Titta

UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Om UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Hjärnan rymmer hela vår värld: den lagrar minnen, skapar känslor och styr allt som händer i kroppen. Samtidigt är den ett mysterium. Hur vet jag att min verklighet överensstämmer med din? Vad är egentligen intelligens - och går det att skapa en artificiell intelligens? Och varför är det så svårt att vara lycklig? En vetenskapsjournalist, en psykiater, en politiker och en inspirationsföreläsare talar om olika perspektiv på hjärnan. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna : Mannen som vaknade upp dödDela
  1. Graham led av en depression
    och försökte ta sitt liv med en elstöt.

  2. Han lyckades inte, och vaknade på
    sjukhuset och visste att han var död.

  3. Helen, i den här boken beskriver du
    nio stycken personer, har jag för mig.

  4. -Ja.
    -Som har extraordinära hjärnor.

  5. Bob, Sharon, Rubén, Tommy, Sylvia,
    Matar, Louise, Graham och Joel.

  6. Vi ska prata om några av dem.

  7. Vilket av de nio fallen tycker du är
    märkligast och mest fascinerande?

  8. Svår fråga.

  9. Jag tror att min favorit är Joel,
    som är den sista personen i boken.

  10. Joel lider av spegelberöringssynestesi.

  11. Han känner andras smärta
    som om den drabbade hans kropp.

  12. Han känner också andras känslor
    som om de vore hans egna känslor.

  13. Det som är ännu mer fascinerande
    med Joel-

  14. -är att han trots sin störning
    har blivit neurolog och läkare.

  15. Han träffar alltså folk som har ont-

  16. -och känner deras smärta
    i sin egen kropp hela dagarna.

  17. Som neurolog förstår han sin hjärna
    och varför han har den störningen.

  18. Han har lärt sig att leva med den-

  19. -men dessutom att dra nytta av den
    för att bli en bättre läkare.

  20. Det är i grund och botten hyperempati.

  21. Det är en extrem variant av något
    som vi alla har - empati för andra.

  22. Vi ryser när vi ser nån tacklas svårt
    när de spelar football till exempel-

  23. -eller när vi ser en bruten arm.

  24. Om någon är ledsen blir vi ledsna,
    om någon har ont blir vi illa till mods.

  25. Den förmågan har vi
    tack vare spegelneuroner-

  26. -som är celler i hjärnan
    som reagerar när vi gör rörelser.

  27. Om jag vinkar till er, aktiveras
    mina spegelneuroner på ett visst sätt-

  28. -och när ni vinkar tillbaka utför
    spegelneuronerna samma aktivitet.

  29. Man tror att de gör att vi kan förstå
    andra och sätta oss själva i deras sits.

  30. Anledningen till att vi inte alla
    går runt och känner andras vinkningar-

  31. -är för att andra signaler, från armar
    eller hjärnområden, lägger in ett veto.

  32. "Det här händer någon annan."

  33. Men Joel saknar de veto-signalerna-

  34. -så det som han ser tolkar hjärnan som
    något som händer honom själv-

  35. -och därför känner han smärtan själv.

  36. Ni kan tänka er själva, att om jag såg
    ut över publiken, runt 450 personer...

  37. Om Joel satt här och såg era ansikten-

  38. -skulle han känna allt som ni kände.

  39. Tänk er hur jobbigt det måste vara
    att känna så mångas känslor.

  40. Det är otroligt att han kan styra det-

  41. -och skilja sina egna känslor
    från ett grupp människors känslor.

  42. Men hur hanterar han det när han
    som läkare jobbar med skador?

  43. Det måste vara extremt smärtsamt.

  44. Om han ger någon en spruta,
    så känner han själv nålsticket.

  45. Om han ser någon gråta,
    känner han sig själv gråtfärdig.

  46. Även om han kan skilja på sina och
    andras känslor, så gör inte hjärnan det-

  47. -utan känslorna väller upp inombords.
    Han säger att det kan vara till hjälp.

  48. Om någon säger "jag mår bara bra"-

  49. -säger han: "Jag vet att du är på väg
    att börja gråta, för det är jag med."

  50. Det hjälper honom att nå patienten.

  51. Men å andra sidan,
    dagen då jag träffade honom-

  52. -hade han nyss haft en Tourettesgrupp.

