Titta

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Om UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Föreläsningar och samtal från Mänskliga rättighetsdagarna 2018. Här möts forskare, studenter, tjänstepersoner, aktivister, politiker och ideellt engagerade varje år för att diskutera, lyssna och engagera sig i frågor kring som bidrar till utvecklingen av mänskliga rättigheter lokalt i Sverige och globalt i världen. Inspelat den 11-17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Till första programmet

UR Samtiden - MR-dagarna 2018 : Transpersoners utsatthet för våldDela
  1. De normer som är vedertagna kring
    heterosexualitet eller ciskroppen-

  2. -upprätthåller ett visst sorts liv
    för dem som faller innanför normerna.

  3. Vi som inte faller innanför dem måste
    ju förhålla oss till det som är där.

  4. Förra året var jag särskild utredare
    för en statlig utredning-

  5. -om transpersoners
    levnadsvillkor i stort.

  6. Hur många känner till utredningen?
    En mycket insatt publik.

  7. Den är nästan 1 000 sidor tjock.
    Den är jätteomfattande.

  8. Det beror på
    att det var så många områden.

  9. Här i dag är det bara en liten del.

  10. Det finns en massa andra områden i
    den, om man är intresserad av ämnet-

  11. -utöver just våldsutsatthet.

  12. Jag vill säga lite om hur vi jobbade,
    annars dyker det upp frågor.

  13. "Var har ni fått det här ifrån?"

  14. Förutom så som
    statliga utredningar alltid jobbar-

  15. -med en expertgrupp som
    Regeringskansliet har utsett till en-

  16. -och möten med organisationer
    och myndigheter som berörs av frågan-

  17. -så ville vi försöka nå communityt
    på andra sätt också.

  18. Inte minst för att transpersoner har
    ett lägre förtroende för myndigheter.

  19. Det märktes mycket i arbetet
    att många tycker:

  20. "Nu har ni gjort en till utredning.
    Var är åtgärderna?"

  21. Det finns en trötthet
    och brist på förtroende.

  22. Vi försökte överbrygga det på olika
    sätt. Vi dök upp på community-forum.

  23. Det var på evenemang
    som var arrangerade av andra aktörer.

  24. Det blev de här orterna
    för att de låg rätt i tid-

  25. -och hade nån form
    av geografisk spridning.

  26. Där hade vi öppna hearingar-

  27. -ibland för 10 personer
    och ibland för 100 personer-

  28. -där folk sa till oss vad
    som är viktigt att vi inte missar.

  29. Sen hade vi sajten
    transpersonerslevnadsvillkor.se.

  30. Där kunde man
    skicka in berättelser själv-

  31. -och så kom det in till oss anonymt.

  32. Många mejlade också-

  33. -men mejl till Regeringskansliet
    blir ju en offentlig handling.

  34. Här kom det in utan namn.

  35. En förklaring till
    att utredningen är så tjock är-

  36. -att i den så finns det jättemycket
    citat från de här berättelserna.

  37. Vi hade en hearing
    när vi nästan var klara-

  38. -för att testa
    vad aktörer tyckte om våra förslag-

  39. -och så gjorde vi lite justeringar.

  40. Sen hade vi tur, för precis innan
    utredningen tillsattes-

  41. -så hade paraplyorganisationen
    Transgender Europe gjort en enkät-

  42. -i vissa europeiska länder,
    där Sverige var ett.

  43. De hade ställt frågor som var väldigt
    snarlika vissa av våra frågor-

  44. -och vi fick tillgång
    till det här materialet.

  45. Så om ni har sett publikationer
    från Transgender Europe eller RFSL-

  46. -och tycker att det här verkar vara
    lite lika så är det samma material.

  47. Det är bara det att vi
    har tagit fasta på olika delar-

  48. -och fokuserat på olika områden.

  49. Vi hade mycket kontakt med teamen
    för den könsbekräftande vården.

  50. Vi hade djupintervjuer med
    endokrinologer, alltså hormonläkare.

  51. Och så hade vi myndighetskontakt och
    forskningsgenomgång och så vidare.

  52. Det här var våra direktiv.

  53. Det är den andra förklaringen till
    att utredningen är så tjock.

  54. Ni ser hur mycket områden det är.

  55. Det vi ska prata om i dag-

  56. -är med i den första delen, som
    handlade om levnadsvillkor i stort-

  57. -men vi har skiktat det på lite olika
    områden, bland annat våldsutsatthet.

  58. Men det är ju alltså ännu fler
    områden som man kan fördjupa sig i.

  59. Dessutom hade vi de här
    instruktionerna i våra direktiv.

  60. Vi skulle ha intersektionellt
    perspektiv och livscykelperspektiv-

  61. -fokusera på icke-binära personer-

  62. -belysa skillnader
    mellan transmän och transkvinnor-

  63. -och inkludera personer
    med intersexvariation.

  64. Det är personer som är födda
    med oklart biologiskt kön.

  65. Utgångspunkt var mänskliga
    rättigheter och befintlig kunskap.

  66. Ni förstår att det var en utmaning
    att göra det här på ett år.

  67. Nu kommer vi in lite grann på
    resultaten som berör dagens ämne.

  68. Den här frågan i vårt direktiv
    ställde Transgender Europe också:

  69. "Kan du leva i enlighet med
    din könsidentitet eller könsuttryck?"

  70. Här finns det olika saker
    som man kan ta fasta på.

  71. Till exempel kan man ju se skillnaden
    mellan binära transpersoner-

  72. -alltså personer som är män
    eller kvinnor, och icke-binära.

  73. Mycket lägre andel
    av de icke-binära uppger:

  74. "Ja, jag kan leva
    i enlighet med min könsidentitet."

  75. Om man ska förklara
    vad det är lite enkelt...

  76. Som ciskvinna lever jag enkelt
    i enlighet med min könsidentitet.

  77. När jag ser ut så här
    och säger att jag heter Ulrika-

  78. -och ni får referera till mig
    som "hon" så opponerar sig ingen.

  79. Det bara passerar.

  80. Då lever jag ju enkelt
    i enlighet med min könsidentitet.

  81. Men om det här skulle möta motstånd,
    våld eller utsatthet på annat sätt-

  82. -då är det ju svårare.

  83. På frågan "Varför kan du inte leva
    i enlighet med din könsidentitet?"-

  84. -var det här de vanligaste svaren.
    Man kunde kryssa i olika anledningar.

  85. Generella reaktioner i samhället,
    alltså allmän transfobi.

  86. Rädsla för diskriminering
    och föräldrarnas reaktion.

  87. Ni kanske undrar
    vilka som svarade på enkäten.

  88. Det var 472 svenska personer-

  89. -med ett åldersspann
    mellan 16 och 77 år.

  90. Medianåldern var bara 27 år, så det
    är en ganska ung grupp som dominerar.

  91. Därför blir "föräldrarnas reaktion"
    ett så vanligt svar.

  92. Det finns en del undersökningar
    som är gjorda.

  93. En av anledningarna till
    att utredningen tillsattes-

  94. -var Folkhälsomyndighetens
    undersökning från 2015.

