Titta

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Om UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Föreläsningar och samtal från Mänskliga rättighetsdagarna 2018. Här möts forskare, studenter, tjänstepersoner, aktivister, politiker och ideellt engagerade varje år för att diskutera, lyssna och engagera sig i frågor kring som bidrar till utvecklingen av mänskliga rättigheter lokalt i Sverige och globalt i världen. Inspelat den 11-17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Till första programmet

UR Samtiden - MR-dagarna 2018 : Skyddat boende - ur mänskliga rättigheters perspektivDela
  1. Man gör det goda
    till det bästas fiende-

  2. -när man talar om
    mänskliga rättigheter på det sätt-

  3. -som osynliggör vad det är jourerna
    ger, som är nåt mer än lås och bom.

  4. Många av kvinnorna som behöver skydd
    är inte jagade till livet.

  5. Varmt välkomna hit.
    Det här är ett angeläget ämne.

  6. Hur kan vi skapa liv fria från våld-

  7. -och ha människorättsperspektivet
    på skyddat boende?

  8. Europarådet avslutar nu
    sin granskning-

  9. -av Sveriges förhållande
    till Istanbulkonventionen.

  10. De stater som tillträtt konventionen
    har åtagit sig-

  11. -att tillhandahålla skyddade boenden
    för våldsutsatta kvinnor och barn.

  12. I år tog regeringen emot
    en utredning-

  13. -om stärkt barnrättsperspektiv
    för barn i skyddat boende.

  14. Förslagen bereder vi nu
    i regeringskansliet.

  15. Ni vet ju
    att det är väldigt många kvinnor-

  16. -som är i behov av skyddat boende,
    och lika många barn.

  17. Lika många barn som kvinnor
    vistas i skyddat boende.

  18. De har levt i familjer
    där de har bevittnat våld-

  19. -och många gånger själva
    varit utsatta för våld.

  20. Vi har jobbat hårt med
    att lägga fram...

  21. I juni i år beslutade riksdagen
    att barnkonventionen ska bli lag.

  22. Den gäller, men nu ska den bli lag.

  23. Den 1 januari 2020
    träder det i kraft.

  24. Det är ett sätt att tydliggöra
    att åtagandena ska gälla.

  25. Vi ska ha ett barnrättsperspektiv
    som genomsyrar vårt arbete-

  26. -där barn själva är rättighetsbärare.

  27. Det är 20 år sen kommunernas ansvar
    för stöd till våldsutsatta kvinnor-

  28. -skärptes genom
    kvinnofridspropositionen.

  29. Det är 40 år sen
    den första kvinnojouren öppnade.

  30. Vi har kvinnorörelsen,
    de ideella jourerna och många andra-

  31. -att tacka för
    att vi har fått stöd åt rätt håll.

  32. Så mycket uppmärksamhet, iakttagelser
    och påpekanden-

  33. -att vi har kunnat
    jobba fram lagstiftningen.

  34. Den kränkning som uppstår i och med
    att våld används måste motarbetas.

  35. Kvinnors och barns rättigheter
    är mänskliga rättigheter.

  36. Kvinnojourernas roll i det här
    sammanhanget kan inte underskattas.

  37. Det har varit helt avgörande.

  38. Kvinnojourerna driver merparten
    av Sveriges skyddade boenden-

  39. -och som utgör möjligheten att komma
    ifrån det som inte borde förekomma.

  40. Ur ett samhällsperspektiv
    är det skyddade boendet-

  41. -det som kan bli vändpunkten.

  42. Som samhälle är det ett misslyckande
    att vi behöver skyddade boenden-

  43. -men det är avgörande att de finns.

  44. Det kan vända en utveckling
    och möjliggöra ett annat liv.

  45. Det kan bli första steget bort från
    våld, till ett liv fritt från våld.

  46. Det är många aktörer
    som jobbar och gör sitt yttersta.

  47. Men det finns många områden
    som vi behöver lägga extra krut på.

  48. Det gäller inte minst skolgången
    för barnen på skyddade boenden.

  49. Det handlar också om en ny permanent
    bostad efter det skyddade boendet.

  50. Det handlar också om vård
    för fysisk eller psykisk ohälsa-

  51. -som man kanske också har med sig.

  52. Många kommuner jobbar med
    skyddat boende och brottsofferstöd.

  53. Andra kommuner har inte
    kommit lika långt-

  54. -och är mer beroende av
    de insatser som civilsamhället gör.

  55. Många har ett ypperligt samarbete
    mellan kommunen och civilsamhället.

  56. Vi får många rapporter om
    hur utvecklingen ser ut.

  57. Under senare år har vi fått
    rapporter om hur bristerna ser ut-

  58. -och hur det ser ut för barn och
    vuxna som vistas i skyddat boende.

  59. Socialstyrelsen har redovisat-

  60. -att det är femton procent av
    kommunerna som har en aktuell rutin-

  61. -för att säkra skolgången för barn
    som vistas i ett skyddat boende.

  62. Det är en för låg siffra.

  63. Länsstyrelsen har visat att många
    våldsutsatta har särskilda behov-

  64. -som skyddade boenden
    ibland kan ha svårt att ge.

  65. Det kan vara kvinnor
    som lever med ett drogberoende-

  66. -eller en neuropsykiatrisk
    funktionsnedsättning.

  67. De kan inte få hjälp med just det
    i det skyddade boende där de vistas.

  68. När vi diskuterar skyddat boende
    ur ett människorättsperspektiv-

  69. -behöver vi vara medvetna om att...
    De som är...

  70. Det vet ju ni som är här i dag.

  71. De som har det största behoven
    har inte de högsta rösterna.

  72. Därför är ni viktiga för den
    diskussion vi behöver föra framåt.

  73. Våra nordiska grannländer reglerar
    skyddat boende på ett annat sätt.

  74. Vi får ett exempel på det senare.

  75. Det är viktigt
    att ha med oss i debatten:

  76. Vad har vi att lära av andra länder
    och vad bör vi ta för steg i Sverige?

  77. Vi vill att skyddat boende
    ska utvecklas. Hur det kan ske-

  78. -för att ha med perspektivet
    om mänskliga rättigheter...

