vi hittar
    miljö och vi hittar energi.

  233. Vi hittar "tracking cholesterol".

  234. Mycket medicinsk teknik,
    nanoforskning och så vidare.

  235. Längst upp till höger hittar vi nåt
    man inte pratat så mycket om-

  236. -kulturarv. Vad kan man läsa ut
    om kulturarv i dessa anläggningar?

  237. Man kan mäta ut helt ny data
    ur arkeologiska artefakter-

  238. -utan att förstöra föremålen i sig.

  239. Jag kan jämföra med italienska
    kaffebryggare man ställer på spisen.

  240. Använder man Max IV-ljus
    ser man konturerna väl.

  241. Använder man ESS
    ser man vattnet som kokar inuti.

  242. Tänk er de två bilderna tillsammans.

  243. Lägg det bakom kommunikations-
    artefakter, fynd. Vad hittar vi då?

  244. Vi kan mäta ut ny data. Mer kemiskt
    bestämma var saker kommer ifrån.

  245. Var fynd kommer ifrån
    utifrån deras kemiska sammansättning.

  246. Det mest kända man brukar använda
    om man pratar om kulturarv är kanske-

  247. -att man har kunnat återskapa
    originalfärgerna i van Gogh-tavlor.

  248. Här kan man göra mycket mer
    med de fynd vi har.

  249. Och sju kilometer därifrån
    ligger då Uppåkra.

  250. Nordens största bosättning
    under järnåldern.

  251. Under tusen år låg makten på Uppåkra.

  252. Då var vi tvungna att se,
    hur skulle vi göra det Ulrika ville-

  253. -att få samman Uppåkra och ESS
    och sen Max IV och Science Village?

  254. Vi ligger i Öresundsregionen
    mellan Malmö och Lund.

  255. Men enligt EU:s regler ligger ESS,
    Max IV och Uppåkra landsbygden.

  256. Då kan man söka EU:s
    landsbygdsprogram. Det gjorde vi.

  257. Vi sökte ett EU-projekt för att se
    hur vi kunde jacka ihop världarna.

  258. I projektet konstaterade vi
    att det gick.

  259. Det kunde vara spännande
    att ta kulturarvsfynd-

  260. -och stoppa in i
    den främsta forskningsanläggningen.

  261. Så satt jag där och gnydde lite:
    "Men det är barnen som ska göra det."

  262. Det tyckte de också.
    Vi funderade på hur det skulle göras.

  263. Vi hade vår pedagogik som grund
    när vi skulle bygga upp det här.

  264. När vi hade gjort det här projektet
    hörde de av sig från EU.

  265. De sa:
    "2018 är kulturarvsåret i Europa."

  266. EU-kommissionen
    har en stor kulturarvskonferens.

  267. Den var i mars i Bryssel
    med tre EU-kommissionärer.

  268. Man skulle prata om framtida projekt.

  269. Man ville prata om att stärka
    den europeiska identiteten-

  270. -ge mer pengar till kulturarv i EU.

  271. Man ville visa exempel
    som kunde göra nytta.

  272. De hade fastnat för vårt projekt.

  273. Er, plus tre till, vill vi visa upp
    som framtida projekt i Europa.

  274. Att våga ta kulturarv och gå in
    i naturvetenskapliga anläggningar.

  275. Så jag och Pia Kinhult från ESS
    åkte till Bryssel.

  276. Vi blev lite omtumlade.

  277. Direktören i kommissionen
    för forskning och innovation sa:

  278. "Jag ser fram emot att se
    hur Uppåkra ska jobba med ESS."

  279. Efteråt sa han: "Det är ett fantastiskt
    projekt. Ta väl hand om det."

  280. Jag frågade
    vad han tyckte var spännande.

  281. Han sa: "Ni tänker rätt
    när ni gör det med barnen."

  282. Vad är det vi ska försöka göra med
    barnen? Jag ska visa en liten film.

  283. Det är filmen jag visade i Bryssel.
    Något modifierad, men ungefär.

  284. Resan börjar här.

  285. Begravd under ytan i Uppåkra-

  286. -finns norra Europas
    största bosättning från järnåldern.