  95. Där finns det intressanta siffror
    och fakta att fördjupa sig i.

  96. Folkhälsomyndigheten
    har gjort sin undersökning-

  97. -så att det är möjligt att jämföra
    med befolkningen i stort.

  98. Så om man är intresserad
    av just skillnader mellan grupper-

  99. -då är det en intressant studie.

  100. Transgender Europe har vänt sig
    endast till transpersoner-

  101. -och djupdykt i levnadsvillkor
    för den gruppen-

  102. -men det går inte att jämföra med
    vad andra personer har svarat.

  103. Men här syns ju då lite olika saker.

  104. Det är dubbelt så vanligt
    att transpersoner anger:

  105. "Jag saknar emotionellt stöd."

  106. Och det var högst
    bland de äldre åldersgrupperna.

  107. Utsatthet för psykiskt våld fanns
    också med. Det är väldigt vanligt.

  108. Och där är det vanligast
    bland den yngsta gruppen, tonåringar.

  109. Kränkande bemötande finns också med-

  110. -bland annat
    i Folkhälsomyndighetens undersökning.

  111. Där ser man
    att det är tre gånger vanligare-

  112. -att transpersoner utsatts
    för kränkande bemötande-

  113. -än befolkningen i stort.

  114. Också här är det den yngre gruppen
    som uppger det i högst utsträckning.

  115. Sen har man frågat varför, och det
    blir lite av en gissningstävling.

  116. Könsuttryck, kön, sexuell identitet
    och utseende...

  117. Det är ju lite svårt
    att avgöra ibland-

  118. -vad personen som utsätter dig
    för nånting tänker.

  119. Det är vanligt att transfobi och
    homofobi hos gärningsmän flyter ihop-

  120. -så det är en svår spekulation.

  121. Men det här är i alla fall
    vad personerna tror var orsaken.

  122. Könsuttryck i störst utsträckning.

  123. Nån har provocerats av
    hur jag ser ut-

  124. -och gett sig på mig
    av den anledningen.

  125. Lägg märke till att det är vanligast
    att vara utsatt av en okänd person-

  126. -men på andra plats kommer
    en nära anhörig.

  127. Och det skapar ju så klart
    en större utsatthet i vardagen-

  128. -än om det bara är okända personer
    som utsätter dig.

  129. Här kan man ju tänka att det är nån
    familjemedlem i samma hus som du-

  130. -och det skapar större svårigheter
    och utsatthet i vardagen-

  131. -när man inte kan komma undan
    den personen.

  132. FRA:s enkät. Det är lite kryptiskt,
    men det är inte det ni kanske tror-

  133. -utan det är EU:s byrå
    för grundläggande rättigheter.

  134. Fundamental Rights Agency
    gör regelbundet stora enkäter-

  135. -som riktar sig
    till alla EU:s medlemsstater.

  136. De har en jättespännande sajt.
    2012 gjorde de den här-

  137. -som riktade sig till
    hela hbtq-gruppen i alla EU:s länder.

  138. Så där finns det verkligen saker
    att titta på.

  139. Nu ska de göra en uppdatering av den-

  140. -så det kommer att komma nya siffror
    sex år senare.

  141. Det här är de svenska
    transpersonernas svar från enkäten.

  142. Då har man gått in mer i detalj.
    "Vad har hänt"-

  143. -"när du har utsatts
    för kränkande bemötande?"

  144. Generellt kan man se
    att verbala kränkningar dominerar-

  145. -och platserna där det här har hänt
    är ju platser där du är hela tiden:

  146. Offentlig plats, arbetsplatsen,
    nöjeslokal och lokaltrafik.

  147. Det täcker in hela dagen ganska
    effektivt. Det är där det händer.

  148. FRA igen. De har också tittat
    på fysiskt våld och hot.

  149. De tittar på de senaste fem åren.

  150. Därför är siffrorna kanske högre
    än vad man skulle kunna tänka annars.

  151. Men det är väldigt vanligt
    bland transpersoner i Sverige-

  152. -att ha upplevt nån form av våld.

  153. Här har man tagit med hot om våld och
    skilt på fysiskt och sexuellt våld.

  154. Man har också frågat:

  155. "Undviker du vissa platser för att du
    är rädd att nåt ska hända?"

  156. Det är också
    en mycket vanlig strategi.

  157. Nästan hälften säger
    att det är nåt de gör.

  158. Det är vanligast att bli utsatt för
    hot om fysiskt våld-

  159. -men att bli utsatt för fysiskt våld
    är nästan lika vanligt. 27 procent.

  160. Här är det samma platser som är med
    som där det var kränkande bemötande-

  161. -förutom arbetsplatsen.
    Men annars är det alla andra platser:

  162. Offentlig plats,
    nöjeslokal, lokaltrafik.

  163. Där kan man inte undvika att vara-

  164. -om man vill lämna lägenheten
    eller huset.

  165. Fysiskt våld, Folkhälsomyndigheten.

  166. Här finns möjlighet
    att jämföra transpersoner-

  167. -och befolkningen i sin helhet.

  168. Det här är alltså senaste året.
    Därför blir siffrorna lite lägre.

  169. Men det syns
    att det är mer än dubbelt så vanligt-

  170. -att transpersoner uppger att man
    har blivit utsatt för fysiskt våld-

  171. -än att befolkningen i stort
    uppger detta.

  172. Här är det också den yngsta gruppen
    som uppger det i högst utsträckning.

  173. Tonåringarna.

  174. Och ni känner igen
    vilka platser det är.

  175. Det är vanligast med en okänd person,
    sen kommer polis under yrkesutövning.

  176. Ja. Det är de resultat som finns. Här
    finns det saker att fördjupa sig i.

  177. Sen kommer
    den utsatta personens partner.

  178. Det är också
    en mycket vanlig gärningsperson.

  179. Jag hastar vidare. Jag har inte sett
    Pär vifta. Jag kör på.

  180. Nu kommer vi till ett urval
    av utredningens förslag.

  181. Här är några av förslagen-

  182. -som på nåt sätt berör
    det vi pratar om i dag-

  183. -men de täcker in lite mer, eftersom
    vårt uppdrag var så enormt brett.

  184. Man kan beskriva det som: Beskriv hur
    transfobi ser ut, varför den finns-

  185. -och vad vi ska göra
    för att den ska försvinna.

  186. Vi försökte angripa det
    på ett strukturellt plan-

  187. -och inte bara peka
    på små punktinsatser-

  188. -utan se hur man kan förbättra
    arbetet för hela hbtq-gruppen-

  189. -men med fokus på transpersoner-

  190. -i åtgärder som redan görs
    eller saker som kan förbättras.

  191. Det finns en hbt-strategi. Känner ni
    till den? Regeringens hbt-strategi.

  192. Nu ser jag bara några få personer.
    Ja, enstaka händer.

  193. Ja, det säger nånting att den inte är
    så känd. Den är från 2014.

  194. Den är inte en handlingsplan. Den är
    inte tydlig med mål och budget.

  195. Den skulle kunna bli det och ha
    ett tydligare fokus med uppdrag.

  196. Och den skulle kunna ha
    fler strategiska myndigheter.

  197. När vi jobbade med utredningen-

  198. -pågick ett arbete för att formulera
    Jämställdhetsmyndighetens uppdrag.