  79. Det kan det finnas olika idéer om.
    Vi kan ha olika åsikter.

  80. Men det är viktigt
    att vi diskuterar med varandra.

  81. Jag vill påminna om
    några viktiga frågeställningar.

  82. Vilken lösning är bäst
    för den enskilda kvinnan?

  83. Vilken lösning är bäst
    för hennes barn, det enskilda barnet?

  84. Jag hoppas att det ska bli
    en riktigt givande diskussion. Tack.

  85. Tack, Madeleine. Du kommer tillbaka
    och avslutar seminariet.

  86. Välkommen, Marit Birk.

  87. Du ska hålla en presentation
    om det här ämnet. Varsågod.

  88. Nu ska vi följa individen,
    barnet och kvinnans resa-

  89. -genom hur det ser ut med
    rättigheterna kring skyddat boende.

  90. Individens rätt till
    personlig säkerhet-

  91. -och till ett liv fritt från våld.

  92. Till grund för presentationen
    finns det två utredningar.

  93. Det är
    "Ett fönster av möjligheter"...

  94. Sen har det gjorts en översyn
    av statens stöd till ideella jourer.

  95. De utredningarna ligger till grund
    för den här presentationen.

  96. Men det finns inga nya beslut
    från regeringen i den här frågan.

  97. Vi får se det här mötet
    som ett forum för kunskapsutveckling.

  98. Som ni ser är individerna omringade
    av en rad mänskliga rättigheter.

  99. Utvecklingen av
    mänskliga rättigheter-

  100. -och de konventioner
    och instrument som finns på området-

  101. -har haft stor betydelse för
    att tillvarata-

  102. -våldsutsatta kvinnor och barns
    rätt till skydd och stöd.

  103. Det är inte längre en privat
    angelägenhet att lösa den här frågan-

  104. -utan ett offentligt åtagande-

  105. -för de stater
    som har skrivit på konventionerna.

  106. Kom ihåg att barn
    är egna rättighetsbärare här.

  107. De här rättigheterna har man
    utan diskriminering.

  108. Det ska inte spela roll
    vilken livssituation man har.

  109. Man har oavsett det
    rätt till de här rättigheterna-

  110. -som instrumenten
    och konventionerna garanterar.

  111. När det gäller skyddat boende
    finns det stadgat-

  112. -kvinnor och barns rätt
    till skyddat boende.

  113. Det står i Istanbulkonventionen.

  114. Enligt Istanbulkonventionen,
    i bakgrundstexten...

  115. Det framgår att skyddat boende är
    ett lättillgängligt boende-

  116. -som ska ge skydd och stöd.

  117. Man ska få stöd i
    att komma ifrån en våldsam situation.

  118. Barnet och kvinnan ska få möjlighet
    att bearbeta svåra upplevelser.

  119. Sverige har ingen bindande juridisk
    definition av skyddat boende.

  120. Men det finns en beskrivande term
    i Socialstyrelsens termbank.

  121. Skyddat boende är
    ett boende inom socialtjänsten-

  122. -som ska ge skydd
    mot hot, våld och övergrepp-

  123. -där man ska få insatser för
    att komma till rätta med problemet.

  124. I vår lagstiftning
    är rätten till skydd och stöd-

  125. -stadgad i socialtjänstlagen.

  126. Rätten till skydd och stöd
    för brottsoffer.

  127. Det behövs ofta en rad olika insatser
    för att bli fri från våldet.

  128. Skyddat boende är en sån insats.

  129. För att bli fri från våldet på sikt-

  130. -behöver man senare ha tillgång till
    ett permanent boende.

  131. Det gör
    att insatsen kräver god planering.

  132. Det är sannolikt så att
    de som kommer till skyddat boende-

  133. -bara utgör en liten del av
    alla våldsutsatta i vårt samhälle.

  134. Socialstyrelsen uppskattar
    att det rör sig om 3 000 vuxna-

  135. -och lika många barn.

  136. Vi vet att våldsutsatta ofta har ett
    omfattande vård- och omsorgsbehov.

  137. Det finns en överrepresentation när
    det gäller särskilt sårbara grupper-

  138. -som kvinnor i missbruk
    eller med funktionsnedsättning.

  139. I skyddat boende finns det också
    en överrepresentation-

  140. -av personer med utländsk bakgrund-

  141. -som kan innebära ytterligare
    svårigheter att bli fri från våldet.

  142. Barn i skyddat boende
    är särskilt sårbara-

  143. -eftersom de har bevittnat
    eller utsattas för våld.

  144. Det får svåra konsekvenser för
    deras hälsa och utveckling.

  145. Att leva som våldsutsatt
    kan innebära-

  146. -att man får en rad hinder för-

  147. -att utöva andra
    mänskliga rättigheter som man har.

  148. Rätten till hälsa,
    utbildning, skolgång, arbetsmarknad.

  149. Barn riskerar särskilt att påverkas
    allvarligt av att leva med våld.

  150. Ungefär en fjärdedel av alla barn
    som vistas i skyddat boende-

  151. -uppfyller samtliga kriterier
    för posttraumatiskt stressyndrom.

  152. Barn riskerar också avbrott
    och uppbrott i skolgången.

  153. Det påverkar deras rättighet
    till utbildning på ett negativt sätt.

  154. Det här innebär svåra kränkningar
    av barns rättigheter.

  155. Därför tillsatte regeringen
    utredningen som bedrevs förra året-

  156. -om att stärka barnrättsperspektivet
    för barn i skyddat boende.

  157. Den utredningen
    definierade barnets rättigheter.

  158. Barn ska ses
    som egna rättighetsbärare.

  159. De ska inte vara ett bihang
    till en våldsutsatt förälder.

  160. De har rätt till säker skolgång
    under den här tiden.

  161. De måste få relevant information om
    var de befinner sig-

  162. -så att de kan vara delaktiga.

  163. Det behöver försäkras att barnet har
    rätt till rehabiliteringsinsatser-

  164. -bland annat
    från hälso- och sjukvården.

  165. Vilka aktörer ska
    säkerställa individens rättigheter?

  166. Det är staterna
    som tillträder konventionen-

  167. -och det är varje individ
    som är rättighetsbärare.

  168. Staten finns på olika nivåer.

  169. Det är kommunerna
    som ansvarar för brottsofferstödet.

  170. Det är
    ett uttryckligt kommunalt ansvar.

  171. Landstinget ansvarar för
    att erbjuda hälso- och sjukvård.

  172. Det är brottsliga handlingar.
    Rättsväsendet har ett ansvar för-

  173. -att utreda och lagföra handlingarna.

