Titta

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Om UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Föreläsningar och samtal från Mänskliga rättighetsdagarna 2018. Här möts forskare, studenter, tjänstepersoner, aktivister, politiker och ideellt engagerade varje år för att diskutera, lyssna och engagera sig i frågor kring som bidrar till utvecklingen av mänskliga rättigheter lokalt i Sverige och globalt i världen. Inspelat den 11-17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Till första programmet

UR Samtiden - MR-dagarna 2018 : Kärlek som blir våldDela
  1. Jag var på möten där man klappade åt
    skjutningen i Orlando på en gayklubb.

  2. Och jag är homosexuell själv.
    Såna saker är jobbiga i början.

  3. Men efter ett tag
    så går det bara rakt över huvudet.

  4. Mattias Gardell,
    religionshistoriker och forskare.

  5. Patrik Hermansson är utredare
    på Hope not Hate i Storbritannien-

  6. -och jobbade tidigare
    som infiltratör-

  7. -i den radikalnationalistiska
    rörelsen i Storbritannien.

  8. Vi ska prata om precis det
    som Dona sa innan-

  9. -under 60 minuter,
    som förmodligen går fort.

  10. Vi tänker forma samtalet utifrån
    frågan: Vem är det vi pratar om?

  11. Vem är det som hatar?
    Vem är det som också älskar?

  12. Vad är det som älskas? Vad är det
    som hatas? Varifrån kommer hatet?

  13. Vi kommer att bredda det mer
    än bara mot muslimer-

  14. -och se hur det hänger ihop.

  15. Men lite grann också:
    Finns det nåt hopp?

  16. Stora frågor.
    Vi har 60 minuter på oss.

  17. Jag ska sätta mig och genast be om
    lite hjälp från Mattias och Patrik.

  18. Vi ska se om vi kan sondera
    det här landskapet-

  19. -av radikalnationalister
    och högerextremister-

  20. -som vi ofta pratar om.

  21. För det finns
    väldigt mycket termer och begrepp.

  22. Hur ska man förstå? Vem pratar vi om?

  23. Det pratas om högerextremism. Är det
    det som det egentligen handlar om?

  24. Eller är det andra grupper?
    Vad heter de här grupperna?

  25. Kan ni hjälpa oss att förstå
    vem det är vi pratar om här?

  26. -Mattias, vill du börja?
    -Gärna det.

  27. Jag är glad att du fångar upp
    begreppet "landskap".

  28. Jag pratar inte så mycket om enbart
    fascister eller nationalsocialister.

  29. Jag använder aldrig ordet
    "högerextremister" om den här miljön.

  30. Se det som
    ett radikalnationalistiskt landskap-

  31. -som är befolkat av olika aktörer som
    kan röra sig inom det här landskapet.

  32. Det är också en föränderlig värld.

  33. Radikalnationalismen och fascismen
    är på väldigt stark återväxt-

  34. -inte bara i Europa, utan
    utanför dess historiska hjärtland.

  35. Om man tittar på den utveckling som
    finns i USA, i Ryssland, i Turkiet-

  36. -i Indien och i Brasilien-

  37. -så ger det här anledning till att
    fundera kring vad vi har framför oss-

  38. -och "högerextremism"
    leder tankarna fel.

  39. Jag tror att det är en intellektuell
    slapphet och att det bygger på-

  40. -att man inte kommit i kontakt med
    de här miljöerna och grupperingarna.

  41. De tar in element
    både från höger och från vänster.

  42. De pratar om Gud, nation, tradition-

  43. -lag och ordning och antifeminism-

  44. -men de pratar också om sånt
    som hör till vänstern.

  45. De kan prata
    om vita arbetarklassrättigheter-

  46. -fattigpensionärer,
    skolor, miljö och såna saker.

  47. Så ska man prata om extremism
    över huvud taget-

  48. -så ska man prata om centerextremism.

  49. De tycker att de kommer från dem som
    byggde det här landet, och de anser-

  50. -att de håller på att förlora de
    födelseprivilegier som de förtjänar.

  51. De har också
    en väldigt stark övertygelse om-

  52. -att den vita rasen
    eller nationen eller folket-

  53. -är på väg mot sin undergång. De mer
    radikala grupperna föreställer sig-

  54. -att det redan i dag pågår
    ett utrotningskrig mot vita-

  55. -och de har samlats
    för att försvara det.

  56. Så de sätter nationen i fokus. Själva
    skulle de ofta kalla sig nationella.

  57. De föreställer sig att
    den här nationen som de håller kär-

  58. -håller på att korrumperas
    och håller sakta på att gå under.

  59. Allt de håller kärt är på väg
    att försvinna från jordens yta-

  60. -så de samlar sig till försvar
    för den blonda kvinnan-

  61. -en framtid för de vita barnen,
    julafton, midsommar-

  62. -och vad de nu tycker är hotat.

  63. Patrik, jag sa ju att du hade
    infiltrerat radikalnationalister.

  64. Egentligen var det alt-rightrörelsen.

  65. Är det nån skillnad?

  66. Det är alltid en flytande skala, och
    de kan vara både och på sätt och vis.

  67. "Alternativhögern",
    eller "alt-rightrörelsen"-

  68. -är ju lite av ett paraplybegrepp.

  69. Den specifika organisationen jag gick
    med i hade ju femton år på nacken-

  70. -vilket är bra mycket längre
    än alt-rightrörelsen.

  71. Men nu har man börjat kalla sig
    alt-right.

  72. Det beror ju på olika saker-

  73. -men det är en etikett
    man tar på sig nu för tiden-

  74. -för att man knyter an
    till nåt annat.

  75. Det låter nytt.
    Det har den här unga följarskaran.

  76. Det är nåt man vill knyta an till,
    för det är en ny ström av medlemmar.

  77. Men trots att du kallar dig alt-right
    så kan du ha-

  78. -en ideologisk bakgrund som är...

  79. Nationalsocialister
    kan de kalla sig på samma gång-

  80. -eller kristna aktivister.

  81. Det finns mycket som kan verka
    väldigt motsägelsefullt.

  82. Folk kallar sig också socialister,
    som Mattias tog upp.

  83. Sen finns det de som kallar sig
    antikommunister och alt-right.

  84. Men det man har centralt är ju-

  85. -att man tänker
    att den vita rasen är hotad.

  86. Ja.

  87. Om man tittar på miljön i Förenta
    staterna och miljön i Sverige-

  88. -så finns det betydelsefulla likheter
    och skillnader.

  89. Det radikalnationalistiska landskapet
    i Sverige-

  90. -sträcker sig
    från Sverigedemokraterna-

  91. -som har blivit alltmer normaliserat-

  92. -via den svenska identitära miljön-

  93. -intellektuella fascister, de
    som kallar sig alt-right i Sverige-

  94. -till Nordiska motståndsrörelsen,
    som är nationella socialister.

  95. Vi glömmer att nationalsocialister
    också är socialister.

  96. Pratar man med dem
    så står det väldigt snabbt klart-

  97. -att de inte tänker
    att de är högerextremister.

  98. Man tänker: "Vi ska ta tillbaka
    allt som nyliberalerna har sålt ut."

  99. Skolorna, sjukhusen, järnvägen
    och bankerna ska återförstatligas-

  100. -och ställas under ledning
    av den politiska makten-

  101. -som ska se till att det värdefulla
    folket ska kunna bli pånyttfött igen.