  199. Vi hade kontakt och tyckte att det
    vore toppen med ett samordnat ansvar.

  200. Det har inte hänt än, men jag har
    inte helt släppt mina förhoppningar.

  201. Bättre kunskap inom ett antal yrken
    om hbtq-personers situation vore bra-

  202. -som socionom,
    sjuksköterska och läkare.

  203. Att man redan under den utbildningen
    får kunskaper.

  204. Vi föreslog ett uppdrag
    till Polismyndigheten:

  205. Intern kompetenshöjning
    som gäller transpersoners utsatthet-

  206. -för hatbrott, hedersrelaterade brott
    och våld i nära relationer.

  207. Ekonomiskt stöd till
    civila samhällets stödverksamhet.

  208. En representant härifrån
    ska prata om det sen.

  209. Och ett försök att se-

  210. -hur vi kan få regelbundet
    uppdaterade siffror om utsattheten-

  211. -till exempel genom
    Nationella trygghetsundersökningen.

  212. Sen har vi pepprat
    Folkhälsomyndigheten.

  213. De var lite arga till slut.
    Vi sa: "Det här kan ni också göra."

  214. De bara: "Nej."

  215. Men vi tyckte: mer fokus
    på transpersoners utsatthet-

  216. -i suicidpreventiva arbetet
    men också på ett antal andra områden.

  217. Jag tror
    att jag börjar närma mig slutet. Ja.

  218. Jag misstänker att många här skrev
    remissvar. Det kom in över 100.

  219. Alla de här ligger på regeringens
    hemsida, så man kan följa arbetet-

  220. -och se både utredningen och alla
    organisationers remissyttranden.

  221. Sen har det kanske varit mest debatt
    om ett tredje juridiskt kön.

  222. Det är nästan det jag har sett
    mest uppmärksamhet på i media.

  223. Sen har jag föreläst en hel del
    om det här och påmint alla om-

  224. -att det civila samhällets roll
    är helt central.

  225. Är det nåt i utredningen
    man tycker är bra-

  226. -då får man jättegärna tala om det
    för sina beslutsfattare.

  227. Även om man inte får ett uppdrag
    från nån myndighet att göra nåt-

  228. -så kan kommunen eller landstinget
    besluta att göra en viss satsning.

  229. Också där är civilsamhället centralt
    för att påverka så att det ska hända.

  230. Även om inte SKL
    får i uppdrag av staten-

  231. -att skriva in transperspektiv
    i handlingsplaner-

  232. -så kan man ändå försöka se till
    att det händer i den egna kommunen.

  233. Några saker har hänt. Det här hittade
    jag i Regeringskansliets broschyr-

  234. -där de berättade om
    vad de hade gjort på hbtq-området.

  235. Och det här är från vår utredning,
    alla de här förslagen-

  236. -som har blivit en realitet.

  237. Jag fetade det där i mitten
    som handlar om dagens ämne.

  238. Det var också med.
    Tyvärr bara hatbrott.

  239. Vi hade skrivit in hedersrelaterade
    brott och våld i nära relationer.

  240. Men det blev hatbrott. Alltid nåt.
    Men det finns mer att titta på.

  241. Jag tror att det här var
    min allra sista. Ja. Tack så mycket.

  242. Tack, Ulrika.

  243. Det har kommit in några frågor.
    De passar bra till vårt panelsamtal.

  244. Jag heter Pär Viktorsson Harrby.

  245. Ni ska få presentera er
    i samband med en fråga.

  246. Sen ska vi sätta i gång samtalet.

  247. Men jag vill börja med dig, Ulrika,
    eftersom det har kommit in frågor.

  248. Jag ändrar frågan vi hade förberett,
    för det kom in en bra fråga här.

  249. Vad kommer att hända med era förslag
    med tanke på det politiska läget?

  250. Ja...

  251. Det är lite därför som jag verkligen
    har tryckt på vikten av-

  252. -att civilsamhället inte
    släpper taget-

  253. -och att man inser att det spelar
    stor roll vad privatpersoner gör.

  254. Man ska inte sitta hemma
    och knyta handen i fickan.

  255. Man ska mejla och ringa och framföra
    sina synpunkter till beslutsfattarna-

  256. -lokalt och regionalt
    men också på nationell nivå.

  257. Jag tror ju tyvärr att det finns
    en risk i ett sånt här läge-

  258. -där det är svårt
    att ens forma en regering-

  259. -att de här frågorna kanske inte
    ligger allra högst upp på agendan.

  260. De här förslagen som faktiskt
    har blivit verklighet är ju toppen.

  261. Vårt dyraste förslag handlar om hur
    könsbekräftande vård kan bli bättre-

  262. -och mer jämlik över landet.

  263. Jag skulle bli lite förvånad
    om det blev verklighet snart-

  264. -givet den allmänna kriskänslan
    som är.

  265. Men också där vill jag understryka-

  266. -att det finns en möjlighet att
    trycka på regionalt mot landsting-

  267. -hur man kan förbättra vården
    i ett visst landsting-

  268. -även om det inte blir bättre över
    hela landet, som är vår förhoppning.

  269. Jag kommer att fortsätta att framföra
    mina synpunkter på lite olika sätt-

  270. -och försöka se
    om fler förslag kan bli verklighet-

  271. -men jag tror inte att mitt ord väger
    tyngre än vems som helst här inne.

  272. Det är verkligen viktigt
    att man hör av sig och följer upp-

  273. -annars blir det ingenting.

  274. Systemet är ju att utredaren
    lämnar över utredningen-

  275. -och sen är det upp till politikerna
    att göra nånting med det.

  276. Toppen. Och de behöver ju ofta
    pushas nånstans-

  277. -till exempel
    av aktörer som RFSL Ungdom och RFSL.

  278. Så jag lämnar över ordet till Frank
    Berglund, ordförande i RFSL Ungdom-

  279. -och också med
    i transarbetsgruppen på RFSL.

  280. Vad är prioriterade frågor-

  281. -för att vi ska minska
    transpersoners utsatthet för våld?

  282. Den enkla, snabba frågan.

  283. Mycket handlar om en kompetenshöjning
    hos diverse myndigheter-

  284. -bland annat hos polisen.

  285. Det handlar också mycket om
    att bygga förtroende.

  286. Transpersoner har lågt förtroende
    för samhällsinstanser som polisen.

  287. Att pumpa in pengar där för att öka
    resurserna generellt hjälper inte-

  288. -om det inte samtidigt byggs
    en relation.

  289. Sen behövs det mycket förebyggande
    arbete. Det saknar jag jättemycket.

  290. Det handlar om ökat stöd till civil-
    samhället, som skapar mötesplatser-

  291. -och utbildning till personal
    som möter transpersoner.

