Titta

UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Om UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Hjärnan rymmer hela vår värld: den lagrar minnen, skapar känslor och styr allt som händer i kroppen. Samtidigt är den ett mysterium. Hur vet jag att min verklighet överensstämmer med din? Vad är egentligen intelligens - och går det att skapa en artificiell intelligens? Och varför är det så svårt att vara lycklig? En vetenskapsjournalist, en psykiater, en politiker och en inspirationsföreläsare talar om olika perspektiv på hjärnan. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna : Tala med din hjärnaDela
  1. Har ni hört folk säga "jag har sagt
    åt dig tusen gånger att inte göra så"?

  2. Varför säger man nåt tusen gånger
    om det inte har hjälpt efter tre gånger?

  3. Tack för inbjudan.
    Tack för att ni kom.

  4. Jag är psykiater,
    alltså någon som andra kommer till-

  5. -när de inte gillar hur de tänker,
    mår eller beter sig.

  6. Jag har ett praktiskt förhållningssätt
    till hjärnan.

  7. Om något kan hjälpa mig att förändra
    nåt för dem, är jag mycket intresserad.

  8. Jag har haft ett mindfulness-baserat
    perspektiv, vilket är enormt intressant.

  9. Under tiden som jag har arbetat-

  10. -har mindfulness gått från att vara
    något halvreligiöst och new age-aktigt-

  11. -till att bli
    ett legitimt forskningsområde.

  12. Det blev möjligt att placera människor
    i en funktionell magnetkamera-

  13. -och be dem att tänka medlidsamt på
    någon och se vad som hände i skallen.

  14. Det blev möjligt
    att låta människor utöva meditation-

  15. -och se om något förändrades
    i huvudet på dem.

  16. För runt femton år sen
    blev det rubrikstoff-

  17. -att det hade visat sig att om man
    mediterar på ett sätt som gör en glad-

  18. -så kan man mäta
    hur hjärnbarken utvecklas.

  19. Den blir större, som en muskel.
    Det ansågs stort.

  20. I dag är det självklart att hjärnan,
    som andra kroppsdelar, blir starkare-

  21. -av något som aktiverar en specifik del.

  22. Så giftermålet mellan mindfulness
    och vetenskap-

  23. -var så fascinerande att vara med om.

  24. Min bok "Mindfulness i hjärnan"-

  25. -föddes ur min glädje över det här.

  26. Mitt ämne i dag är
    "Tala med din hjärna".

  27. Ni ska få några tips från en psykiater-

  28. -om hur man blir vän med sin hjärna.

  29. Det största skälet, enligt mig,
    till att vara intresserad av hjärnan.

  30. De flesta av oss ser inte
    kunskap om hjärnan som nåt abstrakt-

  31. -utan som nåt personligt.

  32. Vi får en fantastisk uppföljning
    med Helens bok-

  33. -om ett flertal hjärnor.
    Och därmed också om era hjärnor.

  34. Människan som art älskar att prata!

  35. Ni har säkert sagt tusentals ord i dag.

  36. Ni har pratat med era hundar
    och era krukväxter. Gör ni det?

  37. Går fram till växten: "Jorden är lite
    torr, ingen fara, jag hämtar vatten!"

  38. Många pratar med sina växter,
    men de flesta vill inte erkänna det-

  39. -för att det känns lite löjligt.

  40. Vi pratar med hundar. Fram till nyligen
    ansågs det också vara lite löjligt.

  41. Tills en språkprofessor fick veta att
    en hund hade lärt sig hundratals ord.

  42. Jag tror att han var lingvistikprofessor
    eller något liknande.

  43. Han såg det som ett bra projekt
    att studera det när han gick i pension.

  44. Så han som aldrig hade haft hund
    köpte en, och började lära den ord.

  45. Han upptäckte att hundar kan lära sig
    tusentals ord-

  46. -att de kan skilja på substantiv,
    verb och adverb-

  47. -och har en stor lingvistisk förmåga.