  102. Vi som är nånstans utanför
    pratar ju om-

  103. -att de också är islamofober,
    rasister och antifeminister.

  104. Ser de sig också själva som det,
    och stämmer det i så fall?

  105. Ja. Jo.

  106. Det är ganska vanligt att kalla sig
    antisemit. De kallar sig det själva.

  107. "Antisionister" kan man i vissa fall
    säga, men de kallar sig antisemiter.

  108. Sen feminismen...
    De använder inte det ordet-

  109. -men man pratar väldigt öppet om
    att kvinnor är underställda män.

  110. Det är hierarkiska rörelser, som
    delar upp människor i olika lager.

  111. Och de går ju inte bara på hudfärg.
    Det är ju kön också.

  112. Ja, absolut.

  113. Det finns ju de
    som är särartsfeminister.

  114. De tänker sig en essentiell manlighet
    och en essentiell kvinnlighet-

  115. -med olika roller att spela.

  116. Man betonar vikten av manlig
    virilitet och kvinnlig fertilitet.

  117. Det antifeministiska draget-

  118. -är en gemensam nämnare
    genom hela den här miljön.

  119. De hävdar att utrotningskriget
    mot det vita folket, rasen, nationen-

  120. -svenskheten, nordiskheten eller
    vad man har primärt framför sig-

  121. -möjliggörs
    genom feminiseringen av de män-

  122. -som skulle ha försvarat
    den här nationen, rasen och kvinnan.

  123. Den här feminiseringen är nåt
    som man måste bekämpa.

  124. Därför ligger det högt på agendan
    att stänga ner genusvetenskapen-

  125. -och att se till att kvinnor
    som uppträder på fel plats ska bort.

  126. Kvinnor som talar
    i det offentliga rummet-

  127. -kvinnor som är öppet lesbiska,
    kvinnor som är med fel män-

  128. -av fel ras,
    nation, kultur eller religion-

  129. -betraktas som förrädare
    och mottar väldigt mycket hot.

  130. Det är ingen tillfällighet. De har ju
    svikit sina män, sin nation, sin sak.

  131. Deras främsta uppgift är ju
    att föda fram en ny generation.

  132. Så vägen till den nationella pånytt-
    födelsen går via kvinnans livmoder.

  133. Det är det man menar när man pratar
    om utrotningen av den vita rasen-

  134. -och folkmordet på de vita.

  135. Sättet som det funkar på är ju att
    man sänker "the birth rates" av vita.

  136. Och där spelar hbtq-rörelsen en roll,
    och där spelar feminismen en roll.

  137. Och såna saker som att vi tillåter...

  138. ...att man skiljer sig.

  139. Även om det här är grupper
    som vi traditionellt skulle se-

  140. -antingen till höger eller vänster-

  141. -hittar de varandra
    i de här åsikterna?

  142. Eller är de ändå motsatser
    till varandra?

  143. Det finns motstridigheter i miljön,
    en massa interna bråk-

  144. -mycket skvaller
    och mycket konkurrens-

  145. -men vissa saker
    har man ändå gemensamt.

  146. Antifeminismen
    är ett framträdande drag-

  147. -och idén om den nationella pånytt-
    födelsen och kampen mot homolobbyn.

  148. Man ser Pridevärlden som
    ett tydligt tecken på degenerationen.

  149. Det går också emot den grundläggande
    planen. Så det handlar om-

  150. -att fördriva de främlingar
    som har översvämmat våra länder-

  151. -men också om att rena nationen eller
    rasen från korrumperande element.

  152. Vilka letar sig dit? Jag tyckte mig
    förstå att det inte är självklart-

  153. -att det är just det som gör
    att man drivs till rörelsen.

  154. Varför hamnar man i rörelsen?
    Patrik, du nämnde det.

  155. Det finns ju så klart
    hundra olika vägar in i rörelsen.

  156. Jag tror ju ofta att antifeminismen
    är en ganska vanlig väg in-

  157. -men det är också det här
    som Mattias har pratat om tidigare:

  158. De positiva känslorna-

  159. -och de positiva sakerna du får ut av
    att vara en del av rörelsen-

  160. -som gemenskap och ett syfte.

  161. De här rörelserna...

  162. Som vi nämnde tidigare
    så är det mycket män som känner-

  163. -att de har rätt till nånting,
    och det har tagits ifrån dem.

  164. Det finns en maktlöshet där.

  165. De här rörelserna är slutna. De har
    en idé om vad man kan göra åt det.

  166. Så de ger ett syfte
    och en lösning på problemet.

  167. Samtidigt ger de dig en kunskap-

  168. -en konspiratorisk idé
    om hur världen fungerar-

  169. -som resten av samhället inte har.

  170. Det kan vara
    en antisemitisk konspiration.

  171. Man har känslan av
    att ha sett bakom gardinen-

  172. -och förstått nåt som resten
    av samhället inte förstått:

  173. Att vi alla styrs av högre makter.

  174. Och här kommer Soros och Rothschild
    och såna här konspirationer in.

  175. Det är en ganska mäktig känsla
    att förstå att du förstår nånting-

  176. -som resten inte gör.

  177. Man har ätit det vita pillret.
    Man har sett igenom konspirationen.

  178. En viktig del här är att förstå att
    fascismen eller radikalnationalismen-

  179. -inte enbart saluför sina argument
    med hänvisning till-

  180. -rationellt förnuft
    eller sakligt underbyggda skäl.

  181. Det vilar en affektiv, emotionell
    dimension i den här miljön.

  182. Tittar man på
    forskning som gjorts kring de här-

  183. -så säger man ofta att den befolkas
    av arga vita män som hatar.

  184. Men om man söker sig in i miljön, som
    du och jag har gjort på olika vägar-

  185. -och tar del av deras idéproduktion,
    skönlitteratur, filmer och musik-

  186. -så blir det tydligt
    att hat inte uttömmer det hela.

  187. De själva framhåller att de engagerar
    sig utav kärlek för nationen-

  188. -för den blonda kvinnan, för
    en framtid för vita barn och så där.

  189. Så jag tror att man måste fundera på
    hur hat och kärlek kan samexistera.

  190. De är inte varandras motsatser.

  191. De kan samexistera
    och förstärka varandra.

  192. Tänk er själva vad ni är beredda
    att göra när ni är förälskade.

  193. Kärlek är ju
    en form av vansinne också.

  194. Det måste man ta med i beräkningen.

  195. De affektiva dimensionerna handlar
    också väldigt mycket om "thumos"-

  196. -som är begäret
    efter ära och storhet.

  197. Man erbjuder sina anhängare
    att komma in i en berättelse-

  198. -i nåt som är större än de själva.

  199. Man tar avstånd från den här
    meningslösa världen av materialism.

  200. Man anser
    att man är den sista generationen.

  201. På deras vakt håller det här
    man håller kärt på att gå förlorat-

  202. -och nu så uppmanar man varandra-

  203. -att tända eld på de krigiska
    manliga instinkterna som finns där-

  204. -och dra sitt svärd för ras och blod
    och kamp och ära-

  205. -och därmed också vinna beundran.

  206. De fallna krigarna - de som hamnar
    i fängelse eller som dör i kampen-

  207. -blir en del av
    en slags arisk äreberättelse-

  208. -där man hyllar varandra och sjunger
    lovsånger och dikter och allt det.