  292. Man måste jobba på
    väldigt många olika sätt samtidigt.

  293. Tack.

  294. Jag tänkte fortsätta
    med Yolanda Bohm:

  295. Transaktivist och spoken word-artist,
    som absolut ville ha en handmick.

  296. Ja, förlåt.

  297. Vi vill ju utforska här i dag-

  298. -olika sidor
    av transpersoners utsatthet för våld-

  299. -och olika uttrycksformer
    eller konsekvenser av våld.

  300. Hur skulle du säga att
    transpersoners communities påverkas-

  301. -av samhällsnormerna
    när det gäller utsatthet för våld?

  302. Då borde en egentligen
    prata om synlighet.

  303. I relation till huvudströmssamhället
    så har det mycket att göra med-

  304. -de normer som är vedertagna kring
    heterosexualitet eller ciskroppen.

  305. De upprätthåller ett visst sorts liv
    för dem som faller innanför normerna.

  306. Vi som inte faller innanför dem måste
    ju förhålla oss till det som är där.

  307. Vi ser normerna
    som finns i huvudströmssamhället-

  308. -och hur vi faller utanför normerna.

  309. Där blir det ett stort skav-

  310. -om jag också ska prata om effekten
    på den mentala hälsan-

  311. -och känslan av säkerhet.
    Där börjar skavet.

  312. Det har mycket att göra med
    när transpersoner syns och inte syns.

  313. Då är det oftast som en kontrast
    till nåt som är normalt.

  314. Där blir synligheten ett sätt för oss
    att bekräfta vår existens-

  315. -men också ett sätt för andra
    att se oss och kunna utsätta oss.

  316. Synligheten av normerna och av oss
    som trans blir ett tveeggat svärd-

  317. -som gör att vi existerar men också
    gör att vi blir utsatta för mer skit.

  318. -Det poetiska svaret fick ni nu.
    -Bra.

  319. Som också visar på
    hur komplext det kan vara-

  320. -att jobba för förändring
    och stå mitt i den som person.

  321. Jag går vidare till Maria Tillquist,
    kurator på RFSL Stödmottagning.

  322. Vi var inne lite på communities-

  323. -och vi pratade om
    att det behövs synlighet.

  324. Men vilket stöd ser du
    att transpersoner behöver generellt-

  325. -när det gäller utsatthet för våld,
    och vem ska stå för det stödet?

  326. Jag kan börja med att säga
    att jag är kurator-

  327. -så jag träffar ju våldsutsatta
    hbtq-personer i stödsamtal-

  328. -och utbildar om de här frågorna.

  329. Det är ju en del
    av RFSL:s verksamhet.

  330. Vi sitter i Stockholm,
    men vi arbetar nationellt-

  331. -så vi har också kontakt
    med klienter-

  332. -i andra delar av Sverige-

  333. -via mejl och telefon.

  334. Jag håller med om allt det
    som tidigare talare har sagt här-

  335. -om olika förslag och personalgrupper
    som behöver mer kunskap.

  336. Men som siffrorna också säger så är
    transpersoner extremt våldsutsatta.

  337. Det är snarare regel än undantag
    att ha erfarenhet av kränkningar-

  338. -hot, våld, sexuella trakasserier,
    sexuella övergrepp och så vidare.

  339. Om vi tittar på andra delar
    av psykisk hälsa-

  340. -så har ju transpersoner
    högre arbetslöshet-

  341. -och problem med risk- och missbruk.

  342. Så det gäller ju inte bara
    våldsutsatthet.

  343. Det här hänger ihop
    på ett väldigt intrikat sätt.

  344. Så det är en väldigt stödbehövande
    grupp i samhället generellt-

  345. -som behöver söka sig till läkare
    och kuratorer inom landstinget.

  346. Sen har vi könsbekräftande vård.

  347. Många av mina klienter som kommer
    på grund av våldsutsatthet-

  348. -pratar också mycket om problematiken
    att få vänta på vård och inte må bra-

  349. -vilket färgar av sig på
    att vara våldsutsatt.

  350. Och jag skulle säga att alla
    yrkesgrupper som möter transpersoner-

  351. -behöver kompetensutveckling
    generellt.

  352. Vi är ju en av få mottagningar
    som har en så specifik målgrupp-

  353. -och transpersoner ska ju kunna
    vända sig vart som helst-

  354. -men de gör ju inte det.

  355. Den här gruppen söker stöd i mindre
    utsträckning än övrig befolkning-

  356. -vilket ju blir skevt. Det är rädsla
    för att bli utsatt igen.

  357. Det är ju mycket exempel på att de
    blir utsatta igen av professionella.

  358. Så det är viktigt med
    såna specialmottagningar som finns-

  359. -med kompetens och vana
    att träffa målgruppen-

  360. -men alla professionella och personal
    på olika ställen behöver ha kunskap.

  361. Ja. Tack.

  362. Det är jättebra att ni i publiken
    bidrar med en massa frågor.

  363. Jag ska försöka se till
    att vi får med alla i samtalet.

  364. Du kanske vill fortsätta på den här
    frågan, Maria. Du var inne på det.

  365. Hur kan ni se att våldsutsattheten
    påverkar psykisk hälsa-

  366. -och beroendeproblematik?

  367. En bra och lite svår fråga.

  368. Det som jag möter ofta är ju, som vi
    också kunde se på tidigare siffror...

  369. Det Ulrika visar här
    stämmer överens med den statistik-

  370. -som vi har på vår mottagning.

  371. Många transpersoner blir utsatta
    för hatbrott i offentlig miljö-

  372. -vilket ökar rädslan för att gå ut.

  373. Så jag träffar ju många
    där vi pratar om-

  374. -hur den personen ska våga gå ut
    när det är mörkt.

  375. Nu är det ju mörkt från kl. 15 eller
    kl. 16, så det är inte så roligt.

  376. Det är jättevanligt.

  377. Att inte våga gå ut och
    att vara hemma mer än jag själv vill-

  378. -och vara begränsad i
    att träffa vänner och gå till jobbet-

  379. -bidrar till psykisk ohälsa.

  380. Och psykisk ohälsa bidrar till
    en risk för riskbruk och missbruk-

  381. -av alkohol och mediciner,
    till exempel.

  382. -Får en haka på?
    -Självklart.

  383. Får jag tillåtelse
    av dig också? Tack.

  384. Jag tänker att våld, psykisk ohälsa
    och beroendeproblematik-

  385. -hänger också rätt mycket ihop
    med tilltron på offret.

  386. Jag tror att transpersoner har
    en lägre förtroendenivå-

  387. -i egenskap som offer-

  388. -antingen för att det finns en
    betvivlan på att transpersoner finns-

  389. -eller en betvivlan på olika
    transidentiteter och transpositioner.

  390. Transfeminina betraktas oftare
    som förövare än offer-

  391. -när det i praktiken är så att
    transfeminina utsätts för mer skit.

  392. Så du blir utsatt för mer skit men
    blir inte tagen seriöst som utsatt.

  393. Då spinner det ju på
    de mentala hälsoproblemen-

  394. -och alla andra konsekvenser av det.

  395. -Frank?
    -Nåt jag ofta ser...