  48. Det är alltså helt logiskt att prata med
    sin hund, och det gör vi ständigt.

  49. Vi använder ord för att styra andra.

  50. Dessutom, och nu kommer vi in på
    det som jag tycker är intressant-

  51. -när vi försöker styra oss själva.

  52. De flesta säger till sig själva:
    "Sluta med det där."

  53. Eller: "Hör på nu, du ska gå och träna
    tre gånger i veckan i ett halvår."

  54. Eller: "Nu blir det ingen mer choklad."

  55. Eller:

  56. "Skrik inte åt barnen."

  57. Det märkliga med det är att det
    mycket sällan fungerar. Eller hur?

  58. Om man frågar en grupp människor
    om de vet hur man går ner i vikt-

  59. -är det sällan någon som inte vet det.

  60. Man behöver äta mindre
    och röra mer på sig.

  61. Men trots det-

  62. -finns det en mängd människor
    som avger samma nyårslöfte varje år:

  63. "I år ska jag gå ner i vikt!"

  64. Man kan titta i vilken affär som helst
    som säljer tidningar-

  65. -och läsa: "Gå ner fem kilo
    på en halvdag!" Nej, inte riktigt.

  66. "Gå ner fem kilo till jul",
    "kom i bikiniform", och så vidare.

  67. Det betyder att vi försöker,
    men utan att lyckas.

  68. Visst är det intressant
    att vi inte inser att det inte fungerar?

  69. Vi kan avge samma nyårslöfte varje år,
    utan att stanna upp och tänka efter.

  70. "Varför säger jag åt mig själv det här,
    gång på gång, när det aldrig hjälper?"

  71. Vi säger åt andra också: "Jag har sagt
    åt dig tusen gånger att inte göra så!"

  72. Varför säger man nåt tusen gånger
    om det inte har hjälpt efter tre gånger?

  73. Vi gör det ändå.
    Det är förstås ingen bra strategi-

  74. -men den goda nyheten är
    att det finns bättre strategier.

  75. Vi måste försöka förstå vem vi pratar
    med när vi pratar med oss själva.

  76. Om jag säger åt mig själv:
    "Du borde inte ha ätit choklad i går"-

  77. -är inte det märkligt?

  78. Tänk om en rymdvarelse kom hit
    och vi tvingades försöka förklara:

  79. "Ibland vill jag vissa saker."

  80. "Jag vill saker som jag inte vill, och
    vill inte vilja vissa saker jag vill."

  81. "Jag vet vad jag bör göra,
    men jag gör nåt annat i stället."

  82. Då skulle rymdvarelsen kanske säga:
    "Det där låter lite märkligt."

  83. "Det är inte särskilt praktiskt.
    Era hjärnor är konstigt konstruerade."

  84. Det är en anledning till
    att folk går till en psykiater:

  85. "Jag är deprimerad
    trots att jag har det rätt bra."

  86. Eller personer som säger så här:

  87. "Jag vet att det inte finns ormar på
    tomten, men jag kan inte gå i gräset."

  88. En del av hjärnan säger:
    "Det finns inga ormar."

  89. En annan del säger:
    "Sätt inte ner foten, då blir du biten."

  90. Och sånt lever vi ständigt med.

  91. Min tanke är att vi kan förbättra
    vår kommunikationsförmåga. Det går.

  92. En sak som är till hjälp-

  93. -är att veta lite om
    hur hjärnans olika delar-

  94. -försöker få oss att fungera i livet.

  95. Man kan se det som en grupp politiker-

  96. -som jobbar med Brexit eller nåt annat,
    och de har olika idéer-

  97. -fast de är alla i våra huvuden.

  98. Prefrontalcortex är...

  99. Den ligger då förstås längst fram.

  100. Det är den del av hjärnan-

  101. -som har intressanta kompetenser,
    kan man kalla det-

  102. -som tidigare tillskrevs själen.
    Här finns vår etik och vår moral.

  103. Det är här som de flesta av oss har
    ett konsekvenstänk.

  104. Som alla med tonåringar blir varse, tar
    det ett tag för den delen att utvecklas.

  105. Tydligen, och nu är jag inte sexistisk-

  106. -men de flesta unga kvinnor
    är färdigutvecklade när de är 20-

  107. -men för män tar det fem år till.