  209. Fascismen har alltid haft det där.

  210. Patrik, du infiltrerade ju
    alt-rightrörelsen i Storbritannien.

  211. Känner du igen det här? Stod man upp
    för fanan när man träffades?

  212. Eller var det mycket mer vanligt?
    Hur var det där mötet?

  213. Vi har ju sett en del,
    men det är långt ifrån allt.

  214. Det här är ju jättevanligt.
    De här människorna kommer dit...

  215. Jag träffade de här människorna
    flera gånger i veckan-

  216. -och det är ganska få av dem
    som är uttryckligt politiska.

  217. Det mesta är sociala sammanhang
    och är på det sättet ganska vanliga.

  218. Jag träffade dem på pubar som jag
    kunde ha träffat mina vänner på.

  219. Men bakom det så finns det så klart
    det Mattias pratar om, som nostalgin:

  220. Nåt som har varit
    och känslan av att ha förlorat nåt-

  221. -som du kanske egentligen
    aldrig har haft.

  222. Sen tror jag att man ska tänka på
    hur mycket tid de spenderar-

  223. -och vad de uppoffrar.

  224. Flera av dem jag har träffat under
    förra året sitter i fängelse nu.

  225. För de har gjort saker som de visste
    skulle leda till fängelse.

  226. De gör sånt här, och det leder
    till höga kostnader för dem själva.

  227. Jag tror inte att hat i sig självt
    är tillräckligt för att göra det här.

  228. De ger upp karriär,
    familj och säkerhet på så många sätt-

  229. -för att engagera sig i rörelsen.

  230. De får utstå ganska mycket,
    vilket är rättfärdigat.

  231. Men det tyder ju på
    att det är nåt annat än bara hat.

  232. Man kämpar för nånting
    som man verkligen tror på.

  233. Det där är viktigt att ta fasta på.
    Det är två element där.

  234. De flesta av dem som är
    drivande aktivister är inte avlönade.

  235. De går inte in i en statsfinansierad
    NGO och tjänar sitt uppehälle på det.

  236. De lägger ner en massa
    ideellt frivilligarbete på detta.

  237. Om man tittar på dem
    som blir sympatisörer...

  238. För vad vi ser nu när vi pratar om
    fascism eller radikalnationalism är-

  239. -att det börjar få en massa stöd.

  240. Om man gör skillnad
    på dem som är ideologer-

  241. -som producerar de här tankarna
    och sprider dem-

  242. -och dem som hänger med
    och blir upptända av det här-

  243. -så kan man se att det här är
    ganska vanliga människor.

  244. Och det är människor som uppfattar
    att de engagerar sig för det goda.

  245. Och det ska man absolut ta på allvar,
    för om man tittar på studier-

  246. -av nationalsocialismens
    Tyskland, fascismens Italien-

  247. -så finner vi att det var människor
    som var som vilka andra som helst:

  248. Vanliga hederliga skattebetalare.
    Arbetare, bönder, tjänstemän-

  249. -småföretagare,
    poliser, professorer och lärare-

  250. -som i varje ögonblick såg sig som
    goda och anständiga tyska medborgare-

  251. -som oroade sig för
    sina barns framtid, dansade på logen-

  252. -mekade med bilen och hade
    en massa fritidssysselsättningar.

  253. Det är människor av kött och blod.
    Vi demoniserar-

  254. -och föreställer oss
    att de är inkarnationer av ondska.

  255. Vore det så enkelt så hade vi kunnat
    bekämpa nationalsocialism med vitlök.

  256. Men man måste ta det
    på mycket större allvar än så.

  257. Patrik, du sa att de gör saker
    fast de vet att de hamnar i fängelse.

  258. Får de en annan status i den här
    gruppen om de tar den smällen?

  259. Eller vad händer? Och vad händer med
    deras familjer i de här sammanhangen?

  260. I de här fallen vet man inte
    så mycket om deras familjer.

  261. Men absolut,
    det är det här martyrskapet.

  262. När de går till rättegången
    så har de supportrar med sig.

  263. Man kastar blommor på dem
    när de kommer ut från rättegången.

  264. Så det är en extrem glorifiering
    av dem som offrar sig för kampen.

  265. Ni håller ju båda på med forskning
    och utredningar på olika håll.

  266. Det är mycket därför ni kan sitta
    och prata om de här sakerna nu.

  267. Mattias, berätta om
    din pågående forskning-

  268. -där du träffar de här och andra.

  269. Jag håller på med ett projekt
    som heter "Vita arga män?"-

  270. -där jag undersöker radikal-
    nationalismens affektiva dimensioner.

  271. Jag tittar just nu
    väldigt mycket på vit nostalgi:

  272. Den här idén om
    att det var bättre förr-

  273. -och nu måste vi
    "make America great again".

  274. När var det bra?

  275. Vad ska till för att återställa
    ordningen och pånyttföda nationen?

  276. Det gör jag genom att ta del av
    deras skönlitterära produktion-

  277. -ballader och dikter, men också genom
    att träffa och intervjua människor.

  278. Man måste ha det också. Vi kan inte
    bara titta på dem utifrån.

  279. Jag använder antropologisk metod
    och etnografisk metod-

  280. -så jag samtalar med människor-

  281. -på samma sätt som du gjorde,
    fast du wallraffade.

  282. I ditt fall så gör du det här öppet.
    De vet vem du är.

  283. Du förklarar vem du är
    och vilken forskning du gör.

  284. Blir det ett sant möte i det läget?

  285. Vågar de ändå tala om
    sina innersta känslor med dig?

  286. Det handlar ju om tid och förtroende.
    Jag är väldigt öppen med vem jag är.

  287. Jag gjorde en studie i amerikansk
    vit makt-miljö på 90-talet.

  288. Det har varit ganska bra,
    för jag har träffat många personer-

  289. -vars texter de läser
    och som de har idealiserat.

  290. Men i Sverige
    vet många av dem redan vem jag är-

  291. -och tycker inte att det jag gör
    står för nåt som de uppskattar.

  292. Men det går ändå bra
    att prata med dem.

  293. Människor som offrar mycket
    av sin fritid för nåt de tror på-

  294. -och som ser sig som hjältar-

  295. -vill ju berätta om detta.

  296. Att lyssna är jag ganska bra på, även
    om jag också är bra på att prata.

  297. Sen är jag helt rak. Jag berättar vem
    jag är och varför jag söker kontakt.

  298. Jag bandar intervjuerna,
    de får en kopia på intervjun-

  299. -och får läsa i förväg det jag tänker
    använda - citat och själva kontexten-

  300. -så att de ser
    att jag inte förvränger vad de säger.

  301. Det är
    vanlig forskningsetisk standard.

  302. Det är säkert många av er
    som också får en massa mordhot-

  303. -och ofta får man ju det
    via e-post i dag, med pseudonym.

  304. Då har jag tagit för vana
    att svara på allihopa.

  305. Då får jag nya samtalspartners.

  306. Det kommer nån in i brevlådan
    och säger: "Du ska dö!"

  307. Då svarar jag:
    "Tack så mycket för informationen."

  308. "Det var en av de få sakerna jag
    kände till skulle hända i mitt liv."

  309. "Men innan dess kan det hända annat.
    Vad sägs om att träffas?"

  310. "Då får du möjlighet att utveckla
    dina tankar över en fika."

  311. Det händer att vissa blir
    ännu mer arga, och många svarar inte-

  312. -men en hel del svarar faktiskt,
    och sen har det blivit bra samtal.