  174. Civilsamhället har
    ett viktigt kompletterande uppdrag-

  175. -som kompletterar det offentliga
    uppdraget att ge brottsoffer stöd.

  176. Civilsamhället kan
    ta uppdrag av socialtjänsten-

  177. -i form av att exempelvis
    driva skyddade boenden.

  178. Ungefär 70 procent
    av skyddade boenden-

  179. -drivs av kvinnojourer i dag.

  180. När ideella kvinnojourer
    driver skyddat boende-

  181. -gäller det offentliga regelverket.

  182. Bland annat att insatserna
    ska vara av god kvalitet.

  183. För individen ska det garantera
    ett visst mått av rättssäkerhet.

  184. Man får ett beslut av socialtjänsten,
    som man kan klaga på.

  185. Man kan vända sig till
    Inspektionen för vård och omsorg-

  186. -om man har synpunkter
    på kvaliteten på insatsen.

  187. Från början har det inte
    varit ett tydligt uttalat ansvar-

  188. -att det offentliga har
    ett brottssofferstödjande uppdrag.

  189. Det har kommit med tiden.
    Under tiden det har varit otydligt-

  190. -har kvinnojourerna klivit in
    och tagit ett stort ansvar-

  191. -och tillhandahållit skydd och stöd
    för kvinnor och barn.

  192. Därefter har regelverket skärpts.

  193. Det skedde första gången i samband
    med kvinnofridspropositionen.

  194. Därefter har det blivit ytterligare
    skärpningar i vår lagstiftning.

  195. Kommunerna har alltmer
    börjat jobba med den här frågan.

  196. Men verksamheten med
    att tillhandahålla brottsofferstöd-

  197. -är en sidoordnad verksamhet
    i alltför många kommuner.

  198. I praktiken får det här följden-

  199. -att det fortfarande finns
    oklara uppdragsförhållanden-

  200. -och oklara roller mellan
    den ideella sektorn och kommunerna.

  201. I botten ligger också
    en oriktig grundfinansiering.

  202. Vad får det för betydelse
    för individens mänskliga rättigheter-

  203. -till säkerhet och skydd,
    speciellt för skyddat boende?

  204. Om det är oklart kring uppdrag
    och ansvar får det konsekvenser.

  205. En våldsutsatt kvinna
    kan bli hänvisad till en kvinnojour-

  206. -utan att det sker en utredning.

  207. Då kan socialtjänsten inte
    följa upp ärendet-

  208. -så att det ordnar sig på sikt
    med boendefrågan och andra insatser-

  209. -för våldsutsatta och deras barn.

  210. Det finns oklarheter
    kring finansieringen.

  211. Ibland finansieras tjänsten
    skyddat boende av socialtjänsten-

  212. -genom kommunala föreningsbidrag-

  213. -som är tänkta att stödja ideella
    föreningars arbete som förening-

  214. -inte för att ge skydd och stöd
    till enskilda brottsoffer.

  215. Det lämnar kvinnojourerna med
    för lite ersättning-

  216. -för att genomföra tjänsten. Då måste
    pengarna tas från annat håll.

  217. Ett MR-problem är att skyddat boende
    inte är rättsligt reglerat.

  218. Det blir oklart
    vad rättigheten innebär.

  219. Det är svårt att tillvarata
    en rättighet som inte är tydlig.

  220. Där har man valt en annan väg
    i Finland.

  221. Under senare år har statens bidrag
    till ideella kvinnojourer ökat-

  222. -med ungefär 400 procent.
    Många riksdagspartier uttalar-

  223. -att de vill ge större och mer
    långsiktigt stöd till jourerna.

  224. Det blir en utmaning för staten
    att tillhandahålla det stödet-

  225. -utan att det påverkar kommunernas
    ansvarstagande för brottsofferstödet.

  226. En vanlig tanke som har förekommit
    i samhällsdebatten är den här:

  227. "Jourerna gör jobbet,
    då ska väl de ha pengarna?"

  228. Det låter rimligt,
    men då glömmer man bort-

  229. -att det inte är civilsamhället
    som tillträder konventionerna-

  230. -utan det är ju staterna.

  231. Det är viktigt att hålla isär
    jourernas olika roller.

  232. En viktig roll är att vara
    opinionsbildare och röstbärare-

  233. -och ge ett kompletterande stöd
    till det offentliga uppdraget.

  234. Sen kan jourerna dessutom,
    som jag sa, utföra uppdrag...

  235. ...som socialtjänsten ger dem, men då
    ska de få uppdragsersättning för det.

  236. När vi tittar på
    vilket jobb som ska göras-

  237. -är det kommunen
    som har ansvar för brottsofferstöd.

  238. I det stödet,
    som många våldsutsatta har behov av-

  239. -ingår ekonomiskt bistånd
    och andra typer av insatser-

  240. -som stöd inom hälso- och sjukvården.

  241. Det innebär att kommunen
    har andra resurser än kvinnojouren.

  242. Det är kommunerna
    som ska betala för tjänsterna-

  243. -när man köper insatser
    av en kvinnojour.

  244. Det ska inte
    finansieras med statliga pengar-

  245. -utan det är ett kommunalt ansvar.

  246. Det här var
    ett exempel på många tankefel-

  247. -som är vanliga i samhällsdebatten-

  248. -och som ur ett MR-perspektiv
    är viktiga att hålla isär.

  249. En kvinnojour är inte
    samma sak som ett skyddat boende.

  250. Kvinnojourer kan genomföra
    insatsen skyddat boende-

  251. -men den kan också utföras
    av kommunen själv-

  252. -eller av
    en vinstdrivande privat aktör.

  253. Att ge medel till en kvinnojour
    behöver inte vara samma sak-

  254. -som att ge enskilda våldsutsatta
    skydd och stöd.

  255. Det kan hur som helst inte
    vara tillräckligt-

  256. -med tanke på att våldsutsatta
    behöver andra insatser också-

  257. -inom socialtjänstens område.

  258. Vi kan jämföra med
    exempelvis BRIS eller PRO-

  259. -som också är ideella föreningar.

  260. Bidrag till dem kan inte
    fullt ut tillgodose-

  261. -stödet och omsorgen som behövs
    på barn- och äldreområdet.

  262. Ett mål för
    regeringens jämställdhetspolitik är-

  263. -att mäns våld mot kvinnor upphör.
    Då behövs inga skyddade boenden.

