Titta

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Om UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Föreläsningar och samtal från Mänskliga rättighetsdagarna 2018. Här möts forskare, studenter, tjänstepersoner, aktivister, politiker och ideellt engagerade varje år för att diskutera, lyssna och engagera sig i frågor kring som bidrar till utvecklingen av mänskliga rättigheter lokalt i Sverige och globalt i världen. Inspelat den 11-17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Till första programmet

UR Samtiden - MR-dagarna 2018 : Faran med att försvara mänskliga rättigheterDela

  1. Har vi tillräckligt många människor
    inom rättsväsendet-

  2. -som tänker på
    nya sätt att se på processer?

  3. Vi måste prata om hur alla måste
    respektera mänskliga rättigheter-

  4. -och att även rättsväsendet har en roll.

  5. Det här seminariet handlar om
    försvar av mänskliga rättigheter.

  6. Hur definierar du "försvarare av
    mänskliga rättigheter"?

  7. God morgon.
    Det korta svaret blir nog-

  8. -att det handlar om
    att arbeta för mänskliga rättigheter.

  9. Försvar för mänskliga rättigheter
    handlar ofta om advokater-

  10. -eller om arbetet med mänskliga
    rättigheter i stora organisationer.

  11. Det viktiga är att det inte stämmer.

  12. Vem som helst
    kan försvara mänskliga rättigheter.

  13. Det var en lång debatt i FN
    om definitionen-

  14. -som slutade med att man inte
    kom fram till en entydig definition-

  15. -utan att alla har rätt att engagera sig
    för de mänskliga rättigheterna.

  16. Förstås advokater eller journalister som
    jobbar med mänskliga rättigheter-

  17. -men också din granne,
    som är engagerad i sina barns skola-

  18. -och som arbetar
    med tillgång till utbildning.

  19. Alla som arbetar med frågor som har
    att göra med mänskliga rättigheter-

  20. -ingår i definitionen. Det är inte bara
    min åsikt, utan även FN:s.

  21. FN säger väldigt tydligt att alla
    kan vara människorättsförsvarare.

  22. Kan till och med statstjänstemän
    vara människorättsförsvarare?

  23. Absolut. Vi har exempel på domare
    och till och med fängelsevakter-

  24. -som ofta står på andra sidan
    och bryter mot rättigheterna-

  25. -men som avslöjar brott och tar
    ställning för fångars rättigheter.

  26. Om de då själva blir måltavlor
    har de därför också rätt till stöd.

  27. Kan man säga att det finns
    några särskilda kriterier?

  28. I deklarationen betonar man-

  29. -att man minst måste stödja tanken
    på universella mänskliga rättigheter.

  30. -Det är ett kriterium.
    -Ja, det är det.

  31. Det är en deklaration
    för universella mänskliga rättigheter.

  32. Man måste vara ärlig
    och säga att människorättsförsvarare-

  33. -eftersom alla kan vara försvarare,
    har sina egna förutfattade meningar.

  34. Därför måste man erkänna att även
    bland människorättsförsvarare-

  35. -kan man se diskriminering
    mot kvinnor eller mot HBTQ-personer-

  36. -inom människorättsrörelsen
    i många länder.

  37. Men målsättningen är att alla ska tro
    på universella mänskliga rättigheter.

  38. Ett annat kriterium är fredlig aktivism.

  39. Alla får engagera sig för mänskliga
    rättigheter, men inte ta till våld.

  40. Om det förekommer våld, vilket i vissa
    sammanhang är svårt att avgöra-

  41. -protester kan ju ibland bli våldsamma-

  42. -så gör det att man hamnar
    utanför FN-deklarationens ramverk.

  43. Vi återkommer till liknande frågor,
    om juridiska aktioner och sånt senare.

  44. Men för att förtydliga, varför är
    den här deklarationen så viktig?

  45. Varför är det viktigt
    att skydda människorättsförsvarare-

  46. -hellre än andra slags aktivister,
    som miljöaktivister eller så?

  47. Varför är den här deklarationen så
    viktig för stater att skriva under på?

  48. Miljöaktivister
    finns också med i definitionen.

  49. Människorättsförsvarare
    kan vara antikorruptionsaktivister-

  50. -miljöaktivister,
    alla som på nåt sätt har att göra med-

  51. -och skyddet av miljön handlar också
    om mänskliga rättigheter.

  52. Varför är det viktigt? Det leder till
    förändring. Det kommer inte utifrån.

  53. I alla länder som har genomgått
    förändringar, till och med i Etiopien-

  54. -där de har släppt politiska fångar och
    myndigheterna verkar öppna upp lite-

  55. -så har det skett efter två år
    av protester från civilsamhället.

  56. Den arabiska våren
    slutade illa i många länder-

  57. -men i Indonesien ser vi ett visst hopp.

  58. Den rörelsen kom från gräsrötterna,
    den kom inte utifrån.

  59. Därför är det viktigt
    att skydda människorättsförespråkare.

  60. De kan skapa sociala förändringar
    och social rättvisa.

  61. De hjälper också stater
    att hålla det de har lovat...

  62. Ja, även om de inte alltid gillar det.

  63. Ja. Många människorättsförsvarare
    lever under ständiga hot-

  64. -och det finns många hinder
    för deras arbete.

  65. Går det att ge en överblick
    över situationen just nu-

  66. -för människorättsförsvarare?
    Vad ser ni som de största hoten i dag?

  67. Om man jämför med för tjugo år sen-

  68. -så fortsätter man att fysiskt angripa
    människorättsförsvarare.

  69. Under de senaste åren
    har antalet dödsfall ökat-

  70. -särskilt i Latinamerika
    och Filippinerna.

  71. 80 procent av alla mord på människo-
    rättsförsvarare sker i sex länder.

  72. Vi har dokumenterat 280 mord 2017-

  73. -och det var över 300 förra året.

