Titta

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Om UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Föreläsningar och samtal från Mänskliga rättighetsdagarna 2018. Här möts forskare, studenter, tjänstepersoner, aktivister, politiker och ideellt engagerade varje år för att diskutera, lyssna och engagera sig i frågor kring som bidrar till utvecklingen av mänskliga rättigheter lokalt i Sverige och globalt i världen. Inspelat den 11-17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Till första programmet

UR Samtiden - MR-dagarna 2018 : Ett år efter #metooDela
  1. Om du slår nån med en stekpanna
    är det inte matlagning.

  2. Att sno en bil är ingen bilpool. Att
    våldta ett barn är inte sex med barn.

  3. Språket har enorm kraft att berätta
    vad som händer och vems ansvaret är.

  4. Välkomna allihop!

  5. Nu har det gått drygt ett år-

  6. -sen metoo-revolutionen
    drog i gång i världen.

  7. Många pratar om en revolution,
    men också en backlash.

  8. Syftet med samtalet är att landa
    och summera vad metoo har lett till.

  9. Har vi förändrat synen på sexuellt
    våld? Har vi fått en bredare syn?

  10. Har språket förändrats?
    Hur då i så fall?

  11. Kan språket förändra attityder?

  12. Jag är Kristina Wicksell
    från Make Equal-

  13. -en stiftelse för
    antidiskrimineringsfrågor.

  14. Vi har sett metoo från olika håll.

  15. Dels
    i alla debatter som varit i media-

  16. -dels som den enorma gräsrotsrörelse
    som metoo var.

  17. Men också att många stora företag
    och organisationer, tack vare metoo-

  18. -har börjat med förebyggande arbete
    mot sexuella trakasserier.

  19. Så jag, utan att svara för alla här,
    vill säga-

  20. -att metoo har haft stor betydelse.

  21. Med mig för att prata
    har jag tre eminenta gäster.

  22. Ibrahim Alkhaffaji, journalist.
    Karin Milles, språkvetare.

  23. Och Rebecka Andersson från Unizon,
    som samlar 130 tjej-/kvinnojourer.

  24. Ni ska få börja med att berätta hur
    ni uppfattade metoo för ett år sen.

  25. Vad var er bild? Hur tog ni emot
    metoo, i era roller och som personer?

  26. Vill Ibrahim börja?

  27. Det var väldigt överväldigande.

  28. Man anade det,
    men man visste inte riktigt.

  29. Jag såg på Facebook-

  30. -en tjejkompis efter den andra som
    skrev "metoo", kort och slagkraftigt.

  31. Man såg på Twitter
    när folk började skriva.

  32. Men även olika organisationer och
    branscher. Det var överväldigande.

  33. En känsla som landade i mig var:
    Nu vet man.

  34. -Tack. - Karin.
    -Det var överväldigande.

  35. Intresset steg vartefter.

  36. Jag postade "metoo" lite snabbt en
    morgon och tänkte inte mycket på det.

  37. Sen kom tsunamin av vittnesmål.

  38. Jag fattade inte vad jag gjorde
    och var med om förrän efter ett tag.

  39. Sen blev jag överväldigad
    och imponerad av hur snabbt-

  40. -särskilt den svenska rörelsen
    organiserade sig i branschupprop.

  41. Man samordnade och fick styr på det.
    Det gjorde en väldig skillnad.

  42. Rebecka?

  43. Det är lite speciellt för oss
    som jobbar i kvinnojoursrörelsen.

  44. Unizon är ett riksförbund som har
    ungefär 90 000 stödkontakter per år.

  45. Våra medlemmar har det.
    Vi har haft metoo i fyrtio år.

  46. För oss var det som att-

  47. -andra utanför vår värld
    började uppleva vår värld.

  48. Som privatperson påverkades mitt
    flöde och jag såg mycket runt mig.

  49. Det bästa sättet att förklara
    vad vi gör i jobbet var att säga:

  50. Det du ser som flöde nu under
    några veckor är vår värld varje dag.

  51. Då kunde vi förstå magnituden.

  52. Våldet är ju så här vitt förekommande
    varje dag, inte bara de här veckorna.

  53. Varför tror ni att
    så många kallade det en revolution?

  54. Vad är det största avtrycket
    som metoo har gjort?

  55. Jag kallar det för revolution
    för att det utmanade makten.

  56. Det slog uppåt, sparkade uppåt.

  57. Det var en rörelse,
    det är en punkt för en revolution.

  58. Man ställde arbetsgivare mot väggen.

  59. Man ställde kulturinstitutioner
    och självaste regeringen mot väggen.

  60. Man utmanade strukturer och normer
    som länge sågs som normala.

  61. De började ifrågasättas
    och fortsätter ifrågasättas.

  62. Därför kallar jag det en revolution.

  63. Du frågade
    "varför blev det så stort?"

  64. Mitt cyniska svar är att det var
    kändisar från USA och på internet.

  65. Precis som du sa,
    fenomenet var ju inget nytt.

  66. Men plötsligt
    fanns det en plattform som blev stor-

  67. -på grund av dem som drog i gång det.

  68. Men det stora som de har gjort, eller
    som metoo-rörelsen lyckades med-

  69. -var i specifika fall att förövare
    som fick ta ansvar för handlingarna.

