Titta

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Om UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Föreläsningar och samtal från Mänskliga rättighetsdagarna 2018. Här möts forskare, studenter, tjänstepersoner, aktivister, politiker och ideellt engagerade varje år för att diskutera, lyssna och engagera sig i frågor kring som bidrar till utvecklingen av mänskliga rättigheter lokalt i Sverige och globalt i världen. Inspelat den 11-17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Till första programmet

UR Samtiden - MR-dagarna 2018 : Rätten att slippa näthotDela
  1. Folk har upptäckt demokratin. Det är
    nåt man måste arbeta för och skydda.

  2. Ibland måste man strida för det.

  3. Det betyder att olika grupper
    måste hjälpa varandra.

  4. Jag är koordinator
    för EU-parlamentets antirasismgrupp.

  5. Vi har medlemmar från olika länder
    och olika politiska grupper.

  6. Vi motverkar rasism, diskriminering
    och andra former av intolerans.

  7. Det kan handla om hat
    mot muslimer, romer, afrikaner, judar-

  8. -fobi mot HBTQ-personer, kvinnohat-

  9. -och diskriminering
    mot personer med funktionshinder.

  10. En viktig del av vårt arbete är-

  11. -att titta på diskriminering
    och hatbrott.

  12. Vi tittar även på nätet
    och sociala medier-

  13. -och hur det hänger ihop
    med ökandet av hatbrott.

  14. Kopplingen mellan
    övergrepp på nätet...

  15. Många som är
    rasister och främlingsfientliga-

  16. -som trodde
    att bara de själva tyckte så-

  17. -har insett att det finns människor
    runtom i hela världen-

  18. -som har
    samma vidriga, avskyvärda åsikter.

  19. På sociala medier
    förstärks de åsikterna.

  20. På nätet hittar de flera
    som känner likadant.

  21. De hatar muslimer, romer
    eller homosexuella.

  22. Det vi har sett de senaste åren är-

  23. -att hatet på nätet har börjat påverka
    människor i den verkliga världen.

  24. I Storbritannien blev
    parlamentsledamoten Jo Cox mördad.

  25. För två veckor sen, i Pittsburgh i USA-

  26. -sköt en antisemitisk terrorist
    människor i en synagoga.

  27. Folk som utövade sin tro
    blev mördade en lördagsmorgon.

  28. Det fanns ett mönster
    hos de här människorna.

  29. Innan de begår brotten-

  30. -lägger de upp strategier på nätet
    med folk som har samma åsikter.

  31. Det vi främst vill motverka
    är övergrepp på nätet.

  32. Man kan inte bara blockera folk.
    Många anser att man bör göra så.

  33. Men då kvarstår problemet.

  34. Det kvarstår
    och försvinner från det allmänna flödet.

  35. De går in i små grupper och lägger upp
    strategier utan att de syns.

  36. Vi behöver komma på ett annat sätt
    att motverka det här.

  37. Det kan göras genom lagstiftning-

  38. -eller genom att förstärka andra röster
    och att främja motberättelser.

  39. Vi ska diskutera hur vi kan
    bekämpa hatpropaganda på nätet-

  40. -och titta på dess effekt-

  41. -när det gäller politik, olika grupper
    och andra delar av samhället.

  42. Vi har tre utmärkta personer
    i vår panel.

  43. Vi har Soraya Post
    från Feministiskt initiativ.

  44. Hon sitter i EU-parlamentets utskott
    för medborgerliga fri- och rättigheter-

  45. -och i underutskottet
    för mänskliga rättigheter.

  46. Hon har rest runt i hela världen
    och tittat på det här fenomenet.

  47. Problemet finns inte bara i Europa.

  48. Soraya kom nyligen tillbaka
    från Myanmar-

  49. -där man begår folkmord på rohingyer.

  50. Sociala medier har fått det att hända.

  51. Radikala buddhister
    har lagt upp strategier på nätet-

  52. -för att kunna ge sig på rohingyer
    i Burma.

  53. Sen har vi Tomas Åberg,
    om jag uttalade det rätt.

  54. Han är projektledare
    på Näthatsgranskaren i Sverige.

  55. De tittar på hatpropaganda på nätet-

  56. -i Sverige,
    men även i Danmark och Finland.

  57. Ända från Washington
    kommer dr Mischa Thompson.

  58. Hon arbetar i USA:s kongress.
    Hon är rådgivare-

  59. -och arbetar för kommissionen för
    säkerhet och samarbete med Europa.

  60. Det är en federal kommission-

  61. -som tittar på
    mänskliga rättigheter i Europa.

  62. Dr Thompson har varit med och arbetat
    fram lagar som främjar mångfald.

  63. Vi har en intressant panel
    från USA och Europa.

  64. De är nog inte överens om hur man
    ska bekämpa det här fenomenet.

  65. I USA är yttrandefriheten
    väldigt viktig.

  66. I Europa har vi
    en lite annorlunda ståndpunkt.

  67. Det ska vi också diskutera.

  68. På EU-nivå...
    EU har skrivit på tre uppförandekoder-

  69. -tillsammans med Facebook,
    Google, Microsoft, Snapchat, Youtube-

  70. -och andra it-företag.
    Den första handlar om terrormaterial.

  71. De andra handlar om hatpropaganda.

  72. Den tredje handlar om
    desinformation och fejknyheter.

  73. Det är de tre uppförandekoderna som
    EU och it-företagen har skrivit under.

  74. Jag ska säga en sista sak...
    Det här är ett exempel på mjuka lagar.

  75. Men i Tyskland har man i år
    infört en hård lag-

  76. -där man kräver av företag
    som sysslar med sociala medier-

  77. -att de tar ner olagligt innehåll
    inom 24 timmar-

  78. -annars får de böter på 50 000 euro.
    Det är problematiskt på ett sätt.