  74. I år uppskattar vi antalet
    till över 350.

  75. Det har alltid funnits mord,
    frihetsberövanden och gripanden.

  76. Det som har förändrats under de
    senaste tjugo åren är ett antal saker.

  77. Sociala medier
    är ett verktyg för mobilisering-

  78. -men också för övervakning av vad
    människorättsrörelsen sysslar med.

  79. Företags roll, inte företag i allmänhet-

  80. -utan de företag som varit inblandade-

  81. -i brott mot mänskliga rättigheter
    och civilsamhället i många länder-

  82. -särskilt där det finns motstånd mot
    stora projekt som dammar eller gruvor-

  83. -som är företagens ansvar.

  84. Förtrycket kommer också närmare
    hem, som till mitt hemland Italien-

  85. -och i hela Västeuropa har vi sett
    en ökning, i Polen, i Ungern-

  86. -länder som traditionellt
    har stött mänskliga rättigheter-

  87. -som blir svagare i sitt stöd
    för civilsamhället i andra länder-

  88. -men som använder samma retorik
    mot civilsamhället inom landet-

  89. -och inte bara när det gäller migration,
    utan på ett antal områden.

  90. Även lagar som försöker stoppa
    människorättsförsvarare-

  91. -och särskilt under de senaste fem
    åren allt fler lagar mot finansiering.

  92. Om man är en fristående kritisk grupp
    som inte kan finansieras inom landet-

  93. -så är enda sättet
    att få internationellt stöd.

  94. Om det är förbjudet
    eller måste godkännas av staten-

  95. -blir det väldigt svårt att verka.

  96. Vi har två människorättsförsvarare här,
    Sakhile och Pierre.

  97. Kan du berätta för publiken
    vad din organisation gör, Sakhile?

  98. Tack. Vår organisation heter
    Women in Politics Support Unit.

  99. Det är en feministisk resurs i Harare
    som arbetar i landets tio provinser.

  100. Vi ger stöd och utrymme
    åt kvinnor att delta i samhället-

  101. -och även att engagera sig politiskt.

  102. Vi fokuserar
    på kvinnors deltagande i politiken.

  103. Vi arbetar med ledningsfrågor och
    med landets sjutton politiska partier-

  104. -och vi arbetar med
    att försöka påverka de processerna-

  105. -så att vi kan få bättre rättigheter
    för kvinnor generellt.

  106. Det är det vi gör.
    Kvinnor hamnar i en skärningspunkt...

  107. När kvinnor försöker fokusera på
    att bara leva sina liv-

  108. -så hamnar kvinnor i en
    skärningspunkt mellan statens politik-

  109. -valprocesserna och en arkitektur
    som inte är tillgänglig och öppen nog-

  110. -för att motsvara det kvinnor vill göra.

  111. Det handlar inte bara om saker
    som jämlikhet mellan könen-

  112. -utan det visar på
    de demokratiska brister som finns-

  113. -och det visar på bristerna
    i statens arkitektur.

  114. Kvinnor måste inte bara
    göra det de vill-

  115. -utan de måste även
    försöka reparera strukturella problem-

  116. -som är mycket större
    än vad de först hade tänkt göra.

  117. Hur möter de en sån utmaning?

  118. Din organisation stödjer dem-

  119. -men innebär det att vissa kvinnor
    får för mycket på sitt bord-

  120. -när de plötsligt
    måste förändra ett helt system?

  121. Ja. En sak som jag beundrar
    hos de kvinnor som vi arbetar med-

  122. -är kvinnors förmåga att anstränga sig-

  123. -att göra saker
    som de inte hade planerat att göra-

  124. -men som krävs
    för att komma dit de vill.

  125. När vi pratar om mänskliga rättigheter
    och det min kollega pratade om-

  126. -och vad mänskliga rättigheter är
    glömmer vi ofta utnyttjandet.

  127. Vi pratar om brott mot rättigheter-

  128. -men oftast, i våra dagliga liv-

  129. -lider vi brist på rättigheter bara
    för att vi inte kan göra det vi vill.

  130. Vi kan inte utnyttja vår rättighet.
    Vi måste plötsligt försvara nånting-

  131. -men det var inte det vi ville göra.
    Jag ville komma hit, och det kunde jag.

  132. Jag utnyttjade min rörelsefrihet,
    utan att ens märka det.

  133. Men när man har ett system
    där jag måste identifiera mig överallt-

  134. -och får frågan vad jag har med mig,
    så har jag inte den rättigheten.

  135. Det är det vi måste prata om.
    Kan vi utnyttja våra rättigheter?

  136. -Vi ska inte bara prata om brott.
    -Jag håller med. Tack.

  137. Är det särskilt svårt för kvinnor-

  138. -att vara människorättsförsvarare
    i Zimbabwe?

  139. Kan du berätta mer om de hinder
    som kvinnor möter i Zimbabwe?

  140. Ett av hindren
    är att få folk att förstå...

  141. Här sitter jag som en av tre...

  142. Det har sett ut så genom
    de mänskliga rättigheternas historia.

  143. Till och med inom rättighetsdiskursen
    är allting väldigt patriarkalt.

  144. Vilka rättigheter är viktiga?
    Vilka är grundläggande rättigheter?

  145. Även perspektivet...

  146. Inom människorättssektorn frågar man
    hur ofta man har suttit i fängelse-

  147. -eller hur ofta man har blivit slagen.
    Som kvinna handlar det om våldtäkt.

  148. Men för mig är det där vi förlorar
    berättelserna om kvinnors kamp-

  149. -berättelser om kvinnor
    som kämpar för att få lämna sina hem-

  150. -för att få gå på möten som handlar om
    hennes barns skolgång-

  151. -eller tillgången till vatten och sånt.