  70. Men generellt också samordningen-

  71. -av de mer långtgående,
    strategiska...

  72. Det handlade om
    ny lagstiftning, rutiner-

  73. -att sprida kunskap om det som finns.

  74. Plötsligt fick man
    legitimitet och kraft bakom det.

  75. Det blev annorlunda efter metoo.

  76. För att knyta an, det är svårt
    att säga om det var en revolution.

  77. I så fall var den kort.

  78. Men det blev stora konsekvenser
    i delar av världen.

  79. Alla länder
    har inte haft samma metoo-våg.

  80. Men det utmanade makten.

  81. Våld behandlas som en individuell
    fråga men är en strukturell fråga.

  82. Magnituden hjälpte till
    att se att det är strukturellt.

  83. Det är inte "den våldtagna kvinnan"
    utan alla jag känner har erfarenhet.

  84. En stor effekt blev att alla våra
    jourer fick en ökning i stödsökande.

  85. Kvinnor har alltid
    berättat om våld på olika sätt-

  86. -kanske inte öppet på sociala medier-

  87. -men de har i alla tider
    berättat om mäns våld och övergrepp.

  88. Men alla har inte alltid haft rätt
    till stöd eller vetat var det finns.

  89. Antalet stödsökande har ökat stort.

  90. Det är såklart revolutionerande att
    utsatta kvinnor får stöd och hjälp.

  91. -Varför tror du ökningen har skett?
    -Det är en blandning av saker.

  92. Vi benämner våld. Man förstår
    att det är väld man har utsatts för.

  93. Det är inte bara ett bråk-

  94. -eller nån som är jobbig utan en
    våldshandling. Det är en medvetenhet.

  95. Det blir lättare när man ser
    att andra också söker stöd.

  96. Jag kanske också har rätt till stöd.
    Man har ofta en förminskande känsla-

  97. -eller skam.

  98. När man såg andra förstod man att
    man kanske också hade rätt till stöd.

  99. Det är en kombination.

  100. Får jag tillägga nåt?

  101. Det jag också tycker är bra
    är att tjejer som inte var medvetna-

  102. -blev medvetna i och med metoo och
    reflekterade över vad de utsatts för.

  103. "Vänta, det där var inte okej."

  104. Och den största segern för metoo
    är att unga tjejer upplever det här.

  105. Snacka om att man kommer kämpa
    väldigt hårt i framtiden.

  106. Det är en revolution, för det är
    en process. De slutar inte nu.

  107. Det har lyfts både
    som en styrka och en svaghet i metoo-

  108. -att det var
    så stor variation på berättelserna.

  109. Det var från riktigt grova våldtäkter
    till det som kanske betecknas sexism.

  110. Vissa kritiker
    ville inte blanda ihop de sakerna.

  111. Andra menar att det är bredden
    och det går ingen skarp gräns.

  112. Jag har länge varit kritisk mot-

  113. -medias rapportering om
    sexuella övergrepp, långt för metoo.

  114. Man väljer alltid exceptionella fall.

  115. Man väljer ett hårt bildspråk
    med fokus på den utsatta personen.

  116. Man väljer
    att använda vissa ord och inte andra.

  117. Jag skrev om det nyss och fick svar.

  118. En vän till mig,
    en vanlig tjej, berättar:

  119. "I mina tonår, nyligen utsatt för
    en våldtäkt jag inte berättat om"-

  120. -"sökte en radiokanal folk som
    ville berätta om vad de utsatts för."

  121. "Jag tog steget och hörde av mig"-

  122. -"och berättade
    för reportern vad som hänt."

  123. "Jag var övertygad om
    att min story betydde nåt."

  124. "Reportern sa
    att min berättelse inte passade."

  125. "De sökte en mer klassisk våldtäkt,
    en överfallsvåldtäkt."

  126. Det stämmer
    med min bild av medias rapportering.

  127. Trots att metoo hade bredden
    halkade media in i den fällan.

  128. Man valde enskilda, sensationella
    fall, gärna kopplade till kändisar.

  129. Varför blir det så?

  130. Jag vänder mig till Ibrahim, du får
    stå till svars för alla journalister.

  131. Det beror på strukturen.

  132. En tjej som har blivit "trakasserad"
    är inte "klickvänligt".

  133. Man får inte fler läsare.
    Det är inte spektakulärt.

  134. Det är en del av strukturen. Killar
    är killar. Man för bort problemet.

  135. Det beror på
    individualiseringen i samhället.

  136. Man tar det grövsta och värsta
    fallet och kratsar allting kring det.

  137. Exempelvis en känd person som blivit
    utsatt av en annan känd person-

  138. -där finns alla ingredienser för att
    få klick. Det är de stora medierna.

  139. Men i fackliga tidningar
    tar man upp "små" frågor-

  140. -som inte hamnar på
    Aftonbladet eller DN.

  141. Fackliga tidningar försöker
    koppla det till anställningen.

  142. Vi har ett stort jobb att göra,
    speciellt de stora medierna.

  143. Det är struktur
    och individualisering.

  144. Jag representerar ju inte media.

  145. En del av metoos styrka var
    att den inte var beroende av media.

  146. Det var ett sociala medier-fenomen.

  147. Plötsligt
    fick alla otypiska berättelser höras-

  148. -som inte hade nåt nyhetsvärde i sig.
    Det var grejen.