  53. En person hade tics som gjorde
    att den körde in näven i käken.

  54. Han sa att varje gång patienten gjorde
    det, så kände han hur käken mosades.

  55. Det gjorde mycket ont,
    och han hade svårt att inte rycka till.

  56. Så det är inte alltid honom till hjälp.

  57. Han säger att han styr det
    som fönster på en datorskärm:

  58. Han har allas känslor
    och smärtor framför sig-

  59. -och kan maximera ett fönster
    när han har behov av det-

  60. -eller minimera fönstren
    för att fokusera på något annat.

  61. Jättefascinerande. Du skriver även om
    Sharon, som ständigt är vilse.

  62. Det intresserar mig som är lite sån.

  63. Om jag går in i en kontorsbyggnad
    med många korridorer går jag vilse.

  64. Men den här kvinnan går vilse i sin
    egen lägenhet. Kan du förklara det?

  65. Så fort man nämner den störningen
    viskar folk att de känner nån sån.

  66. "Min man är sån."
    Alla tror sig ha störningen.

  67. Sharon lider av något som heter
    topografisk desorientering.

  68. Det innebär att hon inte kan skapa
    en mental karta av sin omgivning.

  69. Man kan testa det på ett enkelt sätt.
    Jag vet inte om det går här.

  70. Ni kan testa det genom att blunda nu.

  71. Sen pekar ni mot där ni tror att
    dörren som ni kom in genom finns.

  72. Öppna ögonen och håll kvar handen.
    Gjorde alla rätt?

  73. Förhoppningsvis pekar de flesta ditåt!
    Vissa kom nog genom en annan dörr.

  74. Det känns som
    en mycket okomplicerad övning-

  75. -men det var komplicerat för hjärnan
    som måste använda flera områden.

  76. Områden som rör minnet, för att
    minnas ett hus som är nytt för er.

  77. Områden som sköter om riktmärken.

  78. Ni behövde veta att ni hade scenen
    framför er och kunna orientera er.

  79. En annan del vet vilket håll ni ser åt.

  80. En del styr er arm,
    och en förstår mina instruktioner.

  81. Alla de delarna pratar med varann
    för att skapa en karta i era huvuden.

  82. I Sharons fall pratar inte de delarna.

  83. De fungerar utmärkt var för sig-

  84. -men de sätter ihop pusselbitarna
    på fel sätt.

  85. Det innebär att allt som hon tror sig ha
    till vänster, har hon till höger.

  86. Det är svårt att föreställa sig
    vad hon ser. Hon beskrev det så här:

  87. "Tänk dig att du kliver ut ur en butik."

  88. "Du svänger vänster mot stationen,
    men inser att den ju ligger till höger."

  89. Då har man kommit ut ur butiken
    på motsatt sida mot vad man tror-

  90. -men det ögonblicket när man
    har förväxlat vänster och höger-

  91. -är det som Sharon ständigt upplever.

  92. Vi själva orienterar oss snabbt
    och tänker inte mer på saken-

  93. -men just så känner sig Sharon jämt.

  94. Hon beskrev det som betrakta
    badrummet genom badrumsspegeln:

  95. Man känner igen sig, men inget finns
    på rätt plats för allt är ju spegelvänt.

  96. Så känner hon sig, och därför går hon
    vilse mellan badrummet och köket.

  97. Hon sa att när hon hade småbarn-

  98. -fick hon följa deras gråt om nätterna
    för att hitta till deras rum.

  99. Hennes bakgrund är fascinerande.

  100. Den första gången
    som hon blev desorienterad...

  101. Hundratals gånger per dag kastas
    hennes värld om, som hon säger-

  102. -och ser annorlunda ut än hon tror.

  103. Det började när hon var fem år
    och hon sprang fram till sin mamma:

  104. "Jag vet inte vad som händer. Allt ser
    annorlunda ut och allt är på fel plats."

  105. Mamman sa: "Håll tyst om det, annars
    tas du för en häxa och bränns på bål."

  106. Till en femåring!
    Sharon tog helt klart till sig det-

  107. -och hon behöll hemligheten
    tills det att hon var 30 år gammal.

  108. Hennes berättelse handlar om just det-

  109. -hur hon följde efter skolkamrater
    för att hitta-

  110. -och hur hennes man trodde att hon
    var klumpig för att hon gick in i saker.