  313. Man kan alltid säga: "Dödar du mig nu
    så blir det inget mer med det."

  314. "Men om jag samtalar med dig och det
    blir den här boken och du är med"-

  315. -"så kan du döda mig sen." De har
    ett stort behov av att berätta.

  316. Jag har också gjort andra studier
    med folk som sitter i fängelse-

  317. -som tycker att de har offrat sig för
    saken: Breivik, Mangs och folk i USA.

  318. Och det är samma sak.

  319. Även om de inte gillar vad jag står
    för så vet de att jag kan miljön väl.

  320. Sen tror jag att man uppskattar
    att folk är raka.

  321. Patrik, vad var det som gjorde
    att du sökte dig till Hope not Hate-

  322. -och var beredd att gå in
    i den världen som antirasist-

  323. -och ändå ta reda på
    vad de stod för och så?

  324. Hur kom du fram till det valet? Det
    är ju inte ofarligt, misstänker jag.

  325. Man kanske inte ska överdriva
    hur farligt det är.

  326. Vår motivation
    är nog ganska lika, tror jag.

  327. Det handlar ju om att förstå vad vi
    bekämpar, vilket är väldigt viktigt.

  328. Jag hade gjort saker på avstånd.

  329. Det här kändes som ett sätt
    att göra nåt praktiskt.

  330. Och jag tror verkligen på idén
    att förstå de här människorna-

  331. -varför man är där, varför folk
    lämnar och varför folk kommer dit.

  332. Det är mycket vi kan lära oss om dem
    från deras bloggar, texter och musik-

  333. -men den sociala kontexten är svår
    att förstå på nåt annat sätt-

  334. -än att vara där. Och det
    kan man göra både öppet och stängt.

  335. Varför vi den här gången gjorde
    den här infiltrationen...

  336. Jag hade en annan identitet
    och ljög för dem.

  337. Jag presenterade mig
    som en fascist, egentligen.

  338. Det beror ju på vad vi vill få ut.

  339. Mattias metod funkar nog väldigt bra.

  340. Vi borde använda den
    i nästan alla fall-

  341. -framför allt mer
    än vi använder infiltration.

  342. Men det finns några situationer
    och vissa typer av grupper-

  343. -där det nog är enda sättet.

  344. För oftast tror jag
    att man kan prata med dem helt öppet-

  345. -men det beror på vad man vill veta.

  346. Hope not Hate har-

  347. -en väldigt tydlig antifascistisk idé
    bakom infiltrationen.

  348. Vi vill ju stoppa rörelsen.

  349. Idén var inte att gå in i rörelsen,
    observera och sen lämna.

  350. Idén är att gå in, lära oss saker,
    lämna och bryta den i småbitar.

  351. Det är ju lite fulare.
    Det kan man väl utan tvekan säga.

  352. Men den här rörelsen
    var ganska extrem.

  353. Den knöt samman ett stort nätverk-

  354. -av internationella grupper
    och individer.

  355. Samtidigt kallade den sig själv
    ett "safe space", ett säkert rum.

  356. Man tar vänsterretorik.

  357. Så den är hemlighetsfull. Man gör
    bakgrundskoll på nya medlemmar.

  358. Så det är lite svårare i det här
    fallet att gå in helt öppen.

  359. Sen ser man en annan sida. Mycket
    av det kan man se på ett öppet sätt-

  360. -men jag hamnade i situationen
    att jag gjorde bakgrundskollar.

  361. Det är en situation
    som är svår att komma in i som öppen.

  362. Där sitter jag
    och intervjuar en ny medlem:

  363. En person som aldrig har
    engagerat sig och är radikaliserad.

  364. Man kommer inte till en sån här
    organisation utan att vara det.

  365. Men man har fortfarande inte
    engagerat sig i riktiga livet.

  366. Jag gör en intervju på en timme
    eller två med den här personen-

  367. -som precis är på väg att gå från
    internet till en riktig organisation-

  368. -och den förklarar vad som fick den
    att lämna datorn och komma hit.

  369. Och de intervjuerna som jag gjorde
    funkade som en anställningsintervju.

  370. Man vill veta att personen är genuin-

  371. -och allmänt vad personen tycker
    och tänker, så att den passar in.

  372. Och det är ovärderligt för oss
    som en antirasistisk organisation.

  373. För då får vi veta vad det var
    som hände nu, den 14 mars 2017-

  374. -som fick den här personen att komma
    hit. Var det den här Youtube-filmen?

  375. Var det president Trump? Vad var det?

  376. Den typen av information
    är vi ute efter.

  377. Och vad händer just nu? Vad händer
    nästa vecka? Vem känner vem?

  378. Vad är planen
    för den här organisationen?

  379. Och där är det svårt i vissa fall
    att göra det öppet-

  380. -som en akademiker eller journalist.

  381. Du sa att du inte ville överdriva
    farligheten, men det var ju ett år.

  382. Hur påverkade det dig
    att vara i den här miljön-

  383. -och låtsas vara nån annan och ha
    dessa åsikter, tankar och känslor-

  384. -och dela det med dem?
    Hur påverkade det dig?

  385. Man mår ju inte så bra av det.

  386. Du spenderar mycket tid med människor
    som säger mycket hemska saker-

  387. -men överlag så sker det...

  388. Man vänjer sig,
    och det är det som är det läskiga.

  389. En av de största insikterna
    jag har fått personligen är-

  390. -att i början var jag arg
    väldigt mycket efter möten-

  391. -men efter ett tag så är det vardag.

  392. Det är judar, det är muslimer
    och det är gaypersoner.

  393. Jag var på möten där man klappade åt
    skjutningen i Orlando på en gayklubb.

  394. Och jag är homosexuell själv.
    Såna saker är jobbiga i början.

  395. Men efter ett tag
    så går det bara rakt över huvudet.

  396. Och det är ju jätteläskigt-

  397. -för det säger ju nånting om
    hur sånt här normaliseras-

  398. -trots att det är så extremt.

  399. Man applåderar bokstavligen
    masskjutningar-

  400. -vilket är ovanligt
    och väldigt extremt-

  401. -men man vänjer sig vid det också.

  402. Det säger nånting om de här idéerna
    och hur farligt det är.

  403. Och överlag
    mår man inte jättebra av det-

  404. -men man har ett mål,
    och man vet vad man är där för-

  405. -så man gör det.

  406. Du har med dig några klipp.
    Du får välja ett.

  407. För det var ju väldigt hemska saker
    som sas rakt ut-

  408. -som du hade möjlighet att filma.
    Du hade ju en kamera med dig.

  409. Hela tiden? Eller var det ibland,
    på vissa möten?

  410. Det var ibland,
    och mest på sista biten.

  411. Vi började inte med idén om
    att göra en film över huvud taget.

  412. Jag tror jag vet vilket vi ska spela.

  413. Här är en amerikansk aktivist, som är
    relaterad till alternativhögern-

  414. -som pratar om sitt idealsamhälle.

  415. Det här kanske fokuserar
    på antifeminism och misogyni.

  416. Det är kanske lite
    om antisemitism också.

  417. Om jag skulle skapa
    ett samhälle från grunden-

  418. -så skulle jag först och främst
    ta bort all frivillig födelsekontroll.

  419. Frivillig födelsekontroll innebär
    att de framsynta och ansvarsfulla-

  420. -begränsar sin fertilitet och att
    de impulsiva och dumma inte gör det.