  152. De kvinnor som vi arbetar med
    får ofta kämpa för små saker-

  153. -saker som vi inte bryr oss om,
    som att få tag på preventivmedel-

  154. -att få tag på vatten eller
    bättre betesmark för deras boskap-

  155. -eller bara jordbruksprodukter
    som gödsel och utsäde.

  156. Plötsligt befinner de sig i strid
    mot den politiska eliten-

  157. -och den ekonomiska eliten,
    utan att det var meningen.

  158. När vi börjar se
    hur vi kan hjälpa och stödja dem-

  159. -så kan vi förlora kvinnorna,
    för att vi ser saker med så olika ögon.

  160. Det gäller ekonomiska,
    kulturella och sociala rättigheter.

  161. Det har du arbetat med, Pierre,
    i din organisation, fast du är man.

  162. Kvinnors ekonomiska
    och sociala rättigheter i Haiti.

  163. Känner du igen vad Sakhile just sa
    när det gäller Haiti?

  164. Ja... God morgon, alla.

  165. Jag heter Pierre Esperance
    och kommer från Haiti.

  166. Jag är väldigt glad att vara här
    i mitt andra hem, Sverige.

  167. 1999 blev jag skjuten i mitt hemland-

  168. -på grund av mitt arbete och då
    kom jag hit för att få fysioterapi.

  169. Svenska Amnesty och andra
    hjälpte mig att komma hit-

  170. -och jag tillbringade
    minst tre månader i Sverige.

  171. Ja...

  172. Jag arbetar för människorätts-
    organisationen RNDDH-

  173. -ett nätverk för försvar
    för mänskliga rättigheter.

  174. Jag är också
    generalsekreterare för FIDH.

  175. Min organisation i Haiti-

  176. -gör många olika saker
    för gräsrotsorganisering.

  177. Vi utbildar människor
    i deras rättigheter-

  178. -och undervisar också i skolor.

  179. Vi sysslar med övervakning
    av viktiga statliga institutioner.

  180. Vi måste kämpa varje dag mot
    korruption och straffrihet i mitt land-

  181. -eftersom det inte finns
    ett fungerande rättsystem.

  182. Vi har ett väldigt nära samarbete
    med kvinnoorganisationer-

  183. -och även organisationer
    som arbetar för HBTQ-rättigheter.

  184. Att arbeta med mänskliga rättigheter
    i Haiti är väldigt svårt.

  185. Varje dag måste man kämpa
    mot korruption och straffrihet.

  186. Vårt rättssystem fungerar inte.

  187. I vårt system kan de som har pengar
    och makt köpa rättvisa.

  188. Vad var din fråga?

  189. Tack för det. Du får gärna
    berätta mer om ert arbete.

  190. Jag vet att ni jobbar med kvinnors
    ekonomiska och sociala rättigheter-

  191. -och kvinnors rätt
    att försörja sig själva.

  192. Kan du berätta lite om det?

  193. Min organisation har ett nära
    samarbete med kvinnoorganisationer.

  194. I Haiti har vi-

  195. -mycket våldtäkt och våld mot kvinnor.

  196. Vi har ett nära samarbete.

  197. Det finns åtminstone
    fem kvinnoorganisationer-

  198. -som vi arbetar tillsammans med.

  199. Vi har ett fall som vi arbetar med
    som går genom rättssystemet-

  200. -men det är inte lätt att få resultat-

  201. -eftersom vi saknar
    viktiga statliga institutioner-

  202. -och de som finns
    är väldigt polariserade.

  203. Om människor
    som har pengar och makt-

  204. När de begår brott
    mot mänskliga rättigheter-

  205. -blir de inte straffade-

  206. -för de är skyddade av straffriheten och
    korruptionen och de kan köpa sig fria.

  207. I Haiti stöter ni även på andra hinder.

  208. Ni har kriminella gäng,
    som du har nämnt.

  209. Och även FN.
    Kan du berätta lite om det?

  210. Kvinnor har utsatts för övergrepp
    av FN-trupper stationerade på Haiti.

  211. Ja, mellan 2003 och 2004-

  212. -genomgick Haiti en stor politisk kris.

  213. Då påbörjade FN
    en fredsbevarande operation-

  214. -med många militärer och civila.

  215. Många FN-soldater
    var inblandade i våldtäkter.

  216. Det skedde även
    brott mot de mänskliga rättigheterna.

  217. Vi fick inget stöd
    från den haitiska regeringen-

  218. -för att tvinga FN att ta sitt ansvar.

  219. Därför hade vi ingen framgång-

  220. -med de fall som vi drev i rättsystemet-

  221. -även i USA å Haitis vägnar.

  222. Så kvinnorna hade inga lagliga
    rättigheter när det gällde övergreppen?

  223. Ja, men FN-styrkorna...

  224. ...kom till Haiti 2004
    och de lämnade Haiti 2017.

  225. De spenderade
    över en miljon dollar om dagen-

  226. -men utan några resultat.

  227. Ja, de kom för att hjälpa Haiti-

  228. -att förbättra
    viktiga statliga institutioner-

  229. -som polis, rättsväsende, fängelser,
    men utan resultat.

  230. Ser du några liknande hinder
    för människorättsarbetet i Zimbabwe?

  231. Finns det nåt liknande?
    Kanske inte övergrepp, men hinder...

  232. Ja, om man kan Zimbabwes historia...

  233. Vi tillbringade 38 år
    under Robert Mugabe-

  234. -och hans styrande parti Zanu-PF.

  235. Det vi har nu
    är ett internationellt samfund-

  236. -som är väldigt glada
    för att Mugabe inte styr längre-

  237. -och som vill engagera sig i Zimbabwe
    utifrån det perspektivet, vilket är bra.

  238. Inga länder ska lämnas isolerade.
    Vi borde alltid engagera oss.

  239. Vi ser också att alla är så desperata
    att gå vidare efter Robert Mugabe-

  240. -att det internationella samfundet
    struntar i människorättsbrott-

  241. -och brott mot landets
    egna lagar och principer.