  79. Den 1 januari såg vi
    hur en högerextrem politiker-

  80. -med flit skrev en status på nätet
    för att testa lagstiftningen.

  81. När hennes status togs ner
    gick hon till pressen-

  82. -och sa att det är så här
    majoriteten av de politiska partierna-

  83. -stoppar extremhögerns rätt
    till yttrandefrihet.

  84. Vi har också sett en antirasistaktivist-

  85. -som har fått sitt konto borttaget.

  86. Hon använde rasistiska termer
    för att beskriva ett rasistiskt fenomen.

  87. Det finns svårigheter med att
    kontrollera det här fenomenet på nätet.

  88. I slutet kommer ni
    att kunna ställa frågor.

  89. Vi börjar med dig, Tomas.
    Hatpropaganda på nätet har ökat.

  90. Det står i relation till
    det som händer i verkligheten.

  91. Vad kan vi göra åt det?

  92. Vad kan icke-statliga organisationer
    göra för att öka medvetenheten?

  93. Hur kan vi bekämpa det här
    problemet?

  94. Det är en stor fråga.

  95. Vi pratar om verkliga livet och
    sociala medier, men det är samma sak.

  96. Sociala medier har utvecklats så långt
    att det är vår verklighet.

  97. Samhället finns på nätet-

  98. -i lika stor utsträckning som det finns
    på våra allmänna platser-

  99. -som butiker, torg och städer.

  100. Vår organisation söker fram det värsta
    materialet på sociala medier-

  101. -och på internet.
    Det som går över alla gränser.

  102. Sånt som agiterar
    mot minoritetsgrupper.

  103. Vi riktar in oss på materialet,
    inte människorna bakom det.

  104. Vi rapporterar det till polisen.
    Det är en sak som vi kan göra.

  105. Men det är inte lösningen.

  106. Lagstiftning kan inte lösa det här.
    Det är inte möjligt.

  107. Andra organisationer måste
    göra sin del-

  108. -och försöka förändra hur vi
    ser på internet och sociala medier.

  109. Vi måste uppföra oss likadant
    på sociala medier-

  110. -som vi gör vid matbordet hemma
    eller på vår arbetsplats.

  111. Det är inte en plats
    där man kan begå brott.

  112. Det är det som händer nu.

  113. Vi ser att det händer.
    Problemet finns i vårt samhälle.

  114. Hur kan vi komma till ett läge-

  115. -där vi börjar se
    praktiska saker som vi kan göra-

  116. -för att bekämpa det här fenomenet?

  117. Vad kan vi göra,
    förutom att anmäla det till polisen-

  118. -för att bekämpa det här?
    Vad kan vi göra rent praktiskt?

  119. Ska man förändra algoritmer
    och såna saker?

  120. Vad kan vi göra annorlunda?

  121. Om vi går in på
    de tekniska aspekterna...

  122. Vi använder oss av sånt när vi
    skannar sociala medier efter hatbrott.

  123. Det gäller brott, som när folk skriver
    att de vill dräpa alla muslimer-

  124. -eller döda alla homosexuella.
    Vi använder logaritmer och API-

  125. -för att hitta såna brott.
    Sociala medier kan göra detsamma.

  126. Vi har ett program som skannar
    alla sociala medier. Vi får träffar.

  127. Det är speciella ord
    och kombinationer av ord.

  128. Vi får träffar, och då får jag upp
    en länk till den kommentaren.

  129. Jag läser den
    och ser om det är ett brott eller inte.

  130. 95 procent av det
    är helt klart rasistiskt.

  131. Men det är 3 eller 4 procent
    som är ett brott.

  132. Yttrandefrihet är väldigt viktigt.
    Där behöver vi inte mer lagstiftning.

  133. Vi behöver använda de lagar vi har.

  134. Nåt som bekymrar mig,
    och som bekymrar andra, är...

  135. Vem övervakar hatpropagandan?
    Vems ansvar är det att det tas ner?

  136. Många säger
    att det är plattformarnas problem-

  137. -att se vad användarna lägger upp
    och ta ner det materialet.

  138. Men vissa är oroliga att det ger
    för mycket makt till plattformarna.

  139. De ska avgöra om det är yttrandefrihet
    eller hatpropaganda.

  140. Folk säger att vi kan investera i
    icke-statliga organisationer-

  141. -som kan kontrollera innehållet och
    rapportera det till de sociala medierna.

  142. Vem anser du har ansvaret?

  143. Eller är det
    en kombination av flera aktörer?

  144. Jag ska vara lite tråkig och säga
    att hela samhället bär ansvaret.

  145. Vårt arbete blir
    lite problematiskt ibland.

  146. Vi skulle bli glada
    om staten tog över, eller polisen.

  147. Om de skulle skanna nätet
    efter de här brotten.

  148. Men det är också...

  149. Vi måste också
    lägga ansvar på plattformarna.

  150. Om jag skulle skriva nåt sånt i en stor
    tidning... Det är inte ens möjligt.

  151. Det skulle inte publiceras, men på
    sociala medier händer det varje dag.

  152. Det blir en grund för radikalisering.

  153. Det är extremhögern, extremvänstern
    och religiösa grupper.

  154. De göder varandras hat, och det sprids.
    Alla har ett ansvar.

  155. Innan jag ställer min sista fråga...

  156. Hur många i publiken
    har ett konto på sociala medier?

  157. Är det nån här som inte har det?
    En person.

  158. Jag ska inte fråga
    varför du inte har det.

  159. Vad kan användarna göra? Om alla här
    har konton på sociala medier...

  160. Hur kan användarna hjälpa oss
    med problemet? Vad kan folk göra-

  161. -för att hjälpa till med
    att tackla problemet?