  421. Så man kan inte
    låta det vara upp till individen.

  422. Kvinnor skjuter upp barnafödandet
    för att utbilda sig och göra karriär.

  423. Om man ger kvinnor ett år gratis
    utbildning för varje barn hon föder-

  424. -och stannar hemma med
    tills barnet är 6 år-

  425. -så är hon kanske redo
    att börja på college när hon är 30 år.

  426. Om nån grips för ett våldsbrott-

  427. -borde man erbjuda dem strafflindring
    om de steriliserar sig.

  428. Det är fullständigt rimligt.

  429. Berätta lite mer. Vem var det vi såg,
    som uttalade det här?

  430. Det där är en del av en längre
    konversation om hans idealsamhälle.

  431. Innan det här går han igenom
    hur man ska lösa judefrågan.

  432. Han är en av de värsta.

  433. Han har skrivit mycket böcker. Han
    har doktorerat. Han är välutbildad.

  434. Här uttrycker han den anti-
    feministiska och auktoritära biten-

  435. -av den här rörelsen.

  436. Det är viktigt att förstå
    att det här skulle gå ut över alla.

  437. Den här ideologin handlar om alla.

  438. Ingen skulle... Ja, väldigt få.
    Det handlar om grader så klart-

  439. -men få skulle inte påverkas av
    att leva i ett sånt här samhälle.

  440. Det är rasism, det är misogyni...
    Det är som ett paket, allt det här.

  441. Det där berättade de öppet
    för mig också.

  442. Det behöver man inte gå in
    med dold kamera för att fånga.

  443. Däremot är det ju bra
    att kunna visa filmen för andra.

  444. Film är ett väldigt bra medium.
    Böcker är bra men når inte alla.

  445. Det är bra att göra filmer och
    försöka förmedla de här resultaten...

  446. -...genom många olika vägar.
    -Ja, du får ju en ny dimension.

  447. Det fanns i dokumentären...
    Nu får du hjälpa mig med namnet.

  448. Det var en person
    som kritiserade att många vill-

  449. -att man får nya möjligheter att
    ta sig över Medelhavet och söka asyl.

  450. Han sa nånting om att det vore bättre
    om vi bara brände de där båtarna.

  451. Det är den här typen
    av väldigt hemska uttalanden-

  452. -som du fångade på film,
    och som du säkert har på "tape".

  453. Ja, det är ju klart.

  454. Men det där visar också hur det
    ibland bara är gradskillnader-

  455. -mellan vad de säger
    och det som våra statsmakter gör.

  456. Folk dör på Medelhavet i dag.
    Vi öser in skattepengar i Frontex.

  457. Det finns rörelser ur den här miljön-

  458. -som har kommit åt
    statens instrument-

  459. -och stänger medvetet vägar
    för människor på flykt-

  460. -med följd att de dör. Så vi har
    också börjat vänja oss vid det här.

  461. Du pratade om en normalisering,
    men den påverkar oss alla.

  462. Det har skett så många gånger.
    Hur många blir upprörda igen-

  463. -över att en båt har vält och det
    har dött några hundra på Medelhavet?

  464. Var det ett klipp till
    som du ville visa ur filmen?

  465. Vi kanske ska vänta.
    Jag vet inte hur mycket tid vi har.

  466. Det finns mer klipp, men...

  467. -Hur mycket tid...?
    -25 minuter.

  468. Då lämnar vi lite tid
    till frågor på slutet.

  469. Vi pratade om vem det är som hatar,
    vem de hatar och vad de hatar-

  470. -men vi kanske ska förtydliga.

  471. Vi har ju också sagt
    att det handlar om muslimhat.

  472. Ska man kalla det för islamofobi? Du
    har ju haft en definition, Mattias.

  473. Är det det vi pratar om,
    eller talar vi om nåt ytterligare?

  474. Det varierar mellan olika aktörer och
    grupperingar i det här landskapet.

  475. Men "islamofobi" är ju
    ett väldigt problematiskt begrepp.

  476. Jag fick använda tio sidor
    för att förklara begreppet i boken.

  477. Jag pratar hellre om antimuslimsk
    rasism. Det är det det handlar om.

  478. Det finns olika åsikter i det här
    radikalnationalistiska landskapet.

  479. Är det judarna som är problemet?
    Är det muslimerna?

  480. Eller som många säger: Man måste
    kunna hålla två bollar i luften.

  481. En ganska bärande idé, som ofta
    återkommer, är att det är judar-

  482. -som i hemlighet har slutit kontrakt
    med korrupta element-

  483. -i våra intellektuella,
    politiska och ekonomiska eliter-

  484. -som har öppnat västvärldens gränser
    för den massinvasion-

  485. -av framför allt muslimer
    som nu plågar våra länder.

  486. Den antimuslimska retoriken är
    en av de vägar-

  487. -som den här miljön normaliserar
    sitt budskap på.

  488. Vi vet av historisk erfarenhet-

  489. -vad som kan vara problemet
    med antisemitism.

  490. Därför har antisemitisk retorik
    inte blivit lika accepterad i dag.

  491. Det är fortfarande stigma. Det är få
    som öppet säger "Jag är antisemit"-

  492. -och förväntar sig
    att få 20 procent röster i ett val.

  493. Det antimuslimska är
    så pass normaliserat.

  494. Här är det ju inte de antimuslimska
    aktörerna som är problemet-

  495. -utan det är muslimer.
    Det vet ju alla.

  496. Så det är en väldigt viktig fåra
    för normaliseringsprocessen i dag.

  497. Hur upplever du det
    inom de rörelser du träffade på?

  498. Ja, det är precis så här man tänker.

  499. De motiverar
    sina antimuslimska hållningar-

  500. -med antisemitiska
    konspirationsteorier.

  501. -Kan du ge exempel?
    -Det är precis som han säger.

  502. Om vi kopplar tillbaks
    till det här med folkmordet på vita-

  503. -så sker ju det till en del
    genom muslimsk invandring.

  504. Man menar att muslimer kommer och
    får mer barn än genomsnittliga vita-

  505. -och därför ändras demografin
    i landet.

  506. Men anledningen till att muslimer
    kommer till Europa och USA är-

  507. -att judiska grupperingar
    har öppnat för det här på olika sätt.

  508. Så det är inte en... De hänger ihop.

  509. Antisemitismen uttrycks
    på ett annat sätt-

  510. -men det är den som öppnar
    för det antimuslimska.

  511. Andra ser det som att muslimerna
    själva orkestrerar det här.

  512. Det är en annan del av rörelsen, som
    är ganska separat från det jag var i.

  513. Den direkt antimuslimska rörelsen-

  514. -lägger allt ansvar
    hos muslimerna själva.

  515. Det är de
    som planerar en invasion själva.

  516. Det finns en parallell här. Tesen
    om den judiska världskonspirationen-

  517. -har en motsvarighet
    i den mer antimuslimska miljön.

  518. Det är idén om
    den muslimska världskonspirationen.

  519. Ibland säger man att det är Muslimska
    brödraskapet eller al-Qaida-

  520. -som är agenterna
    i den här föreställda konspirationen.

  521. Det som också är intressant,
    och som ni måste tänka på-

  522. -när ni möter det här talet-

  523. -är att man har tagit mycket begrepp
    och ord som kommer från vänstern-

  524. -eller från
    mänskliga rättigheters-diskurser.