  111. Störningen har upptäckts
    först under de senaste femton åren-

  112. -och vi kan visa att de vars olika
    områden i hjärnan kommunicerar bäst-

  113. -har bäst lokalsinne, och de med
    sämst kommunikation har sämst.

  114. Sharon finns i ena änden av skalan.

  115. Det har även visat sig var ärftligt,
    vilket förklarade en del för Sharon.

  116. Hon inser att mamman kanske led av
    det, och kan ha fått samma varning-

  117. -eller hade fått negativa reaktioner
    och ville bespara sin dotter det.

  118. Det är en hemsk sak
    att säga till en femåring!

  119. Du har en fascinerande berättelse
    om Matar-

  120. -som faktiskt tror att han förvandlas
    till en tiger.

  121. Det påminner mig om myten
    om varulvar. Berätta om ert möte.

  122. Matar hade en störning...
    Han led av schizofreni-

  123. -och en mycket ovanlig bieffekt
    som heter klinisk lykantropi-

  124. -som inom skönlitteraturen
    mest kopplas samman med varulvar.

  125. Vi läser om sånt i "Harry Potter".

  126. Man tror sig förvandlas till ett djur,
    och det måste inte vara en tiger.

  127. Folk har trott sig bli ormar eller bin.

  128. En kvinna trodde att hon blev
    en hyena, en annan en hund.

  129. I Matars fall så trodde han
    att han kunde förvandlas till en tiger.

  130. Det finns totalt bara tretton kända fall
    de senaste hundra åren-

  131. -så det kändes otroligt att hitta någon.
    Än mindre någon frisk nog att berätta.

  132. Men jag höll kontakten med flera
    psykiatrer inom området i flera år-

  133. -och en av dem hade en patient
    som gick med på att prata med mig.

  134. Jag tog förstås chansen och åkte
    till Abu Dhabi och träffade honom.

  135. Matar bodde med sin mamma
    och syster, men var självständig.

  136. Han behandlades för schizofrenin
    och den hölls i schack.

  137. Han kom till sjukhuset
    för att berätta om vanföreställningarna.

  138. Jag förstod genast att allt inte stod
    rätt till, för han var väldigt tyst.

  139. Han kunde lite engelska,
    men svarade inte på något jag sa-

  140. -så hans läkare tolkade åt oss.

  141. Jag frågade hur det kändes när
    han började förvandlas till en tiger.

  142. "Det börjar göra ont i mitt vänstra ben
    och det går sedan över till det högra."

  143. "Mina hår reser sig, och i en spegel
    ser jag mitt huvud bli ett tigerhuvud."

  144. "Allt jag tänker på är att attackera."

  145. "Jag tror att andra vill attackera mig,
    så jag måste hinna först."

  146. Sen stannade han upp
    och sa något på arabiska.

  147. Läkaren såg plötsligt bekymrad ut,
    så jag frågade vad Matar hade sagt.

  148. "Han sa att han börjar känna så nu."

  149. Vi befann oss i ett litet rum, och satt
    lika nära varann som vi sitter just nu.

  150. Allt jag kunde tänka på...
    Jag satt mellan en dörr och Matar-

  151. -borde jag sitta still och vara lugn,
    eller fly därifrån?

  152. Läkaren talade lugnande till honom-

  153. -men Matar började plötsligt
    sträcka ut fingrarna som klor.

  154. Plötsligt kom det morranden läten
    ur honom.

  155. Han stirrade på oss,
    så morrandet riktades mot oss.

  156. Det var inte alls skådespeleri-

  157. -utan man märkte att han verkligen
    kämpade för att lägga band på sig.

  158. Ni får veta hur det gick
    om ni läser boken, men...

  159. Den var bra!

  160. Det var både tragiskt och fascinerande
    att få se det hända.

  161. Sen visade det sig att orsaken till
    att han fick återfall under samtalet-

  162. -var tack och lov inte vår intervju,
    vilket jag hade dåligt samvete för-

  163. -utan att han slutat ta sin medicin
    och vanföreställningarna återkom.

  164. Kan varulvsmyten komma från det?

  165. Ja, det är absolut en trolig förklaring.

  166. För hundratals år sedan-

  167. -hade människor definitivt trott
    att de förvandlades till en tiger.

  168. Nu förstår vi oss på hallucinationer.
    Eller försöker.

  169. Vi vet hur de uppkommer och varför-

  170. -men det visste man förstås inte förr.