  162. Var modiga och svara tillbaka.

  163. I en demokrati måste vi samtala.
    Det är väldigt viktigt.

  164. Om man ser hat på nätet
    är det viktigt att agera.

  165. Man måste ge svar på tal. Men folk
    är rädda, för det finns så mycket hat.

  166. Man är rädd att själv utsättas för hat.

  167. Om alla hatar muslimer i en grupp
    på Facebook där jag är med-

  168. -är jag rädd att säga ifrån,
    för då riktas hatet mot mig.

  169. Det finns mycket rädsla
    på sociala medier att utsättas för hat.

  170. Man kan utsättas för
    förtal och ärekränkning.

  171. Folk är rädda.
    Man censurerar sig själv.

  172. Man censurerar sig själv,
    för det är skrämmande.

  173. Jag sitter i åtta, nio timmar om dagen
    och läser hattexter.

  174. Det handlar om
    att människor ska halshuggas-

  175. -och det är hemska bilder
    som driver på radikaliseringen.

  176. Det påverkar folk. Det är fejknyheter,
    som kanske inte är olagliga-

  177. -men i kommentarerna till inläggen
    står det: "Dräp alla muslimer."

  178. Jag ser bilder av muslimer
    som håller upp avhuggna huvuden.

  179. Under står det: "När såg du senast
    en muslim utan ett huvud i handen?"

  180. Sånt förekommer varje dag, hela tiden.

  181. Det är svårt för mig
    att inte bli påverkad av det.

  182. Jag är "vaccinerad" mot det,
    för att jag jobbar med det.

  183. Men om nån håller upp en skylt
    med ordet "muslim"...

  184. Om jag inte tänker efter kommer
    tanken att det är ett negativt ord.

  185. Hur påverkar det människor
    att konstant...

  186. ...se det i sitt flöde? Folk blir
    radikaliserade. Det är skrämmande.

  187. Jag har varit
    positivt inställd till sociala medier-

  188. -men efter 1,5 år av
    att ha sett baksidan av det...

  189. -Det är djävulens verk.
    -Ja.

  190. Jag borde ha tackat organisatörerna
    innan vi satte i gång.

  191. Hela teamet på MR har hjälpt oss
    att få till det här.

  192. När det gäller rädsla och skrämsel...

  193. Sånt som hindrar folk från
    att ge svar på tal.

  194. Jag vänder mig till dig, Mischa.

  195. Många har sagt att sociala medier
    hjälper minoritetsgrupper att samlas.

  196. Vi har känt oss isolerade.

  197. Vi kommer från samhällen
    där få ser ut som vi.

  198. På nätet hittade vi många som är som
    vi och som möter samma problem.

  199. Det finns fördelar med sociala medier.
    Vi har kunnat organisera oss.

  200. Du arbetar i USA:s kongress,
    med senaten och kongressen.

  201. Hämmar sociala medier deras vilja
    att säga sin mening?

  202. Hur är det
    för svarta medlemmar i kongressen?

  203. Folk som får dödshot,
    kallas för n-ordet-

  204. -eller får höra att de ska åka hem?
    Hur ser du på...

  205. Hur hämmar det demokratin?

  206. För det första...
    Tack för att jag fick komma hit i dag.

  207. Speciellt nu
    när det händer så mycket viktiga saker-

  208. -inklusive vårt senaste val.

  209. Ni började prata om
    internet och sociala medier.

  210. Den nya tekniken
    har varit fantastisk för demokratin.

  211. Det kan visa på
    en mångfald av åsikter-

  212. -och underlätta för
    olika organisationer.

  213. Det är ett sätt
    att öppna fler dörrar för demokratin.

  214. Som ni har nämnt
    har det också skapat utmaningar.

  215. Vi arbetar inte bara
    med kongressens medlemmar...

  216. Min kommitté består av
    republikaner och demokrater.

  217. Vi jobbar även med
    en grupp unga befattningshavare-

  218. -från Nordamerika och USA.

  219. Sociala medier är en intressant fråga.
    De vi jobbar med är under 35 år.

  220. Många av dem använder sociala
    medier i sina valkampanjer-

  221. -för att få folk att rösta
    och för att föra fram nya frågor-

  222. -i den politiska sfären.

  223. Om en grupp
    vill prata om säkert vatten...

  224. Då kan de föra fram det
    och bredda samtalet.

  225. För de personer som vi arbetar med-

  226. -har sociala medier varit
    till väldigt stor hjälp.

  227. Många av de yngre kandidaterna-

  228. -har fått en möjlighet att ta sig in i
    det demokratiska utrymmet-

  229. -på ett sätt som tidigare
    har varit väldigt svårt att göra.

  230. Med det kommer utmaningar.
    Det är sånt som ni har pratat om.

  231. Nån kan lägga upp
    en åsikt om nånting-

  232. -och under det hamnar det
    många negativa kommentarer.

  233. Man säger att man ska organisera nåt,
    och då skriver nån nåt hotfullt.

  234. "Om du håller tal där
    ger vi oss på dig." Såna saker händer.

  235. Man har hotat folks familjer
    och deras kampanjteam.

  236. Tyvärr har det funnits allvarliga fall-

  237. -där tjänstemän har blivit skadade.

  238. De har fått ta emot hot
    från folk på nätet.

  239. Nåt som har förändrats är
    att det tas på större allvar.

  240. Det största problemet var inte
    att hoten förekom-

  241. -utan vi såg att folk inte anmälde det.

  242. Folk trodde att det ingick i arbetet,
    så de anmälde det inte till polisen.

  243. När det blev
    riktigt skrämmande och hotfullt-

  244. -hade man inte sparat ner allt.

  245. För folk som kommer från
    områden med mångfald-

  246. -eller som ses som en minoritet
    inom ett område...