  264. Men så länge de behövs behöver vi
    stärka den rättigheten i samhället.

  265. Några utredningsförslag som finns är-

  266. -att lagreglera insatsen,
    införa tillståndsplikt-

  267. -och att införa kvalitetskrav-

  268. -för att tydliggöra
    rättigheten skyddat boende.

  269. Det är viktigt att se till
    att kvinnojourer-

  270. -ska få full ersättning
    för insatsen skyddat boende-

  271. -och se till att kvinnojourerna
    får ett stabilt stöd-

  272. -för att utföra det här viktiga
    kompletterande uppdraget.

  273. Då skulle kommuner, landsting
    och ideella organisationer-

  274. -var och en utifrån sitt perspektiv,
    och med gemensamma krafter-

  275. -kunna verka för
    att våldsutsatta kvinnor och barn-

  276. -ska kunna leva sina liv
    fria från våld.

  277. Tack, Marit. - Nu vill jag be er
    att ta fram era telefoner-

  278. -och gå in på menti.com.

  279. Klicka in koden 726242.

  280. Skriv in det i fältet.

  281. 726242. Där kommer ni att se en
    fråga som vi vill att ni svarar på.

  282. "Vad är det viktigaste staten kan
    göra för att säkra skyddat boende?"

  283. Ni har fyra svarsalternativ.

  284. "Säkra finansieringen
    för ideella kvinnojourer"-

  285. -"och ge upp kommunernas ansvar
    för brottsofferstöd."

  286. Två: "Skärp kraven
    på kommuner och landsting."

  287. Tre: "Ta över ansvaret
    och driv statliga skyddade boenden."

  288. Fyra: "Annat." Till exempel
    en kombination av svaren.

  289. Medan era svar tickar in vill jag
    välkomna panelen upp på scenen.

  290. Helena Ewalds, Moa Mannheimer,
    Elin Holmgren och Jenny Westerstrand.

  291. Jag ska presentera er strax.
    Välkomna.

  292. Det tickar in här.
    Skapa statliga boenden leder.

  293. Jag ska inte vara en
    sportkommentator. Det får ticka på.

  294. Det är inte min bästa gren.

  295. Helena, du kommer från Institutet
    för välfärd och hälsa i Finland.

  296. Ni har valt att rättsligt reglera
    skyddade boenden.

  297. Moa, du är chef för Barnafrid,
    ett nationellt kunskapscentrum-

  298. -om våld mot barn
    vid Linköpings universitet.

  299. Elin, du kommer från Unizon-

  300. -riksförbundet för
    kvinno- och tjejjourer i Sverige.

  301. Ni jobbar för att förbättra
    barnens situation i skyddade boenden.

  302. Jenny, du är ordförande för Roks-

  303. -som också har lång erfarenhet.

  304. Vi skulle ha haft med oss Gerd
    Holmgren från Trollhättans kommun.

  305. Hon är sjuk, vilket är synd-

  306. -för Trollhättan har en välutvecklad
    verksamhet för våldsutsatta.

  307. De har egna skyddade boenden. Det
    hade varit intressant att höra om.

  308. Vi skulle ha haft med oss
    Germund Persson, chefsjurist.

  309. Han är sjuk, så vi får inte med oss
    kommun- och landstingsperspektivet.

  310. Vi har en fantastisk panel ändå.
    Vi har fått 58 svar.

  311. Det är ungefär så många vi är i dag.
    Nej, okej...

  312. Vi väntar några sekunder till.
    De allra flesta...

  313. Det är jämnt mellan reglera skyddat
    boende som ett kommunalt ansvar-

  314. -och skapa statliga skyddade boenden.

  315. Det är inte lika många som vill öka
    bidragen till ideella kvinnojourer.

  316. Det ska ni två få svara på.
    - Men jag börjar med dig, Helena.

  317. Vad är det viktigaste
    staten kan göra?

  318. I Finland tar staten över ansvaret-

  319. -och finansierar och koordinerar det.

  320. Det har lett till att vi kan ge
    likvärdiga tjänster i hela Finland.

  321. Vad har förändrats i de våldsutsatta
    kvinnornas och barnens liv?

  322. Först och främst har alla
    som är utsatta för våld möjlighet-

  323. -att söka skyddat boende.
    Det har de inte haft tidigare.

  324. Det är gratis för alla att söka.

  325. Tidigare kunde skyddade boenden
    ta ut en avgift-

  326. -för att man skulle få stanna,
    men nu är det gratis.

  327. Man kan komma dygnet runt.
    Man behöver ingen remiss.

  328. Vad mötte ni för reaktioner
    från era kommuner?

  329. Kommunerna är glada,
    för de har inget ansvar.

  330. Deras ansvar är
    att skicka människor dit.

  331. Att berätta om
    att det finns skyddade boenden-

  332. -och att ge det stöd och den hjälp
    som behövs efteråt.

  333. Hos oss vistas man på ett
    skyddat boende i cirka två veckor.

  334. -Det är annorlunda här.
    -Det ska vi få höra mer om.

  335. Moa, du kommer från Barnafrid,
    ett nationellt kunskapscentrum.

  336. Vad skulle du svara
    på den här frågan?

  337. Det är jämnt
    mellan reglerat skyddat boende-

  338. -som kommunalt och statligt ansvar.
    Det handlar om att lagreglera det.

  339. Det är inte tillräckligt styrt.

  340. Det finns många bra verksamheter, men
    det är för stor skillnad i landet.

  341. Det kan gå
    att antingen göra det kommunalt...

  342. Men då måste det vara lagreglerat
    vad som åligger kommunerna.

  343. Alternativt att man gör det statligt.

  344. Då kan man säkerställa
    den nationella kvaliteten.

  345. Det är en utmaning för kommunerna-

  346. -när det gäller andra frågor
    som rör utsatta barn.

  347. Om det drabbar kommuner som har dålig
    ekonomi eller många utsatta grupper-

  348. -riskerar det att drabba
    de som vi är ålagda att skydda.

  349. Det är synd att vi inte
    har några kommunrepresentanter här.

  350. Över till de ideella aktörerna.
    Elin, vad är ditt svar på frågan?

  351. Jag har fyra olika förslag.

  352. Jag tycker att vi ska säkra den
    erfarenhet, kunskap och kompetens-

  353. -som finns
    inom de ideella föreningarna.