  396. ...i många unga transpersoner är
    en stor internalisering av transfobi.

  397. Man tänker att man blev utsatt
    för hatbrott i skolan-

  398. -på grund av att den dagen
    så såg man lite extra queer ut.

  399. Man förstår inte
    att man har utsatts för ett brott.

  400. Då blir det ju också ännu svårare.

  401. Man ser inte sig själv
    som nån som blivit utsatt för nåt-

  402. -för att man förtjänade det ändå.

  403. Det är jättevanligt när jag pratar
    med unga att de säger:

  404. "Allt är bra. Det går bra i skolan."

  405. Sen frågar jag lite till. "Är ingen
    taskig?" Då kommer det fram.

  406. "Det är ett gäng som slår mig. De här
    lärarna säger fel namn och pronomen"-

  407. -"men den här läraren är jättesnäll,
    och rektorn är schyst."

  408. Det här är så stor utsatthet och så
    många brott som personen genomlider-

  409. -men om man inte ens ser eller
    förstår att man har rättigheter-

  410. -och har rättigheten
    att inte bli utsatt för våld...

  411. Tar man inte det som en självklarhet
    så vågar man inte säga det till nån.

  412. Där blir också konsekvensen att
    tilliten till myndigheter sjunker.

  413. Man internaliserar
    att man borde bli utsatt för nåt-

  414. -och sen hjälper ingen en. Då blir
    det en negativ spiral i förtroendet.

  415. Ni var inne på att det kan vara
    skillnad för olika transpersoner.

  416. Det kan finnas olika utsatthet.

  417. Yolanda, du pratade särskilt
    om transfeminina.

  418. Nån i publiken frågar:

  419. Varför tror ni
    att icke-binära är särskilt utsatta?

  420. Icke-binära transpersoner.
    - Ulrika?

  421. Det är inte samma utsatthet
    för alla saker.

  422. Men det som syntes i utredningens
    resultat är att det finns-

  423. -en stark korrelation mellan
    upplevelser av att inte kunna leva-

  424. -i enlighet med sin könsidentitet
    och inte ha stöd av sin familj-

  425. -och att samtidigt uppge
    sämre hälsa.

  426. På de här områdena svarar icke-binära
    i högre utsträckning-

  427. -"Jag kan inte leva enligt min köns-
    identitet" och uppger sämre hälsa.

  428. Det är ganska höga nivåer generellt
    i hela gruppen som säger:

  429. "Min hälsa är dålig."

  430. Men bland gruppen icke-binära
    är det ännu högre än bland binära.

  431. Det tänker jag är upplevelser av
    att inte respekteras och ses.

  432. Det behöver inte vara
    att nån är våldsam-

  433. -utan det är ett förnekande av
    din existens och ett förlöjligande-

  434. -som ju tyvärr har eskalerat
    i medier och i offentligheten-

  435. -sen vi lämnade ifrån oss
    den här utredningen.

  436. Förnekande av transpersoner
    kommer från alla håll.

  437. USA:s president är ute och vevar,
    och det här sipprar ner-

  438. -till alla möjliga beslutsfattare
    också i vårt eget land.

  439. I en debatt är det populärt
    att ge sig på utsatta minoriteter-

  440. -och då är transpersoner
    definitivt en sån grupp.

  441. Så klart spelar det enormt stor roll
    för din upplevelse i vardagen-

  442. -när sånt här kan hända plötsligt.

  443. Att din existens är under debatt
    publikt, och alla kan se.

  444. Men det är svårt att säga.

  445. Det finns ju olika typer av utsatthet
    som drabbar olika grupper-

  446. -inom gruppen transpersoner.

  447. Några fler reflektioner?

  448. Det handlar också om vad som är
    synligt och vad som inte är synligt.

  449. Man måste framför allt göra skillnad
    på uttryck och identitet.

  450. Oavsett könsuttryck
    så kan du ha en annan identitet.

  451. Oavsett om du ser ut som en man,
    kvinna eller icke-binär-

  452. -så kanske du är
    nåt helt annat inuti.

  453. Men det som samhället och förövare
    ser är det som faller utanför normen.

  454. Om du har ett icke-binärt uttryck-

  455. -är det lättare för folk att se det
    och kunna utsätta dig för saker.

  456. Sen hänger det mycket ihop med
    vad som anses vara-

  457. -rätt representation av kön överlag-

  458. -men också vad som anses vara
    rätt representation av queerhet.

  459. Och då finns det en stark korrelation
    gentemot maskulinitet-

  460. -när det kommer till
    hur en ska se icke-binär ut-

  461. -men det finns också
    en stark korrelation till vithet.

  462. Icke-vita transpersoner blir
    mer utsatta. Det hänger ihop med-

  463. -hur normerna för kön ser ut och
    hur normerna är knutna till vithet.

  464. Som icke-vit är det svårare att
    leva upp till de normer som finns.

  465. Då faller en per automatik utanför
    normen kring kön och etnicitet.

  466. Där finns det också
    en eskalation i våld.

  467. Tack. Jag vill fortsätta lite
    på spåret här.

  468. Vi pratar ju om utsatthet för våld
    i samhället-

  469. -men också om
    hur det funkar i communityt.

  470. I transcommunityt, till exempel.
    Det är en fråga här:

  471. Hur hanteras intersektionalitet
    bland transpersoners communities-

  472. -till exempel rasism och hyper-
    sexualisering av icke-vita kroppar?

  473. Du kanske vill
    fortsätta resonemanget?

  474. -Förlåt, jag hörde inte frågan.
    -Så här var frågan:

  475. Om vi riktar blicken mot
    transcommunities, hur tycker du...

  476. Det blir en personlig reflektion.

  477. Hur hanteras intersektionalitet
    i transcommunityt?

  478. Ska jag hänga ut andra transpersoner
    nu? Det blir dålig stämning.

  479. Alla communities är ett mikrokosmos
    av det samhälle som man rör sig i.

  480. Inget är fritt från
    fördomarna som finns i samhället.

  481. Det är samma sak i hbtq-communityt
    och transcommunityt.

  482. Hypersexualisering av icke-vithet
    och transfemininitet finns.

  483. Det märks att det är
    ett arv från huvudströmssamhället.

  484. Det är en intersektion
    av madonna-hora-komplexet kring...

  485. Spelar UR in?
    Jag får säga "madonna-hora" på UR.

  486. Komplexet
    finns kring femininitet överlag-

  487. -men också hypersexualisering
    av transfemininitet och icke-vithet.

  488. Det internaliseras och reproduceras
    inom hbtq-communityt.

  489. Men sen blir det också
    en dubbelsidighet.

  490. När det finns en norm kring att vara
    medveten, PK och intersektionell-

  491. -då finns det en större medvetenhet
    kring de här olika fördomarna-

  492. -så att folk kan handskas med
    det som vi alla bär med oss-

  493. -men samtidigt kan det vara en ursäkt
    för att säga: "Jag är en bra person."

  494. "Jag har inte det här med mig."
    Och så blir det ändå problem.

  495. -Får jag lägga till där?
    -Absolut.