  525. Du nämnde att när fascister möts
    i slutna rum är det ett "safe space".

  526. Här ska man få vara sig själv
    utan stigma.

  527. Nu ska man äntligen få säga
    som det är utan att PK slår på en.

  528. Men sen talar man om folkmord, som
    mänskliga rättigheters-aktivister.

  529. Man pratar om den urbefolkning som
    finns i Sverige, Europa eller USA.

  530. Då menar man inte samer.

  531. Man menar inte de olika
    indigena grupperna i Nordamerika.

  532. Man menar det vita folket,
    och man pratar om att man måste...

  533. Man påstår att i världsperspektiv
    så är det vita folket i minoritet.

  534. Vi är det enda folk i världen som
    saknar ett eget hemland och så där.

  535. Så man approprierar
    den MR-diskurs som har funnits.

  536. Jag tror att det är viktigt
    att ta del av vad man faktiskt säger.

  537. För när vi har en lång rad rörelser
    som påstår att nationalsocialister-

  538. -är på ett visst sätt
    och har ett visst budskap-

  539. -så står vi oförberedda när vi
    plötsligt får del av deras budskap-

  540. -när de själva formulerar det.
    Då kan de rekrytera medlemmar.

  541. De tror att nazister talar
    på ett visst sätt-

  542. -och så möter de folk
    som pratar på ett helt annat sätt.

  543. Då blir det väldigt lätt
    för de här som rekryterar att säga:

  544. "Det beror på
    att judarna kontrollerar media."

  545. "Ni får inte veta den egentliga
    sanningen. Vi är jättetrevliga"-

  546. -"och vi har budskapet att vi också
    måste få ha ett hemland."

  547. Och man menar att det pågår
    ett medvetet folkutbyte-

  548. -för att ersätta den befolkning
    som fanns här från början-

  549. -med en ny befolkning som man
    importerar från Afrika och Asien.

  550. Och det motsätter man sig. "Alla
    ska ha rätt att bo i sitt eget land."

  551. Ett exempel på det är organisationer
    som American Renaissance-

  552. -som kallar sig
    en vit intresseorganisation.

  553. Sen när folk kritiserar det-

  554. -och menar att de är högerextrema,
    vilket de är, då säger de:

  555. "Varför får vi inte ha det? Alla
    andra har ju intresseorganisationer."

  556. Och det är ganska svårt
    när folk möter det på nätet...

  557. När nån som redan är arg
    på olika saker hittar det-

  558. -då låter det ganska rimligt.
    Det kan det göra.

  559. Ja. Vita medborgerliga rättigheter,
    "white lives matter"...

  560. Den typen av retorik.

  561. Du sa att vi måste prata om media.
    Vi måste prata om Trump.

  562. Det har nästan blivit självklart
    att man hänvisar till honom-

  563. -när man pratar om
    den ökade polariseringen i världen.

  564. Han har haft en betydelse
    för normaliseringen utav rörelsen-

  565. -har han inte det? På vilket sätt?

  566. Trump spelar roll
    på många olika sätt.

  567. Dels är det en manifestation
    av den här nostalgin.

  568. Det land som en gång var stort
    och ärorikt har korrumperats-

  569. -och nu måste man
    "make America great again".

  570. Sen så har han
    en tydlig vit-nationalistisk agenda.

  571. Det som är speciellt med Trump är-

  572. -att hans mängd
    av tweets och uttalanden-

  573. -kan man tala om
    i termer av en spektakulär rasism.

  574. Om man tittar på den här typen av
    uttalanden, som ofta är hårresande-

  575. -om skitländer och latinamerikaner
    som är kriminella och våldtäktsmän-

  576. -så är det väldigt spektakulärt,
    och folk blir upprörda.

  577. Det har gjorts studier
    som har tittat på:

  578. Det här säger Trump, och
    det här gör Trump-administrationen.

  579. Och 90 procent av det Trump
    säger handlar om spektakulär rasism-

  580. -som förleder uppmärksamheten från
    det administrationen de facto gör.

  581. På miljöområdet plockar man bort
    så mycket skydd för nationalparker.

  582. Man öppnar för kolgruvebrytningar-

  583. -och säger att nu ska inte "Native
    American reservations" få vara-

  584. -utan här ska man också kunna bryta.

  585. Så det finns den dimensionen
    som man måste ta hänsyn till.

  586. Jag tillhör dem som inte tror
    att Trump vet om det här.

  587. Jag tror att han menar allt han
    säger. Han är en spektakulär rasist.

  588. Men runt honom sitter en mängd
    rådgivare och lobbyorganisationer-

  589. -med förslag till policyer, som man
    presenterar och som Trump signerar.

  590. Sen sker den politik som expanderar,
    och den är problematisk.

  591. Trump som figur finns också på andra
    håll. Titta på Bolsonaro i Brasilien-

  592. -och den typen av spektakulära
    rasistiska åsikter han framtar.

  593. Uttar Pradeshs president Yogi
    kan också gå ut och säga:

  594. "För varje hindu som dör
    ska vi döda hundra muslimer."

  595. "Sen ska vi gräva upp deras gravar
    och våldta dem igen."

  596. Det är 200 miljoner människor
    i den delstaten.

  597. Så vi lever i tider
    som är extremt oroande.

  598. De uttalar sig om det i filmen också,
    om vad det betydde när Trump kom.

  599. Det blev öppet och möjligt
    att uttala sig och ha åsikter.

  600. De tilldelade honom en ganska stor
    credit för utvecklingen.

  601. Det är symbolen Trump också. Och det
    man pratar om valresultatet i sig...

  602. Den retoriken har vi hört i Sverige
    också. Den här tysta majoriteten.

  603. Trump blev vald på en plattform-

  604. -som de här kanske håller med om
    på vissa plan i alla fall.

  605. Han blev vald av det här folket.
    De säger att de fick honom vald.

  606. Det stämmer ju inte, och det vet nog
    många själva. De är inte så stora.

  607. Men många röstade på Trump
    och partiet-

  608. -så de kan motivera sig själva med:

  609. "Det finns en stor folkmassa,
    halva befolkningen"-

  610. -"som på nåt plan håller med oss.
    Det här är potential."

  611. "De här kan vi övertyga.
    Så här kan vi växa."

  612. "De är bara förtryckta"-

  613. -"men det finns en tillväxtpotential
    i den här gruppen."

  614. "Alla håller egentligen med oss
    men vågar inte säga det."

  615. "Vi måste bara fortsätta arbeta.
    Till slut kommer de ut."

  616. Och den effekten hade Trump.

  617. Jag vet att han hade den effekten
    på vissa individer i alla fall.

  618. De tog upp det när de kom till de här
    bakgrundsintervjuerna jag gjorde.

  619. Innan han blev vald
    och mesta tiden efter...

  620. Våren 2017 gjorde jag
    de här bakgrundskollarna.

  621. Då tog folk upp det här.
    "Just nu känner jag"-

  622. -"att de här idéerna börjar bli mer
    accepterade. Därför kom jag hit nu."

  623. För om du kommer dit och är 35-40 år
    då frågar ju vi...

  624. För de motiverar det alltid med:

  625. "Jag har varit nationalist
    sen jag var så stor."

  626. "Varför kom du inte hit
    tidigare, då?"

  627. "Jo, för nu har det här hänt. Nu
    känner jag att det finns en öppning."