  108. Det förklarar några förvånande
    aspekter av att vara sociala djur-

  109. -som samspelar med andra.

  110. Jag ska se hur lång tid vi har kvar.

  111. Vår prefrontalcortex hjälper oss alltså
    att fatta rationella beslut-

  112. -och ser till att vi undviker-

  113. -några av livets fallgropar.

  114. Sen har vi amygdala som man
    först trodde främst förmedlade rädsla.

  115. Man började tro att vi hade
    en rädslomodul i hjärnan-

  116. -och om amygdalan aktiveras
    blir vi rädda.

  117. Amygdalan visade sig vara mer
    komplex och ha fler funktioner-

  118. -men den aktiveras när vi hamnar i
    en ny situation där vi måste göra val.

  119. Är det en situation som ger oss
    många möjligheter? "Intressant!"

  120. Vi kliver in på en fest
    med intressanta gäster och god mat.

  121. Vi känner oss självsäkra
    och väntar oss att kvällen blir lyckad.

  122. Eller så kommer vi till en fest
    och tänker: "Det här blir knepigt."

  123. "Så sofistikerade gäster
    vill inte prata med mig."

  124. "Och sån där mat gillar jag nog inte.
    Jag kanske borde gå hem."

  125. Vi ser hoten, och det är en av de saker
    som amygdala hjälper till med.

  126. Sen har vi min favorit - hippocampus.

  127. Hippocampus är faktiskt namnet på
    sjöhästar, de hästliknande fiskarna.

  128. En av anledningarna till
    att jag blev förtjust i hippocampus var-

  129. -att när jag arbetade med personer-

  130. -som upprepade samma,
    ganska tragiska misstag i livet...

  131. Man köper dyra aktier i ett företag-

  132. -som sen visar sig inte ens finnas.

  133. Sen kommer någon och vill sälja
    en andel av ett projekt i Brasilien.

  134. "Javisst, jag har 200 000 kvar!"

  135. "Bra, du fördubblar dem på ett halvår."

  136. Så man ger bort pengarna,
    och så har man blivit lurad igen.

  137. Om det regelbundet händer en,
    så börjar man ifrågasätta sig själv:

  138. "Vad är det för fel på mig?
    Varför fattar jag destruktiva beslut?"

  139. "Varför litar jag på fel människor?
    Varför inser jag inte"-

  140. -"att jag inte bör kliva in i en bil
    med fyra killar i mitt på natten?"

  141. Om man ofta upprepar misstag frågar
    ens vänner vad det är för fel på en.

  142. Och det är en mycket bra fråga!
    Vad är det för fel på mig?

  143. Vi är väldigt hårda mot oss själva:

  144. "Vad är det för fel på mig? Jag är
    en idiot. Varför lär jag mig aldrig?"

  145. I stället för att ta ett steg tillbaka
    och fundera på vad som ligger bakom.

  146. Vad händer?

  147. När jag pratade med såna människor
    blev det uppenbart-

  148. -att när de fattade de dåliga besluten-

  149. -mindes de faktiskt inte
    föregående gång.

  150. Precis då började det komma forskning
    som handlade om-

  151. -att vårt självbiografiska minne, som
    gör att jag minns min femtonårsdag-

  152. -och vad som hände sist jag kysste nån
    med glasögon och skägg. Eller så.

  153. Den delen av hjärnan
    är mycket mottaglig för stress.

  154. Alla som har upplevt nåt traumatiskt
    har troligen skador på hippcampus.

  155. Visst är det otroligt?

  156. Så i stället för att prata med människor
    och säga:

  157. "Du är korkad som upprepar misstag."

  158. Eller än värre,
    nåt som vissa hade fått höra-

  159. -av andra terapeuter:
    "Vet du vad? Du vill inte lyckas."

  160. "Att du begår alla de här misstagen
    beror på att du vill vara olycklig"-

  161. -"och att det går dåligt."
    Tänk så fruktansvärt det måste vara.

