Titta

UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Om UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Hjärnan rymmer hela vår värld: den lagrar minnen, skapar känslor och styr allt som händer i kroppen. Samtidigt är den ett mysterium. Hur vet jag att min verklighet överensstämmer med din? Vad är egentligen intelligens - och går det att skapa en artificiell intelligens? Och varför är det så svårt att vara lycklig? En vetenskapsjournalist, en psykiater, en politiker och en inspirationsföreläsare talar om olika perspektiv på hjärnan. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna : Hur kommer AI påverka människan?Dela
  1. EU kan bli en förebild
    i att skapa ett ramverk-

  2. -som ger förutsättningar för teknisk
    utveckling med människan i centrum.

  3. God kväll, allihopa.

  4. Jag är en av de här politikerna
    som Åsa beskrev-

  5. -som ska försöka kommunicera
    vad jag tänker-

  6. -kring artificiell intelligens-

  7. -och hur vi formellt sett
    ska hantera-

  8. -den här fantastiska nya teknologin
    som utvecklas.

  9. Jag tänkte börja med en anekdot.

  10. I veckan var en bekant med
    om nåt besynnerligt.

  11. Han beskrev den dramatiska händelsen
    som så här på Twitter.

  12. Ni har kanske sett det. Citat:

  13. "Åt frukost i morse.
    Hade Nyhetsmorgon på i bakgrunden."

  14. "Plötsligt började Google Home
    och min tv prata med varandra."

  15. "Jag funderar nu på att koppla ihop
    även brödrosten"-

  16. -"för ett riktigt givande samtal"-

  17. -"om hur jag snart inte behövs."
    Slut citat.

  18. Ni vet hur Twitter fungerar.
    Det här spreds.

  19. Man började snart skämta
    om att Skynet var här.

  20. Ni vet robotnätverket
    i filmen Terminator.

  21. Jag ska erkänna att jag blir
    både nyfiken och nervös-

  22. -inför den här sortens futuristiska
    men ändå "här och nu"-anekdoter-

  23. -som visar att tekniken
    börjar anta mänskliga drag.

  24. Jag är en så kallad "generation Y",
    eller "millennial"-

  25. -det vill säga född på 80-talet.

  26. Jag hann uppleva övergången från den
    mekaniska till den digitala världen.

  27. Min första fascination
    och filosofiska uppvaknande-

  28. -inför tanken om robotiseringen av
    mänskligheten och kanske planeten-

  29. -kom genom filmtrilogin The matrix.

  30. Jag har också en hund som heter Neo
    som jag brukar prata med rätt ofta.

  31. Jag grät till filmen Terminator-

  32. -när jag var riktigt liten,
    för att visa på en röd tråd.

  33. Framför allt i scenen
    där Arnold Schwarzeneggers-

  34. -för tillfället gode robot
    sändes ner i ett eldhav-

  35. -efter att ha räddat mänskligheten.

  36. Moralen i den filmen var trots allt,
    och det här har jag i bakhuvudet-

  37. -att robotar, precis som människor,
    både kan förgöra och rädda oss.

  38. Matrix presenterade ett djupare
    existentiellt perspektiv-

  39. -som handlade om att allt omkring
    oss, alla våra sinnesintryck-

  40. -vår upplevelse av världen
    och till och med vi själva-

  41. -kan förvrängas genom kraften
    i självprogrammerande datasystem-

  42. -som kopplar ihop sig
    till att bli människan övermäktiga.

  43. Det sägs ofta, även i vetenskapliga
    kretsar, att populärkulturen-

  44. -inte sällan inspirerar
    teknisk innovation.

  45. Det är nog många i dag som undrar-

  46. -om det här även kan stämma in
    på den annalkande revolutionen-

  47. -inom artificiell intelligens.

  48. Ni har nog hört det slitna uttrycket:

  49. "Teknisk utveckling kommer aldrig
    igen att vara så långsam som i dag."

  50. Det är en truism,
    men det säger mycket om riktningen.

  51. Allt talar för att vi står
    inför en revolution inom AI-

  52. -som också kommer att innebära
    ett paradigmskifte för mänskligheten-

  53. -såsom alla industriella revolutioner
    har inneburit hittills.

  54. Vi kan förvänta oss
    av AI-revolutionen-

  55. -att den kommer att vara
    snabbare och kraftfullare-

  56. -än alla teknologiska revolutioner
    hittills.

  57. Det vi ser veckla ut sig
    världen över just nu-

  58. -är att vi har å ena sidan
    de amerikanska tech-jättarna-

  59. -och Kina i en kamp, eller ska vi
    kalla det "kapplöpning"?-

  60. -som jag benämner nästa månlandning-

  61. -i vem som ska utveckla-

  62. -den mest avancerade AI:n först.

  63. Dessa båda stora entiteter-

  64. -har tillgång till så mycket data
    att de kan ta stora språng framåt-

  65. -i utvecklingen av
    den maskinella inlärningen.

  66. Enorma företag,
    som Apple, Amazon och Google-

  67. -har plattformar som dagligen används
    över hela världen-

  68. -för att kommunicera, handla
    och söka information.

  69. Detta ger tillgång till data.

  70. Den kinesiska staten, å andra sidan,
    har total kontroll-

  71. -över hur landets 1,4 miljarder in-
    vånare kan och får använda internet-

  72. -och landets digitala system.

  73. Staten har egna plattformar
    som täcker alla sorters tjänster-

  74. -som befolkningen kan tänkas behöva-

  75. -samtidigt som invånarna övervakas-

  76. -och rangordnas
    utifrån sitt beteende på internet.