  247. Kvinnor,
    svarta eller färgade, muslimer...

  248. De fick ta emot
    fler hotfulla meddelanden.

  249. Det här gäller inte bara USA,
    utan även Europa.

  250. Det är en utmaning när man vill
    öka mångfalden inom politiken.

  251. Det är ett hot mot demokratin.

  252. Man har börjat ta tag i det
    på olika sätt.

  253. Men jag vill byta ämne,
    så att jag inte pratar för länge.

  254. Jag har en följdfråga...

  255. Är det här ett hot mot...

  256. Din kommitté
    arbetar mot europeiska länder.

  257. Hur stort är hotet i länder
    där det inte finns nåt skyddsnät?

  258. I USA
    och i vissa västeuropeiska länder...

  259. Trots att vi har starka rättssystem
    är det ändå väldigt problematiskt.

  260. Hur mycket större är hotet-

  261. -i länder som inte
    har starka rättssystem?

  262. Speciellt när det gäller demokrati,
    desinformation och valpåverkan.

  263. Då får man politiker
    som för fram en politik-

  264. -som ger sig på minoritetsgrupper.

  265. Det är oroande.
    Allt fler medlemmar av kongressen-

  266. -måste ha säkerhetsvakter med sig.

  267. Det har framförts förslag
    från några kongressmedlemmar-

  268. -som vet
    att deras kollegor utsätts för hot-

  269. -att man ska se till
    att det finns vakter.

  270. Det har blivit större.
    Jag vill inte peka ut enskilda personer.

  271. Vi har tyvärr
    ett polariserande politiskt läge.

  272. Det finns många som vill agera ut det
    på ett fysiskt sätt.

  273. Det har blivit ett problem.
    Om man tittar på bilder-

  274. -ser man
    många uppmärksammade personer-

  275. -som har vakter med sig.
    Det är ett växande problem.

  276. Och det är bara i USA.
    I Europa har vi sett...

  277. Folk tvingas byta bostad
    och får skydd av myndigheterna.

  278. Vissa har lämnat det offentliga.
    Det är problematiskt-

  279. -för då påverkar det
    vilka som deltar i demokratin-

  280. -och vem som utarbetar politiken
    och för samhället framåt.

  281. Om de representanterna saknas
    blir det väldigt problematiskt.

  282. Det finns flera dimensioner.

  283. När det gäller kvinnor
    utsätts de för sexuellt våld.

  284. "Vi kommer att utsätta dig för vissa
    saker." Det är ett annat slags hot.

  285. Om man är färgad
    kan det handla mer om ras.

  286. Vi har haft flera situationer i USA
    där folk har hotats med hängning.

  287. Det går tillbaka till en tid
    där grupper tog svarta människor-

  288. -och hängde dem på stadens torg
    som straff för nån överträdelse.

  289. Om man kommer från
    en specifik religiös bakgrund...

  290. Det hänger ihop med det du sa.

  291. Det kan vara
    sånt som förolämpar folks religion-

  292. -eller deras tro.
    Det finns olika vinklar.

  293. Men det handlar inte
    bara om trångsynthet.

  294. Nu handlar det om hot om våld.

  295. Vi har sett
    att folks adresser har blivit upplagda.

  296. Man håller koll på
    var folk ska befinna sig.

  297. Nu pratar jag om tjänstemän,
    men det gäller även journalister.

  298. Det pratas det inte lika mycket om.

  299. Till och med journalister är oroliga
    när de ska besöka olika platser.

  300. Under lång tid sågs journalister
    som skyddade. De sågs som objektiva.

  301. Det gällde oavsett om
    de var på en demonstration-

  302. -eller om de rapporterade om
    ett hett ämne.

  303. Men nu
    ger man sig även på journalister.

  304. Vissa nyheter sätter man inte unga
    reportrar på, för att det är farligt.

  305. Det begränsar vår demokrati
    även när det gäller pressen.

  306. Det är en bra fråga att ta upp. Man ser
    yttrandefriheten som okränkbar-

  307. -men i Europa
    har tre journalister mördats-

  308. -i Malta, i Slovakien och i Bulgarien
    under det senaste året.

  309. Om man vill behålla yttrandefriheten...

  310. I vissa fall blir det tvärtom-

  311. -när journalister blir angripna
    för att de gör sitt jobb.

  312. Det är viktigt
    att diskutera den frågan.

  313. Soraya,
    jag vill ställa en personlig fråga...

  314. Det krävs mod för en romsk kvinna
    att ge sig in i politiken.

  315. Du är en av få romska politiker
    i EU-parlamentet.

  316. Mischa pratar om vikten av
    att olika grupper är representerade.

  317. När du blev vald,
    hur mycket hot utsattes du då för?

  318. Under kampanjen tvingades jag ha
    ett säkerhetsarmband-

  319. -med direktlänk till polisen.
    Jag utsattes för hot i mitt hem.

  320. Folk stod och väntade
    utanför min lägenhet.

  321. Man blir så klart rädd, men...

  322. När det blir synligt och kommer så nära
    inser man-

  323. -att man måste kämpa ännu hårdare.
    Under de här fyra åren-

  324. -har jag sett att nationalismen
    och extremismen har ökat i snabb takt.

  325. De använder sig av
    många "demokratiska" verktyg.

  326. De är närvarande
    vid våra demokratiska arenor.

  327. För mig kändes det...
    Jag är en måltavla.

  328. Men det är min plikt,
    och jag måste respektera mina väljare.

  329. Jag kände mig förpliktigad
    att ta tag i det.

  330. Jag ville använda min plattform-

  331. -och skaffa bundsförvanter inom EU
    som inte är måltavlor.

  332. Jag ville få dem att se
    hur några av oss har det.

  333. Det handlar inte bara om etnicitet,
    utan även om kön.

  334. Jag har rest över hela världen
    i mitt arbete med kommittéerna.

  335. Jag arbetar med mänskliga rättigheter,
    demokrati och rättssäkerhet.

  336. Jag har träffat andra kvinnliga
    politiker i olika delar av världen.

  337. Det är samma sak överallt.
    De saknar skydd.

  338. De får inte
    samma uppmärksamhet i media.

  339. De får inte samma skydd av polisen-

  340. -och polisen kränker deras rättigheter.