  149. Metoo lyckades runda medielogiken och
    fick sin kraft nån annanstans ifrån.

  150. Självklart finns en medielogik
    man inte kommer ifrån.

  151. Kanske
    har det ändå hänt nåt inom medierna.

  152. Att vi diskuterar här
    är del av en större medvetenhet.

  153. Medierna har kanske öppnat för att
    även otypiska berättelser får plats.

  154. Men självklart kommer vi inte
    ifrån medielogiken, tyvärr.

  155. Jag håller med om att det blev en
    bredd som syntes i alla fall just då.

  156. Samtidigt tycker jag
    att vi hamnade mycket i kvinnors...

  157. Vilken kvinna är det? Grovt eller ej?
    Vad räknas som värt att berätta?

  158. Anledningen till det
    handlar om struktur, normer-

  159. -och synen på
    vad som är värt att rapportera.

  160. Men det är också ett manligt problem.
    Det här är mäns ansvar.

  161. Män utövar i princip allt våld
    i samhället oavsett vem som drabbas.

  162. Det är inte lätt att utmana
    den makten. Det är jättejobbigt.

  163. Det är jobbigt
    även som journalist eller utgivare.

  164. Det är svårt men nån måste göra det.

  165. Nån måste påpeka att det är mäns
    ansvar och problem. Det är läskigt.

  166. Det farligt att utmana den manliga
    makten som har med våld att göra-

  167. -eftersom män utövar våld.
    Det är svårt.

  168. Men jag önskar att vi skiftar...
    Nu vet alla och vi har pratat om det.

  169. Nu behöver vi skifta fokus
    och ha ett metoo om mäns ansvar.

  170. Det finns tydliga och fasta bilder
    av vem som är en förövare.

  171. Och vem som är ett offer. Offret är
    svagt och man väljer att vara offer.

  172. Det handlar inte om
    vad man utsatts för.

  173. Tycker ni att man har utvecklat synen
    på vem som är offer och förövare?

  174. -Har det förändrats tack vare metoo?
    -Nu tittar alla på mig.

  175. Spontant tycker jag inte det.

  176. Vi pratar fortfarande om våldtäkter i
    parker, överfall och gruppvåldtäkter.

  177. Fruktansvärt, men inte typiskt.

  178. Vi klarar inte av att prata om
    att förövare både är individer-

  179. -som ska ställas till svars, och
    att det är ett strukturellt problem.

  180. Jag tycker inte
    att vi klarar av bilderna samtidigt.

  181. Men jag jobbar inte i media, som ni.

  182. Jag tycker att det har förändrats.

  183. Ofta
    har man haft bilden att våldtäkt-

  184. -är en ful man bakom busken
    redo att anfalla.

  185. Så är det inte efter metoo. Vi vet
    att det är kultur- och medieprofiler-

  186. -arbetsgivare, chefer.
    Den gamla bilden har monterats ner.

  187. I stället vet vi
    att det kan vara vem som helst.

  188. Det är vem som helst. En kulturprofil
    som länge var högt uppsatt.

  189. En mediaprofil, chefer...
    På så vis har det absolut förändrats.

  190. När bilden av förövaren ändras vet vi
    vem offret är och hur hon utsätts.

  191. Som representant för forskarsamhället
    säger jag vi vet inte än.

  192. -Vi hade en diskussion om det innan.
    -Hur många slutsatser kan man dra?

  193. Vi vet inte än.
    Vi måste börja forska.

  194. Det är inte bara i medierna
    vi är intresserade av skillnaden.

  195. För som sagt,
    det finns en massa kunskap om detta.

  196. Folk insåg inte det plötsligt
    i november 2017 att vi har problem-

  197. -vad gäller offer och förövare.
    Många har haft den kunskapen länge.

  198. Nu är det diskussioner på olika plan,
    som i media.

  199. Men också hemma
    och på sociala medier.

  200. Men vad diskussionen leder till
    vet vi inte.

  201. -När kommer vi ha forskning på det?
    -Det finns forskning på gång.

  202. Får jag säga nåt om mediabilden?

  203. Vi skulle behöva en metoo-diskussion
    om våldsutsatthet och våldsförövare-

  204. -som inte handlar om huruvida
    kvällspressen ska namnge eller inte.

  205. Jag förstår att den pressetiska
    diskussionen måste finnas.

  206. Media lever i en ny tid. De etiska
    reglerna är skapade för länge sen.

  207. Men den diskussionen ska inte finnas
    på bekostnad av enskilda kvinnor-

  208. -som vågat berätta
    om sin våldsutsatthet.

  209. Media är inte domstol.

  210. Det gynnar ingen att prata om ifall
    Wallin eller Timell ska namnges.

  211. De berättelserna måste få finnas
    för att berätta om våldsutsatthet.

  212. Mediedebatten får föras parallellt.

  213. De fallen gör också
    att många ser en backlash.

  214. Den diskussionen
    kanske har tagit över.

  215. Kopplat till det du sa om att vi ska
    tala om män och att det är lösningen.

  216. En undersökning för nån månad sen
    visade att 85 procent av männen-

  217. -tycker att män bör ta ansvar
    för att motverka våld.