  77. Detta ger också tillgång till data.

  78. Frågan är vad det här betyder
    och vad som bör göras härnäst.

  79. Jag ska säga så här:
    Jag är en framtidsoptimist.

  80. Jag tror på teknikens möjligheter-

  81. -men vi måste analysera frågan
    på djupet.

  82. Jag har landat i att vi behöver
    en internationell etisk kod-

  83. -och överenskommelse om hur AI
    ska utvecklas och nyttjas.

  84. Tekniken och etiken
    behöver hänga ihop-

  85. -och samma med politiken
    och juridiken.

  86. Detta saknas i dag.

  87. Möjligheterna med AI
    kommer att vara stora-

  88. -vilket vi ska ta vara på.

  89. Det talas om teknologiska framsteg
    som är så dramatiska-

  90. -att de kommer att förbättra
    och förlänga våra liv.

  91. Det varnas också
    för att det är en teknik-

  92. -som är ytterst avancerad och som
    utvecklas bortom demokratisk insyn-

  93. -och kontroll.

  94. Ni har säkert hör giganter
    som Bill Gates, Stephen Hawking-

  95. -Elon Musk och svensken Nick Boström,
    som Fri tanke arbetar med-

  96. -som säger att AI i värsta fall kan
    innebära en fara för mänskligheten.

  97. Det är stora och hyperbola ord-

  98. -som fortfarande känns
    som populärkulturens science fiction.

  99. Upplevelsen av den här sakfrågan-

  100. -blir därmed också främmande
    och svårbearbetad.

  101. Det låter som domedagsprofetior,
    mycket av det vi hör-

  102. -men det behöver det inte vara.

  103. Vi behöver bara tänka på
    hur vi ska till vara på fördelarna-

  104. -och minimera nackdelarna.

  105. Låt mig nu gå in i min politiska
    roll, och bli lite byråkratisk.

  106. Min tes är att Europa och Norden
    kan spela en nyckelroll-

  107. -i att utvecklingen av AI
    präglas av säkerhet och demokrati.

  108. EU brukar beskrivas
    som "regleringarnas supermakt".

  109. I det här fallet
    kan det vara en tillgång.

  110. EU kan bli en förebild i att skapa
    ett ramverk som ger förutsättningar-

  111. -för teknisk utveckling,
    men där människan sätts i centrum-

  112. -där vi som medborgare i EU-

  113. -i våra respektive stater
    börjar ha inflytande-

  114. -över hur vi vill
    att tekniken ska användas.

  115. Där makten inte bara finns
    i styrelserum i vissa stora företag-

  116. -eller i enpartistaten Kina.

  117. Med en sån grund kan EU och alla
    olika länder som ingår i unionen-

  118. -bli initiativtagare till en global
    ordning som säkrar framtiden-

  119. -både för människor och maskiner.

  120. Lilla Estland, vår granne i öster,
    är redan på väg att göra detta-

  121. -till skillnad från oss här i Sverige
    och de flesta andra länder i unionen-

  122. -och runtom i världen-

  123. -där man fortfarande,
    kanske ska hävdas, blundar-

  124. -inför den tekniska utvecklingen.

  125. För att ta steg åt det här hållet
    behövs folk- och opinionsbildning...

  126. Det är därför jag är här.

  127. ...vilket vi förhoppningsvis
    kan bidra med tillsammans hädanefter-

  128. -och tänka på inför
    Europaparlamentsvalet nästa år.

  129. Tack.

  130. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur kommer AI påverka människan?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det blir allt vanligare med smarta apparater och att vi använder oss av artificiell intelligens. Hur kommer detta att påverka framtiden för oss människor och samhället vi lever i? Här berättar Aida Hadzialic (S), konsult och företagare samt före detta gymnasie- och kunskapslyftsminister, om vikten av forskning och lagstiftning kring AI. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Ämnen:
Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Artificiell intelligens, Databehandling, Datorer, Teknik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Tala med din hjärna

Psykiatern Åsa Nilsonne talar om hur man kan lära sig att förstå sin egen hjärna. Idag börjar vi förstå hur hjärnan påverkas av vårt sätt att använda den, och hur den nya kunskapen kan användas inom psykiatrin. Detta kastar också ljus över den eviga frågan över vad som är "normalt" och vad som är "sjukt". Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

När hjärnan bråkar

Vi måste lära oss att leva i ett tillstånd av totalt kaos, menar föreläsaren och författaren Klas Hallberg. Här delar han med sig av sina funderingar över vad man kan göra när hjärnan bråkar. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Hur kommer AI påverka människan?

Det blir allt vanligare med smarta apparater och att vi använder oss av artificiell intelligens. Hur kommer detta att påverka framtiden för oss människor och samhället vi lever i? Här berättar Aida Hadzialic (S), konsult och företagare samt före detta gymnasie- och kunskapslyftsminister, om vikten av forskning och lagstiftning kring AI. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Mannen som vaknade upp död

Vetenskapsjournalisten Helen Thomson berättar om Graham som vaknade upp på sjukhuset övertygad om att han var död, och om Joel som känner andra människors smärta som om det vore hans egen kropp. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Vad är en normal hjärna?

Ett samtal mellan Helen Thomson och Åsa Nilsonne om hur man kan använda kunskapen om hjärnan för att förstå sina egna tankar och sitt agerande. Samtalet avslutas med reflektioner av föreläsaren Klas Hallberg. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet i transportplaneringen

Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internetdagarna

Inledningstal av Danny McPherson

Forsknings- och utvecklingsdirektören på det amerikanska företaget Verisign berättar om Internets arkitektur, den stora utmaning som säkerheten innebär samt utvecklingen av IPv4 och IPv6. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Fråga oss