  496. Samhällets strukturer finns överallt,
    och precis som Ulrika var inne på-

  497. -så är transpersoner utsatta
    för mer våld i nära relationer.

  498. Då är gärningspersonerna ibland
    andra transpersoner-

  499. -och andra hbtq-personer.

  500. Det är klart att det förekommer
    rasism bland transpersoner-

  501. -precis som i resten av samhället
    i olika grupper.

  502. Och vi ser ju ofta i vår verksamhet-

  503. -att personer är utsatta för våld
    där det finns olika motiv-

  504. -till exempel en blandning
    av transfoba och rasistiska motiv.

  505. -Ulrika?
    -I utredningen tittade vi på hur...

  506. Det dyker upp
    fler aspekter av utsatthet-

  507. -om du tillhör
    andra minoritetsgrupper också.

  508. Så vi försökte nå
    asylsökande transpersoner.

  509. Vi hade ett möte för att säkerställa
    att de aspekterna kom med.

  510. Rasifierade transpersoner i övrigt
    försökte vi ta in synpunkter från.

  511. I båda de grupperna
    överskuggar rasism ibland transfobi.

  512. Så ibland är det svårt
    att skilja dem åt.

  513. "Vad är det här? Varför
    ger sig den här personen på mig?"

  514. Det är en stor del av det
    som kom upp i de här samtalen.

  515. Och om du är en utsatt person
    som söker asyl-

  516. -och tillhör en grupp
    som redan har enorma utmaningar-

  517. -så blir det ännu svårare att
    tillhöra en grupp inom den gruppen-

  518. -där svenska myndigheter inte har
    nån förmåga att tillgodose behoven.

  519. Dessutom finns det utsatthet
    mot det svenska majoritetssamhället.

  520. Så det blir hur mycket olika problem
    som helst-

  521. -och sannolikheten för att du ska få
    hjälp minskar ju för varje...

  522. Hur specifikt är ditt problem?
    Vem kommer att nå dig-

  523. -och försöka hjälpa med just den här
    utsattheten? Det är väldigt tydligt.

  524. Är det troligt
    att utsattheten varierar geografiskt?

  525. Finns det skillnader i utsatthet
    i glesbygd kontra storstad?

  526. Ser ni det?

  527. -Ulrika?
    -Det är en fråga som alltid kommer.

  528. Det har inte funnits nån undersökning
    som tydligt kan mäta det.

  529. RFSL gjorde nån kommunundersökning-

  530. -där det ingick
    en attitydundersökning.

  531. Där frågade man personer
    hur ofta de i sin geografiska närhet-

  532. -hörde personer uttrycka sig
    nedsättande om hbtq-personer.

  533. Där såg man i och för sig en skillnad
    mellan olika platser-

  534. -men det var ganska små skillnader,
    och det gick inte att säga-

  535. -att i storstäder är det alltid
    bättre eller sämre.

  536. Det går inte att säga det
    med säkerhet.

  537. Den typen av historier återkommer
    också i olika kontexter.

  538. Det kan vara personer som är arga på
    storstadsnormen och vill understryka:

  539. "Det är inte alls sämre här. Jag har
    haft det jättebra i min lilla ort."

  540. "Det är inga större problem här
    än i Stockholm."

  541. I utredningen var det flera som kände
    att det ofta finns en storstadsnorm.

  542. Man utgår från att det är bättre.
    Därför berättar de-

  543. -om positiva erfarenheter av
    att leva på en mindre ort.

  544. Men det är också väldigt tydligt
    vad det är för kultur som odlas.

  545. Och det beror ju på politiskt
    ledarskap, allmänna satsningar...

  546. Hur jobbar skolan?
    Hur jobbar kommuner och orter med-

  547. -att signalera allas lika värde på
    ett seriöst och genomgripande sätt?

  548. Den typen av åtgärder
    får ju effekter.

  549. Jag vill komma in på
    genomgripande förändringar.

  550. Vi pratade ju om att förändring
    behövs på så många olika plan-

  551. -liksom på en systemnivå,
    hur samhället faktiskt fungerar.

  552. Det har funnits och finns exempel på
    institutionellt våld.

  553. Vi har inte tvångssteriliseringar
    längre-

  554. -men det finns ju kvar andra typer
    av våld som det offentliga står för-

  555. -som finns i strukturerna.

  556. Det är...

  557. En fråga:
    Vad ser ni för institutionellt våld-

  558. -när det kommer
    till transpersoner i dag?

  559. Får en säga nationsgränser?
    Är det okej?

  560. Vi var inne på det här
    med migration och asylsökande.

  561. Där blir det så tydligt hur...

  562. Okej, jag är
    lite emot nationsgränser överlag-

  563. -men jag tänker på hur en betvivlar
    asylsökandes skäl för att vilja fly.

  564. Där blir det sjukt tydligt
    institutionellt våld-

  565. -gentemot vissa kroppar
    som inte får vara med.

  566. Det är extra tydligt
    efter den tillfälliga asyllagen-

  567. -hur just hbtq-personer
    har drabbats extra mycket.

  568. Men just transpersoner som söker
    asyl kan se en enorm utsatthet-

  569. -där många väljer
    att hellre sova utomhus-

  570. -än att vara i sina otrygga boenden
    och bli utsatta för mycket våld.

  571. Det finns inte beredskap
    eller kompetens i samhället-

  572. -att ta hand om
    de här jätteutsatta personerna.

  573. Hur angriper man det här
    för att förändra på institutionsnivå?

  574. Det här finns ju i stort och smått.

  575. I utredningen fick vi in
    berättelser från föräldrar-

  576. -som berättade om sina transbarn
    som ville idrotta-

  577. -och hur det inte gick.

  578. Även för små förpubertala barn-

  579. -var det inte möjligt
    att vara med i fotbollslaget.

  580. Det kan vara en enorm utsatthet
    och sorg i ett litet barns liv-

  581. -när man verkligen vill vara med
    och så får man inte det.

  582. Det är ju institutionellt våld-

  583. -att man inte försöker lösa det här
    för den här lilla personens skull-

  584. -och möjliggör
    att du också får vara med.

  585. Men sen är det ganska mycket exempel
    från vården-

  586. -som jag skulle kalla
    institutionellt våld.

  587. Det är alltid viktigt att säga-

  588. -att jag tror inte att de flesta
    som gör det här är onda.

  589. Det är ibland bristande resurser.

  590. Man tänker inte på vad till exempel
    information om att...

  591. "Du har fått din diagnos. Nu kan du
    komma i fråga för hormonbehandling."

  592. "Väntetiden är kanske ett halvår
    eller ett år. Vi hör av oss."

  593. Sen skickar du hem den här personen
    som gått igenom den enorma utmaning-

  594. -som det är för många att öppna sig
    för att komma i fråga för vården.

  595. Och sen är det ut
    i en enorm osäkerhet.

  596. Du har kämpat
    för att vinna personers förtroende-

  597. -för att du ska bli trodd
    och få hjälp-

  598. -och sen så får du inte det
    i alla fall av olika skäl.