  218. I samma undersökning
    med samma män uppger 49 procent-

  219. -att de rannsakat sitt eget beteende.

  220. Så män tycker att andra män
    ska ta ansvar, generellt sagt.

  221. Hur gör vi då? Hur får vi män att
    förstå att det börjar hos en själv?

  222. Det här är kärnfrågan och det är
    speciellt att svara som kvinna.

  223. Jag var med i ett samtal
    för två dar sen om detta.

  224. Jag har perspektivet
    att ha jobbat med mäns våld.

  225. Vi är ofrivilliga experter på mäns
    våld sedan decennier. Jag kan säga...

  226. Hur får vi män att ta ansvar?
    Vi hamnar lätt i polariteter.

  227. De som inte bryr sig och känner sig
    skuldbelagda. "Jag våldtar inte."

  228. Vi ser olika ytterligheter. Den stora
    massan befinner sig mittemellan.

  229. Man är illa berörd. Man förstår att
    det rör ens flickvän, syster, mamma.

  230. Jag tror att sprängkraften finns där.
    Vi behöver mest vara lite praktiska.

  231. Det här kanske låter förmätet,
    men jag vill uppmuntra män att...

  232. Alla måste inte föreläsa för 10 000
    personer. Det finns massor att göra.

  233. Om vi uppmuntrar män att se hur
    kvinnor organiserat sig i alla tider-

  234. -så skulle steget inte bli så stort.

  235. Hur löser vi
    att 49 procent rannsakar sig själva?

  236. Men vad är att rannsaka sig själv?

  237. Man kan se det som en jättehög andel.
    Varannan man har rannsakat sig själv.

  238. Hur var det för 15 år sen? Att det är
    mäns ansvar finns ingen tvekan om.

  239. Jag vill uppmuntra till att ta både
    individuellt och kollektivt ansvar.

  240. Inte starta nya organisationer utan
    kroka arm med de som jobbat länge.

  241. Och göra små individuella saker.

  242. Man behöver inte ha kunskap om hur
    man förändrar hela huligankulturen.

  243. Det är svårt. Men man kan säga till
    på arbetsplatsen när saker händer.

  244. I kommentarsfält
    kan man peppa och stötta kvinnor.

  245. Man kan ifrågasätta när andra män
    är nedlåtande. Man kan göra mycket.

  246. Jag tycker 49 procent är fantastiskt!
    Är glaset halvfullt eller halvtomt?

  247. I detta fall är det halvfullt.
    Allt över noll procent är bra.

  248. Allt under 100 procent är
    naturligtvis inte tillräckligt bra.

  249. Men det är en fantastiskt start.

  250. Är rannsakan av sig själv
    det enda vi kräver?

  251. Man kan tycka att man är toppen.
    Frågan är vad siffran står för.

  252. Det viktiga är att män också börjar
    jobba med det kvinnor gjort länge-

  253. -av ren överlevnadsinstinkt.

  254. Tråkigt nog är det effektivt
    när män påverkar män.

  255. Det är mer effektivt
    än när kvinnor tjatar.

  256. Sen viskar en karl i örat och han
    blir feminist. Det ska vi utnyttja.

  257. Du får återigen
    representera en kategori.

  258. 49 procent är inte alls bra. Glaset
    är halvtomt. Det är inte mycket folk.

  259. Det finns tre lösningar...

  260. Jag kommer inte med lösningar,
    men tankar man kan ta med sig.

  261. Våga skapa dålig stämning,
    speciellt vi män.

  262. Vi är rädda att förlora kompisar.

  263. Men om vi ifrågasätter de närmaste
    så kan vi...

  264. Nån kille från de 49 procenten säger
    till kompisen "det var dåligt gjort".

  265. "Du borde tänka över ditt beteende."

  266. Jag är stor beundrare av utbildning.

  267. Där har arbetarklassen och facket
    stort ansvar.

  268. Fixa studiecirklar. Ha bildnings-
    kvällar. Förklara saker för män.

  269. Det hela måste börja i förskolan.

  270. Men vi börjar möta en reaktionär
    rörelse som tycker det är genusflum.

  271. Men det är för att skapa frihet för
    kvinnor så de inte utsätts av män.

  272. Skapa dålig stämning. Fackföreningar
    måste ta sitt ansvar. Och bildning.

  273. Om vi tar språket.
    Det har väldigt stor betydelse.

  274. Vi har varit inne lite på det.

  275. Vi har en ny sexualbrottslag på plats
    som trädde i kraft i somras.

  276. Som jag tror kommer förändra synen
    mycket på sexuellt våld.

  277. Vi som har lobbat för den här
    sexualbrottslagen har en stor del...

  278. En enkel beskrivning är att ändra
    sloganen många feminister har använt-

  279. -"ett nej är ett nej". Så stod det på
    många demonstrationsplakat tidigare.