  171. Jag har haft sömnhallucinationer,
    där bara delar av hjärnan är vaken.

  172. Då tror man ofta att andra kommer in i
    ens rum-

  173. -och man själv är paralyserad.

  174. Man måste ha upplevt en hallucination
    för att inse hur verkliga de känns.

  175. Så om man hallucinerar att man blir
    en tiger och det känns helt verkligt-

  176. -är det troligt att en sån myt föds.

  177. Det är fascinerande att du kunde se
    att han inte låtsades.

  178. -För honom skedde det.
    -Han hade ett inbördeskrig i huvudet.

  179. En del av honom insåg
    att det var en vanföreställning-

  180. -men en annan del av hjärnan såg
    och kände hur han blev till en tiger-

  181. -och den delen tog över.

  182. På tal om hallucinationer...

  183. Du skriver om Sylvia som ständigt
    hallucinerar. Berätta lite om det.

  184. Sylvia har musikhallucinationer
    och hör som en radio dygnet runt.

  185. Hon säger att hon ibland inte kan
    skilja på en radio och hallucinationen.

  186. -Är det bra musik? Kan hon välja?
    -Det är för det mesta klassisk musik.

  187. Hon lyssnade helst på klassisk musik
    och var faktiskt musiklärare ett tag.

  188. Så mest klassiskt,
    men hon kan inte styra det.

  189. Dock har hon efter det att jag skrev
    boken lärt sig att styra det en smula.

  190. Nu kan hon ibland byta låt
    och försöka spela något hon gillar.

  191. Det fascinerande med schizofreni-

  192. -är att vissa schizofrena kan lära sig
    att leva med sina hallucinationer.

  193. Jag tänker på John Nash
    som vann Nobelpriset i ekonomi.

  194. Han är död nu, men var schizofren.
    Han sa i en intervju, vid hög ålder-

  195. -att han fortfarande såg och hörde
    människor som pratade med honom-

  196. -men han hade lärt sig att ignorera det.

  197. Han lyssnade inte på dem, men de var
    fortfarande där. Det är fascinerande!

  198. Det var nog Oliver Sacks som sa
    att han på äldre dar hallucinerade-

  199. -att människor hälsade på honom,
    i takt med att hans syn blev sämre.

  200. Han sa att han gillade att se
    vad hjärnan gjorde när den lekte.

  201. -Det var fint uttryckt.
    -Absolut.

  202. Vi måste prata om Graham också,
    som gav boken sin svenska titel:

  203. "Mannen som vaknade upp död".
    Berätta om honom.

  204. Han har det ovanliga Cotards syndrom.

  205. Graham led av en depression
    och försökte ta sitt liv med en elstöt.

  206. Han lyckades inte,
    utan hamnade på sjukhus.

  207. Han hade i stort sett grillat hjärnan.

  208. Han vaknade upp på sjukhuset
    och visste att han var död.

  209. Han hade inga tankar,
    han hade inte direkt några minnen-

  210. -han var aldrig hungrig eller törstig-

  211. -han upplevde inga känslor
    och saknade förmåga att rationalisera.

  212. Läkare kunde säga: "Hur kan du tala
    med mig och ändå säga att du är död?"

  213. Hans hjärna kunde inte förklara det.

  214. Han sa: "Jag vet att jag har dödat min
    hjärna, men min kropp vet det inte än."

  215. Han led av det här i tre års tid,
    men till slut lämnade han sjukhuset.

  216. Han kunde inte övertyga läkarna,
    och de kunde inte övertyga honom-

  217. -så hans familj tog hand om honom.

  218. Han sa att han bara satt vänd mot
    en vägg hela dagen utan att tänka nåt-

  219. -och han kände helt enkelt inte
    att han levde.

  220. Han remitterades nämligen till
    två av världens bästa neurologer-

  221. -som förstås röntgade hans hjärna,
    och en av dem sa:

  222. "Jag har gjort det här i 40 år
    och har aldrig sett något liknande."

  223. Det som de såg var
    att Grahams hjärnaktivitet-

  224. -var lika låg som hos någon i koma.

  225. Så på något sätt hade hans hjärna
    stängts av-

  226. -men delar av hjärnan var aktiva nog
    för att hålla honom levande.