  162. Om man inte känner
    att man försöker straffa sig själv-

  163. -eller motarbetar sig själv-

  164. -och man då får höra
    att det är just det man gör...

  165. Det måste göra det mycket svårare
    att lita på sig själv-

  166. -och svårare att tro att man försöker
    förbättra sig och sitt liv-

  167. -om man får höra motsatsen. Särskilt
    av en psykiater eller av en psykolog.

  168. Men nu hade jag en bättre förklaring:

  169. "Titta, vad jag hittade på internet
    om hippocampus!"

  170. "Det kan vara så
    att din hippocampus inte hjälper dig."

  171. "Nån annans hippocampus säger 'nix,
    jag tänker inte förlora pengar igen'"-

  172. -"medan din hippocampus
    inte säger ett skvatt."

  173. Det betydde mycket för dem att tänka:

  174. "Min hippocampus är inte helt hundra,
    kanske p.g.a. tidigare erfarenheter"-

  175. -jämfört med "jag är korkad"-

  176. -"jag har en destruktiv personlighet
    och en kontraproduktiv livsstil."

  177. Det gjorde dem så mycket mer
    avslappnade i sina ansatser-

  178. -att försöka lösa problemet,
    eftersom de inte bar på skuldkänslor.

  179. Det betydde mycket för dem.

  180. Så att förstå hur man
    kommer fram till det man gör-

  181. -och hur svårigheterna uppkommer
    är till hjälp-

  182. -och det är även till hjälp
    när vi försöker prata med vår hjärna.

  183. Det är svårt att prata med sig själv
    som en enhet.

  184. Om jag tänker på hjärnans olika delar
    blir det mycket lättare-

  185. -för jag kan prata med en i taget,
    och försöka förstå de olika delarna.

  186. Jag nämner caudatus nucleus lite kort,
    för de flesta vet inte att de har en.

  187. Nucleus caudatus
    gör nåt mycket speciellt:

  188. Den hjälper en att uppskatta skönhet.

  189. Om du tycker nåt är vackert, så beror
    det troligen på din nucleus caudatus.

  190. Att någon annan ser samma sak
    utan att gilla det är helt normalt-

  191. -för vi är alla så väldigt olika. Vi har
    nyligen börjat förstå hjärnan bättre.

  192. Det här är ett exempel på olika sätt
    att se vad som sker i hjärnan.

  193. Den här är från 2018.

  194. Här ser man olika sätt
    att visualisera hjärnans processer på-

  195. -som kan hjälpa oss att förstå
    vad som sker, och att förstå oss själva.

  196. Så i hjärnan har vi...

  197. ...anatomin, fysiologin och neuro-
    psykologin för att hantera situationer.

  198. Mitt favoritsätt att se på det här
    kommer från Jaak Panksepp.

  199. Han ansåg att vi hade olika program
    för olika situationer-

  200. -som lek, ilska, omsorg, rädsla, och att
    de är självständiga motivationssystem.

  201. Jag gillar i synnerhet dikotomin mellan
    nyfikenhet och rädsla.

  202. Om vi är i ett läge då motivations-
    systemet för rädsla aktiveras-

  203. -så lär vi oss inte så mycket
    och är ganska slutna-

  204. -förutom för saker som hör till rädsla.
    Då är vi inte lämpade för interaktion.

  205. Om man till exempel har en elev
    som är rädd-

  206. -så är det mycket svårt
    att förhöra dem och att lära dem nåt.

  207. Man måste ta dem från rädslosystemet
    till nyfikenhetssystemet.

  208. Det gäller även oss andra.
    Om vi kan gå ifrån rädslosystemet-

  209. -till nyfikenhetssystemet, är det mycket
    som blir roligare och intressantare.