  280. Nu vill vi befästa
    att allt annat än ett ja är ett nej.

  281. Det ska alltid vara ett aktivt ja.

  282. Det här har du pratat om,
    att säga nej. Kan du kort förklara?

  283. Jag är samtalsforskare i botten.

  284. Det var en stor aha-upplevelse när
    jag läste en artikel om att säga nej.

  285. En amerikan hade studerat hur kvinnor
    säger nej till sexuella inviter.

  286. De sa allt annat än nej.
    "Jag har huvudvärk, mens."

  287. De svarade inte eller drog sig undan.

  288. Om man tittar allmänt hur vi gör
    när vi erbjuder varandra saker-

  289. -säger vi ja
    med stor entusiasm direkt.

  290. Men när vi vill säga nej, till kaffe
    eller sex, är vi otroligt subtila.

  291. Vi pausar, ger ursäkter,
    drar oss undan och blir stela.

  292. Det här har vi lärt oss så alla
    uppfattar subtila nej i vardagen.

  293. Vi uppfattar och förstår
    att nej sägs på ett subtilt sätt.

  294. Nu kan vi börja kräva
    att även killar-

  295. -förstår och
    låtsas om att de förstår nejen.

  296. Det handlar om att de gör sig dumma.
    De vill inte höra.

  297. Allt utom ett tydligt ja är ett nej,
    i de allra flesta fall.

  298. Det gäller även sexuella situationer.

  299. Det var en ögonöppnare att se att det
    är så in i de minsta interaktionerna.

  300. När en vill och den andra inte vill-

  301. -så är nejet subtilt
    och vi förstår det.

  302. Jag håller med om att det är
    att ointelligentgöra en hel grupp-

  303. -att säga
    att de inte förstår signaler.

  304. Jourrörelsen har alltid jobbat med
    att benämna våldet för vad de är.

  305. Bland annat jobbar vi mycket med
    metoden "Response-based practice".

  306. Jag tänkte läsa upp
    vad Allan Wade brukar säga:

  307. Om du slår nån med en stekpanna
    är det inte matlagning.

  308. Att sno en bil är ingen bilpool. Att
    våldta ett barn är inte sex med barn.

  309. Språket har enorm kraft att berätta
    vad som händer och vems ansvaret är.

  310. Jag tänkte komma till just språket.
    En av huvudtalarna är Jackson Katz.

  311. Han har ett viralt klipp
    om hur språket ändras.

  312. Det som hände i en situation
    var att en man slog en kvinna.

  313. Men i rubriker står det ofta att en
    kvinna blev slagen eller våldtagen.

  314. Man har förlorat förövaren.
    Där är lösningen.

  315. Pratar vi inte om problemet
    kan vi inte lösa det.

  316. Har språket den makten?

  317. Kan det leda till politiska åtgärder,
    resurser eller handlingar?

  318. -Hur stor betydelse har språket?
    -Jättestor.

  319. Filosofen Michel Foucault sa
    att språk skapar sociala praktiker.

  320. Hur vi pratar om saker kommer att
    implementeras i verkligheten.

  321. Som ni sa, man måste verkligen...

  322. Min syster har två barn,
    en tjej och en kille.

  323. Det är bra att man börjar tidigt.

  324. Killen började störa tjejen
    och hon sa "stopp!". Då slutade han.

  325. Den här interaktionen mellan
    individer redan som små spelar roll.

  326. Han visste: "Hon sa stopp, då måste
    jag sluta." Det har förskolan lärt.

  327. Man måste börja med språket.
    Ett nej... Allt annat än nej...

  328. Tyvärr sa jag fel:
    Allt annat än ja är nej.

  329. Språket är superviktigt, verkligen.

  330. Jag tänkte på det du sa "en kvinna
    blev slagen" och rubriker i media.

  331. Jag ska vara djävulens advokat.

  332. Att man lägger fokus på offret
    snarare än på förövaren-

  333. -för att
    offret har utsatts för nåt hemskt.

  334. Men det måste finnas nån balans.

  335. Ibland vet man inget om förövaren.
    Då sprider man den info man vet.

  336. Men många gånger är det inte så.

  337. Man vet vem förövaren är men pratar
    bara om offret. Men åter till språk.

  338. Huruvida det påverkar lagar är
    Sverige ett exempel på att det gör.

  339. Vi har bland världens främsta lagar
    vad gäller kvinnofrid och sexbrott.

  340. Det är för att vi enträget har använt
    kvinnors erfarenheter av mäns våld-

  341. -för opinionsbildning
    och förändrat lagar.

  342. Det jag kan sakna är att normer lever
    kvar i hög grad i rättsväsendet.

  343. Vi har bland världens bästa lagar
    men nästan ingen döms för våldtäkt.

  344. Normer och regler kring det,
    att försöka glida undan ansvar-

  345. -att inte benämna
    förövarens ansvar och handlingar-

  346. -saknas fortfarande delvis
    i rättsväsendet.

  347. Den enskilda ska hållas ansvarig.

  348. Hur vi pratar om det påverkas oss.

  349. Det påverkar i det långa loppet
    lagstiftning och kunskap.

  350. Om man ska göra lemonad av citronerna
    så kan man...

  351. Som språkforskare är det tacksamt
    varje gång jag slår upp Metro-

  352. -och ser rubriken "Kvinna slogs..."

  353. Då kan jag diskutera det
    med studenterna.

  354. Man ser tydligt
    att den aktiva parten försvinner.

  355. Det är tacksamt för att diskutera
    normer och strukturer-

  356. -som vi har blandade åsikter om vad
    som är rätt och vem som är skyldig.