  227. Det väcker frågan vad medvetande är.

  228. Jag tyckte att han var vid medvetande
    och det gjorde hans läkare också-

  229. -men han upplevde det inte så.
    Han kände inte att han levde.

  230. Det är en bisarr störning.

  231. Vi talades vid när han var frisk,
    efter läkemedelsbehandlingar-

  232. -och eventuellt när hjärnan
    hade fått tid att reparera sig själv-

  233. -och då kunde han tänka rationellt.

  234. Det kunde han till slut? Tyvärr lever
    han inte längre. Han är död på riktigt.

  235. Ja, han dog av en icke-relaterad orsak
    några månader innan boken kom ut.

  236. Hur var det att träffa de människorna?

  237. Du har hållit på med neurovetenskap
    en längre tid-

  238. -har deras perspektiv förändrat
    din syn på hjärnan och medvetandet-

  239. -och på att vara människa?

  240. Jag ville utforska
    världens mest extraordinära hjärnor-

  241. -för att hjärnor kan vara så olika.

  242. De kan skapa en upplevelse,
    en uppfattning om världen-

  243. -som helt skiljer sig från mig egen.
    Det var därför jag påbörjade arbetet.

  244. Jag upptäckte att deras hjärnor
    faktiskt inte är så olika min hjärna-

  245. -utan att de bara har extrema versioner
    av drag som vi alla har.

  246. Jag blev mer överraskad av
    våra likheter än våra skillnader.

  247. Nästan varje fallstudie, eller varje
    person som jag träffade, visade mig-

  248. -att vi alla finns inom samma skala.

  249. Joels empati ligger långt ut på kanten,
    men vi finns alla med inom den skalan.

  250. Vissa ligger närmare Sharon
    på skalan över orienteringsförmåga-

  251. -medan andra orienterar sig jättebra.

  252. Det blev tydligt att det inte finns
    någon idealhjärna eller "normal" hjärna.

  253. Vi kan inte säga: "Det här är en bild på
    en normal hjärna, och det här är din."

  254. Och det känns fint att vi är unika
    och upplever världen på unika sätt.

  255. Vi ska prata mer om det här
    tillsammans med Åsa Nilsonne.

  256. Men först tror jag att Klas har
    några funderingar kring det här.

  257. -Hon ser rädd ut.
    -Vi sitter stilla här. - Håll dig lugn!

  258. Vilket språk ska jag ta? Värmländska?

  259. Jag tycker att du ska ta värmländska,
    vilket inte är svenska. Bara nästan.

  260. -Jag skojar!
    -Det går vi inte in på!

  261. Jag tänker osökt på min bok
    "Varför växer gräset?"-

  262. -som har en historia om
    en man som dog, fast han dog inte.

  263. Jag har en historia i en av mina böcker
    om någon som trodde att han var död.

  264. Det påstås vara en sann berättelse,
    så jag antar att det har hänt.

  265. En läkare kommer på
    den självklara idén-

  266. -att snabbt sticka honom med en nål.

  267. Det kommer blod, och läkaren säger:
    "Vad säger du, kan ett lik blöda?"

  268. Killen säger: "Jag trodde inte det,
    men det kan det jävlar i mig!"

  269. -Graham hade väl sagt något liknande.
    -Ja.

  270. Det är rätt häftigt.
    Nu kommer svenskan!

  271. Jag vet att folk sitter och
    försöker ta ett kort på t-shirten-

  272. -för att bildsöka.

  273. För det finns störda människor i
    publiken. Jag pratade med dem förut.

  274. Det är roligt hur hjärnan fungerar.
    Jag skrev ner vad jag skulle säga...

  275. Det ena är det här med kaffet, va.

  276. Det fanns ju inget kaffe!
    Men jag reflekterade över det.

  277. För jag vet inte om Christer sa
    till mig:

  278. "Det blir kaffe", eller om han sa
    "paus" och jag tänkte mig kaffe.

  279. Så var det. Jag vet vad jag sa.

  280. Du vet vad du sa, men jag vet inte
    vad du hörde. Förlåt, jag skojade.

  281. Det är intressant, för han sa "paus"
    och jag tänkte att det blir kaffe.

  282. Och så finns det bara
    en jävla massa popcorn!

  283. -Det är inte Karlstads kommun.
    -Nej.