  341. Att vara kvinna och tillhöra
    en sårbar etnisk grupp är svårt.

  342. Men ingen annan gör det här arbetet,
    så vi måste göra det.

  343. Du ville ge dig in i politiken
    för att representera människor.

  344. Du är villig att offra din personliga
    säkerhet och din familjs säkerhet-

  345. -för att det är viktigt för dig.
    Men du gjorde nåt lite annorlunda.

  346. Många politiker
    som har en liknande bakgrund-

  347. -säger att när de väl blir valda ska de
    arbeta inom nåt helt annat område.

  348. Om de börjar arbeta med frågor
    som rör romer eller muslimer-

  349. -eller andra frågor
    som extremhögern hatar dem för-

  350. -blir de ännu större måltavlor.
    Men du har gjort tvärtom.

  351. För två veckor sen antog ni en
    resolution som fördömer nyfascister.

  352. Du vill förbjuda
    nazistiska grupper i Europa.

  353. Det är engagemang på en helt ny nivå.

  354. Skrämde inte processen dig?
    Du blir en ännu större måltavla.

  355. Nej. Jag är inte lättskrämd.

  356. Jag är inte rädd.
    Tystnaden skrämmer mig mer.

  357. Om jag var rädd
    skulle jag säga saker som...

  358. Jag fruktar rädslan som finns
    i samhället på grund av nationalister.

  359. Jag är 62 år.
    Jag har barn och barnbarn.

  360. Vi är en stor grupp
    på den här planeten.

  361. Det har funnits människor före oss
    som har tagit ställning mot det här.

  362. Sen blev folk mer bekväma.

  363. Vi tog inte vårt ansvar. Vi lämnade över
    det till politiker och andra.

  364. Nu har vi kommit till en punkt...
    Ansvaret ligger på oss alla.

  365. Nu måste alla-

  366. -använda sig av sina politiska
    och medborgerliga rättigheter-

  367. -och göra nåt i praktiken.

  368. Vi måste gå ut på gator och torg-

  369. -och försvara det vi har byggt upp.
    Vi ska inte ta det för givet.

  370. Jag vill lägga en del av skulden på
    de stora partierna.

  371. De har inte gjort sitt jobb.

  372. Så... Som feminist...

  373. Jag räknar med den feministiska
    demokratiska rörelsen.

  374. Vi måste skapa det på global nivå.

  375. Det är inte ett problem
    som bara rör Sverige eller Finland.

  376. Vi måste se det
    ur ett globalt politiskt perspektiv.

  377. Det är en global utmaning,
    precis som internet är globalt.

  378. Det går sekundsnabbt.
    Vi måste utarbeta strategier.

  379. Jag tänkte så här om resolutionen...

  380. Det finns ett beslut
    från 2010, från EU-parlamentet-

  381. -men medlemsstaterna
    använder det inte som ett verktyg.

  382. Det är inte det enda verktyget,
    men det är ett av verktygen.

  383. I vissa av medlemsstaterna
    räcker inte rättssäkerheten till.

  384. Man måste
    stärka demokratin och civilsamhället.

  385. Det är olika verktyg
    som man kan använda för att...

  386. ...för att bekämpa de här tendenserna.

  387. Sen åligger det också politikerna
    att skapa en vision för framtiden.

  388. Hur ska man bli av med rädslan?

  389. Vad är det vi ska vara rädda för?
    Vi måste äga frågan.

  390. Innan jag lämnar över till publiken.
    Min sista fråga är...

  391. Jag tror att kvinnliga politiker,
    speciellt färgade kvinnor...

  392. De utsatts för mest hot.
    I Storbritannien, till exempel...

  393. Den mest framstående svarta kvinnliga
    politikern är den som är mest utsatt.

  394. Som politiker... Känns det som
    att hoten du utsätts för-

  395. -förminskas gentemot
    dina manliga kollegor-

  396. -eller kvinnor som inte är färgade?

  397. Anser du att det du utsätts för
    inte tas på lika stort allvar?

  398. Ja, men det problemet finns överallt.

  399. Man måste ha det i åtanke.

  400. Men... Hur ska jag säga?

  401. Jag brukar agera...
    Nej, jag är lika mycket värd.

  402. Ingen kan säga nåt annat.
    När jag anser att jag är mindre värd-

  403. -kommer andra att agera
    som om jag vore lägre stående.

  404. Man utsätts för olika saker.
    Sexuellt våld är väldigt vanligt.

  405. Att vi blir nedvärderade som människor
    är också vanligt.

  406. Men jag vill stärka kvinnorna mer och...

  407. Tänk på dig själv, för ingen annan
    kommer att göra det åt dig.

  408. Vi måste göra det själva.

  409. Det är viktigt att stärka civilsamhället
    och organisationer för kvinnor.

  410. Jag är inte
    positiv till kvinnokommittéer.

  411. Då blir vi uteslutna från
    den riktiga scenen. Viktiga frågor...

  412. Jag pratar inte om kvinnors rättigheter,
    utan om mänskliga rättigheter.

  413. Det är skillnad.
    Vi måste bli sedda på riktigt.

  414. Starka kvinnor
    som kämpar för mänskliga rättigheter.

  415. De är människor, oavsett kön.

  416. Vi måste också
    kämpa för andra grupper.

  417. Även inom kvinnoorganisationer
    förekommer det diskriminering.

  418. Det finns hierarkier.

  419. Det handlar om
    samhällsklass, etnicitet, ålder...

  420. Det är en uppdelad och bred kamp.

  421. Men vi måste kämpa.

  422. Det är väldigt viktigt, speciellt när
    man pratar om kvinnors rättigheter.

  423. Om man tittar på transkvinnor,
    muslimska kvinnor eller svarta kvinnor-

  424. -kommer deras frågor
    sist på dagordningen.