  357. Jag blir lycklig när journalister
    gör den där fadäsen igen.

  358. Det är nog ofta ett uttryck för ren,
    slentrianmässig, klichémässig dumhet-

  359. -när man gör så. Men om vi vänder på
    det får vi syn på det i högre grad.

  360. Verkligen.

  361. En tanke från journalistskolan man
    tog med sig var om man ska skriva:

  362. Kvinna trakasserades
    för att hon var gravid.

  363. Eller:
    Chefen trakasserade en gravid kvinna.

  364. Det aktiva verbet är viktigt. Vi ser
    en makthavare och en underordnad.

  365. Då syns konflikten även i rubriken.

  366. Extra viktigt nu när de flesta
    bara läser rubrik och ingress.

  367. Då får man ingen mer information.

  368. Du kanske kan hålla
    en lång föreläsning, men...

  369. Hur mycket påverkar språket oss?
    Vad vi väljer att prata om och hur?

  370. Du frågar en forskare och väntar dig
    att jag ska säga "53 procent".

  371. Det går inte att mäta sorgligt nog.

  372. Det finns experiment som visar att vi
    blir påverkade av hur saker uttrycks.

  373. Det är en självklarhet. Det påverkar
    men det är svårt att säga hur mycket.

  374. Självklart påverkar det. Det är ett
    fantastiskt redskap att jobba med.

  375. Du nämnde Allan Wade. Hur pratar vi
    om våldet? Vilka ord använder vi?

  376. Ska vi säga "samlag" med två personer
    där den ena inte alls är med på det?

  377. Det kommer från "ligga tillsammans".

  378. Fast om en inte är med på det
    ska vi inte säga samlag-

  379. -utan prata om vad förövaren gör.

  380. Ett exempel som jag är kluven till
    är våldsbegreppet i våldtäkt.

  381. Det diskuterades i samband med
    den nya sexualbrottslagen.

  382. Ett skäl till att personer upplever
    att de inte blivit våldtagna-

  383. -är att de inte känner igen sig
    i våldsbegreppet.

  384. Våldtäkter innehåller sällan
    det vi ser som fysiskt våld.

  385. Ni menar att det är viktigt
    att omdefiniera våldsbegreppet.

  386. Det är vad MR-dagarna handlar om.

  387. Våld behöver inte vara att slå nån på
    käften. Våld ka vara mycket bredare.

  388. Hur tänker ni?

  389. Det här är en av de stora frågorna.
    Det svåra är att vi lever i...

  390. Alla tider förändras
    och språk utvecklas så klart.

  391. Vi är inte där än, där gemene man
    har en bred bild av vad våld är.

  392. Att kalla nån hora, är det våld?

  393. Därför tycker vi att våldtäkt
    fortfarande är ett viktigt begrepp.

  394. Det är viktigt att förövaren ska ta
    ansvar. Det är en allvarlig handling.

  395. Förslaget var "sexuell kränkning"
    men det slår inte lika hårt än.

  396. "Jag är dömd för sexuell kränkning."

  397. Vi är inte riktigt där än
    där det kan hända.

  398. Det är en utmaning
    att bredda synen på våld.

  399. Vi måste vara tydliga
    med vad vi benämner.

  400. Speciellt när det gäller
    att hitta stödsökande också.

  401. "Våld" är kanske inte rätt ord,
    utan bara fråga vad nån varit med om.

  402. Jag tror vi kan göra det samtidigt.
    Vi kan bredda synen på våld-

  403. -och förstå att det inte behövs
    fysiskt våld för att vara utsatt.

  404. Vad är det att rannsaka sig själv?
    Det råder förvirring. Vem mäter det?

  405. Att förändra sig som person-

  406. -är inget som görs i en handvändning,
    kanske inte på ett år efter metoo.

  407. Samtidigt har jag inte tålamod med
    att vänta på att män ska göra det.

  408. Men jag tänker så här, att vi saknar
    faktiskt manligt ledarskap i det här.

  409. Inga föregångare ställer sig upp
    och säger vad det innebär.

  410. Det finns inga samtalsgrupper
    på arbetsplatser.

  411. Kvinnor har i alla tider
    organiserat sig efter vad som behövs.

  412. I alla kvinnogrupper
    pratar man om det här.

  413. Hur är jag i relation till andra?
    Vad är mitt ansvar?

  414. Det ingår inte i att vara man i dag.

  415. Vi pratar inte med killar
    om hur vi påverkar varandra.

  416. Hur min mansroll påverkar andra. Hur
    mitt bristande ansvar påverkar andra.

  417. Vi behöver förebilder.
    Det saknar vi i dag.

  418. Jag ser ut över publiken
    och fördelningen män-kvinnor.

  419. Det är symptomatiskt att det är flest
    kvinnor som är här och driver frågan-

  420. -och har kämpat av tvång
    mot en massa manligt våld.