  242. Det handlar om sånt som ekonomin,
    ett stort problem i Zimbabwe-

  243. -som låg till grund för allt,
    och där ser man europeiska företag-

  244. -som inte följer EU:s egna regler om
    transparens och offentliga rapporter-

  245. -utan som väljer att gå in
    i väldigt privata, dolda avtal-

  246. -med ekonomin som inkörsport,
    vilket lämnar medborgarna ensamma-

  247. -och samhällen övergivna, utan
    nån solidaritet eller respekt för lagen-

  248. -på en internationell skala,
    och den bristen på respekt för lagen-

  249. -har en enorm inverkan på lokal nivå-

  250. -eftersom ditt eget land
    bryter mot dina rättigheter-

  251. -både lokalt och internationellt.

  252. Det börjar skapa en miljö där vi
    inte bygger en solid grund att stå på-

  253. -vilket skapar problem om två-tre år.

  254. Sen säger folk att det är
    för att landet är korrumperat.

  255. Nej, det är inte därför. Det är
    för att ni bryter mot era egna regler.

  256. Korruptionen handlar om
    saker som olagliga penningflöden-

  257. -som både företagen som inte
    respekterar det här sysslar med-

  258. -och även den politiska eliten,
    som inte vill ha med det att göra.

  259. Om man tar nånting
    som ett mineral från ett område-

  260. -så gör den gruvan att grundvattnet
    sjunker och vattentillgången minskar.

  261. Plötsligt tar det tre timmar
    för mig att samla vatten-

  262. -när det tog en kvart för min mormor.
    Min rätt till vatten är borta.

  263. Jag kan inte ens...
    Det är såna saker som vi ser.

  264. Ja. - Vill du säga nåt? Är det nåt som
    din organisation uppmärksammar?

  265. Företagens roll? Ja, absolut.

  266. Det finns definitivt en dubbelmoral-

  267. -där man å ena sidan
    pratar om mänskliga rättigheter-

  268. -nu pratar jag om regeringar i väst
    som kritiserar andra-

  269. -men när det gäller multinationella
    företag som är baserade i deras länder-

  270. -så vill man inte prata om det.

  271. Det ser man tydligt hos alla EU-länder-

  272. -när det gäller förhandlingarna om ett
    nytt, förhoppningsvis bindande, avtal-

  273. -om storföretags människorättsansvar,
    som EU motsätter sig.

  274. Man ser det även i hur man lyfter
    vissa frågor men inte andra-

  275. -beroende på var de inträffar och vilka
    relationer man har med de länderna.

  276. Vi pratar om Saudiarabien och
    Khashoggi, vilket ju är fruktansvärt-

  277. -men vi ska inte glömma
    hur Kanada kritiserade Saudiarabien-

  278. -som reagerade oerhört starkt,
    och EU var helt tyst.

  279. I det fallet var det väldigt viktigt
    att man inte höll tyst-

  280. -för det är det här som händer.
    De gör nåt och ser om nån reagerar.

  281. Om ingen reagerar vet de
    att ingen kommer att kritisera dem.

  282. På konferens i Wien 1993
    skrev alla under på-

  283. -att människorättsbrott i ett land inte
    är det landets interna angelägenhet-

  284. -och att kritik utifrån då är befogad.

  285. Vissa länder, som Saudiarabien,
    försökte motsätta sig-

  286. -och när de avbröt sina ekonomiska
    relationer med Kanada var alla tysta.

  287. Så det finns... Det är en dubbel roll,
    men den kan även vara positiv.

  288. Vi ser varje dag
    i många av de fall som vi stödjer-

  289. -vi hjälper ungefär 2 000
    människorättsförsvarare varje år-

  290. -som är utsatta för risker, och i många
    länder gör EU och FN ett bra jobb-

  291. -med att lyfta de fallen
    med de respektive regeringarna.

  292. Man måste kunna erkänna
    att det finns goda och dåliga sidor.

  293. Får jag fråga dig, Pierre...

  294. Vi har sett en massiv närvaro av
    internationella organisationer i Haiti.

  295. Särskilt efter jordbävningen 2010.

  296. Men det gav inte så bra resultat-

  297. -trots att många organisationer
    hade goda föresatser. Hur gick det?

  298. Kom nåt stöd fram
    till det haitiska folket?

  299. Nej, det fungerade inte.

  300. Det var för att
    direkt efter jordbävningen-

  301. -så kom många organisationer
    och länder till Haiti-

  302. -för att hjälpa haitierna.

  303. Till en början var det väldigt viktigt
    att hjälpa människor-

  304. -att få tak över huvudet,
    mat, vatten och så vidare.

  305. Men när handlar om
    rehabilitering och återuppbyggnad-

  306. -så kan man inte se några resultat.

  307. Ett av de största problemen var
    att organisationerna som kom-

  308. -inte arbetade med civilsamhället
    eller med lokala organisationer-

  309. -eller de lokala myndigheterna.

  310. De slösade pengar utan några resultat.

  311. Om man åker tillbaka till Haiti-

  312. -så har de flesta hus
    som förstördes av jordbävningen-

  313. -inte blivit återuppbyggda.

  314. Ibland försökte man även
    förflytta människor till områden-

  315. -där det fanns väldigt bra hus-

  316. -men där de inte kunde bo för att de
    inte kunde ta sig till jobbet och så.

  317. Kan du berätta om det? Man gjorde
    ett antal misstag längs vägen.

  318. Det fanns väldigt många människor
    som saknade nånstans att bo.

  319. Många organisationer använde pengar-

  320. -utan att hjälpa människorna
    att bygga upp sina hus igen.

  321. Det de gjorde var att de gav pengar
    för att hyra ett hus under ett år-

  322. -men det var allt.