  425. Men de utsätts för diskriminering
    av flera olika skäl.

  426. Alla är lika viktiga, men vi måste ha
    ett intersektionellt perspektiv.

  427. Nu vill jag lämna över till publiken.
    Vi har tre frågor.

  428. Hur hanterar vi sociala medier
    i president Trumps tid?

  429. Borde vi ha bättre utbildning i skolan
    när det gäller de här frågorna?

  430. Där kan vi prata om motberättelser.

  431. Sen har vi balansen
    mellan gott och ont i sociala medier.

  432. Ger vi sociala medier
    för stort utrymme?

  433. När det gäller president Trump...

  434. Jag vet inte hur många följare han har.
    Det kanske är tolv miljoner.

  435. Räknat i procent är det inte så många.
    Jag tror ibland att medierna...

  436. Han använder sociala medier
    för att förstärka sitt budskap.

  437. Vi ska inte säga åt medierna
    hur de ska göra sitt arbete-

  438. -men de har låtit honom utnyttja dem
    för att förstärka sin plattform.

  439. Han lägger ut dumma tweets
    medan vi sover.

  440. Vi måste börja ifrågasätta
    mediernas rapportering.

  441. Om nån bara har tolv miljoner följare-

  442. -hur kan då det Twitter-kontot-

  443. -och dess budskap
    förstärkas så mycket?

  444. Det är svårare nu när han är president.

  445. När han bara var Donald J. Trump,
    för tre, fyra år sen...

  446. Då gav vi honom publicitet.

  447. Det var när han ifrågasatte
    om Obama verkligen var född i USA.

  448. Där kan vi ifrågasätta mediernas roll.
    Tomas kan prata om utbildning.

  449. Arbetar du i skolor?
    Gör man nåt på utbildningsnivå?

  450. Det vi ser på Näthatsgranskaren-

  451. -är att unga är bättre på
    att se på media på ett kritiskt sätt.

  452. Vi har ökat antalet fällande domar
    i Sverige-

  453. -med 1 000 procent
    vad gäller hatbrott på nätet.

  454. Åldern sträcker sig från 50 till 60 år
    när det gäller de flesta förövarna.

  455. Det är väldigt få under 30 år.
    Utbildning är väldigt viktigt.

  456. Jag tror
    att utbildningen i skolorna är bra.

  457. Man får en helt annan utbildning
    än den jag fick.

  458. Man får lära sig
    att vara kritisk mot det man läser.

  459. Det slapp jag,
    för jag läste kvällstidningar-

  460. -som tryckte saker
    som inte var hatiska.

  461. De kunde skriva saker som:
    "Om du nyser kan du dö."

  462. De nyheter som finns numera
    på sociala medier, som är påhittade-

  463. -är nåt helt nytt.
    Min generation, och de som är äldre-

  464. -har inte verktygen
    för att genomskåda det.

  465. Därför är unga mycket bättre på det.

  466. Men alla behöver mer utbildning.
    Det här handlar om utbildning.

  467. Det handlar om
    att avkolonisera utbildningen.

  468. Vi lägger mycket pengar på annat.
    Vi skulle kunna investera i-

  469. -att titta på
    hur skolorna lär ut historia-

  470. -och om minoritetsgruppers rättigheter.

  471. Skolsystemet är
    väldigt centrerat på västvärlden.

  472. Man får inte lära sig om
    det romer eller svarta har bidragit med-

  473. -eller att HBTQ-personer
    har existerat.

  474. Efter koloniseringen
    blev vi ett samhälle-

  475. -där homofobi är vanligt.

  476. Det behovet finns absolut.

  477. Jag har i många år propagerat för
    utbildning om mänskliga rättigheter.

  478. När jag arbetade
    med mänskliga rättigheter i Sverige-

  479. -skickade vi ut en enkät
    till olika kommuner.

  480. Vi frågade vad mänskliga rättigheter är.

  481. Tjänstemän på högsta nivå-

  482. -svarade att det
    hade nåt med FN att göra.

  483. Kunskapsnivån gällande mänskliga
    rättigheter, minoriteters rättigheter-

  484. -är väldigt begränsad
    i de svenska skolorna.

  485. Jag var med på en stor konferens-

  486. -med universitetsstudenter på hög nivå.

  487. De studerade
    till lärare och socionomer.

  488. Man frågade om de visste-

  489. -vilka grupper som är
    Sveriges nationella minoriteter.

  490. Av 200 deltagare räckte fem
    upp handen.

  491. De visste att vi i Sverige
    har fem nationella minoriteter.

  492. Kunskapsnivån är låg.

  493. Ett verktyg är att införa
    mer utbildning om våra rättigheter.

  494. Vi måste skapa medvetenhet
    hos allmänheten.

  495. Vi måste ha fler kampanjer
    och mer utbildning-

  496. -om vad demokrati
    och mänskliga rättigheter innebär.

  497. Vi måste dela med oss av vad som är
    god praxis gällande de här ämnena.

  498. Som jag sa tidigare
    har vi blivit bekväma.

  499. Vi tar allt för givet.

  500. I Europa är vi fortfarande
    långt ifrån perfekta-

  501. -när det gäller
    att respektera mänskliga rättigheter.

  502. Men vi är ändå bäst i världen på det.

  503. Jag har försökt dela med mig av
    vad god praxis kan vara-

  504. -när jag besöker länder i Afrika
    eller Vietnam eller Myanmar.

  505. I EU-parlamentet samlas vi
    varje månad i Strasbourg.

  506. Då tar vi upp brådskande resolutioner-

  507. -där mänskliga rättigheter, demokrati
    eller rättssäkerhet har kränkts.