  354. Vi har mest erfarenhet av att ta hand
    om våldsutsatta kvinnor och barn.

  355. Det är tråkigt att kasta bort det.

  356. Säkra den kompetensen.

  357. Vi arbetar med att öppna upp världen
    för kvinnor och barn.

  358. Vi vet vad som behövs.

  359. Det är viktigt att inte göra mäns
    våld mot kvinnor till en vinstaffär-

  360. -som det kan bli om man
    börjar upphandla den här tjänsten.

  361. Det är en stor risk, och det blir
    inte bra för kvinnorna och barnen.

  362. Det finns inget självändamål för oss
    att finnas kvar. Vi kan lägga ner.

  363. Men målgruppen har vi
    stor erfarenhet av att arbeta med-

  364. -även barnperspektivet,
    som vi har jobbat med i många år.

  365. Sen behöver vi ge socialtjänsten
    mer resurser-

  366. -så att de kan utföra
    det som åligger dem.

  367. Det finns bra lagstiftning, som inte
    följs på grund av bristande resurser.

  368. Det blir målgruppen som drabbas,
    de som har svagast röst.

  369. Det är en anledning till
    att vi ska finnas kvar-

  370. -att vi har röstbärarfunktionen.
    Den får inte tystna.

  371. Det är därför vi är där vi är i dag.
    Det här är frågor som vi har drivit.

  372. Det är viktigt att barnen får en
    fristad när de är på skyddat boende.

  373. Barn kan behöva ha umgänge med
    en våldsutövande pappa-

  374. -under tiden de befinner sig
    i skyddat boende.

  375. Så ska det inte få vara.

  376. -Vem har ansvar för att lösa det?
    -Det ansvarar väl nån för?

  377. Det har kommit en utredning om det-

  378. -som inte tog upp
    att skydda den gruppen.

  379. Vi hoppas
    att den frågan ska utredas igen.

  380. Våldsutsatthet leder många gånger
    till hemlöshet. Det måste lösas.

  381. De här barnen och kvinnorna
    blir utan hem.

  382. Det är nåt som vi har påtalat länge.

  383. -Jenny, varsågod.
    -Tack.

  384. Elin, jag instämmer till fullo
    med dina punkter.

  385. Men jag undrar vad vi pratar om.

  386. Skyddade boenden är
    nåt annat än kvinnojourer.

  387. Vi har i dag kommit till en punkt-

  388. -där de som får stöd på kvinnojourer
    har en svår problematik.

  389. Kvinnojouren var från början
    en lågtröskelverksamhet-

  390. -dit kvinnor kom själva.
    Man fick vara anonym.

  391. Vi trasslade in oss i ett myndighets-
    nät som är svårt att komma ur.

  392. Vår verksamhet blir inte omtalad på
    det sätt som vi menar att den måste-

  393. -när man förstår vad man ska
    lägga ut på staten eller kommunerna.

  394. Jag vill knyta an
    till Istanbulkonventionen 7:2.

  395. Det är brottsoffrens rättigheter
    som ska stå i förgrunden-

  396. -för de åtgärder som vidtas.

  397. Man gör det goda
    till det bästas fiende-

  398. -när man talar om
    mänskliga rättigheter på det sätt-

  399. -som osynliggör vad det är jourerna
    ger, som är nåt mer än lås och bom.

  400. Många av kvinnorna som behöver skydd
    är inte jagade till livet.

  401. De behöver komma bort
    från en våldsam relation.

  402. Men alla vet var jouren ligger.
    Den är inte hemlig.

  403. Vi har fått in
    ett hedersvåldstänkande.

  404. Vi måste erkänna den kunskap
    som har byggt jourrörelsen-

  405. -och förstå
    vad som håller på att gå förlorat.

  406. Jenny, kan du beskriva
    nätet som ni har trasslat in er i?

  407. Det yttrar sig i
    att vi är utförare av socialtjänst.

  408. Vi kommer in i en skyldighet
    att dokumentera.

  409. Därför får man inte vara anonym.

  410. Jag tycker att staten ska ta ansvar.
    Ge kvinnojourerna supermycket pengar.

  411. Jourerna får bestämma vilka de
    tar emot och hur länge de ska stanna.

  412. Och bygg bostäder.
    Det är en jätteviktig fråga.

  413. Då kan flasktratten, där social-
    tjänsten bedömer vem som får stöd...

  414. Den blir så speciell att de
    som skulle behöva få en fristad-

  415. -inte känner igen sig i
    vad ett skyddat boende har blivit.

  416. Helena, vad tycker du om det här?
    Har ni kommit bort från det?

  417. Vi har en tradition som bygger mer
    på barnskydd än på kvinnorörelserna.

  418. Men våra skyddade boenden
    är lågtröskel.

  419. Man kan komma dit anonymt,
    om man inte kommer med barn.

  420. Då gör man en barnskyddsanmälan.
    Då måste man...

  421. Men som vuxen kvinna
    kan man komma anonymt.

  422. Det är inte hemliga platser,
    utan man vet var det är.

  423. Så de låga trösklarna är intakta
    utan att man får den här tratten?

  424. Ja, så är det.
    Personalen på det skyddade boendet-

  425. -avgör och utvärderar
    om människan är i behov av det.

  426. Men nästan alla är i behov av det.

  427. Det kan finnas människor
    som behöver tak över huvudet.

  428. -Annars är det människor som...
    -Elin, ville du kommentera?

  429. Det blir också väldigt dyrt.
    Det vi ser...

  430. Jourerna är underfinansierade, för vi
    tar inte ut den egentliga kostnaden.

  431. Jourerna tar 300 kr för ett barn
    och 600 kr för en vuxen.

  432. Det går inte runt. De statliga medel
    som vi har fått kastade över oss...

  433. Det får inte gå till det skyddade
    boendet. Då når det inte målgruppen.

  434. Blir det dyrt
    när det bedrivs av socialtjänsten?

  435. Utredningen är fantastisk.
    Barnrättsperspektivet har vi drivit.

  436. Men vi är rädda att kommunerna inte
    kommer att betala det som det kostar.

  437. Många kvinnor får inte
    komma till kvinnojourer.

  438. De mest sårbara får komma,
    men alla de andra?

  439. Vi jobbar mycket
    med det inre skyddet, stödet.

  440. Moa, vad tänker du om det här?

  441. Byråkratiseringen och vikten av
    att de låga trösklarna behålls.

  442. Jag håller helt med,
    men som Helena säger...

  443. Så fort det finns barn med i bilden
    behöver man ha ett annat stödsystem.

  444. Det gäller att sortera i det.

  445. När du pratar om
    kostnaden man får för ett barn...

  446. Det är inte sällan
    kvinnor med särskilda behov-

  447. -och ofta barn med särskilda behov.
    Det kräver ett omhändertagande...