  628. Jag måste fråga:
    Hur lyckades du ta dig...?

  629. Hade du en sån bra
    falsk bakgrundsbeskrivning?

  630. Eller var det för att du var svensk
    och hade lite försprång?

  631. En kombination av saker gjorde
    att jag hamnade där jag hamnade.

  632. Det var inte planen. Vi trodde inte
    att det skulle gå så bra.

  633. Men jag var svensk
    och blev svensklärare åt en person.

  634. Det var alltså en brittisk person
    som lärde sig svenska.

  635. Det handlar igen om idén om
    ursprunget av den vita rasen-

  636. -i Skandinavien,
    och därför lärde han sig svenska.

  637. Så jag kom väldigt nära honom,
    och han öppnade dörrar.

  638. Gjordes det
    en bakgrundskontroll på dig?

  639. Ja, det görs det ju alltid.
    Det är en paranoid rörelse.

  640. Man går alltid igenom alla.
    Helt plötsligt får man ett sms:

  641. "Pratade du med den personen? Tror
    du att den jobbar för Hope not Hate?"

  642. Såna meddelanden kunde man få
    en gång i månaden.

  643. Så det är otroligt att de inte skulle
    ha gjort nån bakgrundskoll på mig.

  644. -Två frågor hinner vi med.
    -Jag heter Torbjörn Söderberg.

  645. Det här spektret när folk rör sig åt
    höger eller åt den extrema centern-

  646. -hur ser det ut? Det kan ju påverka
    majoritetsförhållandena i samhället.

  647. Hej, jag heter Annika.
    Min fråga innan vi går härifrån är:

  648. Utifrån er kunskap, vad ska vi göra?
    På en minut. Ett tips.

  649. "Var finns hoppet?" är vår avslutande
    fråga, så vi delar den med dig.

  650. Då har vi de två frågorna till er.

  651. -Vill du? Annars kan jag ta den.
    -Du får gärna börja.

  652. Det är en dubbel rörelse.
    Människor söker sig dit-

  653. -men det är också så
    att ramarna förflyttas snabbt.

  654. För vanliga människor
    har ramarna förflyttats så snabbt-

  655. -att de plötsligt är i hjärtat av det
    som är normaliserat att prata om.

  656. Och det är
    en mycket allvarligare process.

  657. Inne i det här landskapet
    finns det en community av "seekers"-

  658. -som söker rätt typ
    av organisation eller rörelse.

  659. Det är mycket folk som flyttar runt.

  660. Det finns bråk mellan
    olika organisationer och partier.

  661. Det finns mycket
    religiösa dimensioner.

  662. Är det hedningar, katolskt
    eller ska det vara rysk-ortodoxt?

  663. Och de kan vara ovänner på
    den här sidan. Särskilt ledarskapet-

  664. -kan vara i luven på varandra,
    för det är trångt om plats på tronen.

  665. Men vad det gäller anhängarna-

  666. -så vet vi från forskningsprogram
    som har tagit in stordata-

  667. -att där hoppar man runt.

  668. Det finns en "hop-on hop-off"-buss
    som rör sig i det här landskapet-

  669. -där sympatisörer kan hänga med alla
    möjliga grupper, inte minst digitalt.

  670. Så det är en rörlighet, där de söker
    det hegemoniska genombrottet.

  671. Man ser på forum på nätet
    hur folk går in-

  672. -på en typ av rörelses Facebooksida,
    eller vad det kan vara-

  673. -och argumenterar:
    "Ni borde egentligen vara med här."

  674. Och vissa hänger med då.

  675. Vad ska vi göra? Vi som vill att det
    här inte ska bli en starkare rörelse.

  676. Hur stor är rörelsen? Går det
    att beskriva hur stor den är?

  677. Det ser olika ut
    på olika håll i världen.

  678. Men det här är en miljö som just nu
    griper efter statens instrument-

  679. -och som redan har kommit till makten
    och börjat påverka-

  680. -i Polen, i Tjeckien,
    i Slovakien och i Ungern.

  681. Den är på god väg i Österrike
    och Italien. Titta på utvecklingen.

  682. Vad sker i Indien och Turkiet?
    Vad sker på många håll i världen?

  683. Så det är en rörelse vars förmåga att
    gripa makt man inte ska underskatta.

  684. "Miljö" är bättre att säga,
    för det är inte en enhetlig rörelse.

  685. Och så skiftar sig de här miljöerna.
    Det är inte en och samma sak.

  686. Vad kan vi göra för att motverka?
    Ni jobbar ju på ett sätt.

  687. Jag kan prata för Hope not Hate.

  688. Det är så mycket man kan göra
    som individ-

  689. -men det här är ju
    strukturella, stora strömningar-

  690. -som måste tas ovanifrån, egentligen.

  691. Vi jobbar mycket med "polling"
    och väldigt mycket kampanjande.

  692. Vi jobbar mycket med lokala politiker
    och nationella politiker.

  693. Vi har ju sett i de forskningsprojekt
    vi har drivit att över tid-

  694. -så börjar folk rösta
    på de här partierna-

  695. -och vänder sig till rörelserna...
    Det är inte hela förklaringen-

  696. -men man vänder sig till dem
    i större grad-

  697. -när man har
    ganska lite hopp om framtiden.

  698. Avsaknad av det hoppet om framtiden,
    en pessimistisk framtidstro-

  699. -handlar inte nödvändigtvis om
    att du är fattig-

  700. -men att du tror att dina barn
    kommer att ha det sämre-

  701. -eller att du själv kommer att ha det
    sämre, eller i alla fall inte bättre.

  702. Det kommer att vara svårt
    att komma in på universitetet.

  703. Och hur kommer din pension att bli?

  704. Hur kommer landet
    dina barn växer upp i att se ut?

  705. När den känslan är negativ-

  706. -tenderar folk att börja rösta
    på den här typen av partier-

  707. -och stödja
    den här typen av rörelser.

  708. Sen bygger det så klart på
    en existerande rasism i många fall.

  709. Men där är det ju nånting
    som vi nu som samhälle kan jobba på.

  710. Både vänstern och högern
    måste jobba på det.

  711. Och det är helt enkelt
    att ge folk en hoppfull...

  712. Vi pratar om hopp om framtiden.
    Känslan att det kommer att bli okej.

  713. "Mina barn kommer att ha det okej.
    Jag kommer att få min pension."

  714. Den här typen av saker.

  715. -Vill du säga nåt?
    -Hopp? Är det det?

  716. Vi hoppar till hopp.

  717. Det finns en värld bortom fascismen.

  718. Fascismen i sin nuvarande form,
    radikalnationalismen-

  719. -bygger på en idé om monokulturalism:

  720. Den kanske förföriska tanken
    att lika barn leka bäst-

  721. -och att social harmoni
    förutsätter likhetsprincipen.

  722. Det bryter mot allt vi känner till
    om människan och hennes samhällen-

  723. -som överallt i alla tider
    präglas av heterogenitet - olikhet.

  724. Det betyder att fascism är en idé
    och en vision som inte fungerar.

  725. Det är viktigt att ha i åtanke nu-

  726. -för just nu får jag en bild av
    att vi seglar rätt in i stormen.

  727. Vi ser hur det tornar upp sig
    mörka moln där framme.

  728. Det börjar redan blåsa kallt. Vissa
    av oss känner regnet i ansiktet.

  729. De av oss som har kroppar
    som gör att vi kan undkomma-

  730. -försöker söka lä
    genom att vrida lite på oss-

  731. -eller söker skydd
    innanför de här rörelserna-

  732. -och lämnar en massa kroppar kvar,
    som är synliga motståndare.

  733. Och det kan vara så att fascismen
    kommer till makten på en stor skala-

  734. -och då ska man vara medveten om
    att den kommer att misslyckas igen.

  735. Människan kommer att göra motstånd
    enbart genom att vara människa.

  736. Vi är inte lika varandra.
    Vi är olika varandra.

  737. Så kommer den till makten
    så visar oss historien-

  738. -att den kommer att misslyckas.

  739. Den enda meningsfulla frågan blir:
    Hur mycket blod krävs det denna gång?

  740. Men man ska ha klart för sig att
    det finns en tid bortom fascismen.

  741. -Tack så mycket.
    -Får jag säga en sak till?

  742. Ibland känns det så övermäktigt
    stort, men hemligheten är det lilla.

  743. Utgå ifrån vem du är och vad du har
    för möjligheter att göra nåt.

  744. Vi kan inte överlämna
    politikens affektiva dimensioner-

  745. -åt fascisterna.

  746. Vi kan inte ha en vänster
    som inte drömmer om en annan värld-

  747. -och vi måste låta de här olika
    visionerna och drömmarna tala högt.

  748. Vi måste bjuda människor
    att bli del av nåt större.

  749. Folk vill engagera sig i nåt
    som får hjärtat att klappa fortare-

  750. -och blodet att rusa.

  751. Det vet fascisterna
    och appellerar till det.

  752. Och det måste de andra göra. Den här
    sakpolitiken vi har är ju dödstråkig.

  753. Mer känsla i politiken.
    - Tack så mycket, Patrik och Mattias.

  754. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kärlek som blir våld

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hat mot muslimer förenar de högerextrema och radikalnationalistiska rörelserna i Europa. Går det att förklara varför de hatar så intensivt att de är beredda att ta till våld? Varför upplever de mångkulturalism, feminism och mänskliga rättigheter som hot? Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Mattias Gardell, religionshistoriker och författare samt Patrik Hermansson, utredare Hope not hate. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Ämnen:
Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Europa, Främlingsfientlighet, Islamofobi, Nationalism, Politik, Radikalisering, Radikalism, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Efter #metoo - fyra sätt att motverka trakasserier på jobbet

Panelsamtal mellan Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman, Anna Rosenmüller Nordlander, processförare på DO, Helene Jesnes, juridisk rådgivare på Likestillings- och diskrimineringsombudet, LDO, i Norge, Trine Hammer senior inspektör på Arbeidstilsynet i Norge, Linda Palmetzhofer, förste vice ordförande för Handelsanställdas förbund, Lina Tidell, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Visita. Moderator: Anna Danielsson Öberg. Inspelat den 11 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

När kritik stämplas som terrorism

Musikern och aktivisten Masha Alyokhina från Pussy Riot och fristadsmusikern Michail Borzykin diskuterar hur kritik kan stämplas som terrorism för att undvika opposition. Hur regimen i Ryssland har splittrat den politiska oppositionen, bland annat genom att falskt anklaga demonstranter för uppror och våld mot polisen och sedan döma dem till fängelse. Moderator: Anna Wigenmark. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Transpersoners utsatthet för våld

Ett panelsamtal om trakasserier och våld mot transpersoner. Vilka förändringar och åtgärder måste sättas in för att få stopp på detta? Medverkar gör Yolanda Bohm, transaktivist, Ulrika Westerlund, utredare hos regeringen, Pär Viktorsson Harrby, utbildare i jämlikhetsfrågor, Frank Berglund, förbundsordförande RFSL Ungdom, Maria Tillquist, kurator RFSL. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Hbtq-personers våldsutsatthet

RFSL Stödmottagning (före detta brottsofferjour) har under tjugo gett stöd till hbtq-personer utsatta för hot eller våld. Under seminariet berättar Maria Tillquist, kurator på RFSL Stödmottagning, om våldsutsatta hbtq-personers erfarenheter och behov, samt om RFSL:s möjligheter att ge stöd. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Slumpvis utvald - rasprofilering inom rättsväsendet

Hur effektiv är profilering egentligen inom brottsbekämpning? Medverkar gör Leandro Mulinari, kriminolog, Victor Olisa, doktor i kriminologi, Katri Linna från Civil Rights Defenders, Fatima Doubakil, aktivist och Diana Nyman, aktivist. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Skyddat boende - ur mänskliga rättigheters perspektiv

Såväl barn som vuxna som utsatts för våld har rätt till stöd- och skyddsinsatser från samhället. Men var går gränsen mellan kommunernas och civilsamhällets ansvar? Medverkar i samtalet gör Madeleine Harby Samuelsson, statssekreterare, Nisha Besara, statsvetare, Marit Birk, Socialdepartementet, Helena Ewalds, THL Finland, Moa Mannheimer, Barnafrid, Elin Holmgren, Unizon och Jenny Westerstrand, Roks. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Rätten att slippa näthot

Ett samtal om vad som bör och kan göras för att förhindra hat, hot och radikalisering på nätet. Hur skyddar vi samtidigt yttrandefriheten? Och vem bär ansvaret för att motverka näthat och hot? Medverkar gör Alfiaz Vayia, ARDI (European parliament anti-racism and diversity intergroup), Tomas Åberg, Näthatsgranskaren, Mischa E Thompson, rådgivare USA:s kommission och Soraya Post, EU- parlamentariker. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Israel och Palestina - människorätt i motvind

2017 var det värsta året för palestiniers möjlighet att röra sig in och ut ur Gaza sedan 2014. För varje dag växer desperationen, 95% av dricksvattnet är otjänligt, befolkningen har elektricitet under endast fyra timmar om dagen. Här möts Hagai el Ad från organisationen BT Selem i Israel och Mahmoud AbuRahma från Al Mezan i Gaza för att diskutera situationen. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Faran med att försvara mänskliga rättigheter

Människorättsförsvarare hotas, trakasseras och ibland dödas när de försvarar våra grundläggande mänskliga rättigheter. I detta seminarium diskuteras farorna för människorättsförsvarare. Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Andrea Rocca, Front Line Defenders, Sakile Sifelani, Women in politics support unit Zimbabwe och Pierre Esperance, RNDDH Haiti. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Kärlek som blir våld

Hat mot muslimer förenar de högerextrema och radikalnationalistiska rörelserna i Europa. Går det att förklara varför de hatar så intensivt att de är beredda att ta till våld? Varför upplever de mångkulturalism, feminism och mänskliga rättigheter som hot? Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Mattias Gardell, religionshistoriker och författare samt Patrik Hermansson, utredare Hope not hate. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Ett år efter #metoo

2017 vittnade tiotusentals kvinnor under hashtaggen #metoo om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Vad ledde uppropet till och vad behöver hända framöver? Medverkar i samtalet här gör Kristina Wicksell från stiftelsen Make Equal, Ibrahim Alkhaffaji, journalist, Rebecka Andersson från organisationen Unizon och Karin Milles, språkvetare. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid - med frågestund

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Moderator: Dona Hariri. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Dom kallas ensamkommande

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Malmö högskola och forskar om dem som kallas ensamkommande. Han berättar om att det finns två perspektiv på ensamkommande. Det ena perspektivet är att de är traumatiserade offer och det andra är att de är aktörer med resurser och kraft. Han menar att det ena inte utesluter det andra. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Inför valet

Gör min röst skillnad? Morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton.

Fråga oss