  421. Kvinnor ska fortsätta göra det de gör
    så får vi hoppas att män hoppar på.

  422. Jag tänker, som jag nämnde i början,
    att det börjar med förskolan.

  423. Om man ska rannsaka sig har det
    gått långt. Då måste man reflektera.

  424. Men om vi får in beteendet tidigt
    behövs ingen rannsakan. Då nås målet.

  425. Sen kräver det flera generationer.

  426. Problemet är att när män kommer hem
    läser vi inte, vi gör ingenting.

  427. Fackföreningsrörelsen har ett ansvar
    att ordna bildnings-/samtalskvällar-

  428. -så att man får kontinuitet.

  429. Då hoppas jag att siffran blir högre,
    men jag garanterar ingenting.

  430. Jag håller med om
    att vi ska börja i förskolan.

  431. Men det är inte barns ansvar att det
    ser ut så här. Vi upprätthåller det.

  432. Dessutom tittar barn på vad vi gör
    och lyssnar mindre på vad vi säger.

  433. Om pappa och mamma är på ett sätt-

  434. -och de i förskolan säger att
    "det här är att vara kille och tjej"-

  435. -så har vi parallella samtal.
    I vår tid har vi parallella kulturer.

  436. Vi har en feministisk regering,
    det finns genusprogram i skolor-

  437. -aktivt jämställdhetsarbete
    i myndigheter.

  438. Samtidigt har vi
    sociala medier och en populärkultur-

  439. -som är helt påverkad
    av porrindustrin, som hatar kvinnor.

  440. Allt vi gör
    och utbildar barn och unga i-

  441. -pågår samtidigt som vi har internet,
    filmer och tv som berättar nåt annat.

  442. Ska vi lära barn det måste vi säga:

  443. "Jag fattar att du ser annat
    som jag ogillar."

  444. "Jag ska ta mitt ansvar
    och protestera mot det"-

  445. -"och visa vad som är rätt i
    att vara en riktig man eller kvinna."

  446. Vi ska försöka,
    trots det deppiga samtalsämnet-

  447. -tänka att vi alla kan göra nåt.

  448. Metoo är ett bevis på att alla kan
    delta och förändra. Det var styrkan.

  449. Jag vill att ni alla kommer på
    ett tips som ni kan ge till publiken-

  450. -som jag förmodar
    håller med om mycket vi sagt.

  451. Vad kan man göra
    för att förändra och påverka?

  452. Kan man tänka på hur man pratar?

  453. När jag ser artiklar
    med konstiga rubriker eller foton-

  454. -brukar jag mejla skribenten
    och be dem byta ut.

  455. Ofta gör de det. De valde bilden av
    obetänksamhet. Vad mer kan man göra?

  456. Härligt att få avsluta med lite
    målfokus. Vi ska ha lösningsfokus.

  457. Jag vill uppmuntra till att fortsätta
    känslan ni hade i början av metoo.

  458. Den överväldigande känslan
    av hur många och hur tungt det är.

  459. Bär med er att
    det fortsätter vara så här varje dag.

  460. Lyssna på kvinnors berättelser.
    Ni behöver inte ha smarta svar.

  461. Ett tips till alla utsatta är att
    det finns hjälp. Du är inte ensam.

  462. När det gäller män vill jag upprepa:
    Var lite aktivister!

  463. Vi behöver civilaktivister
    som gör små handlingar i vardagen.

  464. Det gör stor skillnad.
    Säg till på bussen, din kompis.

  465. Visa att riktig styrka
    är att inte låta saker passera.

  466. "Du är min kompis. Jag tycker att
    du är på fel spår. Jag säger emot."

  467. Och att ta handling
    på sociala medier.

  468. Jag vill säga att man som enskild
    person ska passa på att haka på-

  469. -den här vågen av många initiativ
    som kommer nu efter metoo.

  470. Att man som enskild hakar på
    det som redan görs-

  471. -av organisationer och initiativ.

  472. Allt från Killmiddag till
    arbetsplatsrelaterade studiecirklar.

  473. Det finns mycket att uppgå i
    där det finns strukturer och idéer.

  474. Som enskild
    kan man haka på kollektivet.

  475. Metoo blev stort
    för att många koordinerade sig.

  476. Man får inte glömma
    styrkan i många tillsammans.

  477. -Man behöver inte hitta på nåt nytt.
    -Nej.

  478. Mitt tips riktar sig främst till män.

  479. Som ni sa, våga skapa dålig stämning.

  480. Våga ifrågasätta dina kompisars,
    din brors eller fars beteende.

  481. Fråga om arbetsplatsen
    har en jämställdhetspolicy-

  482. -och alkoholpolicy. Alkohol kan vara
    inblandat om man går på after work.

  483. Hur funkar den?
    Om ni inte har det, gör en!

  484. Prata med fackföreningar om varför
    de inte arrangerar studiecirklar-

  485. -eller samtalskvällar. Våga
    skapa dålig stämning, helt enkelt.