  284. Men det understryker vikten av att
    klara av att fungera i förvirring.

  285. Det dyker upp hela tiden.

  286. Och... Vad jobbigt,
    det var någon som skrattade i onödan.

  287. En lycklig, naiv idiot som har roligt
    utan anledning. Då blir man grinig.

  288. Det är lite högstatus att vara svår,
    och lågstatus att vara glad och dum.

  289. Det är ju intressant.
    Sen vill jag bara kolla...

  290. Jag är ganska säker på att Jaak
    Panksepp inte levde 1942-1917.

  291. Det var tvärtom.
    - Eller hur, visst är det så? Ja.

  292. Annars hade han varit jävligt cool!

  293. Han levde tillbaka i tiden. Det hade
    ju varit det roligaste hittills.

  294. Det tyckte Christer var roligt,
    och han är ändå fruktansvärt smart!

  295. Det är säkert någon som på riktigt
    återigen tänker: "Händer det här?"

  296. Det är min uppfattning. Nej,
    jag ska ha en lite allvarligare ton.

  297. Det som jag tänker på
    när jag hör Helen och Christer-

  298. -är att hjärnan är otroligt häftig.

  299. Jag ser ingen annan utväg än att
    lära mig hur det går till här uppe.

  300. Vi känner nog alla igen oss i dem
    som går vilse.

  301. Helens iakttagelse är att hon
    konstaterar att det är en gråzon.

  302. Till och med tigermannen kan hon
    relatera till när hon tänder till.

  303. Det tänker jag är signifikant,
    att vi är både lika och olika.

  304. Jag hoppade av ekonomlinjen, hyrde
    ett hus i skogen med två polare-

  305. -och satt och funderade över hjärnan.

  306. När vi hade suttit där ett halvår
    fick vi panik. Det är i princip sant!

  307. Faktiskt. Vi var ett halvår i stugan.

  308. Sen har jag försökt förstå
    hur min hjärna fungerar.

  309. Hur fungerar det att vara människa?

  310. Jag har hållit på i 20 år och
    tröskat mig igenom böcker och kurser.

  311. Jag har delat in världen i
    olika färger-

  312. -jag har delat in världen i sexton
    kategorier och i olika jävla steg.

  313. Och varje gång slutar det med
    att det verkar krångligare än så!

  314. Eller hur? Till exempel det där med
    rött, gult, grönt och blått...

  315. Ja, han är blå, men också pucko, hur
    förklarar du det?! Man kommer ju dit.

  316. På något sätt blir jag påmind om...

  317. Det är aktuellt för mig som lanserar
    SNHK-metoden.

  318. Jag har skapat snhk.se!

  319. Men jag tror att det är så-

  320. -att vi använder distraktionsmetoder
    för att trötta ut oss-

  321. -för att slippa förstå våra hjärnor-

  322. -för det ger en illusion av kontroll.

  323. Jag tror att... För egen del så
    hittade jag inget bättre sätt än...

  324. En verktygslåda som jag inte gav mig
    hän var Werner Tiki Küstenmachers.

  325. Han skrev "Simplify your life"
    som hade sju övningar att göra-

  326. -men varje övning hade delsteg,
    så det blev 32 stycken-

  327. -och de var också uppdelade i steg.

  328. Jag räknade hur många saker som man
    ska göra för att förenkla livet: 574.

  329. Lägg då till att nummer 432, när du
    hållit på ett bra tag att förenkla...

  330. Det börjar bli krångligt
    att förenkla!

  331. När du når 432 kommer notisen:
    "Upptäck meningen med just ditt liv."

  332. Det är viktigt att inte varje delsteg
    tar två år per styck heller-

  333. -för då tar förenklandet tusen år!

  334. Då tänker jag att jag landar i-

  335. -att det enda funktionella sättet-

  336. -blir att sitta still 20 minuter per
    dag och observera hur hjärnan jobbar.

  337. När jag gör det får hjärnan panik:
    "Gör det här! Du måste stryka!"

  338. Jag har aldrig strukit en skjorta!
    "Nu ska du börja stryka."

  339. "Du ska odla! Du ska göra surdeg!"

  340. "Du har glömt att hämta barnen!"

  341. Och förr eller senare...
    En vän gav mig en vacker metafor-

  342. -efter att ha mediterat i sju dagar
    på... Där man mediterar som satan.

  343. "Det är som i moderna butiker. När
    man tar en salami, matas en ny fram."