  448. Det krävs mycket när man
    driver en barnverksamhet generellt-

  449. -men om barnen är
    våldsutsatta och traumatiserade-

  450. -krävs resurser som står i proportion
    till barnens behov.

  451. Det krävs en professionalism
    av de som ska möta barnen.

  452. -Det måste få kosta.
    -Det här vi hörde tidigare...

  453. Bara femton procent av kommunerna
    har rutiner för att säkra skolgången.

  454. Det är ju otroligt lågt.
    Vad tänker du om det?

  455. Varför är det så trots att frågan
    har levt i flera decennier?

  456. Jag vet inte. Man blir mörkrädd
    trots att man vet det här.

  457. Det är ändå chockerande.

  458. Då har vi inte kommit till nästa
    fråga, som är barnens vårdbehov.

  459. Det är ännu lägre tillgodosett.

  460. Man kanske är på skyddat boende en
    kort period, sen är man hemma igen-

  461. -sen flyttar man och far runt.
    Man får inte ens en bedömning av-

  462. -varken kroppsliga besvär,
    som de har hög risk att drabbas av-

  463. -eller psykologiska påfrestningar.
    Man gör inte ens en bedömning.

  464. Det finns goda exempel.
    I Uppsala har man i uppdrag-

  465. -att alla barn som är på boenden
    erbjuds läkarundersökning.

  466. Men den siffran
    är ännu lägre än skolsiffran.

  467. -Helena.
    -Det här med kostnader...

  468. Det är dyrt. Därför tog staten över
    det ansvaret i Finland.

  469. Det blev för dyrt för kommunerna,
    och de klarade inte av det.

  470. De bestämde hur länge man fick bo
    på ett skyddat boende-

  471. -och det ville vi komma ifrån.

  472. Nu har vi nitton miljoner euro
    som läggs på skyddat boende.

  473. Det är en rimlig summa.

  474. Det har ökat från elva miljoner
    på tre år.

  475. -Jenny?
    -Jag vill prata om behov.

  476. När man pratar om barns behov
    när det gäller jourboende-

  477. -och när man läser utredningen...
    Då kan man fråga sig:

  478. Är det farligare för barn att bo på
    en jour eller att vara våldsutsatt?

  479. Jag vill koppla det till
    en annan fråga - våld och vårdnad.

  480. Vårdnadsmål, som också är rätten till
    ett liv fritt från våld...

  481. Där finns det nästan inga gränser för
    vad barn tvingas utstå.

  482. Om man skulle ha
    de här fina vantarna på sig-

  483. -och tala så omsorgsfullt om
    alla aspekter av en människas behov-

  484. -när man pratar om våld och vårdnad
    skulle vi se en helt annan värld.

  485. Jag vill att man inte bara
    utsätter jourverksamheten för-

  486. -att möta allt en människa behöver.

  487. Man ska se
    att här begås otroliga kränkningar.

  488. Det finns en väldig nonchalans mot
    barns behov inom det som vi möter-

  489. -alltså de utsattas våldsverklighet.

  490. Jenny, skulle du se en modell
    där de låga trösklarna finns kvar-

  491. -och att det sen finns statliga
    skyddade boenden som tar över-

  492. -så att det finns en helhetssyn
    på människan och dess behov?

  493. Det finns kvinnor och barn-

  494. -som har hamnat
    så långt in i våldets värld-

  495. -att man behöver stöd som jourer inte
    lämpar sig för att ge.

  496. Vi slussar hela tiden människor
    till den hjälp samhället erbjuder.

  497. Men i vår metod möter vi kvinnan
    som kvinnan själv.

  498. "Jag ser dig i mig." Vi är inte
    proffsbehandlare på det sättet.

  499. Vi möter en värld
    som vi delar med kvinnorna.

  500. Det är en viktig sak,
    ett viktigt sätt att stärka henne-

  501. -och hennes roll till barnen.

  502. Men det finns fall som inte
    lämpar sig för ett jourboende.

  503. -Där har staten ett viktigt ansvar.
    -Elin och sen Moa.

  504. Även om
    det här med professionalism...

  505. På våra skyddade boenden... Vi har
    hängt med i utvecklingen, så klart.

  506. Vi har socionomer, beteendevetare
    och psykologer.

  507. Det är så det ser ut på många håll.

  508. Det är viktigt att ta tillvara på
    vår kunskap och kompetens.

  509. Annars går nåt viktigt förlorat.
    Vi jobbar med "empowerment"-

  510. -och att stärka det. Om man bara går
    in på behandling går nåt förlorat.

  511. Det handlar om
    att ge tillbaka värdighet.

  512. Nån har varit utsatt för våld, och vi
    ska ge tillbaka deras värdighet.

  513. -Moa.
    -Jag håller verkligen med.

  514. Vi pratar om vuxna och barn-

  515. -som inte
    har så stor tilltro till myndigheter.

  516. Det är viktigt
    att bevara den aspekten-

  517. -och att se när andra delar ska till.
    Det borde gå att hitta den balansen.

  518. Jag är glad att ni
    lyfter barnperspektivet, men...

  519. Ett barns situation när man har
    en vårdnadshavare som utövar våld-

  520. -och en förälder
    som är våldsutsatt...

  521. Vi kan inte tänka att det är mamman
    som ska säkerställa skyddet.

  522. Det är
    de allra flesta mammors intention.

  523. Men vi har en brottsutsatt förälder-

  524. -som är i väldigt stor kris
    och som inte är resursstark.

  525. Vi måste se vad barnet behöver
    och hur umgänget ska hanteras-

  526. -både på skyddat boende och sen.

  527. Självklart är vi inte kvar
    40 år bakåt i tiden, där vi startade.

  528. Vi har utvecklat vår kunskap-

  529. -och vi samarbetar
    med professionella.

  530. I en avhandling intervjuade man
    socialtjänstens stödverksamhet-

  531. -och kvinnojourernas stödverksamhet.
    Den visade på-

  532. -att socialtjänstens
    behandlingsperspektiv-

  533. -som forskaren ställde
    mot kvinnojoursperspektivet...

  534. Där skuldbelägger man aldrig,
    utan jobbar mer plant.

  535. Från socialtjänstens sida
    kommer ett skuldbeläggande.

  536. "Du har hamnat i våldet
    för att du har gjort nåt."

  537. "Ändra på dig
    och se din del i din situation."

  538. Det är där vi är så duktiga.
    Vi bygger upp kvinnan.

  539. Vi bestämmer inte åt henne.
    Vi skuldbelägger aldrig henne.

  540. Vi tar in all hjälp som hon behöver.
    Den metod vi jobbar med-

  541. -är otroligt viktig, och den
    är bortglömd i de här diskussionerna.

  542. Jag ska strax släppa in Helena.
    Vi öppnar snart upp för publikfrågor.

  543. Om ni vill ställa en fråga,
    håll den gärna kort och konkret.

  544. Räck upp handen så kommer vi
    med en mikrofon. - Helena.

  545. Våra skyddade boenden
    drivs av frivilligorganisationer-

  546. -men också kommunerna.
    Det är så vi jobbar.

  547. Det är inte
    socialtjänsten i första hand.

  548. Det är staten som ger pengarna. Men
    det känns igen. Det är så vi jobbar.

  549. Moa.

  550. Det är glädjande
    när nån forskar på vad som fungerar.

  551. Det finns fantastiska insatser,
    till exempel i barnverksamheter-

  552. -men i delar av landet
    har barnen ingen chans att få det.

  553. Det krävs att vi följer upp
    vad det är som fungerar bäst.

  554. Då kan vi förbättra omhändertagandet.

  555. -Det är underforskat.
    -Är det nån som har en fråga?

  556. Har vi en mikrofon? - Varsågod.

  557. Jag kommer från
    Stockholms stadsmission.

  558. Vad kan vi göra för att säkerställa
    skyddat boende för papperslösa?

  559. Nån som känner sig manad
    att svara på frågan? Elin.

  560. Vi har en jour i Malmö
    som har ett projekt-

  561. -där kommunen betalar för de platser
    där man kan ta emot papperslösa.

  562. Det är en väldigt utsatt grupp,
    så skyddet behöver förstärkas.

  563. Papperslösheten kan också bli
    ett sätt att utöva våld.

  564. Jag hoppas att det kommer
    att bli vidare utredning runt det.

  565. -Helena, hur gör ni?
    -De kan komma till våra boenden.

  566. Kommunen kan ge den akuta hjälpen,
    men inget annat.

  567. -Till skyddat boende får de komma.
    -Nåt att inspireras av i Sverige.

  568. Var det nån mer som viftade?

  569. Nej, vi har inga fler frågor.

  570. Då tänker jag be er
    att ta fram era mobiler igen.

  571. Ni ska få svara på ännu en fråga.

  572. Vad ska regeringen tänka på-

  573. -för att stärka skyddat boende
    som mänsklig rättighet i Sverige?

  574. Skriv några ord. Koden är nu 834768.

  575. Det är en annan kod än förut.
    Vad ska regeringen tänka på-

  576. -för att stärka skyddat boende
    som mänsklig rättighet i Sverige?

  577. Om ni i panelen...
    Surra vidare, så kan Helena börja.

  578. Säg nåt enstaka ord eller en fras.

  579. Vad vill ni skicka med
    till en kommande regering?

  580. Vad har ni lärt er
    som Sverige kan ta vara på?

  581. -Att det är lagstiftat och reglerat.
    -Det var tydligt. - Moa.

  582. Det var bra att du sa det,
    för då kan jag lägga till saker.

  583. Vi måste klargöra samverkan
    mellan staten eller kommunen-

  584. -och landstinget
    för att säkerställa vårdbehoven.

  585. -Att tydliggöra roller?
    -Ja, och rutiner.

  586. Man behöver en regional samordning.
    Det kan inte vara så att...

  587. "Jag bor på skyddat boende här och
    sen ska jag till BUP norr om stan."

  588. Vi vet att det är personer
    som under lång tid flyttar runt.

  589. Det behöver finnas ett ansvar
    där socialtjänsten eller kommunen-

  590. -kan hålla i det
    åt föräldern och barnet-

  591. -och att landstinget erbjuder vård
    som de här personerna behöver.

  592. -Elin.
    -Vad svårt det var.

  593. Jag tänker titta mer på Finland.
    Den modellen skulle passa i Sverige.

  594. En stor del är
    att kommunerna har så olika resurser-

  595. -och att alla skyddade boenden
    ser olika ut.

  596. Man får inte samma skydd och stöd
    i hela Sverige.

  597. Det är en tydlig
    och konkret uppmaning. - Jenny.

  598. Det är besvärligt
    med kommunernas roll i det här.

  599. Staten borde ta ansvaret.
    Sen är jag besatt av kunskap.

  600. Jag vill att regeringen frågar sig
    hur vi förstår våld.

  601. Hur stort är problemet?
    Vilken typ av åtgärder behövs?

  602. Det är inte bara hälso- och sjukvård-

  603. -utan det är en samhällsomvandling
    av bredare slag som behövs också.

  604. Men att våldsförståelsen
    kommer upp till ytan och diskuteras.

  605. Det är en utmaning för samhälls-
    sektorer att se människan som helhet-

  606. -på tal om vårddiskussionen
    där man får en kvart för en åkomma.

  607. Det handlar om en helhetsproblematik.

  608. Och det handlar inte om en sjukdom.
    Man är ett brottsoffer.

  609. Det är viktigt
    att man inte sjukförklaras.

  610. Resurser och lagstiftning
    vinner överlägset-

  611. -om jag ska
    fortsätta vara sportkommentator.

  612. Att det måste få kosta,
    resurser, reglering, lagstiftning.

  613. Tydlig lagstiftning. Det är en tydlig
    uppmaning till en kommande regering.

  614. Vi har tjänstemän
    på Socialdepartementet här-

  615. -som kan ta med sig det.

  616. Tack till panelen. - En stor applåd.

  617. Jag vill tacka för mig. Jag kommer
    inte att knyta ihop samtalet.

  618. Jag lämnar över till Madeleine-

  619. -statssekreterare
    på Socialdepartementet.

  620. -Säg några avslutande ord.
    -Tack.

  621. Tack för den faktadragning
    som vi fick lyssna på.

  622. Tack för perspektiven
    och den öppna dialogen i panelen.

  623. Ni lyssnade på varandra,
    och det gav oss mycket.

  624. Tack för att ni i publiken
    engagerade er och delade med er.

  625. Vi har en övergångsregering,
    men samtalet är viktigt för oss.

  626. Tjänstemännen tar med sig
    allt det här-

  627. -så att en kommande regering
    kan ta tag i frågorna.

  628. Tack till UR, som har filmat det här.

  629. Passa på, ni som tycker
    att fler borde lära sig mer-

  630. -att tipsa folk om att gå in på
    den länk som sen kommer upp.

  631. Tack för den här eftermiddagen.

  632. Textning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skyddat boende - ur mänskliga rättigheters perspektiv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Såväl barn som vuxna som utsatts för våld har rätt till stöd- och skyddsinsatser från samhället. Men var går gränsen mellan kommunernas och civilsamhällets ansvar? Medverkar i samtalet gör Madeleine Harby Samuelsson, statssekreterare, Nisha Besara, statsvetare, Marit Birk, Socialdepartementet, Helena Ewalds, THL Finland, Moa Mannheimer, Barnafrid, Elin Holmgren, Unizon och Jenny Westerstrand, Roks. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Ansvar, Civila samhället, Frivillig hjälpverksamhet, Kommunal verksamhet, Mänskliga rättigheter, Samhällsvetenskap, Skyddat boende för kvinnor, Sociala frågor, Volontärer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Efter #metoo - fyra sätt att motverka trakasserier på jobbet

Panelsamtal mellan Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman, Anna Rosenmüller Nordlander, processförare på DO, Helene Jesnes, juridisk rådgivare på Likestillings- och diskrimineringsombudet, LDO, i Norge, Trine Hammer senior inspektör på Arbeidstilsynet i Norge, Linda Palmetzhofer, förste vice ordförande för Handelsanställdas förbund, Lina Tidell, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Visita. Moderator: Anna Danielsson Öberg. Inspelat den 11 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

När kritik stämplas som terrorism

Musikern och aktivisten Masha Alyokhina från Pussy Riot och fristadsmusikern Michail Borzykin diskuterar hur kritik kan stämplas som terrorism för att undvika opposition. Hur regimen i Ryssland har splittrat den politiska oppositionen, bland annat genom att falskt anklaga demonstranter för uppror och våld mot polisen och sedan döma dem till fängelse. Moderator: Anna Wigenmark. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Transpersoners utsatthet för våld

Ett panelsamtal om trakasserier och våld mot transpersoner. Vilka förändringar och åtgärder måste sättas in för att få stopp på detta? Medverkar gör Yolanda Bohm, transaktivist, Ulrika Westerlund, utredare hos regeringen, Pär Viktorsson Harrby, utbildare i jämlikhetsfrågor, Frank Berglund, förbundsordförande RFSL Ungdom, Maria Tillquist, kurator RFSL. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Hbtq-personers våldsutsatthet

RFSL Stödmottagning (före detta brottsofferjour) har under tjugo gett stöd till hbtq-personer utsatta för hot eller våld. Under seminariet berättar Maria Tillquist, kurator på RFSL Stödmottagning, om våldsutsatta hbtq-personers erfarenheter och behov, samt om RFSL:s möjligheter att ge stöd. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Slumpvis utvald - rasprofilering inom rättsväsendet

Hur effektiv är profilering egentligen inom brottsbekämpning? Medverkar gör Leandro Mulinari, kriminolog, Victor Olisa, doktor i kriminologi, Katri Linna från Civil Rights Defenders, Fatima Doubakil, aktivist och Diana Nyman, aktivist. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Skyddat boende - ur mänskliga rättigheters perspektiv

Såväl barn som vuxna som utsatts för våld har rätt till stöd- och skyddsinsatser från samhället. Men var går gränsen mellan kommunernas och civilsamhällets ansvar? Medverkar i samtalet gör Madeleine Harby Samuelsson, statssekreterare, Nisha Besara, statsvetare, Marit Birk, Socialdepartementet, Helena Ewalds, THL Finland, Moa Mannheimer, Barnafrid, Elin Holmgren, Unizon och Jenny Westerstrand, Roks. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Rätten att slippa näthot

Ett samtal om vad som bör och kan göras för att förhindra hat, hot och radikalisering på nätet. Hur skyddar vi samtidigt yttrandefriheten? Och vem bär ansvaret för att motverka näthat och hot? Medverkar gör Alfiaz Vayia, ARDI (European parliament anti-racism and diversity intergroup), Tomas Åberg, Näthatsgranskaren, Mischa E Thompson, rådgivare USA:s kommission och Soraya Post, EU- parlamentariker. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Israel och Palestina - människorätt i motvind

2017 var det värsta året för palestiniers möjlighet att röra sig in och ut ur Gaza sedan 2014. För varje dag växer desperationen, 95% av dricksvattnet är otjänligt, befolkningen har elektricitet under endast fyra timmar om dagen. Här möts Hagai el Ad från organisationen BT Selem i Israel och Mahmoud AbuRahma från Al Mezan i Gaza för att diskutera situationen. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Faran med att försvara mänskliga rättigheter

Människorättsförsvarare hotas, trakasseras och ibland dödas när de försvarar våra grundläggande mänskliga rättigheter. I detta seminarium diskuteras farorna för människorättsförsvarare. Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Andrea Rocca, Front Line Defenders, Sakile Sifelani, Women in politics support unit Zimbabwe och Pierre Esperance, RNDDH Haiti. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Kärlek som blir våld

Hat mot muslimer förenar de högerextrema och radikalnationalistiska rörelserna i Europa. Går det att förklara varför de hatar så intensivt att de är beredda att ta till våld? Varför upplever de mångkulturalism, feminism och mänskliga rättigheter som hot? Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Mattias Gardell, religionshistoriker och författare samt Patrik Hermansson, utredare Hope not hate. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Ett år efter #metoo

2017 vittnade tiotusentals kvinnor under hashtaggen #metoo om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Vad ledde uppropet till och vad behöver hända framöver? Medverkar i samtalet här gör Kristina Wicksell från stiftelsen Make Equal, Ibrahim Alkhaffaji, journalist, Rebecka Andersson från organisationen Unizon och Karin Milles, språkvetare. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid - med frågestund

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Moderator: Dona Hariri. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förekomma terror

Lari Nyroos, chefsanalytiker för kontraterrorism vid Säpo, talar om hur Säpo arbetar och definierar vad det innebär att förekomma terror. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.