  287. I flera lager
    ligger historiska objekt dolda.

  288. Vad kan dessa objekt säga oss?

  289. Vad kan framtida generationer lära sig?

  290. Under resan i mänsklighetens historia-

  291. -upptäcks många historiska fynd
    av nyfikna och entusiastiska skolbarn.

  292. De får använda världens främsta
    forskningscenter, ESS och Max IV.

  293. Barnen utför interdisciplinär forskning
    med arkeologiska metoder.

  294. Med sina lärare kan barnen avslöja
    vad som döljer sig i arkeologiska fynd.

  295. Avancerad teknik
    avslöjar det tidigare dolda-

  296. -och ger ny kunskap om mänskligheten
    och vår samhällsutveckling.

  297. Slutsatser
    vi inte ens kan föreställa oss i dag.

  298. Att ge barnen chansen att bli forskare-

  299. -i ett av världens främsta
    forskningscenter-

  300. -med fynd från en unik utgrävning-

  301. -väcker deras vetenskapstörst och
    förändrar framtiden för generationer.

  302. Detta är en kunskapsresa som ger
    dagens barn chansen att resa i tiden-

  303. -avslöja dåtiden, förstå samtiden
    och kanske även skapa framtiden.

  304. AVSLÖJA DÅTIDEN, FÖRSTÅ
    SAMTIDEN, SKAPA FRAMTIDEN!

  305. Tack!

  306. Vi har ett ansvar. Måhända
    är det mamman i mig som pratar nu.

  307. Barnen ärver
    det som vi lämnar efter oss.

  308. Barnen måste få bli en del
    av det som vi faktiskt har i dag.

  309. Barn har en kreativitet
    som vi saknar.

  310. Jag tror att barn och forskning-

  311. -är de två bästa "match
    made in heaven" man kan tänka sig.

  312. Låt barnen själva bli forskare.

  313. Låt barnen göra forskarrapporter
    på de arkeologiska fynden.

  314. Använd den arkeologiska forskningen
    till detta och skapa en delaktighet.

  315. Vi har ett ansvar att se till
    att barnen tycker om högre vetenskap.

  316. Jag vill att fler barn i Sverige
    ska studera på universitet.

  317. Då måste vi tillgängliggöra
    vetenskapen för våra barn.

  318. Det vill vi göra på Uppåkra.

  319. Arkeologiskolan var ett sätt att
    få jobba på riktigt som arkeologer.

  320. Hitta de riktiga fynden.
    Vara med och skriva om historien.

  321. När vi gräver ut
    kungahallen på Uppåkra...

  322. Jag förstår att de inte kan vara i
    schaktet. Länsstyrelsen ogillar det.

  323. Men barnen ska vara med.

  324. Barnen ska ha kunskapen för att ta
    delarna och sätta i ett sammanhang-

  325. -så att de känner att de är med.

  326. Och källkritiskt kan skapa
    sin egen tolkning av historien.

  327. Ju mer vi tillgängliggör,
    desto mer kommer de omfamna vårt arv.

  328. Det vill jag åstadkomma
    med projektet.

  329. Vi tar barnen och forskningen
    på allvar-

  330. -och vi gör det på riktigt
    med riktiga fynd.