  508. Det är för att synliggöra det
    och försöka åstadkomma förändring.

  509. Ofta när vi tar de uppdragen...

  510. "Ni är ju inte så bra på det här.
    Titta på romernas situation."

  511. Jag kan inte försvara det. Jag kan
    bara säga att vi inte är så bra på det.

  512. Men vi försöker. Vi försökte förut.

  513. Nu har språket förändrats väldigt
    mycket hos allmänheten.

  514. Det är ett problem.
    - Jag vet inte om du pratade om det.

  515. När vi pratar om radikalisering
    pratar vi om rekrytering till IS.

  516. Men det finns annan radikalisering,
    som bygger på kristendom.

  517. "Vi är de riktiga kristna,
    och vi måste övertyga samhället om"-

  518. -"att de kristna värderingarna
    är de enda rätta."

  519. Det är hjärntvätt på hög nivå.

  520. Utbildning är det bästa verktyget.
    Man måste vara medveten.

  521. -Då kan vi försvara våra rättigheter.
    -Tiden börjar ta slut.

  522. Vi ska ta en fråga
    från kvinnan till vänster.

  523. Vi pratar om sociala medier,
    men i USA har ni Fox.

  524. I mitt land finns
    tidningarna Daily Express och The Sun.

  525. Tomas,
    du sa att de som begår brotten är äldre.

  526. De får sin information
    från tv och från tidningar.

  527. Vill du kommentera det?

  528. Ja... Jag ska säga några saker.

  529. Det som har varit intressant med
    det politiska läget de senaste åren är-

  530. -att många har blivit medvetna.

  531. I USA säger vi: "Bli medveten
    och fortsätt vara medveten."

  532. Folk har upptäckt demokratin. Det är
    nåt man måste arbeta för och skydda.

  533. Ibland måste man strida för det.

  534. Det betyder att olika grupper
    måste hjälpa varandra.

  535. Det kan vara på nätet
    eller öga mot öga.

  536. Sen finns ju tanken
    att folk kan göra det här arbetet.

  537. Länge tänkte man-

  538. -att de högt uppsatta
    skulle ta hand om allt.

  539. Om det låg skräp på gatan
    var det borgmästarens fel.

  540. Om vägarna var trasiga
    var det presidentens problem.

  541. Folk använde sig inte av
    sina myndigheter.

  542. De visste inte
    vilka som satt i kommunfullmäktige.

  543. De höll bara koll på vissa val.

  544. Genom det
    har man frånsagt sig ansvaret.

  545. Vissa gjorde ett bra arbete,
    men ingen visste om det-

  546. -och andra gjorde det inte.
    Men nu börjar folk bli uppmärksamma.

  547. De tar beslut om hur de vill
    att demokratin ska se ut.

  548. Vi fokuserar på
    hur livet ska se ut år 2050.

  549. Hur det ska se ut i USA och i Europa.
    Nåt som vi redan har sett är-

  550. -att det inte kommer att finnas
    nån etnicitet som är i majoritet.

  551. Vi kommer att ha mångfald.
    Så ser det ut även i Europa.

  552. Om vi vill ha en stark demokrati-

  553. -måste vi ha
    läkare, advokater och sjuksköterskor.

  554. Vi måste ha militärer.

  555. Alla kommer inte att ha
    samma utseende eller samma tro.

  556. Om vi vill bevara vår demokrati
    och om vi vill fortsätta samverka-

  557. -måste vi kunna samarbeta
    och se alla som en del av samhället.

  558. Om nån ger sig på
    en ung muslimsk flicka-

  559. -är det samma sak som
    att nån ger sig på mitt barn.

  560. Varför försvarar jag inte det barnet?

  561. Om nån ger sig på min kollega,
    varför håller jag då tyst?

  562. Folk måste börja ingripa på olika sätt.

  563. Folk säger en massa saker på nätet,
    för det har pågått länge i samhället-

  564. -utan att vi har satt stopp för det.
    Vi måste gå till botten med problemet.

  565. Där handlar det om historia
    och om utbildning.

  566. Om vi inte pratar om det kommer det
    att sopas under mattan igen.

  567. Jag hoppas att vi gör nåt åt det.
    Det blir svårt.

  568. Vår befolkning är delad på hälften.

  569. Folk ser två olika
    riktningar för landet.

  570. Jag minns när det inte var så.

  571. Jag hoppas
    att vi kan börja arbeta för framtiden.

  572. Många är medvetna. Fortsätt
    vara medveten och gör en insats.

  573. Tomas, helt kort...

  574. Angående sociala medier
    och deras ansvar...

  575. Vi är tre personer
    som arbetar på Näthatsgranskaren.

  576. Vi har kunnat öka antalet fällande
    domar med 1 000 procent.

  577. Självklart har sociala medier
    ett stort ansvar.

  578. Om det finns 10 000 personer
    på Facebook som läser en kommentar-

  579. -kan säkert vi tre hitta och se...

  580. Vi kan upptäcka de 2 000 personerna
    som sprider mest hat.

  581. Det finns på VK, Facebook, Twitter
    och så vidare.

  582. Om plattformarna ser möjligheter
    i stället för problem-

  583. -och säger att allt är omöjligt
    borde vi stänga av de som sprider hat.