  599. Ofta är det resurser, men det kan
    vara att vårdgivare håller på med-

  600. -olika kränkande tester
    som inte har nåt stöd i vetenskapen-

  601. -och som närmast är
    intelligenstester-

  602. -för att man ska få tillgång till en
    vård som handlar om nåt helt annat.

  603. Hur kommer man åt det här? Ja, då
    måste man gå in på varje område.

  604. Vad gör vi för att göra
    den könsbekräftande vården bättre?

  605. Korta köerna, mer rimliga bedömningar
    om vem som är i behov av vad-

  606. -över hela landet.
    Det måste ju åtgärdas där.

  607. Och barnidrotten
    måste Riksidrottsförbundet ta tag i-

  608. -och skicka ut tydligare signaler om
    vad som gäller.

  609. Så det finns ingen enkel lösning.

  610. Hade det funnits det så hade vi inte
    haft det här seminariet.

  611. Det är ju precis som med övriga
    problem med rasism och sexism.

  612. Hade det funnits
    en enkel lösning så...

  613. För att fortsätta röra oss i det
    komplexa men också det vardagliga...

  614. Det är så vanligt
    att möta våld från obekanta-

  615. -och att man är orolig
    för generellt bemötande-

  616. -som konsekvenser av att vara synlig-

  617. -bara man rör sig
    i det offentliga rummet.

  618. Vad kan vi göra åt det?

  619. Egentligen skulle man vilja säga
    stora informationskampanjer.

  620. Det finns ju länder
    som har gjort det.

  621. Är det Skottland som har en kampanj
    där det står-

  622. -"Dear transphobes,
    homophobes, racists"?

  623. Sen är budskapet
    att det är du som är problemet-

  624. -och det här är en signal från oss
    som land att det här är inte okej-

  625. -och vi är på väg
    att ta till krafttag.

  626. Tydliga budskap från olika
    beslutsfattare är nödvändigt-

  627. -och ibland kan det ta sig i såna
    yttranden som informationskampanjer.

  628. Men sen är det ju vad man skickar
    för signaler med sin lagstiftning-

  629. -och hur sannolikt det är att du får
    hjälp om du blivit utsatt för brott.

  630. Är det troligt att jag får hjälp?
    Blir den som gjorde det här straffad?

  631. Tilltron till att samhället finns där
    för mig, inte för gärningspersonen.

  632. Det är mycket.
    Det är stora åtgärder.

  633. Men synlighet med vilka värderingar
    som man tänker ska gälla i samhället-

  634. -är väldigt viktigt på olika sätt.

  635. Det är också jätteviktigt
    att skolan jobbar mer med-

  636. -att integrera hbtq-perspektiv
    och normkritiskt perspektiv.

  637. Det kanske inte hjälper allting nu.
    Det är ett mer förebyggande arbete.

  638. Att det blir mer naturligt att tänka
    att människor har rättigheter-

  639. -och man själv har rättigheter
    och ska inte kränka andra.

  640. Ett större värderingsarbete
    för alla unga.

  641. -Ja, Maria?
    -Jag tänker att...

  642. ...fler juridiska kön än två
    sänder verkligen en signal.

  643. Jag möter personer som i kontakt med
    sjukvården ska fylla i nån blankett-

  644. -men som transperson så
    finns man inte på den där blanketten.

  645. "Jaha? Ska jag måla
    en egen liten ruta här på sidan?"

  646. Det sänder ju så mycket signaler.

  647. Det låter långt från
    vad folk gör på gatan mot andra-

  648. -men det är så tydliga signaler.

  649. Finns det här så gör det jättemycket
    för hur polisen arbetar med det här.

  650. Och det har ju skett jättemycket
    på hatbrottsområdet på senare år.

  651. Det gör det lättare att hantera de
    ärendena, och polisen har mer vana.

  652. Då sprider sig ordet:
    "Jo, det hände nåt med min anmälan."

  653. Och det ger långtgående effekter på
    vad människor gör på gatan-

  654. -även om det går långsamt.

  655. Kort, Yolanda. Vill du säga nåt?

  656. Kort? Lycka till.
    Det är så många olika aspekter.

  657. Det är byråkratin, politiken,
    förebilder och kulturen.

  658. Nu är det inte så att jag som kultur-
    utövare säger: "Ge mig mer pengar."

  659. Kulturen är viktig för att visa upp
    möjliga liv och möjliga framtider.

  660. Det är så sjukt viktigt
    för att nära den psykiska hälsan-

  661. -att ge pengar till kulturen
    och säga: "Visa upp nåt bra."

  662. I dag visas det oftast upp negativa
    bilder eller dåliga framtider.

  663. -Kort.
    -Tack. Spoken word-artisten.

  664. Jag vill avsluta med en publikfråga
    som ni var och en får svara kort på.

  665. Är ni hoppfulla? Det är det nån
    i publiken som undrar och även jag.

  666. Vill Ulrika börja? Är du hoppfull?

  667. Svaret för mig måste ändå vara ja,
    fast inte med nån typ av naivitet.

  668. Jag tycker verkligen att utvecklingen
    i stort är djupt, djupt oroväckande.

  669. Jag antar att många här
    delar den upplevelsen.

  670. Men jag måste ändå känna hoppfullhet.

  671. Alla motgångar med inskränkning
    av rättssamhälle och demokrati-

  672. -där alla former av förtryck
    förstärks som en följd av det-

  673. -är ett motstånd som bjuds mot
    att vi ändå har gått framåt.

  674. Man kan vilja ha det perspektivet.
    Det brukar jag försöka ha.

  675. Vi är inte överens om
    vilket samhälle vi vill ha.

  676. Ett gäng vill ha
    ett helt annat samhälle.

  677. De bjuder motstånd just nu
    och ser ut att ha vissa framgångar.

  678. Vi måste bli ännu starkare
    och mer ihärdiga-

  679. -vi som vill fortsätta åt det här
    hållet dit vi ändå var på väg.

  680. Tack.

  681. -Yolanda?
    -Ja.

  682. En kan betrakta det som växtvärk.
    När saker blir bättre så gör det ont.

  683. Om man kollar på hur saker växer
    i naturen och expanderar-

  684. -så är det som en vågrörelse som blir
    större, sjunker ihop och blir större.

  685. Vi brukar fastna i att bara kolla
    på utvecklingen i västländer.

  686. Om man bara kollar här
    då ser det ut som om man backar-

  687. -men om man kollar
    på koloniserade länder-

  688. -efter att västländerna stack
    så går det jävligt bra.

  689. Så om man expanderar blicken
    så är det rätt najs.

  690. Och om man kollar på USA
    som en föregångare för oss-

  691. -så ser det lite bättre ut i senaste
    valet. Så jag är också optimistisk.

  692. Jag håller med föregående.
    Sen så här konkret...

  693. Jag är hoppfull, och jag kan se
    eftersom jag pratar med enskilda...

  694. Vi kan se hos RFSL generellt-

  695. -och hos oss som jobbar med stöd att
    det kommer allt fler förfrågningar:

  696. "Vi vill jättegärna ha en utbildning
    med fokus på transpersoner."

  697. "Vi vill kunna börja ta emot
    transpersoner på ett kompetent sätt."

  698. Det är ett uppvaknande.
    Många vill göra ett bättre jobb.

  699. Vi ser fler transpersoner hos oss,
    och det kan tyckas deprimerande.

  700. Men jag tänker inte att de var
    mindre utsatta för våld förr-

  701. -utan att det är fler
    som vågar söka stöd-

  702. -och att det är folk som säger:
    "Jag fick bra stöd där."

  703. "Jag fick hjälp på Anova.
    Jag tycker att du också ska prova."

  704. Så jag är absolut hoppfull.

  705. Jag också. Jag är framför allt
    hoppfull på grund av transcommunityt-

  706. -som växer för att fler och fler
    vågar leva som transpersoner.

  707. Och nåt som synts i USA är
    att i ett stort politiskt mörker-

  708. -så växer sig civilsamhället
    snabbt starkt och gör motstånd.

  709. Det finns en gemenskap
    som är evig i det.

  710. -Så det är hoppfullt för mig.
    -Tack så mycket.

  711. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Transpersoners utsatthet för våld

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett panelsamtal om trakasserier och våld mot transpersoner. Vilka förändringar och åtgärder måste sättas in för att få stopp på detta? Medverkar gör Yolanda Bohm, transaktivist, Ulrika Westerlund, utredare hos regeringen, Pär Viktorsson Harrby, utbildare i jämlikhetsfrågor, Frank Berglund, förbundsordförande RFSL Ungdom, Maria Tillquist, kurator RFSL. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > HBTQ, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter, Värdegrund
Ämnesord:
Hatbrott, Hbtq, Mänskliga rättigheter, Psykisk hälsa, Samhällsvetenskap, Självskadebeteende, Sociala frågor, Trakasserier, Transpersoner, Våldsbrott
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Efter #metoo - fyra sätt att motverka trakasserier på jobbet

Panelsamtal mellan Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman, Anna Rosenmüller Nordlander, processförare på DO, Helene Jesnes, juridisk rådgivare på Likestillings- och diskrimineringsombudet, LDO, i Norge, Trine Hammer senior inspektör på Arbeidstilsynet i Norge, Linda Palmetzhofer, förste vice ordförande för Handelsanställdas förbund, Lina Tidell, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Visita. Moderator: Anna Danielsson Öberg. Inspelat den 11 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

När kritik stämplas som terrorism

Musikern och aktivisten Masha Alyokhina från Pussy Riot och fristadsmusikern Michail Borzykin diskuterar hur kritik kan stämplas som terrorism för att undvika opposition. Hur regimen i Ryssland har splittrat den politiska oppositionen, bland annat genom att falskt anklaga demonstranter för uppror och våld mot polisen och sedan döma dem till fängelse. Moderator: Anna Wigenmark. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Transpersoners utsatthet för våld

Ett panelsamtal om trakasserier och våld mot transpersoner. Vilka förändringar och åtgärder måste sättas in för att få stopp på detta? Medverkar gör Yolanda Bohm, transaktivist, Ulrika Westerlund, utredare hos regeringen, Pär Viktorsson Harrby, utbildare i jämlikhetsfrågor, Frank Berglund, förbundsordförande RFSL Ungdom, Maria Tillquist, kurator RFSL. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Hbtq-personers våldsutsatthet

RFSL Stödmottagning (före detta brottsofferjour) har under tjugo gett stöd till hbtq-personer utsatta för hot eller våld. Under seminariet berättar Maria Tillquist, kurator på RFSL Stödmottagning, om våldsutsatta hbtq-personers erfarenheter och behov, samt om RFSL:s möjligheter att ge stöd. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Slumpvis utvald - rasprofilering inom rättsväsendet

Hur effektiv är profilering egentligen inom brottsbekämpning? Medverkar gör Leandro Mulinari, kriminolog, Victor Olisa, doktor i kriminologi, Katri Linna från Civil Rights Defenders, Fatima Doubakil, aktivist och Diana Nyman, aktivist. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Skyddat boende - ur mänskliga rättigheters perspektiv

Såväl barn som vuxna som utsatts för våld har rätt till stöd- och skyddsinsatser från samhället. Men var går gränsen mellan kommunernas och civilsamhällets ansvar? Medverkar i samtalet gör Madeleine Harby Samuelsson, statssekreterare, Nisha Besara, statsvetare, Marit Birk, Socialdepartementet, Helena Ewalds, THL Finland, Moa Mannheimer, Barnafrid, Elin Holmgren, Unizon och Jenny Westerstrand, Roks. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Rätten att slippa näthot

Ett samtal om vad som bör och kan göras för att förhindra hat, hot och radikalisering på nätet. Hur skyddar vi samtidigt yttrandefriheten? Och vem bär ansvaret för att motverka näthat och hot? Medverkar gör Alfiaz Vayia, ARDI (European parliament anti-racism and diversity intergroup), Tomas Åberg, Näthatsgranskaren, Mischa E Thompson, rådgivare USA:s kommission och Soraya Post, EU- parlamentariker. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Israel och Palestina - människorätt i motvind

2017 var det värsta året för palestiniers möjlighet att röra sig in och ut ur Gaza sedan 2014. För varje dag växer desperationen, 95% av dricksvattnet är otjänligt, befolkningen har elektricitet under endast fyra timmar om dagen. Här möts Hagai el Ad från organisationen BT Selem i Israel och Mahmoud AbuRahma från Al Mezan i Gaza för att diskutera situationen. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Faran med att försvara mänskliga rättigheter

Människorättsförsvarare hotas, trakasseras och ibland dödas när de försvarar våra grundläggande mänskliga rättigheter. I detta seminarium diskuteras farorna för människorättsförsvarare. Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Andrea Rocca, Front Line Defenders, Sakile Sifelani, Women in politics support unit Zimbabwe och Pierre Esperance, RNDDH Haiti. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Kärlek som blir våld

Hat mot muslimer förenar de högerextrema och radikalnationalistiska rörelserna i Europa. Går det att förklara varför de hatar så intensivt att de är beredda att ta till våld? Varför upplever de mångkulturalism, feminism och mänskliga rättigheter som hot? Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Mattias Gardell, religionshistoriker och författare samt Patrik Hermansson, utredare Hope not hate. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Ett år efter #metoo

2017 vittnade tiotusentals kvinnor under hashtaggen #metoo om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Vad ledde uppropet till och vad behöver hända framöver? Medverkar i samtalet här gör Kristina Wicksell från stiftelsen Make Equal, Ibrahim Alkhaffaji, journalist, Rebecka Andersson från organisationen Unizon och Karin Milles, språkvetare. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid - med frågestund

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Moderator: Dona Hariri. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Sverige och rasismen

Författaren och journalisten Per Wirtén berättar hur han ser på Sverige och majoritetssamhällets okunskap om romernas situation. Han anser dock att diskussionen i Sverige är på väg att förändras till det bättre. Sedan några år benämns i den svenska debatten olika typer av rasismer och det bidrar till synliggörande. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.