  344. Eller hur? Lite så är det,
    det kommer nya korvar hela tiden!

  345. Det var så poetiskt, för han sa:

  346. "När man har suttit några dagar
    kommer det till slut färre korvar."

  347. Tänk om vi kunde utsätta oss för
    att få lite färre korvar-

  348. -för då har vi större chans att få
    kontur: "Vad är det här för korv?"

  349. Det är då som man faktiskt kan få en
    relation till hur ens hjärna funkar.

  350. Precis som att hon blev nyfiken på
    sin egen hjärna, som är normalstörd-

  351. -precis som de flesta andras hjärnor.

  352. Så jag landar inspirerat i
    att för att kunna förstå-

  353. -alla skruvade grejer som jag gör-

  354. -får jag sätta mig ner och hålla
    käften och titta på tankekorvarna.

  355. För det är så befriande att förstå:
    jag är inte mina korvar.

  356. -Tack så mycket.
    -Klas Hallberg!

  357. Så det är din...? Det är din...?

  358. Du kallar alltså meditation för
    "sitt ner och håll käften"-verktyget?

  359. Ja, du får "clarifya" det
    på stockholmska. Förlåt. Ja.

  360. Jag försöker avdramatisera meditation
    som har blivit högtidliggjort.

  361. Det kräver att man sitter på
    speciella kuddar med olika kläder-

  362. -och är semi-religiös.
    Åsa var också inne på det.

  363. Man kan också sitta på en stol, eller
    i en soffa, och ha vanliga kläder.

  364. Varsågod, sitt ner och håll käften.

  365. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mannen som vaknade upp död

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vetenskapsjournalisten Helen Thomson berättar om Graham som vaknade upp på sjukhuset övertygad om att han var död, och om Joel som känner andra människors smärta som om det vore hans egen kropp. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Hjärna, Psykologi, Smärta
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Tala med din hjärna

Psykiatern Åsa Nilsonne talar om hur man kan lära sig att förstå sin egen hjärna. Idag börjar vi förstå hur hjärnan påverkas av vårt sätt att använda den, och hur den nya kunskapen kan användas inom psykiatrin. Detta kastar också ljus över den eviga frågan över vad som är "normalt" och vad som är "sjukt". Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

När hjärnan bråkar

Vi måste lära oss att leva i ett tillstånd av totalt kaos, menar föreläsaren och författaren Klas Hallberg. Här delar han med sig av sina funderingar över vad man kan göra när hjärnan bråkar. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Hur kommer AI påverka människan?

Det blir allt vanligare med smarta apparater och att vi använder oss av artificiell intelligens. Hur kommer detta att påverka framtiden för oss människor och samhället vi lever i? Här berättar Aida Hadzialic (S), konsult och företagare samt före detta gymnasie- och kunskapslyftsminister, om vikten av forskning och lagstiftning kring AI. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Mannen som vaknade upp död

Vetenskapsjournalisten Helen Thomson berättar om Graham som vaknade upp på sjukhuset övertygad om att han var död, och om Joel som känner andra människors smärta som om det vore hans egen kropp. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Vad är en normal hjärna?

Ett samtal mellan Helen Thomson och Åsa Nilsonne om hur man kan använda kunskapen om hjärnan för att förstå sina egna tankar och sitt agerande. Samtalet avslutas med reflektioner av föreläsaren Klas Hallberg. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Hur serotonin styr beslut

Serotonin har länge ansetts styra vår emotionella värld. Med nya metoder inom modern hjärnforskning kan vi göra en atlas över hjärnans nätverk som kartlägger olika typer av nervcellers funktion. Därmed kan vi även förstå hur psykisk sjukdom uppkommer. Om detta berättar Konstantinos Meletis, docent vid Karolinska institutet, i sin föreläsning. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Jobba, sova, dö

Anställningsintervjun

Trots att forskare menar att traditionella anställningsintervjuer är en föråldrad metod, är det just så de flesta går tillväga när de ska anställa personal. Varför vill vi så gärna träffa den vi ska jobba med och vad är det egentligen som händer under det där laddade mötet? Vi följer med när Nina söker jobb som barnskötare, och när en teater söker skådespelare. Dessutom träffar vi författaren som skrivit en hel novellsamling med anställningsintervjun som utgångspunkt.

Fråga oss