  584. De är inte så många. Då får vi
    ett helt annat klimat i sociala medier.

  585. Tack. Vi måste avsluta.
    Jag vill tacka vår panel.

  586. Tack till alla som jobbar bakom scenen
    och teamet som filmar.

  587. Tack till våra tolkar,
    till panelen och till publiken.

  588. Översättning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rätten att slippa näthot

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om vad som bör och kan göras för att förhindra hat, hot och radikalisering på nätet. Hur skyddar vi samtidigt yttrandefriheten? Och vem bär ansvaret för att motverka näthat och hot? Medverkar gör Alfiaz Vayia, ARDI (European parliament anti-racism and diversity intergroup), Tomas Åberg, Näthatsgranskaren, Mischa E Thompson, rådgivare USA:s kommission och Soraya Post, EU- parlamentariker. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Samhällskunskap, Värdegrund
Ämnesord:
Brottsförebyggande verksamhet, Hat, Hot, IT, Informationsteknik, Internet, Islamofobi, Nazism på internet, Politik, Radikalisering, Rasism på internet, Samhällsvetenskap, Sociala medier, Statskunskap, Yttrandefrihet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Efter #metoo - fyra sätt att motverka trakasserier på jobbet

Panelsamtal mellan Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman, Anna Rosenmüller Nordlander, processförare på DO, Helene Jesnes, juridisk rådgivare på Likestillings- och diskrimineringsombudet, LDO, i Norge, Trine Hammer senior inspektör på Arbeidstilsynet i Norge, Linda Palmetzhofer, förste vice ordförande för Handelsanställdas förbund, Lina Tidell, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Visita. Moderator: Anna Danielsson Öberg. Inspelat den 11 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

När kritik stämplas som terrorism

Musikern och aktivisten Masha Alyokhina från Pussy Riot och fristadsmusikern Michail Borzykin diskuterar hur kritik kan stämplas som terrorism för att undvika opposition. Hur regimen i Ryssland har splittrat den politiska oppositionen, bland annat genom att falskt anklaga demonstranter för uppror och våld mot polisen och sedan döma dem till fängelse. Moderator: Anna Wigenmark. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Transpersoners utsatthet för våld

Ett panelsamtal om trakasserier och våld mot transpersoner. Vilka förändringar och åtgärder måste sättas in för att få stopp på detta? Medverkar gör Yolanda Bohm, transaktivist, Ulrika Westerlund, utredare hos regeringen, Pär Viktorsson Harrby, utbildare i jämlikhetsfrågor, Frank Berglund, förbundsordförande RFSL Ungdom, Maria Tillquist, kurator RFSL. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Hbtq-personers våldsutsatthet

RFSL Stödmottagning (före detta brottsofferjour) har under tjugo gett stöd till hbtq-personer utsatta för hot eller våld. Under seminariet berättar Maria Tillquist, kurator på RFSL Stödmottagning, om våldsutsatta hbtq-personers erfarenheter och behov, samt om RFSL:s möjligheter att ge stöd. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Slumpvis utvald - rasprofilering inom rättsväsendet

Hur effektiv är profilering egentligen inom brottsbekämpning? Medverkar gör Leandro Mulinari, kriminolog, Victor Olisa, doktor i kriminologi, Katri Linna från Civil Rights Defenders, Fatima Doubakil, aktivist och Diana Nyman, aktivist. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Skyddat boende - ur mänskliga rättigheters perspektiv

Såväl barn som vuxna som utsatts för våld har rätt till stöd- och skyddsinsatser från samhället. Men var går gränsen mellan kommunernas och civilsamhällets ansvar? Medverkar i samtalet gör Madeleine Harby Samuelsson, statssekreterare, Nisha Besara, statsvetare, Marit Birk, Socialdepartementet, Helena Ewalds, THL Finland, Moa Mannheimer, Barnafrid, Elin Holmgren, Unizon och Jenny Westerstrand, Roks. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Rätten att slippa näthot

Ett samtal om vad som bör och kan göras för att förhindra hat, hot och radikalisering på nätet. Hur skyddar vi samtidigt yttrandefriheten? Och vem bär ansvaret för att motverka näthat och hot? Medverkar gör Alfiaz Vayia, ARDI (European parliament anti-racism and diversity intergroup), Tomas Åberg, Näthatsgranskaren, Mischa E Thompson, rådgivare USA:s kommission och Soraya Post, EU- parlamentariker. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Israel och Palestina - människorätt i motvind

2017 var det värsta året för palestiniers möjlighet att röra sig in och ut ur Gaza sedan 2014. För varje dag växer desperationen, 95% av dricksvattnet är otjänligt, befolkningen har elektricitet under endast fyra timmar om dagen. Här möts Hagai el Ad från organisationen BT Selem i Israel och Mahmoud AbuRahma från Al Mezan i Gaza för att diskutera situationen. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Faran med att försvara mänskliga rättigheter

Människorättsförsvarare hotas, trakasseras och ibland dödas när de försvarar våra grundläggande mänskliga rättigheter. I detta seminarium diskuteras farorna för människorättsförsvarare. Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Andrea Rocca, Front Line Defenders, Sakile Sifelani, Women in politics support unit Zimbabwe och Pierre Esperance, RNDDH Haiti. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Kärlek som blir våld

Hat mot muslimer förenar de högerextrema och radikalnationalistiska rörelserna i Europa. Går det att förklara varför de hatar så intensivt att de är beredda att ta till våld? Varför upplever de mångkulturalism, feminism och mänskliga rättigheter som hot? Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Mattias Gardell, religionshistoriker och författare samt Patrik Hermansson, utredare Hope not hate. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Ett år efter #metoo

2017 vittnade tiotusentals kvinnor under hashtaggen #metoo om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Vad ledde uppropet till och vad behöver hända framöver? Medverkar i samtalet här gör Kristina Wicksell från stiftelsen Make Equal, Ibrahim Alkhaffaji, journalist, Rebecka Andersson från organisationen Unizon och Karin Milles, språkvetare. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid - med frågestund

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Moderator: Dona Hariri. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Kan datorer minska segregation?

Vad menar vi med segregation och hur har begreppet förändrats över tid? Peter Hedström, professor i analytisk sociologi vid Nuffield College i Oxford, berättar här hur man kan använda stora mängder data och kraftfulla datorer för ringa in begreppet och varför detta är så viktigt. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning