Titta

UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Om UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Vi lever i en tid som upplevs som alltmer föränderlig och komplex. Vad betyder detta för människan som individ och för samhällsbygget? Föreläsningar och samtal från Riksantikvariets höstmöte 2018. Inspelat den 7-8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018 : Kulturarvet och framtidenDela

  1. Den viktigaste anledningen
    att bevara kulturarvet-

  2. -måste vara
    att öka medvetenheten i samhället.

  3. Hej, och tack för att jag fick komma.

  4. Jag heter Sara Sabatini
    och jag kommer från Italien.

  5. Jag är forskare i konsthistoria
    vid universitetet i Genua.

  6. Jag vill presentera den europeiska
    föreningen för kulturarv, ESACH-

  7. -där jag är ansvarig
    för internkommunikation.

  8. Jag fick höra talas om organisationen
    när jag studerade utomlands-

  9. -vid universitetet i Girona,
    som ingick i det här nätverket.

  10. Organisationen föddes som ett svar
    på Europaåret för kulturarv 2018.

  11. I dess anda ville vi
    främja kulturell mångfald-

  12. -visa på behovet
    av ett tvärvetenskapligt synsätt-

  13. -och framför allt öka medvetandet
    hos den unga generationen-

  14. -genom att involvera dem
    i kulturarvsdebatten.

  15. Med det här som mål
    grundades ESACH 2017-

  16. -av ett antal juridikstudenter
    vid universitetet i Passau i Tyskland.

  17. Jag tycker att det är intressant att
    ett projekt med kulturarvet i centrum-

  18. -har kunnat bli verklighet tack vare
    studenter som inte läser humaniora.

  19. I dag kan vi säga att ESACH har blivit-

  20. -det första tvärvetenskapliga
    och generationsspännande nätverket-

  21. -inom kultur- och kulturarvsfältet
    vid europeiska universitet.

  22. Sen dess har nätverket vuxit-

  23. -till att innefatta femton universitet
    i åtta europeiska länder.

  24. Vi finns även i Sverige, som ni ser.

  25. Målet är att ytterligare öka-

  26. -antalet deltagande universitet-

  27. -för att ytterligare styrka
    projektets europeiska dimension.

  28. Just nu har vi samarbeten med
    ett antal, främst tyska, institutioner-

  29. -och med flera
    europeiska publikationer-

  30. -där vi kan publicera forskningsrön
    från ESACH:s medlemmar.

  31. Till exempel publicerade Santander
    Art and Culture Law Review-

  32. -en rapport från ESACH:s möte
    i Girona, som jag ska prata om snart.

  33. Men...

  34. Eftersom vi strävar efter
    en stark europeisk dimension-

  35. -är ett av våra mål för framtiden
    att få stöd av olika institutioner-

  36. -åtminstone i varje land
    där ESACH finns representerat-

  37. -och även att uppnå
    ett officiellt europeiskt erkännande.

  38. Som jag sa hade ESACH sitt första
    möte i juni på universitetet i Girona.

  39. För första gången hade ESACH-
    medlemmar från nästan hela Europa-

  40. -en möjlighet att träffas.
    Det var första gången-

  41. -som vår virtuella kontakt
    kunde bli konkret-

  42. -och när vi kunde dela med oss av
    vårt arbete inom olika forskningsfält.

  43. Vi kunde också diskutera huvuddragen
    i vår gemensamma vision.

  44. Från början var det här en idé-

  45. -som kom från studenter
    vid universitetet i Passau-

  46. -och då ville vi ge
    vår vision och vårt projekt-

  47. -en mer internationell prägel-

  48. -i enlighet med vad ESACH står för.

  49. Då började vi tänka på
    vad vi har åstadkommit hittills-

  50. -och vart vi vill komma i framtiden.

  51. På mötet i Girona
    fanns sju universitet representerade:

  52. Girona, Madrid, Hamburg,
    Münster, Opole och Passau.

  53. Och...

  54. De europeiska och tvärvetenskapliga
    dimensionerna fanns där från början.

  55. Alla ESACH-medlemmar
    har olika infallsvinklar på kulturarvet-

  56. -från olika ämnen som antropologi,
    historia, konsthistoria-

  57. -kulturarvs- och turistfrågor,
    konservering, restaurering och juridik.

  58. Ett av huvudmålen,
    att sammanföra olika ämnen-

  59. -uppfylldes nästan automatiskt
    tack vare de olika kunskaper-

  60. -som deltagarna
    kunde dela med sig av.

  61. De kunde också
    utöka perspektivet för varje fält-

  62. -på sätt som man kanske
    annars aldrig hade gjort.

  63. För mig var det viktigt
    att träffa juridikstudenter-

  64. -för att få med
    den aspekten i min forskning.

  65. Här är titlarna på alla presentationer-

  66. -som gjordes under konferensen.

  67. Man kan se vidden
    på deltagarnas kunskaper.

  68. Jag vill visa några intressanta exempel.

  69. Det första kommer från
    en tjej från Bukarest.

  70. Hon hade den första presentationen
    som handlade om vad hon ser som...

  71. ...bra praxis för bevarandet
    av det immateriella kulturarvet.

  72. Hon baserade sin studie på pizzica-

  73. -som är en traditionell dans
    från södra Italien.

  74. Så det var roligt för mig
    att se nån från Rumänien-

  75. -som studerade italiensk kultur.

  76. Där var två studenter från Hamburg-

  77. -som presenterade projektet
    "Young Heritage Studio"-

  78. -som var ett projekt som skapades
    av en student och en lärare-

  79. -om på hur digitala verktyg på museer
    och andra kulturella institutioner-

  80. -kan hjälpa unga människor
    att tillgodogöra sig museers innehåll.

  81. Två studenter i konsthistoria
    från Münster-

  82. -presenterade
    en blogg som de hade skapat-

  83. -där de samlade historien om det
    mest dolda monumentet i Münster-

  84. -som människor går förbi varje dag
    utan att känna till historien kring det.

  85. På deras blogg har de en historisk
    beskrivning av monumentet-

  86. -men också väldigt personliga känslor-

  87. -kring ett kulturarv som man passerar
    varje dag utan att veta om det.

  88. Deras projekt ledde också
    till en utställning i Münster i juli.

  89. Efter alla presentationer inser vi-

  90. -att alla har haft en gemensam idé-

  91. -att den viktigaste anledningen
    att bevara kulturarvet-

  92. -måste vara
    att öka medvetenheten i samhället...

  93. Ja, medvetenheten i samhället
    kring vad kulturarvet betyder-

  94. -för utvecklandet
    av en kulturell identitet.

  95. Efter alla presentationer började vi
    tänka på vår gemensamma vision-

  96. -kring hur vi ser på kulturarvet.

  97. Första gången
    vi kunde presentera vårt projekt-

  98. -och resultaten av vårt första möte-

  99. -var på konferensen
    för Europaåret för kulturarv-

  100. -som hölls i Berlin i juni.

  101. Innan jag berättar
    vad vi kom fram till i Girona-

  102. -vill jag förtydliga två nyckelkoncept
    som vi använde oss av i Girona.

  103. Våra två nyckelkoncept
    ingår i mottot för konferensen i Berlin:

  104. Delat kulturarv och delade värderingar.

  105. Koncepten är värderingar och att dela.

  106. När det gäller värderingar
    följer vi Farokonventionen från 2005-

  107. -som säger att kulturarvet-

  108. -inte måste ha att göra med-

  109. -bara konserveringspolitik-

  110. -utan att det också
    har att göra med kulturarvet-

  111. -som en resurs för kollektivt minne,
    kreativitet, identitet-

  112. -och ett sätt att knyta samman
    nationer och generationer.

  113. Det innebär att Farokonventionen utgör
    en betydelseförändring-

  114. -från att kulturen
    har ett värde i sig själv-

  115. -till det värde som samhället i stort
    kan få ut av kulturarvet.

  116. Det leder till
    det andra nyckelkonceptet-

  117. -att man måste
    dela med sig av de värderingar-

  118. -som inte utgörs av statiska
    eller materiella komponenter.

  119. I vårt fall handlar det om
    att dela dem i vårt nätverk.

  120. Dessutom har vi tillgång
    till den här virtuella plattformen.

  121. Vi har även
    det akademiska instrumentet-

  122. -och uppdraget att vidarebefordra
    de här värderingarna ut i samhället.

  123. Vi diskuterade också tanken på
    det historiska konstnärliga kulturarvet.

  124. Vi identifierade
    huvudfunktionerna hos konceptet-

  125. -kring historiskt och konstnärligt,
    i att bevara det historiska kulturarvet.

  126. Det här bygger på
    en syn på kulturella värderingar-

  127. -som mest kommer ur
    objektifierade värderingar.

  128. Nästa steg var att diskutera
    tanken på olika kulturarv.

  129. Ett vidare synsätt
    som har ett brett spann.

  130. Vi tror att de värderingar
    som talar till 2000-talet-

  131. -är den kommunikativa, kreativa
    och sociala potentialen hos kulturarvet-

  132. -för dagens kulturella utveckling.

  133. Det måste vara... Det är såna här
    värderingar som måste stimuleras-

  134. -för att uppnå målet med social
    samhörighet, som jag nämnde innan.

  135. Därför såg vi inte på kulturarvet-

  136. -som ett statiskt historiskt dokument-

  137. -utan vi såg därför
    utredandet av detta som väldigt viktigt.

  138. Man kan inte dela värderingar
    i en kontext som man inte studerar.

  139. Men man måste se
    hur dess konkreta potential-

  140. -och dess del i det historiska
    konstnärliga kulturarvet-

  141. -eller kulturarvet i ett vidare begrepp
    kan ge återverkningar i samhället.

  142. Det är därför vi tror så starkt-

  143. -på behovet av en vetenskaplig debatt
    över generationsgränserna.

  144. Alla de här tankarna-

  145. -gav oss en tydligare idé-

  146. -om de tre begrepp
    som kännetecknar vår förening.

  147. Tvärvetenskaplighet
    har att göra med tanken-

  148. -att vetenskapen inte följer en enkel
    väg, utan att det finns ett samspel.

  149. Vi vill också undvika att olika
    tillvägagångssätt skapar en byråkrati-

  150. -som när det gäller
    studier av ekonomi eller juridik-

  151. -eller att man hamnar i akademisk
    isolering, som inom humaniora.

  152. ESACH verkar också
    över flera generationer.

  153. Vi tror på samarbete
    mellan studenter på olika nivåer-

  154. -på kandidat-, master- och
    doktorandnivå, och även professorer.

  155. Samarbetet mellan olika generationer
    har också en annan aspekt-

  156. -som inte bara är en intern aspekt,
    utan som även är viktig externt.

  157. Vi vill arbeta mot andra generationer-

  158. -och ge alla en möjlighet
    att ta del av kulturarvet.

  159. Vi tror att vidarebefordra kulturarvet-

  160. -till framtida generationer är centralt
    för att frammana ett ansvar-

  161. -och en medvetenhet om det
    materiella och immateriella kulturarvet.

  162. Sist men inte minst
    har vi den europeiska dimensionen.

  163. Den är väldigt viktig.

  164. Vi vet att kulturarvet
    spelar en viktig roll-

  165. -i utvecklandet av en känsla
    av samhörighet inom Europa.

  166. Vi är väldigt medvetna om det,
    eftersom de flesta av oss växte upp-

  167. -med skolutbyten
    i ERASMUS-programmet.

  168. Vi vet hur kulturen
    kan spela en viktig roll-

  169. -som en länk
    mellan människor med olika bakgrund.

  170. I enlighet med ovanstående mål
    är vårt uppdrag-

  171. -att bidra till pågående utveckling
    av kultur- och kulturarvskoncepten.

  172. ESACH:s mål för framtiden-

  173. -är att ytterligare förstärka
    den europeiska dimensionen-

  174. -genom att utöka nätverket
    till ännu fler europeiska universitet-

  175. -och genom att få stöd
    av fler europeiska institutioner.

  176. Ett annat viktigt mål är att,
    trots att ESACH föddes-

  177. -inom ramen
    för Europaåret för kulturarv 2018-

  178. -så vill vi fortsätta projektet
    efter 2018.

  179. Ett år är inte tillnärmelsevis nog
    för att utveckla våra mål-

  180. -och etablera långsiktiga kontakter
    mellan studenter från hela Europa.

  181. Vi vill åtminstone organisera
    ett möte om året-

  182. -vid ett europeiskt universitet.

  183. Trots att vi har
    byggt upp ett virtuellt nätverk-

  184. -så vet vi att ett riktigt utbyte
    bara kan äga rum-

  185. -när det virtuella mötet blir konkret-

  186. -och vi får möjlighet att diskutera
    och utbyta idéer mellan oss.

  187. Tanken är att de mötena
    ska bli konferenser med workshops-

  188. -och besök på städernas kulturarv.

  189. Vi vill också öppna mötena
    för en bredare publik-

  190. -för att vi har som mål
    att nå flera generationer-

  191. -och också för att det genom att föra in
    kulturarvet i utbildningssektorn-

  192. -går att få ett riktigt erkännande
    hos olika samhällen för deras kulturarv.

  193. Här, på kulturarvskonferensen-

  194. -hade vi möjlighet
    att sprida vårt budskap-

  195. -vid European Policy Debate-

  196. -under det europeiska kulturarvsmötet
    den 22 juni.

  197. Vi blev ombedda att sprida ett budskap.

  198. Vi fick tre minuter på oss
    att sprida det här budskapet.

  199. Det var ett komplicerat uppdrag.
    Vi skulle sprida det här budskapet-

  200. -inför ledarna för kulturarvssektorerna-

  201. -det vill säga många kulturministrar.

  202. Många europeiska kulturministrar
    var närvarande.

  203. Frågan var vad vi ville berätta
    för Europa från vår generation-

  204. -och från oss
    som unga studenter och unga forskare.

  205. Vi insåg att det vi ville förmedla-

  206. -var vår önskan att få delta aktivt
    i kulturarvsdebatten.

  207. Jag skulle vilja läsa en liten del av
    det här budskapet. Det vi krävde var:

  208. "Europas unga måste få tillgång
    till platser, monument, arkiv"-

  209. -"och institutioner för materiellt
    och immateriellt kulturarv."

  210. "Man kan inte kräva
    att en ung generation ska delta"-

  211. -"om man ger dem
    en passiv konsumentroll."

  212. "Om vi ska ta över
    era ansvarsområden"-

  213. -"måste ni acceptera
    att vi också har en egen åsikt."

  214. Det vi vill säga
    är att vi är medvetna om-

  215. -att vår generation förhoppningsvis-

  216. -kommer att ta över ansvaret
    och rollerna inom kulturarvssektorn.

  217. För att kunna göra det
    måste våra åsikter också räknas.

  218. Också, som jag sa-

  219. -eftersom vi växte upp
    med det här ERASMUS-programmet-

  220. -så är vi väldigt medvetna om hur
    kultur kan hjälpa oss kommunicera-

  221. -trots språkliga och kulturella hinder.

  222. Även om det är ett hinder
    är vi medvetna om att det kan ses-

  223. -även som en riktig sambandslänk.

  224. Nu när jag har presenterat ESACH-

  225. -skulle jag vilja säga lite om mitt eget
    personliga perspektiv på ESACH.

  226. Jag ska börja med att säga att mitt
    huvudämne gäller hur nutida konst-

  227. -kan dra nytta av
    utbildningsprogram på museerna-

  228. -som kan hjälpa besökare
    att närma sig-

  229. -komplexa nutida konstuttryck-

  230. -som ibland kan vara
    väldigt svåra att ta till sig.

  231. Därför skulle jag vilja
    citera ett uttalande-

  232. -som chefen
    för kommunikationsavdelningen-

  233. -på konstmuseet i Wien
    gjorde under ett TEDx-anförande-

  234. -för ett par år sen, om jag minns rätt.

  235. Han sa att det största hindret som
    museer kan skapa för sina besökare-

  236. -är om besökaren måste fråga sig själv:
    "Är jag smart nog för att förstå"-

  237. -"det som visas på museet?"

  238. Jag blev väldigt inspirerad
    av det anförandet-

  239. -och nu läser jag
    vid universitetet i Girona.

  240. Jag gjorde ett utbyte förra året,
    och är tillbaka som doktorand.

  241. Min avhandling handlar om
    Tàpies-stiftelsen i Barcelona-

  242. -där jag sen också
    ska jobba efter examen.

  243. För att presentera mitt ämne
    vill jag fokusera på en definition-

  244. -av kulturarv, som det beskrivs
    i Farokonventionen, där det står:

  245. "Kulturarvet är en grupp resurser
    som vi har ärvt från det förflutna."

  246. Att man koncentrerar sig på det
    förflutna är naturligtvis förståeligt-

  247. -eftersom man skulle kunna säga
    att historien är en kulturell produkt-

  248. -som blir en del av vårt kulturarv
    och en del av vår identitet.

  249. Men det här fokuset på det förflutna-

  250. -kan göra att vi inte ser på det
    som görs nu som en del av kulturarvet.

  251. Men jag menar att det är en del
    av den kultur som vi producerar nu-

  252. -och det skulle kunna bidra
    till en kritisk blick på vår samtid-

  253. -eftersom nutida konst refererar till
    den tid som vi lever i och upplever nu-

  254. -och som vi känner till
    av egen erfarenhet.

  255. Till skillnad från värdet av det
    förflutna, som är nästan automatiskt-

  256. -eftersom historien
    har definierat vem vi är nu-

  257. -och det är också
    huvudanledningen till bevarandet-

  258. -så håller värdet hos nutida konst
    ännu på att skapas och definieras.

  259. Därför tror jag
    att den nutida konsten av i dag-

  260. -ska ses genom dess kommunikativa,
    kreativa och sociala potential-

  261. -som jag pratade om förut
    som ESACH:s huvudmål-

  262. -eller ESACH:s huvudkoncept.

  263. Jag vill citera ännu ett uttalande-

  264. -från konsthistorikern Ben Street-

  265. -som han sa under en workshop-

  266. -om förmedlingsprojekt
    under Manifesta 10:

  267. "Att inte engagera sig i konst
    som ett samtal"-

  268. -"är att missförstå
    konstens plats i konsthistorien"-

  269. -"eftersom det mesta av
    den nutida konsten bygger på dialog."

  270. Det här är viktigt.

  271. All konst genom alla tider-

  272. -och ännu mer
    när vi pratar om nutida konst-

  273. -måste ses i ett perspektiv av
    att man för en ständig dialog.

  274. Att inte engagera sig i nutida konst
    med en kommunikativ process-

  275. -innebär att man förnekar
    dess historiska betydelse.

  276. Det kan också leda till att människor
    som inte har tillgång till nutida konst-

  277. -inte känner att den kan vara en del
    av kulturarvet för framtiden-

  278. -eller att den skulle kunna bli
    en del av deras identitet.

  279. När jag presenterade ESACH
    vid Berlinmötet i juni-

  280. -uttryckte jag en önskan att mitt
    universitet skulle ingå i nätverket.

  281. I dag är jag glad att säga att vi
    håller på att utveckla ett projekt-

  282. -som har att göra med-

  283. -omvärdering och förbättring
    av ett historiskt område i Genua-

  284. -och det är ett bra exempel på
    historia i många olika lager.

  285. Där finns en väldigt
    heterogen befolkning-

  286. -med både ERASMUS-studenter
    och invandrare-

  287. -och det finns många människor där
    som bor i historiska byggnader-

  288. -utan att alltid vara medvetna om det.

  289. Jag skulle vilja integrera
    mitt universitet i nätverket-

  290. -för att det vi gör
    skulle kunna visa på hur viktigt det är-

  291. -att förmedla kulturarvet för en publik-

  292. -som man ser som aktiva besökare.

  293. Jag vill avsluta med att berätta-

  294. -att vi håller på att organisera
    ESACH:s andra möte-

  295. -som ska hållas vid universitetet
    i Genua förmodligen på våren 2019.

  296. Med det skulle jag vilja tacka er
    för att ni har lyssnat på mig.

  297. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kulturarvet och framtiden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sara Sabatini forskar i Konsthistoria vid universitetet i Genua. Hon ingår i ESACH (The European students association for cultural heritage) som är ett gränsöverskridande nätverk mellan åtta länder i Europa för samarbete inom kulturarvet med ett ungt perspektiv. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Ämnen:
Geografi > Europa, Samhällskunskap
Ämnesord:
Etnologi, Europa, Historia, Kulturarv, Kulturhistoria, Socialantropologi, Studenter, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Bildning som demokratiprojekt i en splittrad tid

Föreläsning med Ida Östenberg, författare och docent i antikens kultur och samhällsliv. Med exempel från antikens Grekland och Rom belyser och analyserar hon samtiden med särskilt intresse för demokrati, nationalism och betydelsen av bildning. I ett efterföljande samtal medverkar även Henrik Berggren, historiker och författare, samt Carl Heath, regeringens särskilda utredare för att värna det demokratiska samtalet. Inspelat den 7 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Kulturarvet och socialt hållbar utveckling

Jenny Lönn, kommunikationsstrateg, utvecklar strategier åt kunder inom vitt skilda sektorer. Hon arbetar för ett företag som är internationellt verksamt inom omvärldsanalys, förändringsarbete och tillväxtstrategi. Hur väcker vi engagemang kring kulturarvets roll i vår föränderliga tid? Avslutande samtal med riksantikvarie Lars Amréus och Jörgen Peters, länsråd i Halland. Inspelat den 7 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

En personlig resa i en föränderlig tid

Sada Mire kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Hennes sätt att utforska somalisk och afrikansk historia var en resa som först började med att förstå svenskt arv och dagens samhälle. Idag är hon gästprofessor i Nederländerna, och den enda aktiva somaliska arkeologen i Somalia och Somaliland. Hon är även grundaren till organisationen Horn Heritage. Föreläsningen följs upp av en intervju av Karin Altenberg. Inspelat den 7 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Identitet, minnet och meningen med kulturarvet

Ett tvärdisciplinärt samtal om människans förutsättningar att förhålla sig till tid, minne, komplexitet och förändring. Medverkar gör Pontus Wasling, hjärnforskare, Carl Reinhold Bråkenhielm, präst, teolog och professor i empirisk livsåskådningsforskning, samt Keith Wijkander, filosofie doktor i arkeologi, författare och mångårigt verksam inom svensk kulturpolitik. Moderator: Evelina Wahlqvist. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Det senaste från Uppåkra arkeologiska center

Under tusen år var skånska Uppåkra en maktplats. Karin Nilsson, från Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center, berättar om dagens Uppåkra som en innovativ mötesplats med fokus på barn och arkeologisk metodik. Här får barn utforska arkeologiska gåtor med hjälp av data från två av världens främsta forskningsanläggningar - Max IV och ESS, belägna i Lund. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Från Davos till Karlshamn

I somras klubbades Davosdeklarationen "Towards a high-quality Baukultur for Europe". Emina Kovacic, stadsarkitekt i Karlshamn, delar med sig av sina perspektiv på arkitektur, rotlöshet och platstillhörighet. Vad krävs av en byggnad eller miljö för att den ska vara betydelsefull för många? Och hur kan arkitekter och planerare arbeta för att skapa och tillvarata dessa värden på lokal nivå? Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018

Kulturarvet och framtiden

Sara Sabatini forskar i Konsthistoria vid universitetet i Genua. Hon ingår i ESACH (The European students association for cultural heritage) som är ett gränsöverskridande nätverk mellan åtta länder i Europa för samarbete inom kulturarvet med ett ungt perspektiv. Inspelat den 8 november 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ryssland i dag och i framtiden

Panel - Ryssland idag

Diskussion om Rysslands förhållande med EU och USA efter landets konflikt med Ukraina. Medverkande: Kristian Gerner, professor emeritus vid Lunds universitet; Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant; Jan Hallenberg, forskare vid Försvarshögskolan och Anke Schmidt Felzmann, forskare vid Utrikespolitiska institutet. Inspelat den 13 november 2014. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

En blågul historia

Besök på Ikeas varuhus där kunderna lovordar både design och köttbullar. Chefen Jens Ivarsson tycker att kunderna gör sig väl hemmastadda. Varje dag får han väcka kunder som ligger och sover. Ett större problem är dock den utbredda privatkopieringen. På fabriken Nantai Textiles jobbar man 60 timmar i veckan för att hinna med. En kinesisk arbetare har inte råd att handla på Ikea. Då finns de billiga kopiorna.

Fråga oss