  486. Tack för bra tips. Och att reflektera
    över språket. Hur pratar vi?

  487. Ni sa att det är mest kvinnor
    som organiserar sig.

  488. Den här frågan
    kallas ofta "kvinnofråga".

  489. Att prata om det
    som en fråga för alla.

  490. Tack alla som kom och tack panelen.

  491. Textning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ett år efter #metoo

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

2017 vittnade tiotusentals kvinnor under hashtaggen #metoo om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Vad ledde uppropet till och vad behöver hända framöver? Medverkar i samtalet här gör Kristina Wicksell från stiftelsen Make Equal, Ibrahim Alkhaffaji, journalist, Rebecka Andersson från organisationen Unizon och Karin Milles, språkvetare. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Ämnen:
Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Jämställdhet, Politik, Samhällsvetenskap, Sexuella trakasserier, Sociala frågor, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Efter #metoo - fyra sätt att motverka trakasserier på jobbet

Panelsamtal mellan Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman, Anna Rosenmüller Nordlander, processförare på DO, Helene Jesnes, juridisk rådgivare på Likestillings- och diskrimineringsombudet, LDO, i Norge, Trine Hammer senior inspektör på Arbeidstilsynet i Norge, Linda Palmetzhofer, förste vice ordförande för Handelsanställdas förbund, Lina Tidell, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Visita. Moderator: Anna Danielsson Öberg. Inspelat den 11 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

När kritik stämplas som terrorism

Musikern och aktivisten Masha Alyokhina från Pussy Riot och fristadsmusikern Michail Borzykin diskuterar hur kritik kan stämplas som terrorism för att undvika opposition. Hur regimen i Ryssland har splittrat den politiska oppositionen, bland annat genom att falskt anklaga demonstranter för uppror och våld mot polisen och sedan döma dem till fängelse. Moderator: Anna Wigenmark. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Transpersoners utsatthet för våld

Ett panelsamtal om trakasserier och våld mot transpersoner. Vilka förändringar och åtgärder måste sättas in för att få stopp på detta? Medverkar gör Yolanda Bohm, transaktivist, Ulrika Westerlund, utredare hos regeringen, Pär Viktorsson Harrby, utbildare i jämlikhetsfrågor, Frank Berglund, förbundsordförande RFSL Ungdom, Maria Tillquist, kurator RFSL. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Hbtq-personers våldsutsatthet

RFSL Stödmottagning (före detta brottsofferjour) har under tjugo gett stöd till hbtq-personer utsatta för hot eller våld. Under seminariet berättar Maria Tillquist, kurator på RFSL Stödmottagning, om våldsutsatta hbtq-personers erfarenheter och behov, samt om RFSL:s möjligheter att ge stöd. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Slumpvis utvald - rasprofilering inom rättsväsendet

Hur effektiv är profilering egentligen inom brottsbekämpning? Medverkar gör Leandro Mulinari, kriminolog, Victor Olisa, doktor i kriminologi, Katri Linna från Civil Rights Defenders, Fatima Doubakil, aktivist och Diana Nyman, aktivist. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Skyddat boende - ur mänskliga rättigheters perspektiv

Såväl barn som vuxna som utsatts för våld har rätt till stöd- och skyddsinsatser från samhället. Men var går gränsen mellan kommunernas och civilsamhällets ansvar? Medverkar i samtalet gör Madeleine Harby Samuelsson, statssekreterare, Nisha Besara, statsvetare, Marit Birk, Socialdepartementet, Helena Ewalds, THL Finland, Moa Mannheimer, Barnafrid, Elin Holmgren, Unizon och Jenny Westerstrand, Roks. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Rätten att slippa näthot

Ett samtal om vad som bör och kan göras för att förhindra hat, hot och radikalisering på nätet. Hur skyddar vi samtidigt yttrandefriheten? Och vem bär ansvaret för att motverka näthat och hot? Medverkar gör Alfiaz Vayia, ARDI (European parliament anti-racism and diversity intergroup), Tomas Åberg, Näthatsgranskaren, Mischa E Thompson, rådgivare USA:s kommission och Soraya Post, EU- parlamentariker. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Israel och Palestina - människorätt i motvind

2017 var det värsta året för palestiniers möjlighet att röra sig in och ut ur Gaza sedan 2014. För varje dag växer desperationen, 95% av dricksvattnet är otjänligt, befolkningen har elektricitet under endast fyra timmar om dagen. Här möts Hagai el Ad från organisationen BT Selem i Israel och Mahmoud AbuRahma från Al Mezan i Gaza för att diskutera situationen. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Faran med att försvara mänskliga rättigheter

Människorättsförsvarare hotas, trakasseras och ibland dödas när de försvarar våra grundläggande mänskliga rättigheter. I detta seminarium diskuteras farorna för människorättsförsvarare. Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Andrea Rocca, Front Line Defenders, Sakile Sifelani, Women in politics support unit Zimbabwe och Pierre Esperance, RNDDH Haiti. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Kärlek som blir våld

Hat mot muslimer förenar de högerextrema och radikalnationalistiska rörelserna i Europa. Går det att förklara varför de hatar så intensivt att de är beredda att ta till våld? Varför upplever de mångkulturalism, feminism och mänskliga rättigheter som hot? Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Mattias Gardell, religionshistoriker och författare samt Patrik Hermansson, utredare Hope not hate. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Ett år efter #metoo

2017 vittnade tiotusentals kvinnor under hashtaggen #metoo om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Vad ledde uppropet till och vad behöver hända framöver? Medverkar i samtalet här gör Kristina Wicksell från stiftelsen Make Equal, Ibrahim Alkhaffaji, journalist, Rebecka Andersson från organisationen Unizon och Karin Milles, språkvetare. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid - med frågestund

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Moderator: Dona Hariri. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tre ord om tillit

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.