  323. När det året hade gått kunde de inte-

  324. -hitta en bra plats där de kunde bo.

  325. Och också...
    Till en början försökte regeringen-

  326. -eller man började bygga några hus-

  327. -för offren-

  328. -men utan infrastruktur,
    inga skolor, inget vatten, inga jobb-

  329. -men där människor skulle bo.

  330. Det är därför vi i huvudstaden
    har fler "bidonvilles."

  331. Jag vet inte vad det heter på engelska.

  332. Så ni fick hjälp men den var...

  333. Man begick misstag,
    och det var inte långsiktigt.

  334. Man var där för att visa upp sig, utan
    att egentligen hjälpa haitierna alls.

  335. Ja. I början var det viktigt att...

  336. ...att hjälpa haitierna...

  337. ...eftersom det var en jordbävning
    och över 300 000 människor dog.

  338. Många hus förstördes-

  339. -och folk hade inte tillgång
    till vatten eller mat.

  340. Men när det gäller
    rehabilitering och återuppbyggnad-

  341. -tycker jag att organisationerna-

  342. -borde ha arbetat tillsammans
    med lokala haitiska organisationer-

  343. -och lokala myndigheter, men de kom-

  344. -och gjorde sina program
    utan att arbeta med haitierna.

  345. Det var därför det inte gav resultat.

  346. Kan vi gå tillbaka
    till det du sa tidigare, Pierre?

  347. Du har själv blivit utsatt för våld.
    Du sa att du har blivit skjuten.

  348. Kan du berätta mer
    om varför ditt arbete...

  349. ...är så farligt för den sittande
    regeringen eller presidenten...

  350. ...eller vem det nu är som hotar dig,
    att de faktiskt sköt dig?

  351. Det är en svår politisk situation
    i Haiti. Kan du berätta vad som hände?

  352. Jag vill egentligen inte
    prata om mig själv.

  353. När jag började nämnde jag
    vad som hände med mig 1999-

  354. -för att jag kom hit
    för att få fysioterapi-

  355. -och många svenskar
    hjälpte mig att återhämta mig.

  356. På grund av-

  357. -bristen på ett rättssystem i Haiti-

  358. -skulle jag säga
    att Haiti inte är en rättsstat.

  359. Vi har korruption och straffrihet-

  360. -och människorättsförsvarare
    som arbetar varje dag-

  361. -med att bekämpa korruption,
    straffrihet och människorättsbrott.

  362. Man kan bli en måltavla när som helst.
    Vilken dag som helst.

  363. Därför är det inte lätt att arbeta
    med mänskliga rättigheter i Haiti.

  364. Det är väldigt, väldigt farligt.

  365. I ditt land, i Zimbabwe,
    hur ser situationen ut där?

  366. Är det farligt att vara med
    i en kvinnoorganisation?

  367. Du nämnde alla andra hinder, förstås-

  368. -men är det farligt att vara
    människorättsförsvarare i Zimbabwe?

  369. Det kan vara ganska farligt att vara
    människorättsförsvarare i Zimbabwe.

  370. Just nu är det en bra tid.

  371. Vi har inte...

  372. Alla är nog medvetna om att det
    i november 2017 var en "statskupp"-

  373. -en militärstödd intervention,
    och vi har ett militariserat samhälle-

  374. -när det gäller statliga institutioner
    och departement och sånt.

  375. Dessutom hade vi mycket våld
    efter valet och många dödsfall.

  376. Det pågår en utredning om det nu.
    Under en period på några månader-

  377. -har vi en situation
    som är väldigt osäker.

  378. Människor vet inte vad som ska hända.

  379. Det vet inte vad som är okej
    och vad som inte är okej-

  380. -vad som är farligt
    och vad som inte är det.

  381. Medan allt det här pågår
    har vi också vår livsmiljö-

  382. -där vi det sker brott mot olika
    rättigheter i människors dagliga liv.

  383. Eftersom vi har haft en ekonomisk
    kollaps under de senaste tjugo åren-

  384. -har många inga formella jobb,
    utan har svarta jobb.

  385. De odlar frukt och grönsaker
    och säljer dem.

  386. Eftersom regeringen vill städa upp
    och göra ekonomin trygg för företag-

  387. -så kan man inte ha
    svarta försäljare i städerna.

  388. Det gör att polisen utför
    slumpmässiga inspektioner.

  389. De stoppar folk på gatan
    och ber dem öppna sina väskor.

  390. Om de hittar några flaskor vatten
    blir du gripen som vattenförsäljare.

  391. Det är inget som syns.
    Det är ingen stor apparat-

  392. -men det är såna små rättighetsbrott
    som sker överallt i hela staden-

  393. -inte bara i huvudstaden,
    utan i alla de sju stora städerna.

  394. Rättigheter tas från oss varje dag,
    och eftersom Zimbabwe vill förändras-

  395. -och tanken är
    att Zimbabwe ska förändras-

  396. -så ser vi också hur rättigheter
    urholkas av den ekonomiska politiken.

  397. När vi pratar om mänskliga rättigheter-

  398. -pratar vi inte tillräckligt
    om skattepolitik och ekonomisk politik-

  399. -som tillåter och bidrar till
    att rättigheter urholkas.

  400. Vi tar så mycket för givet, och det är
    okej att betala för olika tjänster.

  401. Det spelar ingen roll hur mycket,
    men om man betalar för vatten...

  402. Vad händer om det blir brist
    eller krig över vattnet?

  403. Vad innebär det för våra rättigheter?

  404. Har man bara rättigheter
    om man kan betala för dem?

  405. Och om man inte kan betala, ska man
    ändå försvara den rättigheten?

  406. Ska man respektera den?

  407. Som ett land som inte bara har
    befunnit sig i politisk kris i tjugo år-

  408. -utan vi har haft många kriser-

  409. -och i processen
    att gå vidare efter Robert Mugabe-

  410. -bygger vi ett samhälle som ger sig in
    i den globala nyliberala diskursen-

  411. -där det är okej att betala
    för rättigheter, och då förlorar vi dem.

  412. Det spelar stor roll för mig,
    för vi har skapat en kultur-

  413. -som säger att det är okej,
    att nån måste betala för vattenrening-

  414. -och nån måste betala
    för att leverera mediciner.

  415. När säger vi att en rättighet är en
    rättighet som jag har som människa-

  416. -och att systemen som bekosta den
    inte är viktigare än rättigheten själv.

  417. Du har sett det här eskalera i Haiti.

  418. Där måste ni också...
    Ni kan betala för rättvisa.

  419. Pengar är viktigt för rättvisa
    och för att inte bli satt i fängelse.

  420. Kan du berätta om korruptionen
    och vad den innebär?

  421. Kan du ge oss några exempel?

  422. Vårt rättsväsende är inte oberoende.

  423. De som har pengar och makt
    får tillgång till rättsväsendet.

  424. Till exempel...

  425. I år insåg vi...

  426. ...att 87 procent
    av alla som sitter i fängelse...

  427. ...är människor som kanske har stulit...

  428. ...en mobil, en get,
    en stol och så vidare.

  429. Men de som stjäl pengar-

  430. -de som har sysslat med
    drogsmuggling eller kidnappningar-

  431. -när de hamnar i fängelse
    så får de sitta ett tag-

  432. -kanske en eller två veckor,
    och sen kan de köpa sig fria.

  433. Det är därför jag säger
    att Haiti inte är en rättsstat.

  434. Rättsväsendet och viktiga statliga
    funktioner är svaga och polariserade.

  435. När vi pratar om lag och rätt
    sa du, Andrea, tidigare-

  436. -att människorättsförsvarare
    inte får använda våld.

  437. Får människorättsförsvarare
    bryta mot lagen?

  438. Det händer ju absolut.

  439. Jag tror att det är...

  440. För att svara på frågan
    måste vi se i vilken kontext det sker.

  441. I många länder kan man inte
    försvara mänskliga rättigheter-

  442. -utan att bryta mot lagen.
    Där tre människor med ett plakat-

  443. -måste få tillstånd av polisen,
    och där ingen nånsin ges ett tillstånd.

  444. I det fallet, om de fortfarande
    ger sig ut med sitt plakat-

  445. -så bryter de tekniskt sett mot lagen-

  446. -men vad är lagen till för?
    Det är frågan.

  447. I Bahrain har Nabeel Rajab,
    före detta vice ordförande för FIDH-

  448. -blivit dömd till tre års fängelse,
    bland många olika domar han har fått-

  449. -för att ha twittrat
    en regimkritisk tweet.

  450. Vad betyder det?
    Vad säger det om yttrandefriheten?

  451. Ja, han har brutit mot lagen i Bahrain.

  452. Det är viktigt att fundera på det
    när man svara på den frågan.

  453. Lagen måste följa de internationella
    mänskliga rättigheterna.

  454. Det är vårt ramverk, utifrån vilket vi
    bestämmer om vi ska hjälpa eller inte.

  455. Det var en stor fråga
    under förhandlingarna-

  456. -om FN:s deklaration
    om människorättsförsvarare.

  457. Vi firar ju dess 20-årsjubileum,
    och det är viktigt.

  458. Frågan löstes på ett intressant sätt,
    som är typiskt för förhandlingar i FN.

  459. En artikel säger
    att människorättsförsvarare-

  460. -måste verka inom det system
    som gäller i det land de verkar i-

  461. -men en annan artikel, för annars
    hade det varit svårt att få ihop-

  462. -säger att landets lagar måste följa
    internationella mänskliga rättigheter.

  463. Vad blir resultatet? Vi hjälper
    många människorättsförsvarare-

  464. -som står inför rätta, och ibland
    är anklagelserna helt ogrundade-

  465. -och det finns ingenting där, men
    ibland är de rent tekniskt grundade-

  466. -utifrån extremt restriktiva lagar.

  467. Jag vill bara hoppa in där också.

  468. Det är en väldigt viktig faktor
    att ta i beaktande-

  469. -särskilt när det gäller yttrandefrihet.

  470. I Zimbabwe pratar vi om yttrandefrihet-

  471. -men det finns ingen frihet
    när man har yttrat sig.

  472. Hur skyddar man dem
    som har utnyttjat sina rättigheter?

  473. Hur viktiga är de rättigheterna?
    Jag blir också påmind om-

  474. -frågan om lagars förenlighet.
    Tänker vi nånsin på skattelagar?

  475. Man ska följa
    och respektera skattelagarna-

  476. -men i många länder är skattesystem
    ett system för övergrepp-

  477. -och inte nödvändigtvis rättssystemet.
    Har vi rättvisa skattelagar?

  478. Jag kommer från Zimbabwe
    och i södra Afrika finns tre länder-

  479. -Zimbabwe, Malawi och Zambia
    där kvinnor försörjer sig på handel-

  480. -mellan de olika länderna. Om man ser
    på vilka produkter de handlar med-

  481. -är det mycket hygienprodukter
    som är svåra att få tag på.

  482. Det handlar om matvaror
    som matolja och ris.

  483. Det är sånt som de handlar med.
    Men pratar vi om rättvisa skatter där?

  484. Om en kvinna tar med
    en låda socker eller olja över gränsen-

  485. -och vi säger att de inte är människo-
    rättsförsvarare, de är bara handlare-

  486. -som inte respekterar vissa lagar,
    men de befinner sig i fattigdom.

  487. Fyra miljoner människor i Zimbabwe
    får matbistånd.

  488. Vad innebär det när man använder
    skattesystemet mot dem-

  489. -och när ska vi prata om hur skatt
    och mänskliga rättigheter hänger ihop?

  490. Vi måste prata mer om det,
    för vi glömmer kontexten-

  491. -där man utnyttjar sina rättigheter.

  492. Jag vill också anknyta
    till våra egna länder.

  493. Jag hade ett extremt exempel där en
    regimkritisk tweet kan vara ett brott.

  494. Att bryta mot lagen
    i form av civil olydnad-

  495. -är en etablerad och accepterad taktik.

  496. Om vi gör det måste vi erkänna
    att vi bryter mot lagen-

  497. -och att vi accepterar
    den risk som det utgör.

  498. Men det är nåt helt annat
    än solidaritet.

  499. I dag ser vi, det fanns väl
    ett fall även i Sverige-

  500. -hur människor räddar
    drunknande flyktingar och blir åtalade.

  501. I Frankrike säger kritiker
    att solidaritet har blivit ett brott.

  502. Nyligen var det ett fall där nån blev
    dömd för att hjälpa folk över alperna-

  503. -från Italien till Frankrike. Den här
    människan gav dem mat och husrum-

  504. -och tog med dem till vägen.
    Den människan har blivit åtalad.

  505. Det är solidaritet.
    Det är att hjälpa människor i nöd.

  506. Det är väldigt oroande
    att vi ser detta i våra egna länder.

  507. Vi måste fråga oss om vi vill ha ett
    samhälle med rädsla för asylsökare-

  508. -eller andra invandrare och där att
    hjälpa människor i nöd blir brottsligt.

  509. Många känner till
    det fall vi hade i Sverige-

  510. -där en ung kvinna
    stoppade ett flyg till Afghanistan.

  511. Hon har blivit åtalad för det.

  512. Jag hörde en intervju
    med åklagaren som sa-

  513. -att eftersom han såg det
    som en politiskt motiverad handling-

  514. -så borde se allvarligare på det än om
    det inte hade varit politiskt motiverat.

  515. Det är nåt som...

  516. I det här fallet sa hon att hon gjorde
    som protest mot för strikta asyllagar-

  517. -och hon ville stödja rätten till asyl.

  518. Har ni några kommentarer kring det?

  519. Är det så att människorättsförsvarare
    ibland ses som för politiska-

  520. -och att de begår politiska brott?

  521. Ofta kallas de för terrorister eller
    extremister på grund av sitt arbete-

  522. -och man ser inte
    att de kämpar för mänskliga rättigheter.

  523. -Det är väl väldigt vanligt?
    -Ja, vad är det att vara politisk?

  524. Allt offentligt engagemang
    är förstås politiskt.

  525. Jag kan inte detaljerna. Jag har sett
    videon på kvinnan på planet-

  526. -men jag har inte fördjupat mig i det,
    och jag kan inte Sveriges asyllagar-

  527. -och kan inte säga om de är för strikta,
    och om det fallet hanterades korrekt.

  528. Men vi vet att det finns områden-

  529. -som vaktas hårt
    och där handlingar får konsekvenser.

  530. Ett exempel från Irland är hur
    flygplatsen i Shannon på västkusten-

  531. -används av amerikanska plan
    på väg till krigszoner.

  532. Där hoppar aktivister över stängslet
    och går in på landningsbanan.

  533. Det är olagligt. De gör det, och det var
    det jag ville säga om civil olydnad-

  534. -medvetna om att det är olagligt
    och att de kan bli gripna och åtalade.

  535. De accepterar den risken.

  536. Vi vet ingenting om kvinnan på planet...

  537. Men om vi pratar generellt,
    kan människorättsförsvarare säga...

  538. Om de säger att de gör det för att
    försvara de asylsökandes rättigheter-

  539. -och det är
    en tydlig människorättshandling-

  540. -enligt deklarationen
    eller enligt internationell rätt-

  541. -borde man snarare
    ge ett mildare straff i det här fallet?

  542. Det är verkligen inte en förvärrande
    omständighet, som åtalaren här sa.

  543. Jag är ju inte helt opartisk, men det är
    inte en förvärrande omständighet.

  544. Jag tror att det går längre än så.
    Man har uppnått ett mål.

  545. Handlingen har skapat internationell
    debatt, och förhoppningsvis även här-

  546. -men absolut en internationell debatt-

  547. -och förhoppningsvis har man
    återupptagit det specifika asylfallet.

  548. Om man uppnår det
    har man uppnått sitt mål.

  549. På ett personligt plan
    kan det bli konsekvenser-

  550. -och det går tillbaka till det vi sa
    i början, att handlingar medför risker.

  551. Vi måste också prata om
    hur de mänskliga rättigheterna-

  552. -är till för att förändra samhället.
    Vad är de handlingarnas mål?

  553. Vad är svaret på statens reaktioner
    på de handlingarna?

  554. För att gå ännu längre kan vem som
    helst försvara mänskliga rättigheter-

  555. -men rättsystemet ska skydda dem.

  556. Har vi tillräckliga många domare
    som är aktivister?

  557. Har vi tillräckligt många människor
    inom rättsväsendet-

  558. -som tänker på
    nya sätt att se på processer?

  559. Om vi inte pratar om hur alla måste
    respektera mänskliga rättigheter-

  560. -och hur rättsväsendet ska spela
    sin roll i att förändra samhället-

  561. -så skapar vi ett samhälle där alla-

  562. -utför handlingar till försvar
    för mänskliga rättigheter-

  563. -men där de som borde utgöra
    det juridiska skyddet för rättigheterna-

  564. -kommer att hålla oss tillbaka.