  210. Som till exempel livet.

  211. Så när det gäller våra hjärnor...

  212. Ju bättre vi förstår våra hjärnor,
    desto mer kan vi uppskatta dem.

  213. Särskilt våra egna hjärnor.

  214. Jag gick på opera en gång,
    och huvudsångaren...

  215. Nej, nu tänker jag på rockgrupper.

  216. Kvinnan som sjöng den största rollen
    var ung och hade nyligen vunnit pris.

  217. Personen som presenterade
    föreställningen sa:

  218. "Det är fantastiskt,
    jag hörde dig sjunga"-

  219. -"för ett halvår sen, och att höra dig i
    kväll är som att höra en ny människa!"

  220. "Du har utvecklats enormt. Hur då?"

  221. Hon svarade: "Det kan jag tala om.
    Jag bytte sångpedagog."

  222. "Den nya sångpedagogen lärde mig
    att älska min egen röst."

  223. Så i stället för att imitera någon
    annan, sjöng hon med sin röst.

  224. Precis på samma sätt
    måste vi lära känna våra egna hjärnor-

  225. -och använda dem
    efter bästa förmåga.

  226. Inte tänka att vi måste använda dem
    som andra gör-

  227. -utan inse att alla hjärnor är unika.

  228. Vi ska få höra mycket mer om det
    vad kvällen lider.

  229. Nu har jag pratat i 20 minuter, vilket
    var den tid jag hade, så tack ska ni ha!

  230. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tala med din hjärna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykiatern Åsa Nilsonne talar om hur man kan lära sig att förstå sin egen hjärna. Idag börjar vi förstå hur hjärnan påverkas av vårt sätt att använda den, och hur den nya kunskapen kan användas inom psykiatrin. Detta kastar också ljus över den eviga frågan över vad som är "normalt" och vad som är "sjukt". Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Tala med din hjärna

Psykiatern Åsa Nilsonne talar om hur man kan lära sig att förstå sin egen hjärna. Idag börjar vi förstå hur hjärnan påverkas av vårt sätt att använda den, och hur den nya kunskapen kan användas inom psykiatrin. Detta kastar också ljus över den eviga frågan över vad som är "normalt" och vad som är "sjukt". Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

När hjärnan bråkar

Vi måste lära oss att leva i ett tillstånd av totalt kaos, menar föreläsaren och författaren Klas Hallberg. Här delar han med sig av sina funderingar över vad man kan göra när hjärnan bråkar. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Hur kommer AI påverka människan?

Det blir allt vanligare med smarta apparater och att vi använder oss av artificiell intelligens. Hur kommer detta att påverka framtiden för oss människor och samhället vi lever i? Här berättar Aida Hadzialic (S), konsult och företagare samt före detta gymnasie- och kunskapslyftsminister, om vikten av forskning och lagstiftning kring AI. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Mannen som vaknade upp död

Vetenskapsjournalisten Helen Thomson berättar om Graham som vaknade upp på sjukhuset övertygad om att han var död, och om Joel som känner andra människors smärta som om det vore hans egen kropp. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår extraordinära hjärna

Vad är en normal hjärna?

Ett samtal mellan Helen Thomson och Åsa Nilsonne om hur man kan använda kunskapen om hjärnan för att förstå sina egna tankar och sitt agerande. Samtalet avslutas med reflektioner av föreläsaren Klas Hallberg. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 22 november 2018 på Skandiabiografen i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Sex, drugs and rock'n'roll

Varför kan sex och förälskelse kännas så bra och mat smaka så gott? Vad är det egentligen som händer i kroppen, och varför söker vi oss till olika typer av njutning? Den amerikanska vetenskapsjournalisten Zoe Cormier och den svenska professorn Ulf Ellervik förklarar här de evolutionära fördelarna, de kemiska aspekterna och varför vi människor är skapta för att njuta. Moderator: Lisa Kirsebom. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Krigarprinsessorna

17-åriga Vera och 18-åriga Jenny har båda haft en jobbig uppväxt. Deras delade erfarenheter ledde dem till ett mycket speciellt stall i Västmanland. I stallet har de fått hjälp och stöd. Genom att rida och ta hand om hästarna började Vera och Jenny att ta kontrollen över sina liv. Hör historien om hur ett stall med hästar kunde hjälpa två människor att lägga ett smärtsamt förflutet bakom sig.

Fråga oss