  331. Med det sagt var jag färdig.

  332. Textning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det senaste från Uppåkra arkeologiska center

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under tusen år var skånska Uppåkra en maktplats. Karin Nilsson, från Stiftelsen Uppåkra arkeologiska center, berättar om dagens Uppåkra som en innovativ mötesplats med fokus på barn och arkeologisk metodik. Här får barn utforska arkeologiska gåtor med hjälp av data från två av världens främsta forskningsanläggningar - Max IV och ESS, belägna i Lund. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Ämnen:
Historia > Forntid och medeltid, Samhällskunskap
Ämnesord:
Arkeologi, Barn, Forntiden, Forskning, Kulturarv, Kulturminnesvård, Skåne, Uppåkra
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Bildning som demokratiprojekt i en splittrad tid

Föreläsning med Ida Östenberg, författare och docent i antikens kultur och samhällsliv. Med exempel från antikens Grekland och Rom belyser och analyserar hon samtiden med särskilt intresse för demokrati, nationalism och betydelsen av bildning. I ett efterföljande samtal medverkar även Henrik Berggren, historiker och författare, samt Carl Heath, regeringens särskilda utredare för att värna det demokratiska samtalet. Inspelat den 7 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Kulturarvet och socialt hållbar utveckling

Jenny Lönn, kommunikationsstrateg, utvecklar strategier åt kunder inom vitt skilda sektorer. Hon arbetar för ett företag som är internationellt verksamt inom omvärldsanalys, förändringsarbete och tillväxtstrategi. Hur väcker vi engagemang kring kulturarvets roll i vår föränderliga tid? Avslutande samtal med riksantikvarie Lars Amréus och Jörgen Peters, länsråd i Halland. Inspelat den 7 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

En personlig resa i en föränderlig tid

Sada Mire kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Hennes sätt att utforska somalisk och afrikansk historia var en resa som först började med att förstå svenskt arv och dagens samhälle. Idag är hon gästprofessor i Nederländerna, och den enda aktiva somaliska arkeologen i Somalia och Somaliland. Hon är även grundaren till organisationen Horn Heritage. Föreläsningen följs upp av en intervju av Karin Altenberg. Inspelat den 7 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Identitet, minnet och meningen med kulturarvet

Ett tvärdisciplinärt samtal om människans förutsättningar att förhålla sig till tid, minne, komplexitet och förändring. Medverkar gör Pontus Wasling, hjärnforskare, Carl Reinhold Bråkenhielm, präst, teolog och professor i empirisk livsåskådningsforskning, samt Keith Wijkander, filosofie doktor i arkeologi, författare och mångårigt verksam inom svensk kulturpolitik. Moderator: Evelina Wahlqvist. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Det senaste från Uppåkra arkeologiska center

Under tusen år var skånska Uppåkra en maktplats. Karin Nilsson, från Stiftelsen Uppåkra arkeologiska center, berättar om dagens Uppåkra som en innovativ mötesplats med fokus på barn och arkeologisk metodik. Här får barn utforska arkeologiska gåtor med hjälp av data från två av världens främsta forskningsanläggningar - Max IV och ESS, belägna i Lund. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Från Davos till Karlshamn

I somras klubbades Davosdeklarationen "Towards a high-quality Baukultur for Europe". Emina Kovacic, stadsarkitekt i Karlshamn, delar med sig av sina perspektiv på arkitektur, rotlöshet och platstillhörighet. Vad krävs av en byggnad eller miljö för att den ska vara betydelsefull för många? Och hur kan arkitekter och planerare arbeta för att skapa och tillvarata dessa värden på lokal nivå? Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Kulturarvet och framtiden

Sara Sabatini forskar i konsthistoria vid universitetet i Genua. Hon ingår i ESACH (The European students association for cultural heritage) som är ett gränsöverskridande nätverk mellan åtta länder i Europa för samarbete inom kulturarvet med ett ungt perspektiv. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Globaliseringens tre kriser

Varför vinner den radikala högern mark i Europa och USA? Dr Cathrine Thorleifsson, Institutionen för socialantropologi vid Oslo universitet, berättar om projektet Overheating. Hon argumenterar utifrån antropologisk forskning att vi måste förstå logiken och attraktionen i konkurrerande berättelser för att kunna underlätta inkluderande förhållningssätt till samtiden och det förgångna. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?

Fråga oss