  565. Hur hade Nelson Mandela överlevt
    om vi inte hade tänkt så?

  566. Vi måste prata om hur rättsväsendet
    inte längre kan säga: "Vänta och se."

  567. Tack så mycket för att ni kom hit,
    och ett stort tack till panelen.

  568. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Faran med att försvara mänskliga rättigheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Människorättsförsvarare hotas, trakasseras och ibland dödas när de försvarar våra grundläggande mänskliga rättigheter. I detta seminarium diskuteras farorna för människorättsförsvarare. Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Andrea Rocca, Front Line Defenders, Sakile Sifelani, Women in politics support unit Zimbabwe och Pierre Esperance, RNDDH Haiti. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Ämnen:
Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Hotbilder, Människorättsrörelser, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Våld
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - MR-dagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Efter #metoo - fyra sätt att motverka trakasserier på jobbet

Panelsamtal mellan Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman, Anna Rosenmüller Nordlander, processförare på DO, Helene Jesnes, juridisk rådgivare på Likestillings- och diskrimineringsombudet, LDO, i Norge, Trine Hammer senior inspektör på Arbeidstilsynet i Norge, Linda Palmetzhofer, förste vice ordförande för Handelsanställdas förbund, Lina Tidell, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Visita. Moderator: Anna Danielsson Öberg. Inspelat den 11 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

När kritik stämplas som terrorism

Musikern och aktivisten Masha Alyokhina från Pussy Riot och fristadsmusikern Michail Borzykin diskuterar hur kritik kan stämplas som terrorism för att undvika opposition. Hur regimen i Ryssland har splittrat den politiska oppositionen, bland annat genom att falskt anklaga demonstranter för uppror och våld mot polisen och sedan döma dem till fängelse. Moderator: Anna Wigenmark. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Transpersoners utsatthet för våld

Ett panelsamtal om trakasserier och våld mot transpersoner. Vilka förändringar och åtgärder måste sättas in för att få stopp på detta? Medverkar gör Yolanda Bohm, transaktivist, Ulrika Westerlund, utredare hos regeringen, Pär Viktorsson Harrby, utbildare i jämlikhetsfrågor, Frank Berglund, förbundsordförande RFSL Ungdom, Maria Tillquist, kurator RFSL. Inspelat den 15 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Hbtq-personers våldsutsatthet

RFSL Stödmottagning (före detta brottsofferjour) har under tjugo gett stöd till hbtq-personer utsatta för hot eller våld. Under seminariet berättar Maria Tillquist, kurator på RFSL Stödmottagning, om våldsutsatta hbtq-personers erfarenheter och behov, samt om RFSL:s möjligheter att ge stöd. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Slumpvis utvald - rasprofilering inom rättsväsendet

Hur effektiv är profilering egentligen inom brottsbekämpning? Medverkar gör Leandro Mulinari, kriminolog, Victor Olisa, doktor i kriminologi, Katri Linna från Civil Rights Defenders, Fatima Doubakil, aktivist och Diana Nyman, aktivist. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Skyddat boende - ur mänskliga rättigheters perspektiv

Såväl barn som vuxna som utsatts för våld har rätt till stöd- och skyddsinsatser från samhället. Men var går gränsen mellan kommunernas och civilsamhällets ansvar? Medverkar i samtalet gör Madeleine Harby Samuelsson, statssekreterare, Nisha Besara, statsvetare, Marit Birk, Socialdepartementet, Helena Ewalds, THL Finland, Moa Mannheimer, Barnafrid, Elin Holmgren, Unizon och Jenny Westerstrand, Roks. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Rätten att slippa näthot

Ett samtal om vad som bör och kan göras för att förhindra hat, hot och radikalisering på nätet. Hur skyddar vi samtidigt yttrandefriheten? Och vem bär ansvaret för att motverka näthat och hot? Medverkar gör Alfiaz Vayia, ARDI (European parliament anti-racism and diversity intergroup), Tomas Åberg, Näthatsgranskaren, Mischa E Thompson, rådgivare USA:s kommission och Soraya Post, EU- parlamentariker. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Israel och Palestina - människorätt i motvind

2017 var det värsta året för palestiniers möjlighet att röra sig in och ut ur Gaza sedan 2014. För varje dag växer desperationen, 95% av dricksvattnet är otjänligt, befolkningen har elektricitet under endast fyra timmar om dagen. Här möts Hagai el Ad från organisationen BT Selem i Israel och Mahmoud AbuRahma från Al Mezan i Gaza för att diskutera situationen. Inspelat den 16 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Faran med att försvara mänskliga rättigheter

Människorättsförsvarare hotas, trakasseras och ibland dödas när de försvarar våra grundläggande mänskliga rättigheter. I detta seminarium diskuteras farorna för människorättsförsvarare. Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Andrea Rocca, Front Line Defenders, Sakile Sifelani, Women in politics support unit Zimbabwe och Pierre Esperance, RNDDH Haiti. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Kärlek som blir våld

Hat mot muslimer förenar de högerextrema och radikalnationalistiska rörelserna i Europa. Går det att förklara varför de hatar så intensivt att de är beredda att ta till våld? Varför upplever de mångkulturalism, feminism och mänskliga rättigheter som hot? Medverkar gör Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront, Mattias Gardell, religionshistoriker och författare samt Patrik Hermansson, utredare Hope not hate. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Ett år efter #metoo

2017 vittnade tiotusentals kvinnor under hashtaggen #metoo om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Vad ledde uppropet till och vad behöver hända framöver? Medverkar i samtalet här gör Kristina Wicksell från stiftelsen Make Equal, Ibrahim Alkhaffaji, journalist, Rebecka Andersson från organisationen Unizon och Karin Milles, språkvetare. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid - med frågestund

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Moderator: Dona Hariri. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MR-dagarna 2018

Mänskliga rättigheters framtid

2018 fyllde den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 70 år. Finns det rättighetsfrågor som saknas i allmänna förklaringen men som har blivit viktiga idag? Vilka rättigheter är det framförallt som hotas idag? Tidigare vice generalsekreteraren och före detta utrikesministern Jan Eliasson föreläser. Inspelat den 17 november 2018 på Stockholmsmässan. Arrangörer: Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Separation

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.